Askåterföring -varför, var, när och hur? Anja Lomander Skogsvårdsstyrelsen Västra Götaland Borås 12/

Transkript

1 Askåterföring -varför, var, när och hur? Anja Lomander Skogsvårdsstyrelsen Västra Götaland Borås 12/

2 Askkvantiteter (ton/år) (Bjurström et al, ÅF) Bransch Återförbar bioaska Ej återförbar blandaska Övrig aska Energi Massa- och papper Träindustrin

3 Återförd aska i Sverige år 2000: Ca ton på ca ha, varav halva arealen i SVO:s regi (2 ton/ha) och andra halvan i annan regi (3 ton/ha) = i genomsnitt 2,5 ton aska per ha Återförd aska i Västra Götaland ton aska + 4 ton kalk på ca 600 ha Aska på ca ha Prognos för Västra Götaland för 2004 Ca 500 ha aska + kalk, ca 6000 ha aska

4 Arealen som sprids med aska beräknas öka kraftigt i södra Sverige under 2004 Spridningen i skogsbolagens regi ökar Skogsvårdsstyrelserna har från årsskiftet 2003 inte längre medel för operativ verksamhet Spridning av kalk-aska bekostas av vissa Länsstyrelser, ex Västra Götaland

5 Spridning av aska i Skogsvårdsstyrelsens regi Sedan verksamheten startade 1996 har: Ca ha behandlats med kalk + aska Ca 1000 ha med enbart aska Övrig spridningsverksamhet är dåligt dokumenterad -detta behöver åtgärdas inom de närmaste åren Skogsvårdsstyrelsen: utveckla samrådsförfarandet, samt GIS-registrering

6 År 2000 spreds aska på en areal motsvarande ca 20% av arealen för GROT-uttag Skogsvårdsstyrelsens mål: Kort sikt: Arealerna ska vara lika stora Lång sikt: Arealerna ska överensstämma

7 Askåterföring är samrådspliktigt Verksamheten får påbörjas tidigast sex veckor efter det att anmälan har gjorts, om inte Skogsvårdsstyrelsen medger något annat. Skogsvårdsstyrelsen har rätt att begära in de uppgifter och handlingar som behövs för tillsynen. Blankett för Samrådsanmälan för askåterföring, skogsmarksvitalisering och övrig näringskompensation.

8 Askåterföring är samrådspliktigt enligt Miljöbalken (MB) 12 kap 6. Kan en verksamhet eller en åtgärd som inte omfattas av tillstånds- eller anmälningsplikt enligt andra bestämmelser i denna balk komma att väsentligt ändra naturmiljön, skall anmälan för samråd göras hos den myndighet som utövar tillsynen enligt bestämmelser i 26 kap. eller bestämmelser som har meddelats med stöd av samma kapitel. (Miljöbalken 12 kap 6 ) Skogvårdsstyrelsen är tillsynsmyndighet för askåterföring

9 Samrådsanmälan!Samrådsanmälan görs på speciell blankett: Samrådsanmälan för askåterföring, skogsmarksvitalisering och övrig näringskompensation!verksamheten får tidigast påbörjas 6 veckor efter att anmälan inkommit till Skogsvårdsstyrelsen, om Skogsvårdsstyrelsen inte medger annat.!anmälan görs vanligen av entreprenör/skogsbolag som skall utföra spridningen Ytterst är det alltid markägaren som är ansvarig för det som sker på hans/hennes fastighet.

10 Skogsvårdsstyrelsen begär in följande information vid samråd Fastighetens namn och reg. nr., församling, kommun Karta med inritade arealer som skall spridas med aska Markägare; namn, telefonnummer och adress, ev. e- post Kontaktperson, telefonnummer och adress, ev. e- post Tid (år, årstid) när spridning kommer att ske Spridningsareal Planerad giva (ton/ha) Vart askan kommer ifrån (förbränningsanläggning, bränsle)

11 Forts. Skogsvårdsstyrelsen begär in följande information vid samråd Analys av askans innehåll (om sådan inte lämnats till SVSVG tidigare) Spridningsmetod Intygande om att de rekommenderade doser samt maximi- och minimihalter för ämnen i askprodukter som anges i Skogsstyrelsens meddelande kommer att följas. Om man planerar att avvika från detta bör en förklaring ges Ett standardiserat reaktivitetstest är under utarbetande

12 Hur behandlar Skogsvårdsstyrelsen samrådet!om Skogsvårdsstyrelsen inte ha något att invända mot spridningen lämnas ett positivt besked till den som skall utöva verksamheten.!man kan även föra en diskussion rörande rekommendationer som bör följas.!om Skogsvårdsstyrelsen ha något att invända skall synpunkter inhämtas från Länsstyrelsen innan beslut lämnas

13 Vid bedömning av en samrådsanmälan bör följande kontrolleras? Markbärighet: spridning, -uppställningsmöjlighet Askan, d v s innehåll, stabilitet och reaktivitet Är de områden som planeras för spridning gränsande till eller ingående i områden med naturvårdsavtal, biotopskydd mm. Närhet till vattendrag och typ av vattendrag. Förekomst av rödlistade arter inom det planerade spridningsområdet. Förekomst av våtmarker Förekomst av värdefulla ängs- och hagmarker Förekomst av kultur- och fornminnen

14 Enligt Skogsvårdslagen regleras askåterföring med följande: När skogsgödsling, vitaliseringsgödsling, kompensationsgödsling eller spridning av bekämpningsmedel utförs, skall detta ske så att skador på miljön undviks eller begränsas. (Föreskrifter till Skogsvårdslagen 30 SKSSF 1993:2). Hur detta bör göras preciseras i allmänna råd

15 Beräkning av askgiva enligt schablonmetoden Om man inte vet hur mycket GROT som tagits ut Om man vill kompensera för ett framtida GROT-uttag Trädslag Gran Tall Björk/löv Ton aska TS/ha och omloppstid Mager-Bördig mark

16 Askgiva enligt näringsbalansmetoden Ger mer exakta doser beräkningsprogrammet Snurran.xls (Staffan Jakobsson, Skogforsk) Uttag All stamved under omloppstiden Slutaver Grot utan k-ning barr/löv Grot med barr/löv Röjning/ Försenad Gallring röjning Samtliga gallringar utan barr/löv Samtliga gallringar med barr/löv Ståndortsindex- Markens bördighet. Kompenserande dos, ton aska TS/ha och omloppstid G18 G26 G34 T18 T26 B18 B26 1,5 2,0 2,5 0,8 1,2 1,4 2,1 0,7 0,8 0,9 0,2 0,3 0,4 0,5 1,1 1,3 1,4 0,3 0,4 0,4 0,5 0,6 0,2 0,3 0,3 0,6 0,3 0,6 0,8 0,1 0,2 0,2 0,3 0,6 1,0 1,3 0,2 0,3

17 Hur sprids aska? Större markspridare: Skotare, ca 2.6 m bredd, 6 ton aska, spridningsbredd ca 25 m. Sprider ton/dag, beroende av stickvägar Mindre markspridare: Jordbrukstraktor med aggregat kopplat efter, ca 1.8 m bredd, 2-3 ton aska, spridningsbredd ca 20 m. Sprider ton/dag, kör fritt i beståndet. Helikopterspridning: ex täta bestånd där vägar saknas, marken lutar kraftigt eller är storblockig. Kapacitet 40 ton/h. Dubbelt så dyrt som markspridning

18 Markspridning Lastning av aska Spridning av aska i beståndet

19 Större markspridare

20 Spridaraggregat

21 Helikopter med spridare

22 Lastning av helikoter

23 Helikopterspridning av aska

24 Spridaraggregat för helikopterspridning

25 Vad händer med askan i marken?

26 Positiva effekter av askspridning "Läckaget av surt och aluminiumhaltigt vatten till sjöar och vattendrag minskar förbättrad miljö för fiskar och andra vattenlevande organismer. "Den ökade bortförseln av näring och kalkverkan som GROT-uttag medför kompenseras. "Det uthålliga uttaget av skogsbränsle kan öka användningen av fossila bränslen kan minska "Kretsloppet av näringsämnen sluts. Askan blir en resurs och inte ett avfall "Motståndskraften mot försurning kan höjas på tidigare försurade marker

27 Risker med askspridning!ökade transporter risk för körskador på marken och på trädens rötter/rothalsar!dåligt stabiliserade produkter kan ge skador på vegetation.!stabila askprodukter kan ge blästringsskador på trädstammar!på magra lokaler kan finnas risk för tillväxt minskningar eftersom N-tillgängligheten minskar.! Om fel aska återförs finns risk för ackumulation av tungmetaller och andra giftiga ämnen.

28 Exempel på skador på vegetation

29 Riskerna med askspridning kan förebyggas genom att: "inte sprida då marken har dålig bärighet, t ex vid tjällossning eller hög nederbörd. "använda en stabiliserad askprodukt. "sprida askan så jämt som möjligt. "undvika sprida på områden med känsliga arter som vitmossa. "endast sprida aska från skogsbränsle

30 Askåterföring motverkar skogsbrukets bidrag till försurning Askåterföring kan även användas för att förhindra ytterligare försurning i områden som försurats genom nedfall av sura luftföroreningar

31 Effekter av försurning "Läckage av sura ämnen och tungmetaller som aluminium till sjöar och vattendrag skador på flora och fauna där. "Utlakning av näringsämnen från marken "Försurat grundvatten med förhöjda halter av bl a aluminium och kadmium "Effekt på landlevande flora? -svårt att avgöra då kvävedeposition och ändrad skötsel också inverkar. "Effekt på framtida bördighet? diskuteras mycket

32 Försurningsläget i Sverige "Om ph är under 4.5 riskeras läckage av aluminium. "ph stiger vanligen med markdjupet "Utgår man från de översta 5 cm av B-horisonten (rostjorden) är ca 19% av skogsmarken så försurad att läckage av aluminium riskeras.

33 Försurningsläget i Västra Götaland betydligt allvarligare än i resten av landet Trots att: S-dep har mer än halverats under de sista 20 åren (idag 7-10 kg S /år) Är ca 45 % av arealen produktiv skogsmark i VG så sur att ph ligger under 4.5 i B- horisonten

34 Skogsvårdsstyrelsens rekommendationer rörande askspridning Det bör inte ske i eller invid områden med höga naturvärden eller i anslutning till sjöar och vattendrag. Askprodukten får inte ha för snabb upplösning Mängden näring och tungmetaller i askan bör balansera biomassautttaget. Högst 3 ton aska per hektar och 10-årsperiod bör spridas. Askan bör spridas så att utlakning av kväve och näring inte sker. Askan bör spridas jämt så att skador på mark och vegetation begränsas

35 Skogsvårdsstyrelsens rekommendationer rörande askspridning Askprodukten Näringskompensation bör i första hand ske genom spridning av aska från skogsbränsle. Askan bör inte lösas upp för snabbt Askåterföring bör inte medföra att tillförseln av tungmetaller och andra giftiga ämnen överstiger bortförseln som sker vid skörd. Rekommenderade halter av dessa i askan finns i Skogsstyrelsens meddelande 2001:2

36 Forts. Skogsvårdsstyrelsens rekommendationer rörande askspridning Askprodukten Asktillförseln skall balansera den bortförsel av näring och kalkverkan som sker vid biomassauttag. Vanligen ligger givan under 3 ton TS/ha och omloppsperiod. Om GROT-uttag sker vid slutavverkning samt vid gallring/röjning och marken är bördig kan givan bli större än 3 ton TS/ha och omloppsperiod. Om askgivan beräknas till mer än 3 ton TS/ha, bör inte mer än 3 ton TS spridas per ha och tioårsperiod.

37 Forts. Skogsvårdsstyrelsens rekommendationer rörande askspridning Natur och kulturhänsyn Aska bör spridas så att utlakning av kväve och näring inte sker. Vegetation som kan ta upp näringen minskar risken för detta. Man bör inte heller sprida under tjällossning eller vid höga vattenflöden. Aska bör spridas jämnt i beståndet så att skador på mark och vegetation begränsas.

38 Forts. Skogsvårdsstyrelsens rekommendationer rörande askspridning Natur och kulturhänsyn Askåterföring bör inte ske i eller invid nyckelbiotoper och andra områden med höga naturvärden som sumpskog, våtmarker och impediment. Det bör inte heller ske i direkt anslutning till sjöar och vattendrag. Fasta fornlämningar är skyddade enligt kulturminneslagen och alla åtgärder som berör dessa kräver därför tillstånd av Länsstyrelsen.

39 Dokumentation viktigt Dokumentera var GROT-uttag och askåterföring skett på en fastighet SKOGSBRUKSPLAN Sett över en 10-årsperiod är det lämpligt att aska sprids över lika stor areal som skördats på avverkningsrester på en fastighet.

40 Vi vet: Sammanfattning "att GROT-uttag ökar bortförseln av kalkverkande ämnen påtagligt! "att bortförsel av kalkverkande ämnen leder till försurning av mark och omgivande vatten Vi vet inte: #om marken och träden själva delvis kan kompensera för denna förändring. #vad som långsiktigt händer med markens produktionsförmåga.

41 Sammanfattning Mycket forskning har bedrivits kring askåterföring och rätt utfört anser Skogsstyrelsen att det är en bra metod Därför är askåterföring rekommenderat av Skogsstyrelsen sedan 1998