Miljöhänsyn vid föryngringsavverkning resultat från Skogsstyrelsens Polytaxinventering (P1), avverkningssäsong 1998/ /2010
|
|
- Susanne Lind
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 PM 1(8) Datum Diarienr 2011/1993 Skogsenheten Skogsavdelningen Malin Andersson, Naturvårdsspecialist Tfn , Miljöhänsyn vid föryngringsavverkning resultat från Skogsstyrelsens Polytaxinventering (P1), avverkningssäsong 1998/ /2010 Sammanfattning Skogsstyrelsens uppföljningar visar att miljöhänsynen förbättrades avsevärt under 1990-talet, framförallt under början och mitten av perioden. Under 2000-talet har enligt våra mätningar, denna starkt positiva trend avstannat. För avverkningssäsongen 2007/ /2010 bedöms ca 63 % av den avverkade arealen klara vår uttolkning av lagens krav, vilket innebär en försämring jämfört med tidigare år. De resultat som nu presenteras har ännu inte analyserats närmare. Det finns därför inga färdiga svar på vad de senaste årens försämring av resultaten beror på. Avsikten är att påbörja en sådan analys inom kort och att bjuda in olika intressenter inom skogsektorn till att delta i den. Enligt tidigare analyser som gjorts så är hänsynskrävande biotoper vanligt förekommande i samband med avverkning. Hänsyn tas i dag till många biotoper och en stor andel av virkesvolymen som lämnas i samband med avverkningen återfinns inom dessa biotoper. Genom god dialog och samsyn inom skogssektorn kan hänsynen förbättras. Tydliga och bra traktdirektiv som föregåtts av planering och utmärkning i fält bedöms också förbättra hänsynen. Skogsstyrelsen har tagit initiativ till att utöka dialogen inom skogssektorn för att få större samsyn kring vad som är bra miljöhänsyn och vad skogsvårdslagen kräver. Skogsstyrelsen arbetar för att skapa en effektivare lagtillsyn och ökar användningen av 30 i skogsvårdslagen. Inledning I samband med föryngringsavverkning ska enligt skogsvårdslagen 30 hänsyn tas till natur- och kulturmiljövårdens intressen. Hänsyn till natur- och kulturvärden i skogsbruket och skydd av skogsmark i olika former utgör grunden för bevarande av biologisk mångfald och kulturmiljövärden i det svenska skogslandskapet. Tillsammans bidrar de till att nå det övergripande miljömålet. I föreskrifterna till 30 beskrivs vilken natur- och kulturmiljöhänsyn som ska tas i samband med skogliga åtgärder. Några exempel på sådan hänsyn är att lämna hänsynskrävande biotoper och skyddszoner mot vattendrag, sjöar, skogliga impediment och åkermark. Andra exempel är att lämna äldre träd, högstubbar och död ved. Svensk skogspolitik bygger på frihet under ansvar, vilket innebär att skogsbruket har en betydelsefull del i det gemensamma ansvaret att förvalta
2 Skogsstyrelsen Pm (8) skogsresursens alla nyttigheter på ett långsiktigt hållbart sätt. För att uppfylla de skogspolitiska målen förutsätts dock att skogsägarna, i genomsnitt, har ambitioner på en högre nivå än vad som uppnås genom att enbart följa skogsvårdslagens krav. Rådgivningsbudskapet kan sägas vara myndighetens uttolkning av de skogspolitiska målen och är vad som i genomsnitt kan förväntas av skogsbruket för att skogspolitikens övergripande mål ska bedömas vara uppnådda. Med stöd av skogsvårdslagens föreskrifter kan en begränsad grad av hänsynstagande krävas. Föreskrifterna till 30 gäller i det enskilda fallet i den utsträckning de inte är så ingripande att pågående markanvändning avsevärt försvåras. Om det inte är möjligt att inom ramen för intrångsbegränsningen ta all den hänsyn som föreskrifterna kräver ska hänsyn i första hand tas till de arter som är rödlistade. Hänsynen till naturvårdens intressen ska utformas så, att den biologiska mångfalden gynnas så mycket som möjligt. Detta innebär att miljöhänsyn ska på berörd del av fastigheten tas upp till intrångsbegränsningen under förutsättning att sådana specifika miljövärden finns som anges i föreskrifterna till 30. För att uppnå lagkravet ska hänsynen även vara rätt prioriterad. Enligt nuvarande tolkning (en översyn pågår) av 30 är prioritetsordningen att hänsyn ska i första hand tas till rödlistade arter. Därefter ska befintliga miljövärden prioriteras, höga värden ska bevaras före lägre värden. Det finns ingen prioritetsordning mellan naturvärden och kulturmiljövärden. Fasta fornlämningar hanteras av en annan lagstiftning, kulturminneslagen, och ska därmed alltid tas hänsyn till oavsett mängden hänsyn i övrigt. När det gäller naturvärden ska hänsynen utformas så att den biologiska mångfalden gynnas så mycket som möjligt 1. Uppföljning av miljöhänsynen sker inom Skogsstyrelsens Polytaxinventering, se sista avsnittet i denna Pm för beskrivning av metoden. 1 Enligt polytaxmetodiken fram till 2009 har dock naturvärden prioriterats före kulturmiljöer.
3 Skogsstyrelsen Pm (8) Skogliga sektorsmål Skogstyrelsen har i dialog med skogssektorn formulerat nationella sektorsmål. För miljöhänsyn vid föryngringsavverkning lyder sektorsmålet: Under perioden 2004 t.o.m. år 2010 ska: arealandelen föryngringsavverkningar med undermålig hänsyn 2 halveras jämfört med perioden hänsynen på minst 50 % av arealen föryngringsavverkningar uppfylla Skogsstyrelsens rådgivningsnivå. För miljöfunktionerna Hänsynskrävande biotoper, Skyddszoner och Skador på mark och vatten arealandelen föryngringsavverkningar med obetydlig hänsyn halveras jämfört med perioden Resultat Skogsvårdsorganisationen har, sedan 1989 och framåt, genomfört landsomfattande uppföljningar av miljöhänsynen vid föryngringsavverkning i relation till kraven i skogsvårdslagen. Resultaten av dessa uppföljningar visar att miljöhänsynen förbättrades avsevärt under 1990-talet, framförallt under början och mitten av perioden 4. Under 2000-talet har denna starkt positiva trend avstannat. För avverkningssäsong 2007/ /2010 bedöms 63 % av den avverkade arealen klara uttolkningen av lagens krav. Den skillnad vi tidigare sett mellan övriga och enskilda markägare har minskat. 2 Med undermålig hänsyn avses hänsyn som bedöms ej uppfylla kraven i 30 skogsvårdslagen (SVL), uttolkad som LIT (lagen i taxeringen) inom Polytax R1. Under perioden bedömdes hänsynen vara undermålig på 22 % av den föryngringsavverkade arealen. Under samma period bedömdes hänsynen vara i nivå med Skogsstyrelsens rådgivningsnivå på 37 % av den föryngringsavverkade arealen. 3 Under perioden bedömdes arealandelen med obetydlig hänsyn vara 21 % för Hänsynskrävande biotoper, 8 % för Skyddszoner och 7 % för Skador på mark och vatten. För samtliga målpunkter avser målnivån perioden Skogsstyrelsen Skog för naturvårdsändamål uppföljning av frivilliga avsättningar områdesskydd samt miljöhänsyn vid föryngringsavverkning. Meddelande 2/2002. ISSN
4 Andel (%) av avverkad areal Skogsstyrelsen Pm (8) Enskilda Övriga Samtliga Sektorsmål Figur 1. Andel (%) av den föryngringsavverkade arealen som uppfyller LIT på tagen miljöhänsyn efter avverkning under perioderna 1998/ / Resultatet fördelat på markägarkategorier. Enligt det nationella sektorsmålet ska andelen underkända objekt halveras till år 2010, detta innebär att 89 % av arealen ska klara lagens krav. För att klara miljömålet krävs att en bättre miljöhänsyn tas än vad som kan krävas enligt lagen. Enligt sektorsmålet bör 50 % av arealen nå en bättre hänsyn än LIT, dvs. vår uttolkning av lagens krav. Idag når 25 % av den avverkade arealen denna nivå. De resultat som nu presenteras har ännu inte analyserats närmare. Det finns därför inga färdiga svar på vad de senaste årens försämring av resultaten beror på. Avsikten är att påbörja en sådan analys inom kort och att bjuda in olika intressenter inom skogsektorn till att delta i den. En fördjupad analys av tidigare års Polytax-resultat har gjorts inom ramen för ett regeringsuppdrag som Skogstyrelsen haft tillsammans med Naturvårdsverket. Nedan redogörs kort för det arbetet. Vilken miljöhänsyn är vanligast? I regeringsuppdraget Kunskapsplattform för hållbart brukande av skog ingår det bl. a att se över måluppfyllelsen avseende miljöhänsyn, orsaker till brister har analyserats samt förslag till åtgärder tagits fram. Detta uppdrag har precis varit ute på remiss och ska presenteras 30 april. Inom regeringsuppdraget har det för åren analyserats vilken miljöhänsyn som fanns att ta samt vilken miljöhänsyn som lämnades efter avverkning. 5 Avverkningar som skett med anledning av stormen Gudrun år 2005 ingår inte i statistiken. Uppgifterna är preliminära pga. ännu inte helt avslutad inventering.
5 Skogsstyrelsen Pm (8) Volymen träd som lämnats som miljöhänsyn i samband med avverkning är i genomsnitt 13,1 m 3 sk per avverkad hektar under åren enligt preliminära analyser inom kunskapsplattformen. Detta är i genomsnitt mer än vad som kan krävas enligt intrångsbegränsningen. Detta innebär att skogsbruket avstår från mer intäkter än vad lagen kräver. Volym (m3sk/ha) 7,0 6,0 5,0 4,0 3,0 2,0 1,0 spec. mljövärde före avverkning spec. miljövärde efter avverkning Övrigt sparad volym 0,0 Figur 2. Volym av träd med specifika miljövärden, uppdelat på miljöfunktioner före och efter avverkning (blå respektive grön serie) och sparad volym av träd utan specifika miljövärden (röd serie). Medeltal för Källa Skogsstyrelsen, data Polytax P0/1. Av figur 2 framgår volym före och efter avverkning uppdelat på sju av de miljöfunktioner som bedöms i polytax, till de övriga två (körskador och hyggesavgränsning) finns ingen volym kopplad. De mest volymkrävande hänsynen är i fallande ordning hänsynskrävande biotoper, skyddszoner samt träd och buskar. Som tidigare nämnts fanns det före avverkning ca 10,5 m3sk/ha hänsynsföreteelser med specifika miljövärden. Av denna finns ca 7,7 m3sk/ha kvar efter avverkning. Denna volym med specifika miljövärden som avverkas består i stort sett i sin helhet av hänsynskrävande biotoper. Endast 60 % av volymen hänsynskrävande biotoper finns kvar efter avverkning. För hänsynskrävande biotoper förefaller det alltså finnas en skillnad i synsätt mellan skogsbruket och Skogsstyrelsen. Enligt preliminära analyser inom kunskapsplattformen så har slutsatsen dragits att det är ett vanligare problem att Skogsstyrelsen och skogsbruket har olika bild om ett område bör betraktas som en hänsynskrävande biotop eller inte, än att man har olika bild om hur denna biotop bör avgränsas. För skyddszoner är skillnaden i volym före och efter avverkning betydligt mindre. Volymen av träd med specifika miljövärden ökar efter avverkning.
6 Skogsstyrelsen Pm (8) Detta är en effekt av enskilda träd som före avverkning stod i en hänsynskrävande biotop friställs vid avverkning. Hur kan hänsynen utvecklas? En stor del av den bristande miljöhänsynen enligt polytax bedöms beror på hur hänsynskrävande biotoper hanteras i samband med avverkning. Genom att bl.a. fokusera på att förbättra hänsynen till biotoper skulle sannolikt miljöhänsynsresultatet förbättras. En väg till förbättrad hänsyn är att en få en ökad samsyn kring vad som är en hänsynskrävande biotop och hur den bör avgränsas. En god traktplanering som markerar ut biotopen i kartunderlaget såväl som i fält skulle troligen leda till förbättrad hänsyn. En bra traktplanering skulle även gynna hänsynen till kulturmiljöer, sociala värden samt mark och vatten. En bra och tydlig traktplanering underlättar för alla inblandande aktörer. Dialog och samsyn inom skogssektorn är en nyckel till förbättrad hänsyn. Att träffas ute i skogen och gemensamt diskutera hur man ser på olika typer av hänsyn och värderar dessa skapar möjligheten till att nå samsyn och arbeta vidare för en gemensam målbild. Ett bra exempel på detta är arbetet med körskador. Under 2010 har en arbetsgrupp med representanter från skogsbruket, Skogforsk och Skogsstyrelsen tittat på problematiken kring körskador i skogsbruket. Detta arbete har resulterat i ett förslag till en gemensam policy med fokus på att minimera körskador genom bättre planering och med hjälp av tekniska hjälpmedel. Inom regeringsuppdraget med Kunskapsplattform för hållbart brukande av skog har Skogsstyrelsen redan nu valt att lyfta fram åtgärder man ska jobba vidare med med: Skogsstyrelsen utökar dialogen inom skogssektorn för att få större samsyn kring vad som är bra miljöhänsyn och vad skogsvårdslagen kräver. Skogsstyrelsen skapar en effektivare lagtillsyn och ökar användningen av 30 i skogsvårdslagen. Målet är att varje distrikt ska fatta minst ett beslut om förbud per år. Skogsstyrelsen utvecklar sitt rådgivningsarbete kring miljöhänsyn. Distrikten gör redan idag stora rådgivningsinsatser Tillsammans med Riksantikvarieämbetet tar Skogsstyrelsen fram bättre underlag för hänsyn vid kulturhistoriska lämningar. Inventeringarna av Skog och Historia är bra exempel på detta. Översyn av föreskrifter och allmänna råd till 30 SvL Sedan hösten 2010 har det pågått en översyn av föreskrifter och allmänna råd till 30 skogsvårdslagen. Syftet med arbetet har varit att uppdatera,
7 Skogsstyrelsen Pm (8) komplettera och förtydliga dessa. Arbetet med översynen har varit på remiss och inkomna synpunkter analyseras för närvarande. Avsikten är att fatta beslut om reviderade föreskrifter och allmänna råd under maj månad. Uppföljningsmetoden Polytax Resultatet baseras på Skogsstyrelsens rikstäckande stickprovsinventering av tagen natur- och kulturmiljöhänsyn vid föryngringsavverkning. År 2009 togs en något modifierad polytaxmetodik i bruk. Metodiken är i huvudsak densamma vilket tillåter jämförelser över tid men omfattningen har ökat vilket innebär att resultatet kommer att kunna presenteras länsvis. Efter revideringen av P1-instruktionen 2009 har några oförutsedda konsekvenser uppmärksammats i inventeringsmetodiken med avseende på slutomdömet. Ärenden inventerade sedan dess har nu justerats och instruktionen har ändrats. Effekten av justeringen är dock liten och överstiger inte den statistiska felmarginalen. Vid inventering besöks objekten två gånger, en gång före avverkning och en andra gång ett år efter avverkning. I samband med detta bedöms omfattningen och kvaliteten på den hänsyn som lämnats i förhållande till de möjligheter till hänsyn som fanns före avverkningen. Årligen inventeras ca 1200 objekt före avverkning (före 2009 inventerades ca 500 objekt per år). Innan avverkningen registrerar inventeraren de företeelser (hänsynskrävande biotoper, enskilda träd, kantzoner mot bäckar, kulturmiljöer osv.) med specifika miljövärden som finns inom det område som anmälts till föryngringsavverkning eller i dess direkta anslutning, och som är omnämnda i föreskrifterna till 30 skogsvårdslagen. Efter avverkning följer inventeraren upp dessa företeelser och bedömer och betygsätter vilken hänsyn som tagits till dem. De enskilda hänsynsföreteelserna betygssätts i tregradig skala, där betyg 1 kan tolkas som en mycket god hänsyn och betyg 3 som ett undermåligt hänsynstagande. Betygen vägs samman för vardera nio utvalda miljöfunktioner så att varje miljöfunktion erhåller ett betyg på ett objekt (ett hygge). Miljöfunktionerna betygsätts i en tregradig skala som obetydlig hänsyn, delvis hänsyn eller full hänsyn. Miljöfunktionerna vägs sin tur samman till ett slutomdöme för hela avverkningstrakten. Slutomdömet ska efterlikna kraven i 30, men eftersom inventeringen inte är en skarp lagtillämpning och eftersom det finns få rättsfall att stödja en uttolkning på så uttrycks slutomdömet som I nivå med, Bättre än eller Sämre än LIT. LIT ska utläsas som Lagkrav I Taxering, dvs. det är Skogsstyrelsens uttolkning av lagnivån i den aktuella inventeringen. Det är denna uttolkning som omsatts och beskrivs i en inventeringsinstruktion. Denna inventeringsinstruktion är i vissa avseenden förenklad jämfört med en skarp lagtillämpning för att inventeringen ska kunna genomföras med samma bedömningar oberoende av inventerare och över tid. Lagens krav enligt 30 innebär att hänsyn upp till intrångsbegränsningen ska lämnas om det finns miljövärden i enlighet med föreskrifterna i 30 samt att de mest värdefulla miljövärdena prioriteras. Tolkningen av intrångsbegränsningen har
8 Skogsstyrelsen Pm (8) förändrats över tiden. Inventeringen relaterar till den nivå på intrångsbegränsningen som gällde vid tiden för avverkningen. Läs mer om Polytaxinventeringen:
Förslag till färdplan för utökad dialog om miljöhänsyn
PM 1(9) Datum 2011-08-11 Diarienr 2011/3281 Enheten för policy och analys Svante Claesson svante.claesson@skogsstyrelsen.se Tfn 036-359368 Förslag till färdplan för utökad dialog om miljöhänsyn Syftet
Läs meransvaret för friheten?
Att hitt ätt till V h Att hitta rätt tillsammans Vem har ansvaret för friheten? Ett handslag eller hårdare reglering? Översyn och framtagande av nya nationella skogliga sektorsmål under 2010 och 2011 Regeringsuppdrag
Läs merLevande skogar. omgivande förkastningssluttningar och Tylöskogen-Tiveden i söder.
Miljömålet Levande skogar Skogens och skogsmar kens värde för biologisk produktion ska skyddas samtidigt som den biolo giska mångfalden bevaras samt kulturmiljövärden och sociala värden vär nas. Sist i
Läs merNy kapitelindelning behövs för ökad transparens
1(7) SLU.dha.2013.5.5 65. ArtDatabanken Lena Tranvik YTTRANDE 2013-05-30 Skogsstyrelsen 551 83 Jönköping Yttrande om Skogsstyrelsens remiss 2011/3281 2011/3281: Kravspecifikation för hänsynsuppföljning
Läs merMiljöhänsyn vid föryngringsavverkning 2011 JO1403
Enheten för skogspolicy och analys 2011-04-08 1(8) Miljöhänsyn vid föryngringsavverkning 2011 JO1403 I denna beskrivning redovisas först allmänna och legala uppgifter om undersökningen samt dess syfte
Läs merGrönt bokslut efter slutavverkningar och gallringar 2016
1 (40) 2017-01-04 Södra Skog Miljöavdelningen Grönt bokslut efter slutavverkningar och gallringar 2016 1. Inledning Södra gör varje år ett Grönt bokslut. Interna revisorer kontrollerar då hur drygt 150
Läs merSkogsstyrelsen och vatten. Daniel Palm, Johan Baudou
Skogsstyrelsen och vatten Daniel Palm, Johan Baudou Aktuell statistik Problem (Skogsstyrelsen) Skogsstyrelsens arbete Andel av avverkad areal där transport över vattendrag förekommer % 45 40 35 30 25 20
Läs merMiljöhänsyn vid föryngringsavverkning 2008 JO1403
Analysenheten 2008-02-18 1(8) Miljöhänsyn vid föryngringsavverkning 2008 JO1403 I denna beskrivning redovisas först allmänna och legala uppgifter om undersökningen samt dess syfte och historik. Därefter
Läs merNaturhänsyn vid avverkningsuppdrag
Naturhänsyn vid avverkningsuppdrag SCA SKOG www.scaskog.com Hur mycket naturhänsyn vill du lämna? Vid alla avverkningar måste man följa de bestämmelser om naturhänsyn som finns i skogsvårdslagen. Men kanske
Läs merME D D E L A N D E MILJÖHÄNSYN VID FÖRYNGRINGSAVVERKNING. Delresultat från Polytax
ME D D E L A N D E 4 1998 MILJÖHÄNSYN VID FÖRYNGRINGSAVVERKNING Delresultat från Polytax MILJÖHÄNSYN VID FÖRYNGRINGSAVVERKNING Delresultat från Polytax Jönköping 1998 Författare Alice Kempe Papper Copy
Läs merUppdrag att genomföra en landsomfattande inventering av nyckelbiotoper
Regeringsbeslut IV 4 1 bilaga 2018-05-17 N2018/03141/SK m. fl. Se bilaga Näringsdepartementet Skogsstyrelsen 551 83 Jönköping Uppdrag att genomföra en landsomfattande inventering av nyckelbiotoper Regeringens
Läs merMiljöhänsyn vid föryngringsavverkning 2008 JO1403
Analysenheten 2008-03-06 1(8) Miljöhänsyn vid föryngringsavverkning 2008 JO1403 I denna beskrivning redovisas först allmänna och legala uppgifter om undersökningen samt dess syfte och historik. Därefter
Läs merMEDDELANDE Skogs- och miljöpolitiska mål - brister, orsaker och förslag på åtgärder
MEDDELANDE 2 2011 Skogs- och miljöpolitiska mål - brister, orsaker och förslag på åtgärder Skogsstyrelsen april 2011 Projektledare Svante Claesson, Skogsstyrelsen Projektgrupp Malin Andersson, Skogsstyrelsen
Läs merLANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND
LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND REMISSYTTRANDE Er ref 2011/3281 Ert datum 2013-04-05 Skogsstyrelsen Enh f policy och analys, Svante Claesson 551 83 Jönköping skogsstyrelsen@skogsstyrelsen.se Remiss av Målbilder
Läs merMiljöhänsyn vid föryngringsavverkning 2014 JO1403
Enheten för policy och analys 201-04-10 1(7) Miljöhänsyn vid föryngringsavverkning 2014 JO1403 I denna beskrivning redovisas först allmänna och legala uppgifter om undersökningen samt dess syfte och historik.
Läs merSEKTORSANSVAR I SKOGEN
SEKTORSANSVAR I SKOGEN 2007 2010 SEKTORSANSVAR I SKOGEN 2007 2010 SKOGSSTYRELSEN, BOX 343, 503 11 BORÅS SKOGLIGA SEKTORSMÅL FÖR HALLANDS, JÖNKÖPINGS OCH VÄSTRA GÖTALANDS LÄN INLEDNING SEKTORSMÅLEN är Skogsstyrelsens
Läs merSeminarium i riksdagen, 13 jan 2016 Jan Terstad, skogs- och naturvårdschef
Seminarium i riksdagen, 13 jan 2016 Jan Terstad, skogs- och naturvårdschef Hållbart skogsbruk en nyckelfråga Miljödimensionen = riksdagens miljökvalitetsmål, inklusive regeringens preciseringar av dessa
Läs merRedovisning av regeringsuppdrag om toleransavdrag vid naturvårdsavtal
Datum 2014-03-27 Diarienr 2014/2 1(6) Enheten för lag och områdesskydd Johan Åberg Redovisning av regeringsuppdrag om toleransavdrag vid naturvårdsavtal Sammanfattning Beräkningsgrunder för ersättning
Läs merVärden i och skötsel av variationsrika bryn. Linköping den 22 maj 2019
Värden i och skötsel av variationsrika bryn Linköping den 22 maj 2019 Camellia Yordanova Nirell Östergötlands distrikt camellia.yordanova.nirell@skogsstyrelsen.se 1 Jordbruksmark Jordbruksmarkzon Dike
Läs merÅtgärdsprogram för Levande skogar i Gävleborgs län
Åtgärdsprogram för Levande skogar i Gävleborgs län I arbetsgruppen för att ta fram ett nytt åtgärdsprogram för miljömålet Levande skogar i Gävleborgs län har följande deltagare medverkat. Jonas Geholm
Läs merÅterväxternas kvalité 2014 JO0311
Enheten för policy och analys 2016-03-21 1(7) Återväxternas kvalité 2014 JO0311 I denna beskrivning redovisas först allmänna och legala uppgifter om undersökningen samt dess syfte och historik. Därefter
Läs merBeslutas att Policy för hyggesfritt skogsbruk, version 1.0, ska börja tillämpas fr.o.m. den 15 september 2010.
PROTOKOLL Nr 111 1(1) Datum 2010-08-19 Närvarande: Monika Stridsman Johan Wester Håkan Wirtén Generaldirektör, beslutande Enhetschef Avdelningschef Handläggare, föredragande Justeras Monika Stridsman 1
Läs merSkogsstyrelsens åtgärder för att bidra till att miljömålen nås för år 2017
Datum 2017-02-10 Diarienr 2016/1708 1(9) Skogsstyrelsens åtgärder för att bidra till att miljömålen nås för år 2017 De åtgärder som tas upp i denna åtgärdslista svarar mot regeringsuppdraget om att bistå
Läs merArbetsplan för förvaltning av målbilder 2016
PLAN 1(8) Datum 2016-01-14 Diarienr 2014/2973 Arbetsplan för förvaltning av målbilder 2016 Bakgrund Skogssektorns gemensamma målbilder för god miljöhänsyn vid skogsbruksåtgärder har funnits sedan hösten
Läs merGrönt bokslut efter slutavverkningar och gallringar 2014
1 1 (10) Dokumentet upprättat Beteckning 150109 Extern slutrapport Tjänsteställe, handläggare Södra Skog/Miljöavdelningen Gustaf Aulén Senast uppdaterat 150120 Grönt bokslut efter slutavverkningar och
Läs merÅterväxternas kvalité 2011 JO0311
Enheten för policy och analys 2012-10-12 1() Återväxternas kvalité 2011 JO0311 I denna beskrivning redovisas först allmänna och legala uppgifter om undersökningen samt dess syfte och historik. Därefter
Läs merMinimera reservatsarealen Om kostnadseffektiva vägar att nå miljömålet i skogen
Minimera reservatsarealen Om kostnadseffektiva vägar att nå miljömålet i skogen Magnus Nilsson 2013-03-22 Den svenska skogen Skogsmark, 1000 ha Skyddad skogsmark, 1000 ha Andel skyddad skogsmark (%) Produktiv
Läs merMervärdesskog (SOU 2006: 81 slutbetänkande från Skogsutredningen 2004 (N2004: 12)
2007-01-15 Näringsdepartementet Enheten för hållbar utveckling och basnäringar Diarienr: N2006/6984/HUB Remissvar CBM Dnr: 109/06 Mervärdesskog (SOU 2006: 81 slutbetänkande från Skogsutredningen 2004 (N2004:
Läs merÅterväxternas kvalité 2012 JO0311
Enheten för policy och analys 2013-10-17 1(7) Återväxternas kvalité 2012 JO0311 I denna beskrivning redovisas först allmänna och legala uppgifter om undersökningen samt dess syfte och historik. Därefter
Läs merÅterväxternas kvalité 2008 JO0311
Analysenheten 2008-02-18 1(8) Återväxternas kvalité 2008 JO0311 I denna beskrivning redovisas först allmänna och legala uppgifter om undersökningen samt dess syfte och historik. Därefter redovisas undersökningens
Läs merÅterväxternas kvalitet 2013 JO0311
Enheten för policy och analys 2014-10-16 1(8) Återväxternas kvalitet 2013 JO0311 I denna beskrivning redovisas först allmänna och legala uppgifter om undersökningen samt dess syfte och historik. Därefter
Läs merGrönt bokslut. för skogs- och mångbruket på Stiftelsen Skånska landskaps skogar under år 2013
Sida (9) Grönt bokslut för skogs- och mångbruket på Stiftelsen Skånska landskaps skogar under år ======================================================== Grönt bokslut för skogsbruket på Stiftelsen Skånska
Läs merÅterväxternas kvalité 2016 JO0311
Enheten för geografisk information 2016-10-13 1(8) Återväxternas kvalité 2016 JO0311 I denna beskrivning redovisas först allmänna och legala uppgifter om undersökningen samt dess syfte och historik. Därefter
Läs merSå skyddas värdefull skog den nationella strategin för formellt skydd av skog
Så skyddas värdefull skog den nationella strategin för formellt skydd av skog Beställningar Ordertel: 08-505 933 40 Orderfax: 08-505 933 99 E-post: natur@cm.se Postadress: CM-Gruppen, Box 110 93, 161 11
Läs merARBETSRAPPORT. Uppföljning och effektivisering av naturhänsyn hänsynsytor vid slutavverkning ONOMIAV V ETT FORSKNINGSPROJEKT
ARBETSRAPPORT FRÅN SKOGFORSK NR 545 2003 Så här kan ett hygge med hänsynsytor se ut. Kantzoner är sparade mot myr och vattendrag. Skog har lämnats uppe på den produktiva hällmarken. Fristående trädgrupper
Läs merVIKEN 1:11. Röjning Älgafallet ID 453 SOLLEFTEÅ. Röjning. Fastighetsägare SKOGSSTYRELSEN. Beståndsuppgifter. Mål med beståndet.
SOLLEFTEÅ ID 453 Fastighetsägare SKOGSSTYRELSEN 55183 JÖNKÖPING patrik.andre@skogsstyrelsen.se Beståndsuppgifter 4,7 ha 7043101 N 63º 30' 28,84201" E 16º 31' 43,76216" 5 G24 0 576084,6 10 60 30 0 Mål med
Läs merKan nyckelbiotoperna rädda den biologiska mångfalden? Sture Wijk, Enheten för geografisk information Skogsstyrelsen
Kan nyckelbiotoperna rädda den biologiska mångfalden? Sture Wijk, Enheten för geografisk information Skogsstyrelsen 1 Vad är en Nyckelbiotop? Nyckelbiotopsinventeringen är en biologisk kartläggning av
Läs merKulturlämningar och skogsbruk
Kulturlämningar och skogsbruk Kulturlämningar och skogsbruk Skogen har brukats av människan så länge hon överhuvudtaget har bott på våra breddgrader och under hela denna tid har hon lämnat spår av sin
Läs merSkogsbrukets vattenpåverkan,åtgärder samt Skogsstyrelsens roll i genomförandet av vattendirektivet. Johan Hagström Skogsstyrelsen
Skogsbrukets vattenpåverkan,åtgärder samt Skogsstyrelsens roll i genomförandet av vattendirektivet Johan Hagström Skogsstyrelsen Skogsstyrelsens roll Skogstyrelsen är förvaltningsmyndighet för frågor om
Läs mer2 Skogsbruk. Åtgärdsprogram till Dalarnas miljömål Länsstyrelsen i Dalarnas län
2 Skogsbruk Skogen erbjuder unika livsmiljöer för olika växt- och djurarter, rymmer många kulturmiljöer och fornlämningar samt är värdefull för friluftsliv och rekreation. Skogsbruket är också en basnäring
Läs merMottagare. Fastighetsbeteckning Kommun Församling. Eksjö. Höreda Områdets mittpunktskoordinater X/N 6383715 Y/E 490635. Namn Telefon Mobil
Anmälan om avverkning m.m. 1(4) Plats för streckkodsetikett Mottagare Skogsstyrelsen Avverkningsanmälan/-ansökan Box 7 351 03 Växjö A 40816-2012 Anmälan ska göras minst 6 veckor innan avverkning som omfattar
Läs merDet är skillnad på spår och spår
Det är skillnad på spår och spår 1. Skogsmark med särskilda värden Stor försiktighet är nödvändigt 2. Vanlig skogsmark - terränglådan Här kan vi tillåta oss att ta ut svängarna lite i samförstånd med skogsägaren
Läs merRapport Grönt bokslut 2017 efter slutavverkningar, gallringar och NS-åtgärder 1 (40)
Rapport Grönt bokslut 2017 efter slutavverkningar, gallringar och NS-åtgärder 1 (40) 2 (40) Södra Skog 2018-02-09 Miljöavdelningen Therese Lindström 1. Sammanfattning Södra gör varje år så kallade Gröna
Läs merRemissyttrande över Miljömålsberedningens delbetänkande Hållbar markanvändning, Del 1, SOU 2013:43
SVEBIO Svenska Bioenergiföreningen /Sofia Backéus 2013-09- 30 REMISSYTTRANDE M2013/1659/Nm Till Miljödepartementet 103 33 Stockholm m.registrator@regeringskansliet.se michael.lofroth@regeringskansliet.se
Läs merFROSSARBO 1:1. Demotest ID UPPSALA. Markberedning. Fastighetsägare SKOGSSTYRELSEN. Beståndsuppgifter. Mål med beståndet.
FROSSARBO 1:1 UPPSALA Demotest -1-13812 ID 12849 Fastighetsägare SKOGSSTYRELSEN 55183 JÖNKÖPING 6-553168 patrik.andre@skogsstyrelsen.se Beståndsuppgifter 1,7 ha 6667,8 N 6º 3' 19,3621" E 17º 25' 57,95829"
Läs merNationellt sektorsråd för skogliga frågor
MINNESANTECKNINGAR 1(6) Datum 2010-09-20 Diarienr 2010/962 Nationellt sektorsråd för skogliga frågor Tid: 2010-09-07 Plats: Deltagare: Antecknat av: Skogsstyrelsens lokaler, Vasagatan 52, Stockholm Monika
Läs merRAPPORT Hänsynsuppföljning. - grunder
RAPPORT 10 2012 Hänsynsuppföljning - grunder Magnus Fridh, Nils Broman, Anders Dahlberg, Andreas Eriksson, Pelle Gemmel, Olle Kellner, Caroline Rothpfeffer, Per Sandberg Skogsstyrelsen oktober 2012 Författare
Läs merOmbud. Patrik Gatan Mellanstad
Fäbofallet-1-100811 ID 1651 Hjälp till att göra utskrifterna bättre. Tipsa oss på www.skogsstyrelsen.se/minasidor Ombud SKOGSSTYRELSEN 55183 JÖNKÖPING patrik.andre@skogsstyrelsen.se Patrik Gatan13 123
Läs merAvverkning som berör höga naturvärden
MISSIV 1(1) Datum 2014-09-22 Ärendenr A 47755-2014 Lennart Hamrin Kalmars distrikt Norra vägen 2G 38237 NYBRO lennart.hamrin@skogsstyrelsen.se Tfn 0481-48257 Fastighet VEDBORM 1:81 Kommun Borgholm Församling
Läs merDRÖGSHULT 1:13. Röjning. Fäbacken LINKÖPING G32. Notering
Fäbacken-1-11412 ID 4272 Hjälp till att göra utskrifterna bättre. Tipsa oss på www.skogsstyrelsen.se/minasidor SKOGSSTYRELSEN 55183 JÖNKÖPING patrik.andre@skogsstyrelsen.se 2,6 ha 645232,5 52926,1 N 58º
Läs merAvrapportering av regeringsuppdrag om redovisning av hänsyn till natur- och kulturmiljövärden
Missiv Datum 2014-04-11 Diarienr 2009/8056 Regeringssliet Landsbygdsdepartementet 103 33 Stockholm Avrapportering av regeringsuppdrag om redovisning av till natur- och kulturmiljövärden Regeringen har
Läs merPEFC Skogscertifiering. Vi tar ansvar i skogen
PEFC Skogscertifiering Vi tar ansvar i skogen Det är en bra känsla att vara certifierad, dels miljömässigt för att det känns bra i hjärtat, men också ekonomiskt för att vi får mer betalt för virket. BIRGITTA
Läs merRemiss av förslag till gemensamma riktlinjer för handläggning av artskyddsärenden i skogsbruket
2016-02-29 NV 08573-15 Linda Eriksson linda.eriksson@skogsindustrierna.org +46 70 6707209 Till Naturvårdsverket registrator@naturvardsverket.se Remiss av förslag till gemensamma riktlinjer för handläggning
Läs merSkogspolitik. (ur Okända djur Text: Beppe Wolgers, Musik: Olle Adolphson)
DET HÄR GÖR VI Vilka är vi? Skogsstyrelsen är en statlig myndighet för frågor som rör skog. Vi är en lokalt förankrad myndighet vilket innebär att vi har kunskap om det område där du bor och de specifika
Läs merUppföljning av miljöhänsyn - grunder
2012-05-22 Författare Förhoppningsvis kommer hela uppföljningsgruppen kunna ställa sig bakom den slutliga rapporten, dvs. den som arbetas fram hösten 2012, när remissynpunkter beaktas. Hela uppföljningsgruppen
Läs merNaturvärden i nordvästra Sverige
Naturvärden i nordvästra Sverige Området nordvästra Sverige Fjällnära skog Detaljbild över området Analys Jämförelse av uppgifter mellan nordvästra Sverige och övriga landet Gammal skog 120% Beståndsålder
Läs merSvårbedömt vi förbättrar och försämrar samtidigt!
Svårbedömt vi förbättrar och försämrar samtidigt! Mängden naturhänsyn ökar samtidigt som arealen kontinuitetsskog minskar Vi förbättrar naturhänsynen på dagens hyggen i jämförelse med hyggen från 1950-1980
Läs merFormellt skydd av skog införande av en kompletterande arbetsmetod
1 (9) ANVISNINGAR 2015-03-26 Ärendenr: NV-06416-14 SKS 2014/2313 Formellt skydd av skog införande av en kompletterande arbetsmetod 1. Bakgrund 1.1. Övergripande mål 1.1.1. Konventionen om biologisk mångfald
Läs merÅtgärdsprogram för levande skogar
sprogram för levande skogar Hyggesfritt skogsbruk i Spikbodarna Östersunds kommun Skogens och skogsmarkens värde för biologisk produktion ska skyddas samtidigt som den biologiska mångfalden bevaras samt
Läs merSynpunkterna är framarbetade vid en workshop i Falun den 17 april, där merparten av distriktets personal medverkade.
Distrikt Södra Dalarnas synpunkter på remiss Ändringar av föreskrifter och allmänna råd till 30 skogsvårdslagen samt remiss Målbilder för god miljöhänsyn. Synpunkterna är framarbetade vid en workshop i
Läs merKonsekvensutredning med anledning av ändring av Skogsstyrelsens föreskrifter (SKSFS 2011:7) och allmänna råd till skogsvårdslagen
KONSEKVENSUTREDNING 1(7) Datum 2014-02-21 Diarienr 2014/xxxx Enheten för lag och områdesskydd Morgan Johansson Box 343, 501 13 Borås morgan.johansson@skogsstyrelsen.se Tfn 036-482507 Enligt sändlista Konsekvensutredning
Läs merKVALITETSDEKLARATION
2017-10-19 1 (7) KVALITETSDEKLARATION Återväxternas kvalitet Ämnesområde Jord- och skogsbruk. Fiske. Statistikområde Produktion i skogsbruket Produktkod JO0311 Referenstid Referensperioden är tre avverkningssäsonger.
Läs merVÄLKOMMEN STRATEGI FÖR SKYDD AV VÄRDEFULLA SKOGAR
VÄLKOMMEN STRATEGI FÖR SKYDD AV VÄRDEFULLA SKOGAR 2017-03-20 Programmet för dagen Inledning Regeringsuppdraget och genomförande Grunderna i strategin Förändringar Bensträckare Arealfördelning och mål Frågor
Läs merSvenska Jägareförbundet får härmed lämna följande yttrande över rubricerad remiss.
2013-05-31 Skogsstyrelsen Remissvar Översyn av föreskrifter och allmänna råd för 30 SvL Svenska Jägareförbundet får härmed lämna följande yttrande över rubricerad remiss. Sammanfattningsvis välkomnar Svenska
Läs merANMÄLAN 1(6) Mottagare
ANMÄLAN 1(6) Mottagare Plats för streckkodsetikett Skogsstyrelsen Avverkningsanmälan/-ansökan Box 7 351 03 Växjö Anmälan om avverkning m.m. Den här blanketten använder du för att anmäla om avverkning.
Läs merMöjliga insatser för ökad produktion clas.fries@skogsstyrelsen.se Tall 80-100 år
Möjliga insatser för ökad produktion clas.fries@skogsstyrelsen.se Tall 80-100 år Contortatall 15-20 år Tall 10 år Först en trailer SKA 15 (Skogliga konsekvensanalyser 2015) SKA 15 beskriver skogens utveckling
Läs merSammanställning av SFV:s skogsbruk 2012
Sammanställning av SFV:s skogsbruk 2012 Sammanställning av SFV:s skogsbruk 2012... 1 Bakgrund... 3 SFV:s skogsbruk... 3 Skogsskötsel... 4 Avverkningsnivå... 4 Skogsmarkens läge... 4 Ägoslagsfördelning...
Läs merFrihet under ansvar - Den svenska skogsbruksmodellen. Tomas Thuresson, Pöyry Management Consulting
Frihet under ansvar - Den svenska skogsbruksmodellen Tomas Thuresson, Pöyry Management Consulting 1993 års skogspolitik byggde på Frihet under ansvar o 1993 års skogspolitik innebar avreglering jämfört
Läs merLRF Skogsägarnas synpunkter på utkastet till rapport från expertgruppen om miljöhänsyn i skogsbruket.
2012-11-13 Miljömålsberedningen Jimmy Lundblad. ordf. expertgruppen LRF Skogsägarnas synpunkter på utkastet till rapport från expertgruppen om miljöhänsyn i skogsbruket. Promemoria 2012-10-30, underlag
Läs merLRF Skogsägarnas synpunkter på myndigheterna prioriteringar vid skydd av skog, projekt Värdefulla skogar
LRF SKOGSÄGARNA YTTRANDE Skogsstyrelsen Naturvårdsverket LRF Skogsägarnas synpunkter på myndigheterna prioriteringar vid skydd av skog, projekt Värdefulla skogar LRF Skogsägarna vill ge följande synpunkter
Läs merSkogsbruk och vatten. Johan Hagström Skogsstyrelsen. Foto: J. Hagström
Skogsbruk och vatten Johan Hagström Skogsstyrelsen Foto: J. Hagström Sverige är fullt av vatten t ex 97 500 sjöar I skogen finns över: 60 000 mil rinnande vatten 88 000 mil diken 2009 anmäldes ca 216 243
Läs merStrategi för formellt skydd av skog i Gotlands län
www.i.lst.se Strategi för formellt skydd av skog i Gotlands län Bilaga 1: Sammanfattning av den nationella strategin Sammanfattning Nationell strategi för formellt skydd av skog Detta dokument redovisar
Läs merEnkelt att ta ansvar FSC -anpassad avverkning
Enkelt att ta ansvar FSC -anpassad avverkning Sveaskog skapar värden för framtiden Sveaskog är Sveriges största skogsägare. Vi fokuserar på att utveckla skogens alla värden. Vi vill öka användningen av
Läs merAdaptive Management. Landskapsplanering för att främja biologisk mångfald i skogen och ett varierat skogsbruk Workshop Naturvårdsverket 12 jan 2017
Adaptive Management Landskapsplanering för att främja biologisk mångfald i skogen och ett varierat skogsbruk Workshop Naturvårdsverket 12 jan 2017 Landskapsplanering för att främja biologisk mångfald i
Läs merMiljömålberedningens delbetänkande Långsiktigt Hållbar Markanvändning, del 1, SOU 2013:42
Stockholm den 30 september 2013 Regeringskansliet Miljödepartementet Remissyttrande M2013/1659/Nm Miljömålberedningens delbetänkande Långsiktigt Hållbar Markanvändning, del 1, SOU 2013:42 Sveaskog har
Läs merSkogsstyrelsens återrapportering till Vattenmyndigheterna av genomförande av åtgärdsprogrammet
Skogsstyrelsens återrapportering till Vattenmyndigheterna av genomförande av åtgärdsprogrammet 2016-2021 I åtgärdsprogrammets första punkt anges att alla myndigheter som omfattas av åtgärdsprogrammet senast
Läs merSkogsbruket. och kvicksilver
Skogsbrukets påverkan på Skogsbruket vattnet, Oskarshamn 2012 11 29 och kvicksilver Vattenrådens dag Göteborg 2013 Johan Hagström Skogsstyrelsen Region Väst Kvicksilverhalter i mark Alriksson, 2001 Kvicksilver
Läs merGrönt bokslut efter slutavverkningar och gallringar 2015
1 2016-02-19 Södra Skog Miljöavdelningen Grönt bokslut efter slutavverkningar och gallringar 2015 1. Inledning Södra gör varje år ett Grönt bokslut. Interna revisorer kontrollerar då hur drygt 150 slutavverkningar
Läs merRegeringsuppdrag avseende beräkning av hur stor del av Skogsstyrelsens anslag som kan härledas till arbete med biologisk mångfald
PM 1(6) Datum 2017-06-12 Diarienr 2017/461 Stefan Karlsson Regeringsuppdrag avseende beräkning av hur stor del av Skogsstyrelsens anslag som kan härledas till arbete med biologisk mångfald Generellt om
Läs merA Anmälan 1(5) Skogsstyrelsen Avverkningsanmälan/-ansökan Box Växjö
Anmälan 1(5) Mottagare A 59529-2015 Plats för streckkodsetikett Skogsstyrelsen Avverkningsanmälan/-ansökan Box 7 351 03 Växjö Den här blanketten använder du för att anmäla om avverkning. Du kan också använda
Läs merSkogsstyrelsens författningssamling
Skogsstyrelsens författningssamling ISSN 0347-5212 Skogsstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ändring i skogsstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SKSFS 1993:2) till 10, 14, och 30 skogsvårdslagen
Läs merArbetsplan för förvaltning av målbilder 2018
1 Pkt 2b Förslag Arbetsplan 2018 1(8) Datum 2017-11-29 Diarienr 2014/2973 Arbetsplan för förvaltning av målbilder 2018 Målbildsförvaltningens arbete är under 2018 precis som 2017 inriktat på att få klart
Läs merFormellt skydd av skog införande av en kompletterande arbetsmetod
1 (9) PM Förslag 2014-12-12 Ärendenr: NV-06416-14 SKS 2014/2313 Formellt skydd av skog införande av en kompletterande arbetsmetod 1. Bakgrund 1.1. Övergripande mål 1.1.1. Konventionen om biologisk mångfald
Läs merResultatsammanställning av utredning inför nybyggnad av kraftledningar mellan Midskog och Trekilen, Östersunds och Strömsunds kommuner, Jämtlands län.
Resultatsammanställning av utredning inför nybyggnad av kraftledningar mellan Midskog och Trekilen, Östersunds och Strömsunds kommuner, Jämtlands län. Inledning Med anledning av att Jämtkraft har för avsikt
Läs merRegeringsuppdrag om skydd av värdefulla sjöar och vattendrag. Erik Törnblom
Regeringsuppdrag om skydd av värdefulla sjöar och vattendrag Erik Törnblom erik.tornblom@havochvatten.se Regeringsuppdraget 2017 Havs- och vattenmyndigheten ska i samarbete med Naturvårdsverket, Skogsstyrelsen
Läs merPEFC miljöstandard för skogsentreprenörer
PEFC miljöstandard för skogsentreprenörer Utdrag ut TD II med tillämpningsanvisningar. Version 1.5 Tel: 08-655 41 94 mail: info@smfcert.se Internet: www.smfcert.se PEFC skogsstandard Målsättningen för
Läs merm.fl. Uppdrag att uppdatera, utveckla och tillhandahålla digitala kunskapsunderlag med skogliga grunddata
Regeringsbeslut II 2 2019-03-28 N2019/01449/SK Näringsdepartementet Lantmäteriet 801 82 Gävle m.fl. Uppdrag att uppdatera, utveckla och tillhandahålla digitala kunskapsunderlag med skogliga grunddata Regeringens
Läs merKörskador och kvicksilver. åtgärder inom skogsbruket
Körskador och kvicksilver åtgärder inom skogsbruket Anja Lomander Skogsstyrelsen Kvicksilver och metylkvicksilver S törst metylering sker i myrmarker och nära bäckar (gott om organiskt material, svavel
Läs merRAPPORT 5 2013. Elisabet Andersson, Malin Andersson, Ylva Birkne, Svante Claesson, Oskar Forsberg, Göran Lundh
RAPPORT 5 2013 Elisabet Andersson, Malin Andersson, Ylva Birkne, Svante Claesson, Oskar Forsberg, Göran Lundh Innehåll Förord 1 Sammanfattning 2 Sammanfattning av de olika kapitlen 3 1. Bakgrund 5 Genomförande
Läs merMiljömålen på ny grund
Miljömålen på ny grund Naturvårdsverkets utökade årliga redovisning av miljökvalitetsmålen 2011 Reviderad version av rapport 6420 rapport 6433 maj 2011 figur 1 Sveriges utsläpp av växthusgaser 1990 2009
Läs merAnmälan om avverkning m.m.
Anmälan om avverkning m.m. 1(4) Mottagare Plats för streckkodsetikett Skogsstyrelsen Avverkningsanmälan/-ansökan Box 7 351 03 Växjö Anmälan ska göras minst 6 veckor innan avverkning som omfattar minst
Läs merArtskydd i skogen Handläggning av artskyddsärenden i skogsbruket
Artskydd i skogen Handläggning av artskyddsärenden i skogsbruket Webbinarium augusti 2016 Om du behöver teknisk hjälp: ring Carmela tel. 076-1151674 Program Regelverk, tillsyn Frågor Riktlinjerna Frågor
Läs merMottagare A 33769-2014. -, Avverkningsanmälan/-ansökan Box 7 351 03 Växjö
SKOGSSTYRELSEN SkinnskattebergS kommun Anmälan 1(4) om avverkning m.m. Mottagare A 33769-2014 Plats för streckkodsetikett 2014 06 28 Skogsstyrelsen -, Avverkningsanmälan/-ansökan Box 7 351 03 Växjö Anmälan
Läs merMottagare. Du skickar anmälan till adressen ovan eller med e-post till , ,848
ANMÄLAN 1(6) om avverkning m.m. Mottagare Plats för streckkodsetikett Skogsstyrelsen Avverkningsanmälan/-ansökan Box 7 351 03 Växjö Anmälan om avverkning m.m. Den här blanketten använder du för att anmäla
Läs merMöjligheter att förbättra måluppfyllelse vad gäller miljöhänsyn vid föryngringsavverkning:
RAPPORT 3 2011 Möjligheter att förbättra måluppfyllelse vad gäller miljöhänsyn vid föryngringsavverkning: Rapport efter en analys och rådgivande prioritering av åtgärder Gunnar Backman, Tomas Erlandsson
Läs merUppföljning av omläggning från skog till åker
Handlingstyp Rapport Ärendenr MHN 2013/2353 Datum 2013-05-21 1 (5) Uppföljning av omläggning från skog till åker Besöksadress Visborgsallén 19 Postadress SE-621 81 Visby Telefon +46 (0)498 26 90 00 vxl
Läs merÖversyn av föreskrifter och allmänna råd för 30 skogsvårdslagen
Översyn av föreskrifter och allmänna råd för 30 skogsvårdslagen Fotograf/Copyright : Michael Ekstrand, Skogsstyrelsen Agenda Bakgrund och förutsättningar Övergripande mål Arbetssätt & Process Kort om förslagen
Läs merG r ö n t b o k s l u t s l u t a v v e r k n i n g
1 1 (12) Dokumentet upprättat 120115 Beteckning Tjänsteställe, handläggare Senast uppdaterat Er beteckning Södra Skog/Miljö-Kvalitet Gustaf Aulén 120331 Grönt bokslut efter slutavverkningar och gallringar
Läs merFörrättningsman. Stefan Johansson 0733-600 747
STÄMPLINGSRAPPORT Skogsägare Ingemar Johansson Solkaryd 5 576 92 Sävsjö 070-9967677 Förrättningsman Stefan Johansson 0733-600 747 Uppdrag 7-113 Region 06 Fastighet Solkaryd 7:1 Fastighets nr 060124612
Läs merSkogsstyrelsens arbete efter stormen Gudrun och Per - Seminarium i Ås 2010-02-09 Tema barkborrar
Skogsstyrelsens arbete efter stormen Gudrun och Per - Seminarium i Ås 2010-02-09 Tema barkborrar Stormar 2005 Stormen Gudrun ca 75 milj. m3sk 2007 Stormen Per ca 16 milj. m3sk 2008 Stormar ca 3 milj. m3sk
Läs mer