SEKTORSANSVAR I SKOGEN

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "SEKTORSANSVAR I SKOGEN"

Transkript

1 SEKTORSANSVAR I SKOGEN SEKTORSANSVAR I SKOGEN SKOGSSTYRELSEN, BOX 343, BORÅS SKOGLIGA SEKTORSMÅL FÖR HALLANDS, JÖNKÖPINGS OCH VÄSTRA GÖTALANDS LÄN

2 INLEDNING SEKTORSMÅLEN är Skogsstyrelsens tolkning av skogspolitiken samt delar av miljöpolitiken. De nationella skogliga sektorsmålen diskuterades inom Skogsstyrelsens nationella sektorsråd innan de fastställdes i mars För att stärka den regionala förankringen har målen därefter regionaliserats. Arbetet har skett inom ramen för det nuvarande sektorsrådet för region Väst samt för tre tidigare sektorsråd. I och med att mål för tre tidigare regioner fogats samman har det funnits olika önskemål och det har av naturliga skäl inte gått att tillmötesgå samtliga i de sektorsmål som nu finns fastställda. I de fall där de regionala målen sammanfaller med de nationella är detta markerat med en asterisk *. De regionala målen, liksom de nationella, ska vara uppnådda till år Sektorsmålen är målsättningar som skogssektorn gemensamt strävar efter att förverkliga. De kommer att följas upp kontinuerligt under det som återstår av perioden fram till Detta dokument visar en gemensam målbild för hur skogssektorn i regionen anser att skogsbruket bör bedrivas och hur skogstillståndet bör se ut år Totalt innehåller sektorsmålen tolv kortsiktiga mål. Varje mål består av en eller flera målformuleringar. Målen har delats in i följande tre grupper: l GOD TILLGÅNG PÅ VÄRDEFULL SKOGSRÅVARA l RIK SKOGSMILJÖ l MÅNGBRUK OCH SOCIALA VÄRDEN FÖLJANDE HAR DELTAGIT I ARBETET MED DE REGIONALA SEKTORSMÅLEN: Jönköpings regionförbund, LEP AB, LRF, Lunds stifts skogsförvaltning, Länsstyrelsen, Mellanskog, Neova AB, SkogForsk, Skogs- och Träfacket, Skogssällskapet, Skogsutveckling Syd, Skånes Jordägarförbunds Skogsintressenter, SLU, SNF, Sveaskog, Svenska Jägareförbundet, Sydved, Såg i Syd, Södra Skog, Vida AB, Värö Bruk, Västra Götalandsregionen och Västsvenska Turistrådet. FOTO: Michael Ekstrand, Skogsstyrelsen Lars Severö, Skogsstyrelsen Bengt Olof Olsson, Scanpix Corbis/Matton GOD TILLGÅNG PÅ VÄRDEFULL SKOGSRÅVARA SKOGSMARKENS NATURGIVNA PRODUKTIONSFÖRMÅGA MÅL: Senast år 2010 finns riktlinjer för hur skogsmarkens naturgivna produktionsförmåga ska bevaras som inkluderar en balanserad tillgång på näring och anpassningar i skogsskötseln. * Kunskapen om hur skogliga åtgärder, och annan mänsklig påverkan, inverkar på de olika faktorer som bidrar till markens produktionsförmåga har fortsatt att utvecklas starkt även under senare år. För att kunna ställa samman riktlinjer för hur den naturgivna produktionsförmågan ska bevaras krävs en tydlig definition av innebörden i denna mening. Det behövs även en utvecklad syntes av gammal och ny kunskap kring skogsbrukets inverkan.

3 RIK SKOGSMILJÖ FÖRYNGRINGAR MÅL: Under perioden 2007 t.o.m. år 2010 ska andelen undermåliga föryngringar minst halveras jämfört med perioden Med undermåliga föryngringar avses sådana som inte uppfyller skogsvårdslagens krav på antal huvudplantor och luckighet vid senaste tidpunkt för hjälpplantering. Under perioden var 15 % av den föryngrade arealen undermålig. Målet är att arealandelen godkänd föryngring i genomsnitt skall uppgå till minst 92.5 % under perioden 2004 till och med MÅL: Senast år 2010 ska minst 90 % av de naturliga föryngringarna vara lokaliserade till ståndorter med lämpliga förutsättningar, ha tillräckligt många fröträd och få erforderlig markbehandling.* MÅL: Senast år 2010 ska minst 60 % av föryngringsarealen utgöras av täta föryngringar. Med täta föryngringar avses föryngringar som har minst 1,5 gånger skogsvårdslagens minimiantal för plantor samt högst 0,66 gånger skogsvårdslagens maximinivå för luckighet. RÖJNINGAR MÅL: År 2010 är arealen som bedöms ha akut röjningsbehov mindre än ha. Röjningen ska ståndortsanpassas så att de trädslag som ger den värdefullaste produktionen med hänsyn till beståndets produktions- och miljömål gynnas på varje ståndort. För att målet skall nås uppskattas att den genomsnittliga årliga röjda arealen måste omfatta minst ha från 2007 och fram till och med Dagens akuta röjningsbehov omfattar ca ha och röjningar utförs på ca ha årligen. SKOG/VILT-BALANSEN MÅL: Senast år 2010 ska klövviltstammarnas storlek vara anpassade så att barrföryngringar generellt kan anläggas utan behov av hägn. MÅL: Senast år 2010 ska klövviltstammarnas storlek vara sådan att minst 90 % av alla föryngringar kan ske med ett för ståndorten lämpligt trädslag och föryngringsmetod. Svenska Jägareförbundet samt Riksjägarna reserverar sig när det gäller denna målpunkt. MÅL: Trädbildning av asp, rönn och sälg kan ske där arterna har naturgivna förutsättningar för trädbildning.* MÅL: Senast år 2008 finns en gemensamt framtagen strategi för ökat utbud av foder. Årliga betestrycksinventeringar och populationsmätningar av klövvilt. LÅNGSIKTIGT SKYDD AV SKYDDSVÄRD SKOGSMARK MÅL: År 2010 har, räknat från 1998, ytterligare ha skyddsvärd skogsmark undantagits från skogsproduktion, vilket avspeglas i att ytterligare ha naturreservat har inrättats, ytterligare ha biotopskydd har bildats, ytterligare ha naturvårdsavtal har upprättats och ytterligare ha frivilliga avsättningar finns i Hallands, Jönköpings och Västra Götalands län. Målet är identiskt med miljökvalitetsmålet Levande skogar, delmål 1- Långsiktigt skydd av skogsmark. Med frivillig avsättning avses: Minst 0,5 ha frivilligt avsatt (sparad) sammanhängande produktiv skogsmark där skogsbruk och andra åtgärder som kan skada områdets naturmiljö och/eller kulturmiljö och/eller sociala värden inte avses utföras. Den frivilliga avsättningen finns dokumenterad i plan eller annan handling. Med frivillig menas att markägaren själv har fattat beslut om att spara området utan förpliktelser gentemot stat eller kommun. Det är således inte en följd av något myndighetsbeslut och ingen ersättning från stat eller kommun har betalats. Mark som omfattas av naturreservat, kulturreservat, nationalpark, biotopskydd eller naturvårdsavtal räknas inte. Samma sak gäller impediment eller andra ägoslag än skog. De kända nyckelbiotoperna ska bevaras och prioriteras inom denna ram.* Med kända nyckelbiotoper avses nyckelbiotoper som är identifierade och avgränsade fram t.o.m. år Nyckelbiotoper är bristelement i landskapet och bör prioriteras vid markavsättningar. Skogsstyrelsen har genomfört en inventering av nyckelbiotoper på småskogsbrukets marker. Inventeringen avslutades Storskogsbruket har genomfört egna nyckelbiotopsinventeringar som har redovisats eller som kommer att redovisas till Skogsstyrelsen. Även efter inventeringarna kan nyckelbiotoper komma att lokaliseras i samband med t.ex. avverkningsanmälningar och skogsbruksplanläggning. Under målperioden avser Skogsstyrelsen att följa upp skogsbrukets hantering av såväl kända som okända nyckelbiotoper. Målet förutsätter ett delat ansvar mellan markägare och staten. Beslut om att avsätta nyckelbiotoper kan antingen fattas av myndighet genom formellt skydd eller av markägare genom frivillig avsättning. Myndighetens och skogsbrukets rådgivning underlättar för markägaren att fatta självständiga beslut. Markägaren skall informeras om identifierade nyckelbiotoper. Om markägaren önskar ska Skogsstyrelsen inom viss tid erbjuda en genomgång och informera om funna nyckelbiotoper. Skogsstyrelsen kan då ge råd om behövlig skötsel och vård av nyckelbiotoper och vid felaktigheter göra gränsjusteringar. Staten har utarbetat principer för hur naturområden bör prioriteras för statligt skydd. Enligt den nationella strategin för formellt skydd av skog är en hög andel nyckelbiotoper på fastigheten ett viktigt kriterium för att bilda naturreservat, biotopskydd eller naturvårdsavtal. Ett preliminärt besked ifall sådant skydd är aktuellt ska ges till markägaren snarast efter det att markägaren kontaktat Skogsstyrelsen. Maximal svarstid anges i de regionala strategierna. I de fall beskedet till markägaren är att statligt skydd inte är aktuellt, ska markägaren informeras om vilka åtgärder i en nyckelbiotop som kräver samråd enligt 12 kap. Miljöbalken (MB). Vid ett sådant samrådsärende skall Skogsstyrelsen lämna besked om hur skogliga åtgärder kan eller får utföras.

4 DÖD VED MÅL: Till år 2010 ska mängden hård död ved i Hallands och Jönköpings län öka med minst 40 procent och i Västra Götalands län öka med minst 50 procent på produktiv skogsmarksareal utanför reservat och nationalparker och vara högre i de områden där den biologiska mångfalden är särskilt hotad. Målet utgör en del av miljökvalitetsmålet Levande skogar, delmål 2 Förstärkt biologisk mångfald. Med hård död ved avses stående och liggande död ved, minst 100 mm grov, där stammen har en hård mantelyta och består till minst 90 % av hård ved. Stammen är mycket lite påverkad av vednedbrytande organismer. Död ved, av alla trädslag och särskilt av grövre dimensioner, är en förutsättning för bevarandet av biologisk mångfald. GAMMAL SKOG, ÄLDRE LÖVRIK SKOG OCH FÖRYNGRINGAR MED LÖVSKOG MÅL: Arealen äldre lövrik skog på produktiv skogsmarksareal utanför reservat och nationalparker ska bibehållas (Halland), öka med minst 10 procent (Jönköping) och öka med minst 13 procent (Västra Götaland) till år 2010 och mer i de delar där den biologiska mångfalden är särskilt hotad. Med äldre lövrik skog avses skog där den grundytevägda medelåldern är minst 60 år samt att minst 25 % av grundytan består av lövträd. MÅL: Arealen gammal skog på produktiv skogsmarksareal utanför reservat och nationalparker ska bibehållas (Halland), öka med minst 5 procent (Jönköping) och öka med minst 13 procent (Västra Götaland) till år 2010 och mer i de delar där den biologiska mångfalden år särskilt hotad. Med gammal skog avses skog där grundytevägd medelålder är minst 120 år. MÅL: Arealen mark föryngrad med lövskog ska öka på produktiv skogsmarksareal utanför reservat och nationalparker i Hallands, Jönköpings och Västra Götalands län. En definition för mark föryngrad med lövskog saknas för närvarande. Målet utgör en del av miljökvalitetsmålet Levande skogar, delmål 2 Förstärkt biologisk mångfald.

5 FÖRYNGRINGAR FÖRYNGRINGSAVVERKNING MÅL: Under perioden 2004 t.o.m. år 2010 ska: arealandelen föryngringsavverkningar med undermålig hänsyn minst halveras jämfört med perioden hänsynen på minst 50 % av arealen föryngringsavverkningar uppfylla Skogsstyrelsens rådgivningsnivå.* för miljöfunktionerna Hänsynskrävande biotoper, Skyddszoner och Skador på mark och vatten arealandelen föryngringsavverkningar med obetydlig hänsyn halveras jämfört med perioden * Med undermålig hänsyn avses hänsyn som inte uppfyller kraven i 30 Skogsvårdslagen (SVL), uttolkad som LIT (lagen i taxeringen) inom Polytax R1. Under perioden var hänsynen undermålig på 18 % av den föryngringsavverkade arealen. Målet är att andelen av föryngringsavverkad areal, som är i nivå med eller bättre än minimikraven till 30 Skogsvårdslagen (SVL), i genomsnitt ska uppgå till minst 91 % under perioden 2004 till och med Under perioden var hänsynen i nivå med Skogsvårdsorganisationens (SVO) rådgivningsnivå på 28 % av den föryngringsavverkade arealen. Målet är att andelen av föryngringsavverkad areal, som är i nivå med eller bättre än rådgivningsnivån, i genomsnitt ska uppgå till minst 50 % under perioden 2004 till och med Under perioden var arealandelen med obetydlig hänsyn 10 % för Hänsynskrävande biotoper, 9 % för Skyddszoner och 16 % för Skador på mark och vatten. Målet är att andelen av föryngringsavverkad areal, som är godkänd eller bättre, i genomsnitt ska uppgå till minst 95 % för Hänsynskrävande biotoper, 95 % för Skyddszoner och 92 % för Skador på mark och vatten under perioden 2004 till och med MARK OCH VATTEN I BALANS MÅL: Senast år 2010 är den areal där näringskompensation genomförs minst lika stor som den areal där avverkningsrester (GROT) skördas vid föryngringsavverkning. Åtgärden bör i första hand ske genom återföring av skogsbränsleaska. Då både stam och avverkningsrester (GROT) skördas riskerar skogsbruket bidra till markförsurning om inte näringskompenserande åtgärder tas, - i första hand genom askåterföring. Den aska som läggs på mark där man ännu inte skördat avverkningsrester bör i första hand läggas på sådan mark där man förutser att GROT-skörd kommer att äga rum. På längre sikt är målet att den areal som erhåller aska i hög grad sammanfaller med den areal där GROTuttag skett. Skogsstyrelsens bedömning är att uttag av avverkningsrester och askåterföring grovt bör balansera varandra i varje medelstort avrinningsområde under en tidsperiod av ett par decennier, för att vattenkvaliteten inte ska försämras i de aktuella skogsbäckarna. SKOGSBILVÄGAR ÖVER VÅTMARKER MÅL: Skogsbilvägar ska inte byggas över våtmarker med höga natur- eller kulturvärden eller så att dessa våtmarker påverkas negativt på annat sätt. *

6 MÅNGBRUK OCH SOCIALA VÄRDEN FORNLÄMNINGAR OCH VÄRDEFULLA KULTURLÄMNINGAR MÅL: Skogsmarken ska brukas på sådant sätt att fornlämningar inte skadas och så att skador på övriga kända värdefulla kulturlämningar är försumbara senast år 2010.* REKREATIONSANPASSAT BRUKANDE AV TÄTORTSNÄRA SKOGAR MÅL: Senast år 2008 har Skogsstyrelsen i samråd med markägare, kommuner och länsstyrelser identifierat de skogar som har höga sociala värden. De tätortsnära skogarna är av stor strategisk betydelse för medborgarnas rekreation och hälsa. Kommunernas egna skogar utgör därför en särskilt värdefull tillgång. Skogarna bör skötas enligt mångbruksmodellen där rekreationsaspekterna tillmäts stor vikt och kan tillåtas dominera. MÅL: Senast år 2008 har skogssektorn genomfört ett rikstäckande utbildningsprogram om särskild hänsyn till skogens sociala värden i tätortsnära skogar. Programmet riktas till skogsägare av tätortsnära skogar (enskilda, kommunala, statliga, skogsbolag) och till berörda tjänstemän och organisationsföreträdare.* Skogens sociala värden i särskilt tätortsnära skogar kommer att öka i betydelse och det är viktigt att stärka kompetensen i skogssektorn i dessa frågor. Stora politiska förväntningar är knutna till skogens sociala värden. Utbildningsprogrammet är ägnat att öka kunskapen om rekreation och om den hänsyn till friluftsliv som kan och bör tas i de tätortsnära skogarna. Det ska också öka förståelsen mellan olika intressenter, särskilt på det lokala planet. Genom utbildningen kommer kompetensen hos förvaltare och ägare till den tätortsnära skogen att öka. Skötseln av skogen kommer i ökad utsträckning att svara mot rekreationsbehoven, inklusive en rik biologisk mångfald. Skötselmetoder, planinstrument och informationsteknik kommer att ingå i utbildningsprogrammet. MÅL: Ett utbildningsprogram ska finnas framtaget under Någon entydig definition av tätortsnära skog saknas eftersom begreppet, förutom geografisk belägenhet, beror av rekreationsutnyttjandet. Dock kan man ändå grovt klassificera begreppet utifrån den geografiska belägenheten. Tätortsnära skog är skog belägen inom tätort eller 1-3 kilometer från denna. Riktmärke 1 kilometer Mindre tätorter Riktmärke 3 kilometer Större städer och storstadsområden. I bristområden, främst helåkersbygder, kan tätortsnära skog ligga längre bort än 3 kilometer. Riksskogstaxeringen har en besläktad klassificering av skog inom eller i anslutning till tätorter samt områden med intensivt friluftsliv inom vilka virkesproduktionen påverkas.

Levande skogar. omgivande förkastningssluttningar och Tylöskogen-Tiveden i söder.

Levande skogar. omgivande förkastningssluttningar och Tylöskogen-Tiveden i söder. Miljömålet Levande skogar Skogens och skogsmar kens värde för biologisk produktion ska skyddas samtidigt som den biolo giska mångfalden bevaras samt kulturmiljövärden och sociala värden vär nas. Sist i

Läs mer

Skogspolitik. (ur Okända djur Text: Beppe Wolgers, Musik: Olle Adolphson)

Skogspolitik. (ur Okända djur Text: Beppe Wolgers, Musik: Olle Adolphson) DET HÄR GÖR VI Vilka är vi? Skogsstyrelsen är en statlig myndighet för frågor som rör skog. Vi är en lokalt förankrad myndighet vilket innebär att vi har kunskap om det område där du bor och de specifika

Läs mer

ÖVERSIKTSPLAN för utveckling av Ånge kommun 1 (18) Skogsbruk Temahäfte 14

ÖVERSIKTSPLAN för utveckling av Ånge kommun 1 (18) Skogsbruk Temahäfte 14 för utveckling av Ånge kommun 1 (18) Foton: Ånge kommun, U Ullstein för utveckling av Ånge kommun 2 (18) Se även temahäfte 15 Höga naturvärden, temahäfte 18 Höga kulturvärden, temahäfte 17 Sjöar och vattendrag

Läs mer

Miljöhänsyn vid föryngringsavverkning resultat från Skogsstyrelsens Polytaxinventering (P1), avverkningssäsong 1998/ /2010

Miljöhänsyn vid föryngringsavverkning resultat från Skogsstyrelsens Polytaxinventering (P1), avverkningssäsong 1998/ /2010 PM 1(8) Datum 2011-04-11 Diarienr 2011/1993 Skogsenheten Skogsavdelningen Malin Andersson, Naturvårdsspecialist malin.andersson@skogsstyrelsen.se Tfn 0451-383 107, 070-345 83 25 Miljöhänsyn vid föryngringsavverkning

Läs mer

Så skyddas värdefull skog den nationella strategin för formellt skydd av skog

Så skyddas värdefull skog den nationella strategin för formellt skydd av skog Så skyddas värdefull skog den nationella strategin för formellt skydd av skog Beställningar Ordertel: 08-505 933 40 Orderfax: 08-505 933 99 E-post: natur@cm.se Postadress: CM-Gruppen, Box 110 93, 161 11

Läs mer

Skogsstyrelsen för frågor som rör skog

Skogsstyrelsen för frågor som rör skog Skogsstyrelsen för frågor som rör skog Skogsstyrelsen är Sveriges skogliga myndighet. Vår uppgift är att bidra till ett hållbart skogsbruk med god miljöhänsyn. mer information finns på www.skogsstyrelsen.se

Läs mer

Möjliga insatser för ökad produktion clas.fries@skogsstyrelsen.se Tall 80-100 år

Möjliga insatser för ökad produktion clas.fries@skogsstyrelsen.se Tall 80-100 år Möjliga insatser för ökad produktion clas.fries@skogsstyrelsen.se Tall 80-100 år Contortatall 15-20 år Tall 10 år Först en trailer SKA 15 (Skogliga konsekvensanalyser 2015) SKA 15 beskriver skogens utveckling

Läs mer

Kommunal Författningssamling

Kommunal Författningssamling Kommunal Författningssamling Skogspolicy Dokumenttyp Beslutande organ Förvaltningsdel Policy Kommunfullmäktige Miljö & Teknik Antagen 2011-05-09, Kf 80/2011 Ansvar Samhällsbyggnadschef POLICY FÖR KÄVLINGE

Läs mer

Seminarium i riksdagen, 13 jan 2016 Jan Terstad, skogs- och naturvårdschef

Seminarium i riksdagen, 13 jan 2016 Jan Terstad, skogs- och naturvårdschef Seminarium i riksdagen, 13 jan 2016 Jan Terstad, skogs- och naturvårdschef Hållbart skogsbruk en nyckelfråga Miljödimensionen = riksdagens miljökvalitetsmål, inklusive regeringens preciseringar av dessa

Läs mer

Skog. till nytta för alla. Skogsbränslegallring

Skog. till nytta för alla. Skogsbränslegallring Skog till nytta för alla Skogsbränslegallring Biobränslen och kretsloppet Biobränsle från skogen är ett viktigt inslag i ett kretsloppsanpassat samhälle. Men för att inte uttagen ska försämra skogsmarkens

Läs mer

Vad är skogsstrategin? Dialog

Vad är skogsstrategin? Dialog Vad är skogsstrategin? Länsstyrelsen och Skogsstyrelsen har tillsammans tagit fram en strategi för bevarande av biologiskt värdefulla skogar i Västmanlands län. Skogsstrategin ska ge Länsstyrelsen och

Läs mer

Strategi för formellt skydd av värdefulla skogar i Gävleborgs län

Strategi för formellt skydd av värdefulla skogar i Gävleborgs län Sammanfattning av Länsstyrelsens och Skogsstyrelsens gemensamma skogsskyddsstrategi Strategi för formellt skydd av värdefulla skogar i Gävleborgs län 2 Strategi för formellt skydd av skog i Gävleborgs

Läs mer

LRF Skogsägarnas synpunkter på myndigheterna prioriteringar vid skydd av skog, projekt Värdefulla skogar

LRF Skogsägarnas synpunkter på myndigheterna prioriteringar vid skydd av skog, projekt Värdefulla skogar LRF SKOGSÄGARNA YTTRANDE Skogsstyrelsen Naturvårdsverket LRF Skogsägarnas synpunkter på myndigheterna prioriteringar vid skydd av skog, projekt Värdefulla skogar LRF Skogsägarna vill ge följande synpunkter

Läs mer

Strategi för formellt skydd av skog i Gotlands län

Strategi för formellt skydd av skog i Gotlands län www.i.lst.se Strategi för formellt skydd av skog i Gotlands län Bilaga 1: Sammanfattning av den nationella strategin Sammanfattning Nationell strategi för formellt skydd av skog Detta dokument redovisar

Läs mer

Skogsutredningen 2004 slutbetänkande Mervärdesskog (SOU 2006:81)

Skogsutredningen 2004 slutbetänkande Mervärdesskog (SOU 2006:81) YTTRANDE Sida 1/5 Datum 2007-01-09 Ert datum 2006-11-07 Beteckning 500-18544-06 Er beteckning N2006/6984/HU B Regeringskansliet Näringsdepartementet 103 33 Stockholm Patrik Wandin Naturavdelningen Områdesskydd

Läs mer

FROSSARBO 1:1. Demotest ID UPPSALA. Markberedning. Fastighetsägare SKOGSSTYRELSEN. Beståndsuppgifter. Mål med beståndet.

FROSSARBO 1:1. Demotest ID UPPSALA. Markberedning. Fastighetsägare SKOGSSTYRELSEN. Beståndsuppgifter. Mål med beståndet. FROSSARBO 1:1 UPPSALA Demotest -1-13812 ID 12849 Fastighetsägare SKOGSSTYRELSEN 55183 JÖNKÖPING 6-553168 patrik.andre@skogsstyrelsen.se Beståndsuppgifter 1,7 ha 6667,8 N 6º 3' 19,3621" E 17º 25' 57,95829"

Läs mer

VIKEN 1:11. Röjning Älgafallet ID 453 SOLLEFTEÅ. Röjning. Fastighetsägare SKOGSSTYRELSEN. Beståndsuppgifter. Mål med beståndet.

VIKEN 1:11. Röjning Älgafallet ID 453 SOLLEFTEÅ. Röjning. Fastighetsägare SKOGSSTYRELSEN. Beståndsuppgifter. Mål med beståndet. SOLLEFTEÅ ID 453 Fastighetsägare SKOGSSTYRELSEN 55183 JÖNKÖPING patrik.andre@skogsstyrelsen.se Beståndsuppgifter 4,7 ha 7043101 N 63º 30' 28,84201" E 16º 31' 43,76216" 5 G24 0 576084,6 10 60 30 0 Mål med

Läs mer

Frihet utan ansvar. en ny praxis i den svenska skogen?

Frihet utan ansvar. en ny praxis i den svenska skogen? Frihet utan ansvar en ny praxis i den svenska skogen? Inledning Under en lång tid har välskötta skogar, en framgångsrik skogsindustriell utveckling och våra medlemmars arbete bidragit till välstånd och

Läs mer

Skogsstyrelsens författningssamling

Skogsstyrelsens författningssamling Skogsstyrelsens författningssamling ISSN 0347-5212 Skogsstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ändring i skogsstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SKSFS 1993:2) till 10, 14, och 30 skogsvårdslagen

Läs mer

Förslag/uppslag till examensarbeten

Förslag/uppslag till examensarbeten Datum 2016-02-02 1(9) Förslag/uppslag till examensarbeten Förslagen utvecklas vid behov i samråd med det distrikt där examensarbetet kommer att utföras. Gudrunhyggen och vilt Den goda fodertillgången som

Läs mer

Ombud. Patrik Gatan Mellanstad

Ombud. Patrik Gatan Mellanstad Fäbofallet-1-100811 ID 1651 Hjälp till att göra utskrifterna bättre. Tipsa oss på www.skogsstyrelsen.se/minasidor Ombud SKOGSSTYRELSEN 55183 JÖNKÖPING patrik.andre@skogsstyrelsen.se Patrik Gatan13 123

Läs mer

Åtgärdsprogram för Levande skogar i Gävleborgs län

Åtgärdsprogram för Levande skogar i Gävleborgs län Åtgärdsprogram för Levande skogar i Gävleborgs län I arbetsgruppen för att ta fram ett nytt åtgärdsprogram för miljömålet Levande skogar i Gävleborgs län har följande deltagare medverkat. Jonas Geholm

Läs mer

Naturvärden i nordvästra Sverige

Naturvärden i nordvästra Sverige Naturvärden i nordvästra Sverige Området nordvästra Sverige Fjällnära skog Detaljbild över området Analys Jämförelse av uppgifter mellan nordvästra Sverige och övriga landet Gammal skog 120% Beståndsålder

Läs mer

Anmälan för samråd enligt 12 kap. 6 miljöbalken

Anmälan för samråd enligt 12 kap. 6 miljöbalken Anmälan för samråd enligt 12 kap. 6 miljöbalken 1(6) Mottagare Skogsstyrelsen Samrådsanmälan Box 7 351 03 Växjö Enligt 12 kap 6 miljöbalken ska skogsbruksåtgärder som kan komma att väsentligt ändra naturmiljön

Läs mer

I denna folder presenteras kortfattat projektets

I denna folder presenteras kortfattat projektets Det går att minska de omfattande betesskadorna på tall. Det går också att öka andelen tall i skogen. Och det går att göra genom ökad samverkan mellan jägare och skogsägare, något som båda grupperna tjänar

Läs mer

1 Checklista för åtgärder i Naturvård / Skötsel bestånd (NS)

1 Checklista för åtgärder i Naturvård / Skötsel bestånd (NS) 1 Checklista för åtgärder i Naturvård / Skötsel bestånd (NS) (Listan ska även användas för generella naturvårdhuggningar) Man kan grovt dela upp NS bestånd i två kategorier. Dels en kategori som utgörs

Läs mer

Ekonomiska konsekvenser av de skogliga sektorsmålen

Ekonomiska konsekvenser av de skogliga sektorsmålen RAPPORT 13 2005 Ekonomiska konsekvenser av de skogliga sektorsmålen Stefan Karlsson Skogsstyrelsen december 2005 Författare Stefan Karlsson, SKS Projektledare Erik Sollander, SKS Papper brilliant copy

Läs mer

Förslag till miljömålet LEVANDE SKOGAR. sammanhållen remiss för Halland, Skåne och Blekinge län

Förslag till miljömålet LEVANDE SKOGAR. sammanhållen remiss för Halland, Skåne och Blekinge län Förslag till miljömålet LEVANDE SKOAR sammanhållen remiss för Halland, Skåne och Blekinge län LEVANDE SKOAR En sammanhållen remiss för Södra ötaland, omfattande Blekinge, Skåne och Hallands län. Det nationella

Läs mer

Mottagare. Fastighetsbeteckning Kommun Församling. Eksjö. Höreda Områdets mittpunktskoordinater X/N 6383715 Y/E 490635. Namn Telefon Mobil

Mottagare. Fastighetsbeteckning Kommun Församling. Eksjö. Höreda Områdets mittpunktskoordinater X/N 6383715 Y/E 490635. Namn Telefon Mobil Anmälan om avverkning m.m. 1(4) Plats för streckkodsetikett Mottagare Skogsstyrelsen Avverkningsanmälan/-ansökan Box 7 351 03 Växjö A 40816-2012 Anmälan ska göras minst 6 veckor innan avverkning som omfattar

Läs mer

Åtgärdsprogram för levande skogar

Åtgärdsprogram för levande skogar sprogram för levande skogar Hyggesfritt skogsbruk i Spikbodarna Östersunds kommun Skogens och skogsmarkens värde för biologisk produktion ska skyddas samtidigt som den biologiska mångfalden bevaras samt

Läs mer

NYHETER I PEFC & FSC RIU Caroline Rothpfeffer, Miljöchef BillerudKorsnäs Skog

NYHETER I PEFC & FSC RIU Caroline Rothpfeffer, Miljöchef BillerudKorsnäs Skog NYHETER I PEFC & FSC RIU 2017 2019 11 16 Caroline Rothpfeffer, Miljöchef BillerudKorsnäs Skog 1 PEFC & FSC 2 MEDLEMSFÖRENINGAR Skogsägarföreningar Skogsbolag/industri Entreprenörsrepresentanter Svenskt

Läs mer

Skogsstyrelsens författningssamling

Skogsstyrelsens författningssamling Skogsstyrelsens författningssamling ISSN 0347-5212 Skogsstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om anmälningsskyldighet för samråd enligt 12 kap. 6 miljöbalken avseende skogsbruksåtgärder beslutade den

Läs mer

Minimera reservatsarealen Om kostnadseffektiva vägar att nå miljömålet i skogen

Minimera reservatsarealen Om kostnadseffektiva vägar att nå miljömålet i skogen Minimera reservatsarealen Om kostnadseffektiva vägar att nå miljömålet i skogen Magnus Nilsson 2013-03-22 Den svenska skogen Skogsmark, 1000 ha Skyddad skogsmark, 1000 ha Andel skyddad skogsmark (%) Produktiv

Läs mer

Översyn av föreskrifter och allmänna råd för 30 skogsvårdslagen

Översyn av föreskrifter och allmänna råd för 30 skogsvårdslagen Översyn av föreskrifter och allmänna råd för 30 skogsvårdslagen Fotograf/Copyright : Michael Ekstrand, Skogsstyrelsen Agenda Bakgrund och förutsättningar Övergripande mål Arbetssätt & Process Kort om förslagen

Läs mer

Minnesanteckningar Uppstartsseminarium Skogens kulturarv fokus på fossil åker. Länsstyrelsen i Jönköpings län

Minnesanteckningar Uppstartsseminarium Skogens kulturarv fokus på fossil åker. Länsstyrelsen i Jönköpings län 1 (1) Minnesanteckningar Uppstartsseminarium 2012-05-02 Skogens kulturarv fokus på fossil åker Deltagare: Jenny Ameziane Tomas Areslätt Peter Ask Tony Axelsson Hasse Bengtsson Markus Boxe Ann-Cathrine

Läs mer

Nyckelbiotoper. unika skogsområden

Nyckelbiotoper. unika skogsområden unika skogsområden @ Skogsstyrelsen, 2007 Grafisk form Annika Fong Ekstrand Fotografer Michael Ekstrand sid 4 Svante Hultengren Sid 11 Johan Nitare övriga Repro Scannerteknik AB, Motala Förlag Skogsstyrelsen

Läs mer

Närskogar. skolor, förskolor och vårdinstitutioner friluftsanläggningar och turistattraktioner tätorter, småorter och fritidshusområden

Närskogar. skolor, förskolor och vårdinstitutioner friluftsanläggningar och turistattraktioner tätorter, småorter och fritidshusområden Målbilder för god miljöhänsyn vid skogsbruksåtgärder framtagna i samverkan med skogssektorn inom projektet Dialog om miljöhänsyn. Skogsstyrelsen mars 2014 Närskogar foto: michael ekstrand Genom en aktiv,

Läs mer

Skogsbruksplan. Södra Nånö 1:18, 2:4 Estuna och Söderby-Karl Norrtälje Stockholms län. Fastighet Församling Kommun Län. Ägare

Skogsbruksplan. Södra Nånö 1:18, 2:4 Estuna och Söderby-Karl Norrtälje Stockholms län. Fastighet Församling Kommun Län. Ägare Skogsbruksplan Fastighet Församling Kommun Län Södra Nånö 1:18, 2:4 Estuna och Söderby-Karl Norrtälje Stockholms län Ägare Upprättad år Planen avser tiden Förrättningsman 2014-03-26 2014-2023 Jan Tagesson

Läs mer

PEFC Skogscertifiering. Vi tar ansvar i skogen

PEFC Skogscertifiering. Vi tar ansvar i skogen PEFC Skogscertifiering Vi tar ansvar i skogen Det är en bra känsla att vara certifierad, dels miljömässigt för att det känns bra i hjärtat, men också ekonomiskt för att vi får mer betalt för virket. BIRGITTA

Läs mer

DRÖGSHULT 1:13. Röjning. Fäbacken LINKÖPING G32. Notering

DRÖGSHULT 1:13. Röjning. Fäbacken LINKÖPING G32. Notering Fäbacken-1-11412 ID 4272 Hjälp till att göra utskrifterna bättre. Tipsa oss på www.skogsstyrelsen.se/minasidor SKOGSSTYRELSEN 55183 JÖNKÖPING patrik.andre@skogsstyrelsen.se 2,6 ha 645232,5 52926,1 N 58º

Läs mer

Nyckelbiotopsinventering på Västra Ekedal (Kil 9425)

Nyckelbiotopsinventering på Västra Ekedal (Kil 9425) Nyckelbiotopsinventering på Västra Ekedal (Kil 9425) Värmdö kommun Stefan Eklund 2013-05-24 Figur 1 Tallticka RAPPORT Västra Ekedal 2013 Postadress Besöksadress Telefon Organisationsnr E-post Huvudkontor

Läs mer

Skogsbruksplan. Värset 1:12,1:13, 2:9, 2:21 Angelstad Ljungby Kronobergs län. Fastighet Församling Kommun Län. Ägare

Skogsbruksplan. Värset 1:12,1:13, 2:9, 2:21 Angelstad Ljungby Kronobergs län. Fastighet Församling Kommun Län. Ägare Skogsbruksplan Fastighet Församling Kommun Län Värset 1:12,1:13, 2:9, 2:21 Angelstad Ljungby Kronobergs län Ägare Upprättad år Planen avser tiden Förrättningsman 2015-08-14 2015-2024 Per- Anders Arvidsson

Läs mer

Bilaga 1. Riktlinjer för kommunens hänsyn till naturvärden vid planering och tillstånd

Bilaga 1. Riktlinjer för kommunens hänsyn till naturvärden vid planering och tillstånd Bilaga. Riktlinjer för kommunens hänsyn till naturvärden vid planering och tillstånd Kommunen ska i all planering och i beslut som gäller exploatering av mark och vatten (översiktsplanering, bygglov, strandskyddsprövning

Läs mer

Skogsbruksplan. Bänarp 1:2, 1:3 Frinnaryd Aneby Jönköpings län. Fastighet Församling Kommun Län. Ägare Adress

Skogsbruksplan. Bänarp 1:2, 1:3 Frinnaryd Aneby Jönköpings län. Fastighet Församling Kommun Län. Ägare Adress Skogsbruksplan Fastighet Församling Kommun Län Bänarp 1:2, 1:3 Frinnaryd Aneby Jönköpings län Ägare Adress Dagrun Fransson Hjälmseryd 570 02 Stockaryd Upprättad år Planen avser tiden Förrättningsman 20120823

Läs mer

Bevarandeplan för Natura 2000-området Norra Petikträsk

Bevarandeplan för Natura 2000-området Norra Petikträsk 1(5) Bevarandeplan för Natura 2000-området Norra Petikträsk Åkerbär. Foto: Länsstyrelsen Västerbotten Fastställd av Länsstyrelsen: 2016-12-12 Namn och områdeskod: Norra Petikträsk, SE0810422 Kommun: Norsjö

Läs mer

Regeringsuppdrag om Värdefulla skogar

Regeringsuppdrag om Värdefulla skogar Regeringsuppdrag om Värdefulla skogar Hearing Stockholm, 2016-10-05 Program 10:15 Inledning Uppdraget Utvärderingen Nuläge värdefulla skogar Vägvalen i korthet 11:40 Lunch 12:30 Diskussioner om några vägval

Läs mer

Formellt skyddad skog i Norrbottens län

Formellt skyddad skog i Norrbottens län 2012-05-02 Formellt skyddad skog i Norrbottens län Att skydda en del av våra skogar långsiktigt i form av bland annat naturreservat är en viktig del i det svenska naturvårdsarbetet. Skyddet av skog skapar

Läs mer

Min skog. Fastighet: RANKHYTTAN 7:1 Kommun: FALUN

Min skog. Fastighet: RANKHYTTAN 7:1 Kommun: FALUN Min skog Fastighet: RANKHYTTAN 7:1 Kommun: FALUN 1/25 2/25 3/25 Om det gröna kuvertet Ett grönt kuvert är en sammanställning av information ur myndigheternas register om en eller flera fastigheter. Om

Läs mer

Så skyddas värdefull skog. Sammanfattning av Strategi för formellt skydd av skog i Hallands län

Så skyddas värdefull skog. Sammanfattning av Strategi för formellt skydd av skog i Hallands län Så skyddas värdefull skog Sammanfattning av Strategi för formellt skydd av skog i Hallands län Levande skogar Sveriges Riksdag har antagit 16 miljökvalitetsmål för hur miljön bör vara. Målet för skogen

Läs mer

Redovisning av regeringsuppdrag om toleransavdrag vid naturvårdsavtal

Redovisning av regeringsuppdrag om toleransavdrag vid naturvårdsavtal Datum 2014-03-27 Diarienr 2014/2 1(6) Enheten för lag och områdesskydd Johan Åberg Redovisning av regeringsuppdrag om toleransavdrag vid naturvårdsavtal Sammanfattning Beräkningsgrunder för ersättning

Läs mer

Hur arbetar Skogsstyrelsen med skogens sociala värden? -möjligheter och utmaningar

Hur arbetar Skogsstyrelsen med skogens sociala värden? -möjligheter och utmaningar Hur arbetar Skogsstyrelsen med skogens sociala värden? -möjligheter och utmaningar Skogsstyrelsens definition av skogens sociala värden Skogens sociala värden är de värden som skapas av människans upplevelser

Läs mer

Beslutas att Policy för hyggesfritt skogsbruk, version 1.0, ska börja tillämpas fr.o.m. den 15 september 2010.

Beslutas att Policy för hyggesfritt skogsbruk, version 1.0, ska börja tillämpas fr.o.m. den 15 september 2010. PROTOKOLL Nr 111 1(1) Datum 2010-08-19 Närvarande: Monika Stridsman Johan Wester Håkan Wirtén Generaldirektör, beslutande Enhetschef Avdelningschef Handläggare, föredragande Justeras Monika Stridsman 1

Läs mer

Mervärdesskog (SOU 2006: 81 slutbetänkande från Skogsutredningen 2004 (N2004: 12)

Mervärdesskog (SOU 2006: 81 slutbetänkande från Skogsutredningen 2004 (N2004: 12) 2007-01-15 Näringsdepartementet Enheten för hållbar utveckling och basnäringar Diarienr: N2006/6984/HUB Remissvar CBM Dnr: 109/06 Mervärdesskog (SOU 2006: 81 slutbetänkande från Skogsutredningen 2004 (N2004:

Läs mer

Formellt skyddad skog i Norrbottens län

Formellt skyddad skog i Norrbottens län 2014-06-26 Diarienummer Länsstyrelsen: 501 4403-2014 Diarienummer Skogsstyrelsen: 2014 / 1674 Formellt skyddad skog i Norrbottens län Att skydda en del av våra skogar långsiktigt i form av bland annat

Läs mer

Formellt skydd av skog införande av en kompletterande arbetsmetod

Formellt skydd av skog införande av en kompletterande arbetsmetod 1 (9) PM Förslag 2014-12-12 Ärendenr: NV-06416-14 SKS 2014/2313 Formellt skydd av skog införande av en kompletterande arbetsmetod 1. Bakgrund 1.1. Övergripande mål 1.1.1. Konventionen om biologisk mångfald

Läs mer

Skogsbruksplan. Planens namn Näsbyn 5:18. Planen avser tiden Fältarbetet utfört under Planen upprättad av

Skogsbruksplan. Planens namn Näsbyn 5:18. Planen avser tiden Fältarbetet utfört under Planen upprättad av Skogsbruksplan Planens namn Näsbyn 5:18 Planen avser tiden Fältarbetet utfört under Planen upprättad av 2016-2025 20160530 Niemi Skogskonsult AB Ägarförhållanden Ägare, 100 % Referenskoordinat (WGS84)

Läs mer

Mål för skogsskötsel och naturvård i Timrå kommun

Mål för skogsskötsel och naturvård i Timrå kommun Mål för skogsskötsel och naturvård i Timrå kommun Antagen av kommunfullmäktige 2012-09-24 109 2(5) Skogsbrukets mål Bedriva skogsbruk enligt reglerna för miljöcertifiering enligt FSC-standard. Bevara och

Läs mer

Formellt skydd av skog införande av en kompletterande arbetsmetod

Formellt skydd av skog införande av en kompletterande arbetsmetod 1 (9) ANVISNINGAR 2015-03-26 Ärendenr: NV-06416-14 SKS 2014/2313 Formellt skydd av skog införande av en kompletterande arbetsmetod 1. Bakgrund 1.1. Övergripande mål 1.1.1. Konventionen om biologisk mångfald

Läs mer

Fastställelse av policy och ståndpunkter samt strategi för Skogsstyrelsens arbete mot viltskador på skog

Fastställelse av policy och ståndpunkter samt strategi för Skogsstyrelsens arbete mot viltskador på skog ~S KO GSSTYRE LSEN PROTOKOLL Datum 2008-04-10 Nr 49 1(1) Närvarande: Göran Enander Generaldirektör beslutande Avdelningschef ('r U Johan Wester "-Ii::: Johanna From Enhetschef Q,L. Christer Kajen Handläggare,

Läs mer

ansvaret för friheten?

ansvaret för friheten? Att hitt ätt till V h Att hitta rätt tillsammans Vem har ansvaret för friheten? Ett handslag eller hårdare reglering? Översyn och framtagande av nya nationella skogliga sektorsmål under 2010 och 2011 Regeringsuppdrag

Läs mer

Min skog. Fastighet: ULLSTORP 1:5 Kommun: HÖÖR

Min skog. Fastighet: ULLSTORP 1:5 Kommun: HÖÖR Min skog Fastighet: ULLSTORP 1:5 Kommun: HÖÖR 1/21 2/21 3/21 Om det gröna kuvertet Ett grönt kuvert är en sammanställning av information ur myndigheternas register om en eller flera fastigheter. Om du

Läs mer

Frihet under ansvar - Den svenska skogsbruksmodellen. Tomas Thuresson, Pöyry Management Consulting

Frihet under ansvar - Den svenska skogsbruksmodellen. Tomas Thuresson, Pöyry Management Consulting Frihet under ansvar - Den svenska skogsbruksmodellen Tomas Thuresson, Pöyry Management Consulting 1993 års skogspolitik byggde på Frihet under ansvar o 1993 års skogspolitik innebar avreglering jämfört

Läs mer

Skogsstyrelsens åtgärder för att bidra till att miljömålen nås

Skogsstyrelsens åtgärder för att bidra till att miljömålen nås 1(8) Datum 2016-02-24 Diarienr 2016/335 Skogsstyrelsens åtgärder för att bidra till att miljömålen nås De åtgärder som tas upp i denna åtgärdslista svarar mot regeringsuppdraget om att bistå Miljömålsrådet

Läs mer

Rådgivning inom projektet Klimatanpassat skogsbruk och vatten

Rådgivning inom projektet Klimatanpassat skogsbruk och vatten RÅDGIVNINGSKVITTO 1(7) Datum 2014-02-21 Ärendenr R 390-2014 Stefan Eklund Stockholms distrikt Galgbacksvägen 5, 18630 VALLENTUNA stefan.eklund@skogsstyrelsen.se 08-51451462 Värmdö-Evlinge fast ägare för.

Läs mer

Min skog. Fastighet: LIDHEM 2:1, VIKEN 1:7 m.fl. Kommun: Vimmerby

Min skog. Fastighet: LIDHEM 2:1, VIKEN 1:7 m.fl. Kommun: Vimmerby Min skog Fastighet: LIDHEM 2:1, VIKEN 1:7 m.fl. Kommun: Vimmerby 1/16 2/16 3/16 Om det gröna kuvertet Ett grönt kuvert är en sammanställning av information ur myndigheternas register om en eller flera

Läs mer

Anmälan om avverkning m.m.

Anmälan om avverkning m.m. Anmälan om avverkning m.m. 1(4) Mottagare Plats för streckkodsetikett Skogsstyrelsen Avverkningsanmälan/-ansökan Box 7 351 03 Växjö Anmälan ska göras minst 6 veckor innan avverkning som omfattar minst

Läs mer

Remiss Fördjupad utvärdering av Levande Skogar

Remiss Fördjupad utvärdering av Levande Skogar LRF SKOGSÄGARNA REMISSYTTRANDE Dnr 2015/7077 Er ref 2013/3340 Skogsstyrelsen Remiss Fördjupad utvärdering av Levande Skogar LRF och Skogsägarföreningarna Södra, Mellanskog, Norrskog och Norra Skogsägarna,

Läs mer

Bevarandeplan för Natura 2000-området Rabnabäcken

Bevarandeplan för Natura 2000-området Rabnabäcken 1(5) Bevarandeplan för Natura 2000-området Rabnabäcken Fjällviol. Foto: Andreas Garpebring Fastställd av Länsstyrelsen: 2016-12-12 Namn och områdeskod: Rabnabäcken, SE0810426 Kommun: Sorsele Skyddsstatus:

Läs mer

Löv och Naturvård - En blandad historia i tid och rum

Löv och Naturvård - En blandad historia i tid och rum Löv och Naturvård - En blandad historia i tid och rum Olof Widenfalk Fotografier: Lina Widenfalk (Greensway) Upplägg Historik löv i skogen Lövinblandning - Fördelar och naturvårdsnytta Lövet i landskapet

Läs mer

Skogsbruksplan. Värnebo 1:7 Steneby-Tisselskog Bengtsfors Västra Götalands län. Fastighet Församling Kommun Län. Ägare.

Skogsbruksplan. Värnebo 1:7 Steneby-Tisselskog Bengtsfors Västra Götalands län. Fastighet Församling Kommun Län. Ägare. Skogsbruksplan Fastighet Församling Kommun Län Värnebo 1:7 Steneby-Tisselskog Bengtsfors Västra Götalands län Ägare Bergvik Skog Upprättad år Planen avser tiden Förrättningsman Juni 2012 2012-2021 Falu

Läs mer

Skogsstrategi Arvika kommun

Skogsstrategi Arvika kommun Skogsstrategi Arvika kommun Skogsstrategi för Arvika kommun Arvika kommuns skogsinnehav ska skötas med målsättningen att ha en hög och uthållig avkastning. Skogsbruket ska ta stor hänsyn till skogarnas

Läs mer

ÖVERGRIPANDE MÅL. Nationella miljömål. Miljökvalitetsnormer

ÖVERGRIPANDE MÅL. Nationella miljömål. Miljökvalitetsnormer ÖVERGRIPANDE MÅL Nationella miljömål Miljökvalitetsnormer Övergripande mål Nationella miljömål Till nästa generation skall vi kunna lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen är lösta. De nationella

Läs mer

Rubrik 30/34 pt Berthold Akzidenz Bold TaxWebb Analysverktyg

Rubrik 30/34 pt Berthold Akzidenz Bold TaxWebb Analysverktyg Riksskogstaxeringen Rubrik 30/34 pt Berthold Akzidenz Bold TaxWebb Analysverktyg Beskrivning av data TaxWebb Analysverktyg - Beskrivning av data Utgivningsår: 2015, Umeå Utgivare: Riksskogstaxeringen,

Läs mer

Enkelt att ta ansvar FSC -anpassad avverkning

Enkelt att ta ansvar FSC -anpassad avverkning Enkelt att ta ansvar FSC -anpassad avverkning Sveaskog skapar värden för framtiden Sveaskog är Sveriges största skogsägare. Vi fokuserar på att utveckla skogens alla värden. Vi vill öka användningen av

Läs mer

Skogsstyrelsens författningssamling

Skogsstyrelsens författningssamling Skogsstyrelsens författningssamling ISSN 0347-5212 Skogsstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SKSFS 2011:2) om stöd till vissa åtgärder inom skogsbruket; beslutade den 4 juni 2014. SKSFS 2014:3 Utkom

Läs mer

Skogliga sektorsmål - förutsättningar och bakgrundsmaterial

Skogliga sektorsmål - förutsättningar och bakgrundsmaterial RAPPORT 11 2005 Skogliga sektorsmål - förutsättningar och bakgrundsmaterial Erik Sollander, Hillevi Eriksson, Stefan Karlsson Skogsstyrelsen december 2005 Författare Erik Sollander, Hillevi Eriksson och

Läs mer

MILJÖMÅL: LEVANDE SKOGAR

MILJÖMÅL: LEVANDE SKOGAR MILJÖMÅL: LEVANDE SKOGAR Lektionsupplägg: Behöver vi skogen? Varför behövs skogen och varför behövs olika typer av skogar? Vad har eleverna för relation till skogen? Ta med eleverna ut i skogen, upptäck

Läs mer

Hej! Här kommer rådgivningskvittot digitalt. Jag skickar brochyr också men de kommer med post nästa vecka.

Hej! Här kommer rådgivningskvittot digitalt. Jag skickar brochyr också men de kommer med post nästa vecka. Stockholms distrikt Stefan Eklund Galgbacksvägen 5, 18630 VALLENTUNA stefan.eklund@skogsstyrelsen.se Tfn 08-51451462 Fastighet VÄRMDÖ-EVLINGE 9:1 Kommun Värmdö Församling Värmdö Kopia för kännedom 1(2)

Läs mer

SKOGSBRUKSPLAN. Flasbjörke 11

SKOGSBRUKSPLAN. Flasbjörke 11 SKOGSBRUKSPLAN Flasbjörke 11 Sammanställning över fastigheten Arealer hektar % Produktiv skogsmark Impediment myr Impediment berg Inägomark 2 0,0 0,1 7 20 0 1 71 Väg och kraftledning (linjeavdrag) 0,0

Läs mer

MEDDELANDE Skogs- och miljöpolitiska mål - brister, orsaker och förslag på åtgärder

MEDDELANDE Skogs- och miljöpolitiska mål - brister, orsaker och förslag på åtgärder MEDDELANDE 2 2011 Skogs- och miljöpolitiska mål - brister, orsaker och förslag på åtgärder Skogsstyrelsen april 2011 Projektledare Svante Claesson, Skogsstyrelsen Projektgrupp Malin Andersson, Skogsstyrelsen

Läs mer

Projekt. Mera Tall! Ett samverkansprojekt mellan. Välkomna!

Projekt. Mera Tall! Ett samverkansprojekt mellan. Välkomna! Projekt Mera Tall! 2010-07-01 - - 2015-12-31 Ett samverkansprojekt mellan Välkomna! Program 18.00-18.10 Monika Stridsman GD Skogsstyrelsen 18.10-18.40 Ove Arnesson, projekt Mera Tall 18.40-19.00 Göran

Läs mer

ANMÄLAN 1(6) Mottagare

ANMÄLAN 1(6) Mottagare ANMÄLAN 1(6) Mottagare Plats för streckkodsetikett Skogsstyrelsen Avverkningsanmälan/-ansökan Box 7 351 03 Växjö Anmälan om avverkning m.m. Den här blanketten använder du för att anmäla om avverkning.

Läs mer

Gör ditt skogsägande enklare och lönsammare. Skogsbruksplan

Gör ditt skogsägande enklare och lönsammare. Skogsbruksplan Gör ditt skogsägande enklare och lönsammare. Skogsbruksplan För att kunna säkra en uthållig produktion av värdefullt virke krävs en kombination av bra planering och effektiva skötselåtgärder. Med en skogsbruksplan

Läs mer

SKOGSKARTA. m m. Teckenförklaring. Skala 1:10000. Fastighet: Sköldnora 1:1. Huggningsklass. Ägoslag. Församling: Fresta. Kommun: Upplands Väsby

SKOGSKARTA. m m. Teckenförklaring. Skala 1:10000. Fastighet: Sköldnora 1:1. Huggningsklass. Ägoslag. Församling: Fresta. Kommun: Upplands Väsby SKOGSKARTA Fastighet: Sköldnora 1:1 Försaling: Fresta Koun: Upplands Väsby Län: Stockhols län Upprättad år: 2014 Planläggare: FORAN Forest AB Utskriftsdatu: 2014-05-28 Teckenförklaring Huggningsklass Kalark/föryngring

Läs mer

Skogspolicy Finspångs kommun

Skogspolicy Finspångs kommun Skogspolicy Finspångs kommun Antagen av Kommunfullmäktige 2016-10-05 F I N S P Å N G S K O M M U N Skogspolicy Finspångs kommun 612 80 Finspång Telefon 0122-85 000 Fax 0122-850 33 E-post: kommun@finspang.se

Läs mer

Naturvårdsprogram Uppdaterad kortversion 2014

Naturvårdsprogram Uppdaterad kortversion 2014 Naturvårdsprogram Uppdaterad kortversion 2014 Naturvårdsprogram för Hällefors kommun Uppdaterad kortversion Ett naturvårdsprogram för Hällefors kommun antogs i komunfullmäktige 2010-11-16. I denna kortversion

Läs mer

Mottagare A 33769-2014. -, Avverkningsanmälan/-ansökan Box 7 351 03 Växjö

Mottagare A 33769-2014. -, Avverkningsanmälan/-ansökan Box 7 351 03 Växjö SKOGSSTYRELSEN SkinnskattebergS kommun Anmälan 1(4) om avverkning m.m. Mottagare A 33769-2014 Plats för streckkodsetikett 2014 06 28 Skogsstyrelsen -, Avverkningsanmälan/-ansökan Box 7 351 03 Växjö Anmälan

Läs mer

7. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Skogsstyrelsen ska

7. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Skogsstyrelsen ska Kommittémotion Motion till riksdagen 2015/16:2077 av Anders Forsberg m.fl. (SD) Skogen Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att den svenska modellen med

Läs mer

Naturhänsyn vid avverkningsuppdrag

Naturhänsyn vid avverkningsuppdrag Naturhänsyn vid avverkningsuppdrag SCA SKOG www.scaskog.com Hur mycket naturhänsyn vill du lämna? Vid alla avverkningar måste man följa de bestämmelser om naturhänsyn som finns i skogsvårdslagen. Men kanske

Läs mer

Generell Naturvård. Instruktioner för generell naturvård vid Sydveds avverkningar

Generell Naturvård. Instruktioner för generell naturvård vid Sydveds avverkningar Generell Naturvård Instruktioner för generell naturvård vid Sydveds avverkningar Ett hänsynsfullt skogsbruk I vår miljöpolicy står det att Sydveds verksamhet ska tillgodose kundens krav på att råvaran

Läs mer

Nya älgförvaltningen, Äbin mm

Nya älgförvaltningen, Äbin mm Nya älgförvaltningen, Äbin mm Kalmar 2015-01-26 Johan Frisk Skogs- & viltförvaltningsansvarig Södra Skog Kort presentation Södra Skog 1998, Ulricehamns sbo 2005- ansvarig för förvaltningen av egen skog

Läs mer

Formellt skyddad skog i Norrbottens län

Formellt skyddad skog i Norrbottens län 2015-05-29 Diarienummer Länsstyrelsen: 502 4315-2015 Diarienummer Skogsstyrelsen: 2015 / 1255 Formellt skyddad skog i Norrbottens län Att skydda en del av våra skogar långsiktigt i form av bland annat

Läs mer

Sammanställning över fastigheten

Sammanställning över fastigheten Sammanställning över fastigheten Arealer hektar Produktiv skogsmark 165,3 83 Myr/kärr/mosse 16,7 8 Berg/Hällmark 9,9 5 Inäga/åker 6,6 3 Väg och kraftledning (linjeavdrag) 2,6

Läs mer

Strategi för formellt skydd av skog i Gotlands län

Strategi för formellt skydd av skog i Gotlands län www.i.lst.se Strategi för formellt skydd av skog i Gotlands län Bilaga 4: Strategins effekter på skogsbruket och skogsägaren 1. Strategins konsekvenser för skogsbruket och skogsindustrin avseende råvarutillgång

Läs mer

SKA 15 Resultatpresentation. Skogskonferens 4 november 2015

SKA 15 Resultatpresentation. Skogskonferens 4 november 2015 SKA 15 Resultatpresentation Skogskonferens 4 november 2015 SKA 15 Global analys av framtida efterfrågan på och möjligt utbud av virkesråvara. Scenarioberäkningar. Rundvirkes- och skogsbränslebalanser för

Läs mer

Avverkning som berör höga naturvärden

Avverkning som berör höga naturvärden MISSIV 1(1) Datum 2014-09-22 Ärendenr A 47755-2014 Lennart Hamrin Kalmars distrikt Norra vägen 2G 38237 NYBRO lennart.hamrin@skogsstyrelsen.se Tfn 0481-48257 Fastighet VEDBORM 1:81 Kommun Borgholm Församling

Läs mer

Svenska modellen. Skydd. Ex HF. Generell hänsyn

Svenska modellen. Skydd. Ex HF. Generell hänsyn Svenska modellen Skydd Ex HF Generell hänsyn MILJÖHÄNSYN VID SKOGLIGA ÅTGÄRDER BEVARA FÖRST -- NYSKAPA NU!!... ÅTERSKAPA B E V A R A F Ö R S T Ä R K Skog med naturvärden knutna till marksvampar, hänglavar,

Läs mer

Varför skydda skog?

Varför skydda skog? Formellt skyddad skog i Norrbottens län Att skydda en del av våra skogar i form av bland annat naturreservat är en viktig del i det svenska naturvårdsarbetet. Skyddet av skog skapar ofta debatt. Då kan

Läs mer

Skogsstyrelsens årsredovisning 2006

Skogsstyrelsens årsredovisning 2006 Datum Diarienummer 2007-02-19 2007/808 Regeringen Näringsdepartementet 103 33 Stockholm Skogsstyrelsens årsredovisning 2006 Skogsstyrelsens årsredovisning har utformats enligt förordningen om årsredovisning

Läs mer

GROT är ett biobränsle

GROT är ett biobränsle GROT-uttag? GROT är ett biobränsle Biobränsle = ett bränsle där biomassa är utgångsmaterial Hit räknas bl a: Trädbränslen: trä eller trädelar som inte omvandlats kemiskt, ex skogsbränslen, rivningsvirke,

Läs mer