Underlag askåterföring

Transkript

1 Pkt 6 PM 1(5) Datum Stefan Anderson stefan.anderson@skogsstyrelsen.se Tfn Underlag askåterföring Varför askåterföring? Skogsbrukets försurande inverkan har ökat under senare år. Anledningen till detta är att skörd av bas och näringsrika träddelar (grot) har ökat mer, än återföringen av motsvarande mängd basverkan i form av aska. Det bidrar sannolikt långsiktigt till att sänka ph i avrinnande vatten och motverka återhämtningen från luftföroreningsförsurningen. Samtidigt innebär det en näringsutarmning av marken (av P, K, Mg, m.m.) som på sikt kan påverka den långsiktiga produktionsförmågan negativt. I en stor del av Sverige har grotuttaget negativ påverkan på näringsbalansen (figur 1 och 2). För att kompensera detta krävs askåterföring. Figur 1. Näringsämnesförhållande efter grotuttag på granytor inom RIS Gult, brunt och rött innebär att skogsmarkens näringsstatus inte återgår till ursprungligt värde i nästa generation efter grotuttag. C:\Users\cesp00\Documents\Ny mapp\punkt 6 Askåterföring.docx

2 Skogsstyrelsen Pm (5) Figur 2. Andel av slutavverkad areal med överskridande vid grot-uttag, och där askåterföring inte sker, per län. Lagstiftning och certifiering I skogsvårdslagens föreskrifter 30 står det att grotuttag ska kompenseras om den långsiktiga näringsbalansen och buffringsförmågan mot försurning påverkas negativt. 7:23 Skador till följd av skötsel av skog ska förhindras eller begränsas på mark och vatten. 7:27 När träddelar utöver stamvirket tas ut ur skogen ska åtgärder vid behov vidtas så att skador inte uppstår på skogsmarkens långsiktiga näringsbalans och buffringsförmåga mot försurning. Både FSC och PEFC kräver askåterföring vid sådana omständigheter om möjlighet till askåterföring finns.

3 Skogsstyrelsen Pm (5) Dagsläge Grotuttaget var som störst åren runt Därefter har det minskat framförallt beroende på konkurrens från andra biobränslen som sopor och returträ. Faktiskt grotuttagssiffrorna är osäkra och troligtvis underskattade. Askåterföringen ligger på en jämn låg nivå. En liten ökning har skett senaste åren (figur 3 och 4). Figur 3. Uttag skogsbränslen och askåterföring mellan 1998 och Figur 4. Askåterföring till skog

4 Skogsstyrelsen Pm (5) Figur 5. Askåterföringen per län Vilket arbete pågår för att öka askåterföringen? Skogsbrukets försurningsprojekt Syfte: Att hitta de mest försurningskänsliga avrinningsområdena i Sverige. Projektet leds av Skogsstyrelsen och Naturvårdsverket SGU utför det mesta arbetet med stöd från SKS och SNV. 15 länsstyrelser i södra och mellersta Sverige har levererat underlag. Klart 30 juni Skogsstyrelsen ska arbeta vidare med resultaten. Revision av Skogsstyrelsens rekommendationer

5 Skogsstyrelsen Pm (5) Översyn påbörjad Remissutskick våren 2018 Klart 2018 Tillsynsprojekt 2017 Skogsstyrelsen genomför ett pilotprojekt om tillsyn efter askåterföring. Syfte: Tas den hänsyn som anges i samråden? Ta fram rutin som alla handläggare kan använda. Genomföra fältkontroller där samtliga aktörer som spred aska under 2015, 2016 och 2017 i Sverige. Fältkontroller klara september Över 100 bestånd i 7 län kontrollerade. Rapport utvärdering klar början Arbete inom Skogsstyrelsens öka askåterföringsprojekt tvärsektoriellt mellan energi och skogssektorn Möten med industri som producerar ren träbränsleaska Fortsatta samverkansaktiviteter i Stockholmsområdet Fortsatt dialog och möten med värmeverk nu över hela Sverige Tydlig dialog och information från Skogsstyrelsen om askåterföringens betydelse till skogssektorn via nationellt, regionala och lokala sektorsrådsmöten Möten med samtliga länsstyrelser om askåterföring lst. tillsyn, myndighetsgränser, forn och kulturlämningar m.m. Silverkort för askåterföringsentreprenörer Vid behov, lokala aktiviteter för att få till askåterföring Hur löser vi obalansen mellan grotuttag och askåterföring?