Miljöhänsyn vid föryngringsavverkning resultat från Skogsstyrelsens Polytaxinventering (P1), avverkningssäsong 1998/ /2010

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Miljöhänsyn vid föryngringsavverkning resultat från Skogsstyrelsens Polytaxinventering (P1), avverkningssäsong 1998/ /2010"

Transkript

1 PM 1(8) Datum Diarienr 2011/1993 Skogsenheten Skogsavdelningen Malin Andersson, Naturvårdsspecialist Tfn , Miljöhänsyn vid föryngringsavverkning resultat från Skogsstyrelsens Polytaxinventering (P1), avverkningssäsong 1998/ /2010 Sammanfattning Skogsstyrelsens uppföljningar visar att miljöhänsynen förbättrades avsevärt under 1990-talet, framförallt under början och mitten av perioden. Under 2000-talet har enligt våra mätningar, denna starkt positiva trend avstannat. För avverkningssäsongen 2007/ /2010 bedöms ca 63 % av den avverkade arealen klara vår uttolkning av lagens krav, vilket innebär en försämring jämfört med tidigare år. De resultat som nu presenteras har ännu inte analyserats närmare. Det finns därför inga färdiga svar på vad de senaste årens försämring av resultaten beror på. Avsikten är att påbörja en sådan analys inom kort och att bjuda in olika intressenter inom skogsektorn till att delta i den. Enligt tidigare analyser som gjorts så är hänsynskrävande biotoper vanligt förekommande i samband med avverkning. Hänsyn tas i dag till många biotoper och en stor andel av virkesvolymen som lämnas i samband med avverkningen återfinns inom dessa biotoper. Genom god dialog och samsyn inom skogssektorn kan hänsynen förbättras. Tydliga och bra traktdirektiv som föregåtts av planering och utmärkning i fält bedöms också förbättra hänsynen. Skogsstyrelsen har tagit initiativ till att utöka dialogen inom skogssektorn för att få större samsyn kring vad som är bra miljöhänsyn och vad skogsvårdslagen kräver. Skogsstyrelsen arbetar för att skapa en effektivare lagtillsyn och ökar användningen av 30 i skogsvårdslagen. Inledning I samband med föryngringsavverkning ska enligt skogsvårdslagen 30 hänsyn tas till natur- och kulturmiljövårdens intressen. Hänsyn till natur- och kulturvärden i skogsbruket och skydd av skogsmark i olika former utgör grunden för bevarande av biologisk mångfald och kulturmiljövärden i det svenska skogslandskapet. Tillsammans bidrar de till att nå det övergripande miljömålet. I föreskrifterna till 30 beskrivs vilken natur- och kulturmiljöhänsyn som ska tas i samband med skogliga åtgärder. Några exempel på sådan hänsyn är att lämna hänsynskrävande biotoper och skyddszoner mot vattendrag, sjöar, skogliga impediment och åkermark. Andra exempel är att lämna äldre träd, högstubbar och död ved. Svensk skogspolitik bygger på frihet under ansvar, vilket innebär att skogsbruket har en betydelsefull del i det gemensamma ansvaret att förvalta

2 Skogsstyrelsen Pm (8) skogsresursens alla nyttigheter på ett långsiktigt hållbart sätt. För att uppfylla de skogspolitiska målen förutsätts dock att skogsägarna, i genomsnitt, har ambitioner på en högre nivå än vad som uppnås genom att enbart följa skogsvårdslagens krav. Rådgivningsbudskapet kan sägas vara myndighetens uttolkning av de skogspolitiska målen och är vad som i genomsnitt kan förväntas av skogsbruket för att skogspolitikens övergripande mål ska bedömas vara uppnådda. Med stöd av skogsvårdslagens föreskrifter kan en begränsad grad av hänsynstagande krävas. Föreskrifterna till 30 gäller i det enskilda fallet i den utsträckning de inte är så ingripande att pågående markanvändning avsevärt försvåras. Om det inte är möjligt att inom ramen för intrångsbegränsningen ta all den hänsyn som föreskrifterna kräver ska hänsyn i första hand tas till de arter som är rödlistade. Hänsynen till naturvårdens intressen ska utformas så, att den biologiska mångfalden gynnas så mycket som möjligt. Detta innebär att miljöhänsyn ska på berörd del av fastigheten tas upp till intrångsbegränsningen under förutsättning att sådana specifika miljövärden finns som anges i föreskrifterna till 30. För att uppnå lagkravet ska hänsynen även vara rätt prioriterad. Enligt nuvarande tolkning (en översyn pågår) av 30 är prioritetsordningen att hänsyn ska i första hand tas till rödlistade arter. Därefter ska befintliga miljövärden prioriteras, höga värden ska bevaras före lägre värden. Det finns ingen prioritetsordning mellan naturvärden och kulturmiljövärden. Fasta fornlämningar hanteras av en annan lagstiftning, kulturminneslagen, och ska därmed alltid tas hänsyn till oavsett mängden hänsyn i övrigt. När det gäller naturvärden ska hänsynen utformas så att den biologiska mångfalden gynnas så mycket som möjligt 1. Uppföljning av miljöhänsynen sker inom Skogsstyrelsens Polytaxinventering, se sista avsnittet i denna Pm för beskrivning av metoden. 1 Enligt polytaxmetodiken fram till 2009 har dock naturvärden prioriterats före kulturmiljöer.

3 Skogsstyrelsen Pm (8) Skogliga sektorsmål Skogstyrelsen har i dialog med skogssektorn formulerat nationella sektorsmål. För miljöhänsyn vid föryngringsavverkning lyder sektorsmålet: Under perioden 2004 t.o.m. år 2010 ska: arealandelen föryngringsavverkningar med undermålig hänsyn 2 halveras jämfört med perioden hänsynen på minst 50 % av arealen föryngringsavverkningar uppfylla Skogsstyrelsens rådgivningsnivå. För miljöfunktionerna Hänsynskrävande biotoper, Skyddszoner och Skador på mark och vatten arealandelen föryngringsavverkningar med obetydlig hänsyn halveras jämfört med perioden Resultat Skogsvårdsorganisationen har, sedan 1989 och framåt, genomfört landsomfattande uppföljningar av miljöhänsynen vid föryngringsavverkning i relation till kraven i skogsvårdslagen. Resultaten av dessa uppföljningar visar att miljöhänsynen förbättrades avsevärt under 1990-talet, framförallt under början och mitten av perioden 4. Under 2000-talet har denna starkt positiva trend avstannat. För avverkningssäsong 2007/ /2010 bedöms 63 % av den avverkade arealen klara uttolkningen av lagens krav. Den skillnad vi tidigare sett mellan övriga och enskilda markägare har minskat. 2 Med undermålig hänsyn avses hänsyn som bedöms ej uppfylla kraven i 30 skogsvårdslagen (SVL), uttolkad som LIT (lagen i taxeringen) inom Polytax R1. Under perioden bedömdes hänsynen vara undermålig på 22 % av den föryngringsavverkade arealen. Under samma period bedömdes hänsynen vara i nivå med Skogsstyrelsens rådgivningsnivå på 37 % av den föryngringsavverkade arealen. 3 Under perioden bedömdes arealandelen med obetydlig hänsyn vara 21 % för Hänsynskrävande biotoper, 8 % för Skyddszoner och 7 % för Skador på mark och vatten. För samtliga målpunkter avser målnivån perioden Skogsstyrelsen Skog för naturvårdsändamål uppföljning av frivilliga avsättningar områdesskydd samt miljöhänsyn vid föryngringsavverkning. Meddelande 2/2002. ISSN

4 Andel (%) av avverkad areal Skogsstyrelsen Pm (8) Enskilda Övriga Samtliga Sektorsmål Figur 1. Andel (%) av den föryngringsavverkade arealen som uppfyller LIT på tagen miljöhänsyn efter avverkning under perioderna 1998/ / Resultatet fördelat på markägarkategorier. Enligt det nationella sektorsmålet ska andelen underkända objekt halveras till år 2010, detta innebär att 89 % av arealen ska klara lagens krav. För att klara miljömålet krävs att en bättre miljöhänsyn tas än vad som kan krävas enligt lagen. Enligt sektorsmålet bör 50 % av arealen nå en bättre hänsyn än LIT, dvs. vår uttolkning av lagens krav. Idag når 25 % av den avverkade arealen denna nivå. De resultat som nu presenteras har ännu inte analyserats närmare. Det finns därför inga färdiga svar på vad de senaste årens försämring av resultaten beror på. Avsikten är att påbörja en sådan analys inom kort och att bjuda in olika intressenter inom skogsektorn till att delta i den. En fördjupad analys av tidigare års Polytax-resultat har gjorts inom ramen för ett regeringsuppdrag som Skogstyrelsen haft tillsammans med Naturvårdsverket. Nedan redogörs kort för det arbetet. Vilken miljöhänsyn är vanligast? I regeringsuppdraget Kunskapsplattform för hållbart brukande av skog ingår det bl. a att se över måluppfyllelsen avseende miljöhänsyn, orsaker till brister har analyserats samt förslag till åtgärder tagits fram. Detta uppdrag har precis varit ute på remiss och ska presenteras 30 april. Inom regeringsuppdraget har det för åren analyserats vilken miljöhänsyn som fanns att ta samt vilken miljöhänsyn som lämnades efter avverkning. 5 Avverkningar som skett med anledning av stormen Gudrun år 2005 ingår inte i statistiken. Uppgifterna är preliminära pga. ännu inte helt avslutad inventering.

5 Skogsstyrelsen Pm (8) Volymen träd som lämnats som miljöhänsyn i samband med avverkning är i genomsnitt 13,1 m 3 sk per avverkad hektar under åren enligt preliminära analyser inom kunskapsplattformen. Detta är i genomsnitt mer än vad som kan krävas enligt intrångsbegränsningen. Detta innebär att skogsbruket avstår från mer intäkter än vad lagen kräver. Volym (m3sk/ha) 7,0 6,0 5,0 4,0 3,0 2,0 1,0 spec. mljövärde före avverkning spec. miljövärde efter avverkning Övrigt sparad volym 0,0 Figur 2. Volym av träd med specifika miljövärden, uppdelat på miljöfunktioner före och efter avverkning (blå respektive grön serie) och sparad volym av träd utan specifika miljövärden (röd serie). Medeltal för Källa Skogsstyrelsen, data Polytax P0/1. Av figur 2 framgår volym före och efter avverkning uppdelat på sju av de miljöfunktioner som bedöms i polytax, till de övriga två (körskador och hyggesavgränsning) finns ingen volym kopplad. De mest volymkrävande hänsynen är i fallande ordning hänsynskrävande biotoper, skyddszoner samt träd och buskar. Som tidigare nämnts fanns det före avverkning ca 10,5 m3sk/ha hänsynsföreteelser med specifika miljövärden. Av denna finns ca 7,7 m3sk/ha kvar efter avverkning. Denna volym med specifika miljövärden som avverkas består i stort sett i sin helhet av hänsynskrävande biotoper. Endast 60 % av volymen hänsynskrävande biotoper finns kvar efter avverkning. För hänsynskrävande biotoper förefaller det alltså finnas en skillnad i synsätt mellan skogsbruket och Skogsstyrelsen. Enligt preliminära analyser inom kunskapsplattformen så har slutsatsen dragits att det är ett vanligare problem att Skogsstyrelsen och skogsbruket har olika bild om ett område bör betraktas som en hänsynskrävande biotop eller inte, än att man har olika bild om hur denna biotop bör avgränsas. För skyddszoner är skillnaden i volym före och efter avverkning betydligt mindre. Volymen av träd med specifika miljövärden ökar efter avverkning.

6 Skogsstyrelsen Pm (8) Detta är en effekt av enskilda träd som före avverkning stod i en hänsynskrävande biotop friställs vid avverkning. Hur kan hänsynen utvecklas? En stor del av den bristande miljöhänsynen enligt polytax bedöms beror på hur hänsynskrävande biotoper hanteras i samband med avverkning. Genom att bl.a. fokusera på att förbättra hänsynen till biotoper skulle sannolikt miljöhänsynsresultatet förbättras. En väg till förbättrad hänsyn är att en få en ökad samsyn kring vad som är en hänsynskrävande biotop och hur den bör avgränsas. En god traktplanering som markerar ut biotopen i kartunderlaget såväl som i fält skulle troligen leda till förbättrad hänsyn. En bra traktplanering skulle även gynna hänsynen till kulturmiljöer, sociala värden samt mark och vatten. En bra och tydlig traktplanering underlättar för alla inblandande aktörer. Dialog och samsyn inom skogssektorn är en nyckel till förbättrad hänsyn. Att träffas ute i skogen och gemensamt diskutera hur man ser på olika typer av hänsyn och värderar dessa skapar möjligheten till att nå samsyn och arbeta vidare för en gemensam målbild. Ett bra exempel på detta är arbetet med körskador. Under 2010 har en arbetsgrupp med representanter från skogsbruket, Skogforsk och Skogsstyrelsen tittat på problematiken kring körskador i skogsbruket. Detta arbete har resulterat i ett förslag till en gemensam policy med fokus på att minimera körskador genom bättre planering och med hjälp av tekniska hjälpmedel. Inom regeringsuppdraget med Kunskapsplattform för hållbart brukande av skog har Skogsstyrelsen redan nu valt att lyfta fram åtgärder man ska jobba vidare med med: Skogsstyrelsen utökar dialogen inom skogssektorn för att få större samsyn kring vad som är bra miljöhänsyn och vad skogsvårdslagen kräver. Skogsstyrelsen skapar en effektivare lagtillsyn och ökar användningen av 30 i skogsvårdslagen. Målet är att varje distrikt ska fatta minst ett beslut om förbud per år. Skogsstyrelsen utvecklar sitt rådgivningsarbete kring miljöhänsyn. Distrikten gör redan idag stora rådgivningsinsatser Tillsammans med Riksantikvarieämbetet tar Skogsstyrelsen fram bättre underlag för hänsyn vid kulturhistoriska lämningar. Inventeringarna av Skog och Historia är bra exempel på detta. Översyn av föreskrifter och allmänna råd till 30 SvL Sedan hösten 2010 har det pågått en översyn av föreskrifter och allmänna råd till 30 skogsvårdslagen. Syftet med arbetet har varit att uppdatera,

7 Skogsstyrelsen Pm (8) komplettera och förtydliga dessa. Arbetet med översynen har varit på remiss och inkomna synpunkter analyseras för närvarande. Avsikten är att fatta beslut om reviderade föreskrifter och allmänna råd under maj månad. Uppföljningsmetoden Polytax Resultatet baseras på Skogsstyrelsens rikstäckande stickprovsinventering av tagen natur- och kulturmiljöhänsyn vid föryngringsavverkning. År 2009 togs en något modifierad polytaxmetodik i bruk. Metodiken är i huvudsak densamma vilket tillåter jämförelser över tid men omfattningen har ökat vilket innebär att resultatet kommer att kunna presenteras länsvis. Efter revideringen av P1-instruktionen 2009 har några oförutsedda konsekvenser uppmärksammats i inventeringsmetodiken med avseende på slutomdömet. Ärenden inventerade sedan dess har nu justerats och instruktionen har ändrats. Effekten av justeringen är dock liten och överstiger inte den statistiska felmarginalen. Vid inventering besöks objekten två gånger, en gång före avverkning och en andra gång ett år efter avverkning. I samband med detta bedöms omfattningen och kvaliteten på den hänsyn som lämnats i förhållande till de möjligheter till hänsyn som fanns före avverkningen. Årligen inventeras ca 1200 objekt före avverkning (före 2009 inventerades ca 500 objekt per år). Innan avverkningen registrerar inventeraren de företeelser (hänsynskrävande biotoper, enskilda träd, kantzoner mot bäckar, kulturmiljöer osv.) med specifika miljövärden som finns inom det område som anmälts till föryngringsavverkning eller i dess direkta anslutning, och som är omnämnda i föreskrifterna till 30 skogsvårdslagen. Efter avverkning följer inventeraren upp dessa företeelser och bedömer och betygsätter vilken hänsyn som tagits till dem. De enskilda hänsynsföreteelserna betygssätts i tregradig skala, där betyg 1 kan tolkas som en mycket god hänsyn och betyg 3 som ett undermåligt hänsynstagande. Betygen vägs samman för vardera nio utvalda miljöfunktioner så att varje miljöfunktion erhåller ett betyg på ett objekt (ett hygge). Miljöfunktionerna betygsätts i en tregradig skala som obetydlig hänsyn, delvis hänsyn eller full hänsyn. Miljöfunktionerna vägs sin tur samman till ett slutomdöme för hela avverkningstrakten. Slutomdömet ska efterlikna kraven i 30, men eftersom inventeringen inte är en skarp lagtillämpning och eftersom det finns få rättsfall att stödja en uttolkning på så uttrycks slutomdömet som I nivå med, Bättre än eller Sämre än LIT. LIT ska utläsas som Lagkrav I Taxering, dvs. det är Skogsstyrelsens uttolkning av lagnivån i den aktuella inventeringen. Det är denna uttolkning som omsatts och beskrivs i en inventeringsinstruktion. Denna inventeringsinstruktion är i vissa avseenden förenklad jämfört med en skarp lagtillämpning för att inventeringen ska kunna genomföras med samma bedömningar oberoende av inventerare och över tid. Lagens krav enligt 30 innebär att hänsyn upp till intrångsbegränsningen ska lämnas om det finns miljövärden i enlighet med föreskrifterna i 30 samt att de mest värdefulla miljövärdena prioriteras. Tolkningen av intrångsbegränsningen har

8 Skogsstyrelsen Pm (8) förändrats över tiden. Inventeringen relaterar till den nivå på intrångsbegränsningen som gällde vid tiden för avverkningen. Läs mer om Polytaxinventeringen:

ansvaret för friheten?

ansvaret för friheten? Att hitt ätt till V h Att hitta rätt tillsammans Vem har ansvaret för friheten? Ett handslag eller hårdare reglering? Översyn och framtagande av nya nationella skogliga sektorsmål under 2010 och 2011 Regeringsuppdrag

Läs mer

Levande skogar. omgivande förkastningssluttningar och Tylöskogen-Tiveden i söder.

Levande skogar. omgivande förkastningssluttningar och Tylöskogen-Tiveden i söder. Miljömålet Levande skogar Skogens och skogsmar kens värde för biologisk produktion ska skyddas samtidigt som den biolo giska mångfalden bevaras samt kulturmiljövärden och sociala värden vär nas. Sist i

Läs mer

Ny kapitelindelning behövs för ökad transparens

Ny kapitelindelning behövs för ökad transparens 1(7) SLU.dha.2013.5.5 65. ArtDatabanken Lena Tranvik YTTRANDE 2013-05-30 Skogsstyrelsen 551 83 Jönköping Yttrande om Skogsstyrelsens remiss 2011/3281 2011/3281: Kravspecifikation för hänsynsuppföljning

Läs mer

Skogsstyrelsen och vatten. Daniel Palm, Johan Baudou

Skogsstyrelsen och vatten. Daniel Palm, Johan Baudou Skogsstyrelsen och vatten Daniel Palm, Johan Baudou Aktuell statistik Problem (Skogsstyrelsen) Skogsstyrelsens arbete Andel av avverkad areal där transport över vattendrag förekommer % 45 40 35 30 25 20

Läs mer

Naturhänsyn vid avverkningsuppdrag

Naturhänsyn vid avverkningsuppdrag Naturhänsyn vid avverkningsuppdrag SCA SKOG www.scaskog.com Hur mycket naturhänsyn vill du lämna? Vid alla avverkningar måste man följa de bestämmelser om naturhänsyn som finns i skogsvårdslagen. Men kanske

Läs mer

MEDDELANDE Skogs- och miljöpolitiska mål - brister, orsaker och förslag på åtgärder

MEDDELANDE Skogs- och miljöpolitiska mål - brister, orsaker och förslag på åtgärder MEDDELANDE 2 2011 Skogs- och miljöpolitiska mål - brister, orsaker och förslag på åtgärder Skogsstyrelsen april 2011 Projektledare Svante Claesson, Skogsstyrelsen Projektgrupp Malin Andersson, Skogsstyrelsen

Läs mer

LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND

LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND REMISSYTTRANDE Er ref 2011/3281 Ert datum 2013-04-05 Skogsstyrelsen Enh f policy och analys, Svante Claesson 551 83 Jönköping skogsstyrelsen@skogsstyrelsen.se Remiss av Målbilder

Läs mer

Minimera reservatsarealen Om kostnadseffektiva vägar att nå miljömålet i skogen

Minimera reservatsarealen Om kostnadseffektiva vägar att nå miljömålet i skogen Minimera reservatsarealen Om kostnadseffektiva vägar att nå miljömålet i skogen Magnus Nilsson 2013-03-22 Den svenska skogen Skogsmark, 1000 ha Skyddad skogsmark, 1000 ha Andel skyddad skogsmark (%) Produktiv

Läs mer

Så skyddas värdefull skog den nationella strategin för formellt skydd av skog

Så skyddas värdefull skog den nationella strategin för formellt skydd av skog Så skyddas värdefull skog den nationella strategin för formellt skydd av skog Beställningar Ordertel: 08-505 933 40 Orderfax: 08-505 933 99 E-post: natur@cm.se Postadress: CM-Gruppen, Box 110 93, 161 11

Läs mer

Åtgärdsprogram för Levande skogar i Gävleborgs län

Åtgärdsprogram för Levande skogar i Gävleborgs län Åtgärdsprogram för Levande skogar i Gävleborgs län I arbetsgruppen för att ta fram ett nytt åtgärdsprogram för miljömålet Levande skogar i Gävleborgs län har följande deltagare medverkat. Jonas Geholm

Läs mer

Grönt bokslut efter slutavverkningar och gallringar 2014

Grönt bokslut efter slutavverkningar och gallringar 2014 1 1 (10) Dokumentet upprättat Beteckning 150109 Extern slutrapport Tjänsteställe, handläggare Södra Skog/Miljöavdelningen Gustaf Aulén Senast uppdaterat 150120 Grönt bokslut efter slutavverkningar och

Läs mer

Kulturlämningar och skogsbruk

Kulturlämningar och skogsbruk Kulturlämningar och skogsbruk Kulturlämningar och skogsbruk Skogen har brukats av människan så länge hon överhuvudtaget har bott på våra breddgrader och under hela denna tid har hon lämnat spår av sin

Läs mer

Naturvärden i nordvästra Sverige

Naturvärden i nordvästra Sverige Naturvärden i nordvästra Sverige Området nordvästra Sverige Fjällnära skog Detaljbild över området Analys Jämförelse av uppgifter mellan nordvästra Sverige och övriga landet Gammal skog 120% Beståndsålder

Läs mer

Grönt bokslut. för skogs- och mångbruket på Stiftelsen Skånska landskaps skogar under år 2013

Grönt bokslut. för skogs- och mångbruket på Stiftelsen Skånska landskaps skogar under år 2013 Sida (9) Grönt bokslut för skogs- och mångbruket på Stiftelsen Skånska landskaps skogar under år ======================================================== Grönt bokslut för skogsbruket på Stiftelsen Skånska

Läs mer

Skogsbrukets vattenpåverkan,åtgärder samt Skogsstyrelsens roll i genomförandet av vattendirektivet. Johan Hagström Skogsstyrelsen

Skogsbrukets vattenpåverkan,åtgärder samt Skogsstyrelsens roll i genomförandet av vattendirektivet. Johan Hagström Skogsstyrelsen Skogsbrukets vattenpåverkan,åtgärder samt Skogsstyrelsens roll i genomförandet av vattendirektivet Johan Hagström Skogsstyrelsen Skogsstyrelsens roll Skogstyrelsen är förvaltningsmyndighet för frågor om

Läs mer

Mottagare. Fastighetsbeteckning Kommun Församling. Eksjö. Höreda Områdets mittpunktskoordinater X/N 6383715 Y/E 490635. Namn Telefon Mobil

Mottagare. Fastighetsbeteckning Kommun Församling. Eksjö. Höreda Områdets mittpunktskoordinater X/N 6383715 Y/E 490635. Namn Telefon Mobil Anmälan om avverkning m.m. 1(4) Plats för streckkodsetikett Mottagare Skogsstyrelsen Avverkningsanmälan/-ansökan Box 7 351 03 Växjö A 40816-2012 Anmälan ska göras minst 6 veckor innan avverkning som omfattar

Läs mer

ARBETSRAPPORT. Uppföljning och effektivisering av naturhänsyn hänsynsytor vid slutavverkning ONOMIAV V ETT FORSKNINGSPROJEKT

ARBETSRAPPORT. Uppföljning och effektivisering av naturhänsyn hänsynsytor vid slutavverkning ONOMIAV V ETT FORSKNINGSPROJEKT ARBETSRAPPORT FRÅN SKOGFORSK NR 545 2003 Så här kan ett hygge med hänsynsytor se ut. Kantzoner är sparade mot myr och vattendrag. Skog har lämnats uppe på den produktiva hällmarken. Fristående trädgrupper

Läs mer

Avverkning som berör höga naturvärden

Avverkning som berör höga naturvärden MISSIV 1(1) Datum 2014-09-22 Ärendenr A 47755-2014 Lennart Hamrin Kalmars distrikt Norra vägen 2G 38237 NYBRO lennart.hamrin@skogsstyrelsen.se Tfn 0481-48257 Fastighet VEDBORM 1:81 Kommun Borgholm Församling

Läs mer

Möjliga insatser för ökad produktion clas.fries@skogsstyrelsen.se Tall 80-100 år

Möjliga insatser för ökad produktion clas.fries@skogsstyrelsen.se Tall 80-100 år Möjliga insatser för ökad produktion clas.fries@skogsstyrelsen.se Tall 80-100 år Contortatall 15-20 år Tall 10 år Först en trailer SKA 15 (Skogliga konsekvensanalyser 2015) SKA 15 beskriver skogens utveckling

Läs mer

Avrapportering av regeringsuppdrag om redovisning av hänsyn till natur- och kulturmiljövärden

Avrapportering av regeringsuppdrag om redovisning av hänsyn till natur- och kulturmiljövärden Missiv Datum 2014-04-11 Diarienr 2009/8056 Regeringssliet Landsbygdsdepartementet 103 33 Stockholm Avrapportering av regeringsuppdrag om redovisning av till natur- och kulturmiljövärden Regeringen har

Läs mer

Remissyttrande över Miljömålsberedningens delbetänkande Hållbar markanvändning, Del 1, SOU 2013:43

Remissyttrande över Miljömålsberedningens delbetänkande Hållbar markanvändning, Del 1, SOU 2013:43 SVEBIO Svenska Bioenergiföreningen /Sofia Backéus 2013-09- 30 REMISSYTTRANDE M2013/1659/Nm Till Miljödepartementet 103 33 Stockholm m.registrator@regeringskansliet.se michael.lofroth@regeringskansliet.se

Läs mer

Miljömålen på ny grund

Miljömålen på ny grund Miljömålen på ny grund Naturvårdsverkets utökade årliga redovisning av miljökvalitetsmålen 2011 Reviderad version av rapport 6420 rapport 6433 maj 2011 figur 1 Sveriges utsläpp av växthusgaser 1990 2009

Läs mer

Översyn av föreskrifter och allmänna råd för 30 skogsvårdslagen

Översyn av föreskrifter och allmänna råd för 30 skogsvårdslagen Översyn av föreskrifter och allmänna råd för 30 skogsvårdslagen Fotograf/Copyright : Michael Ekstrand, Skogsstyrelsen Agenda Bakgrund och förutsättningar Övergripande mål Arbetssätt & Process Kort om förslagen

Läs mer

ANMÄLAN 1(6) Mottagare

ANMÄLAN 1(6) Mottagare ANMÄLAN 1(6) Mottagare Plats för streckkodsetikett Skogsstyrelsen Avverkningsanmälan/-ansökan Box 7 351 03 Växjö Anmälan om avverkning m.m. Den här blanketten använder du för att anmäla om avverkning.

Läs mer

Skogsbruk och vatten. Johan Hagström Skogsstyrelsen. Foto: J. Hagström

Skogsbruk och vatten. Johan Hagström Skogsstyrelsen. Foto: J. Hagström Skogsbruk och vatten Johan Hagström Skogsstyrelsen Foto: J. Hagström Sverige är fullt av vatten t ex 97 500 sjöar I skogen finns över: 60 000 mil rinnande vatten 88 000 mil diken 2009 anmäldes ca 216 243

Läs mer

Svenska Jägareförbundet får härmed lämna följande yttrande över rubricerad remiss.

Svenska Jägareförbundet får härmed lämna följande yttrande över rubricerad remiss. 2013-05-31 Skogsstyrelsen Remissvar Översyn av föreskrifter och allmänna råd för 30 SvL Svenska Jägareförbundet får härmed lämna följande yttrande över rubricerad remiss. Sammanfattningsvis välkomnar Svenska

Läs mer

PEFC Skogscertifiering. Vi tar ansvar i skogen

PEFC Skogscertifiering. Vi tar ansvar i skogen PEFC Skogscertifiering Vi tar ansvar i skogen Det är en bra känsla att vara certifierad, dels miljömässigt för att det känns bra i hjärtat, men också ekonomiskt för att vi får mer betalt för virket. BIRGITTA

Läs mer

G r ö n t b o k s l u t s l u t a v v e r k n i n g

G r ö n t b o k s l u t s l u t a v v e r k n i n g 1 1 (12) Dokumentet upprättat 120115 Beteckning Tjänsteställe, handläggare Senast uppdaterat Er beteckning Södra Skog/Miljö-Kvalitet Gustaf Aulén 120331 Grönt bokslut efter slutavverkningar och gallringar

Läs mer

Enkelt att ta ansvar FSC -anpassad avverkning

Enkelt att ta ansvar FSC -anpassad avverkning Enkelt att ta ansvar FSC -anpassad avverkning Sveaskog skapar värden för framtiden Sveaskog är Sveriges största skogsägare. Vi fokuserar på att utveckla skogens alla värden. Vi vill öka användningen av

Läs mer

Formellt skydd av skog införande av en kompletterande arbetsmetod

Formellt skydd av skog införande av en kompletterande arbetsmetod 1 (9) PM Förslag 2014-12-12 Ärendenr: NV-06416-14 SKS 2014/2313 Formellt skydd av skog införande av en kompletterande arbetsmetod 1. Bakgrund 1.1. Övergripande mål 1.1.1. Konventionen om biologisk mångfald

Läs mer

Miljömålberedningens delbetänkande Långsiktigt Hållbar Markanvändning, del 1, SOU 2013:42

Miljömålberedningens delbetänkande Långsiktigt Hållbar Markanvändning, del 1, SOU 2013:42 Stockholm den 30 september 2013 Regeringskansliet Miljödepartementet Remissyttrande M2013/1659/Nm Miljömålberedningens delbetänkande Långsiktigt Hållbar Markanvändning, del 1, SOU 2013:42 Sveaskog har

Läs mer

Sammanställning av SFV:s skogsbruk 2012

Sammanställning av SFV:s skogsbruk 2012 Sammanställning av SFV:s skogsbruk 2012 Sammanställning av SFV:s skogsbruk 2012... 1 Bakgrund... 3 SFV:s skogsbruk... 3 Skogsskötsel... 4 Avverkningsnivå... 4 Skogsmarkens läge... 4 Ägoslagsfördelning...

Läs mer

Grönt bokslut efter slutavverkningar och gallringar 2015

Grönt bokslut efter slutavverkningar och gallringar 2015 1 2016-02-19 Södra Skog Miljöavdelningen Grönt bokslut efter slutavverkningar och gallringar 2015 1. Inledning Södra gör varje år ett Grönt bokslut. Interna revisorer kontrollerar då hur drygt 150 slutavverkningar

Läs mer

Skogsstyrelsens arbete efter stormen Gudrun och Per - Seminarium i Ås 2010-02-09 Tema barkborrar

Skogsstyrelsens arbete efter stormen Gudrun och Per - Seminarium i Ås 2010-02-09 Tema barkborrar Skogsstyrelsens arbete efter stormen Gudrun och Per - Seminarium i Ås 2010-02-09 Tema barkborrar Stormar 2005 Stormen Gudrun ca 75 milj. m3sk 2007 Stormen Per ca 16 milj. m3sk 2008 Stormar ca 3 milj. m3sk

Läs mer

Formellt skydd av skog införande av en kompletterande arbetsmetod

Formellt skydd av skog införande av en kompletterande arbetsmetod 1 (9) ANVISNINGAR 2015-03-26 Ärendenr: NV-06416-14 SKS 2014/2313 Formellt skydd av skog införande av en kompletterande arbetsmetod 1. Bakgrund 1.1. Övergripande mål 1.1.1. Konventionen om biologisk mångfald

Läs mer

RAPPORT 5 2013. Elisabet Andersson, Malin Andersson, Ylva Birkne, Svante Claesson, Oskar Forsberg, Göran Lundh

RAPPORT 5 2013. Elisabet Andersson, Malin Andersson, Ylva Birkne, Svante Claesson, Oskar Forsberg, Göran Lundh RAPPORT 5 2013 Elisabet Andersson, Malin Andersson, Ylva Birkne, Svante Claesson, Oskar Forsberg, Göran Lundh Innehåll Förord 1 Sammanfattning 2 Sammanfattning av de olika kapitlen 3 1. Bakgrund 5 Genomförande

Läs mer

Synpunkterna är framarbetade vid en workshop i Falun den 17 april, där merparten av distriktets personal medverkade.

Synpunkterna är framarbetade vid en workshop i Falun den 17 april, där merparten av distriktets personal medverkade. Distrikt Södra Dalarnas synpunkter på remiss Ändringar av föreskrifter och allmänna råd till 30 skogsvårdslagen samt remiss Målbilder för god miljöhänsyn. Synpunkterna är framarbetade vid en workshop i

Läs mer

Anders Dahlberg, ArtDatabanken. Illustration: Martin Holmer

Anders Dahlberg, ArtDatabanken. Illustration: Martin Holmer Betydelsen av skoglig miljöhänsyn för ett urval rödlistade arter samt skogslevande arter som omfattas av EU:s art- och habitatdirektiv respektive fågeldirektivet Anders Dahlberg, Illustration: Martin Holmer

Läs mer

Frihet under ansvar - Den svenska skogsbruksmodellen. Tomas Thuresson, Pöyry Management Consulting

Frihet under ansvar - Den svenska skogsbruksmodellen. Tomas Thuresson, Pöyry Management Consulting Frihet under ansvar - Den svenska skogsbruksmodellen Tomas Thuresson, Pöyry Management Consulting 1993 års skogspolitik byggde på Frihet under ansvar o 1993 års skogspolitik innebar avreglering jämfört

Läs mer

Mottagare A 33769-2014. -, Avverkningsanmälan/-ansökan Box 7 351 03 Växjö

Mottagare A 33769-2014. -, Avverkningsanmälan/-ansökan Box 7 351 03 Växjö SKOGSSTYRELSEN SkinnskattebergS kommun Anmälan 1(4) om avverkning m.m. Mottagare A 33769-2014 Plats för streckkodsetikett 2014 06 28 Skogsstyrelsen -, Avverkningsanmälan/-ansökan Box 7 351 03 Växjö Anmälan

Läs mer

PEFC miljöstandard för skogsentreprenörer

PEFC miljöstandard för skogsentreprenörer PEFC miljöstandard för skogsentreprenörer Utdrag ut TD II med tillämpningsanvisningar. Version 1.5 Tel: 08-655 41 94 mail: info@smfcert.se Internet: www.smfcert.se PEFC skogsstandard Målsättningen för

Läs mer

Förslag/uppslag till examensarbeten

Förslag/uppslag till examensarbeten Datum 2016-02-02 1(9) Förslag/uppslag till examensarbeten Förslagen utvecklas vid behov i samråd med det distrikt där examensarbetet kommer att utföras. Gudrunhyggen och vilt Den goda fodertillgången som

Läs mer

Rapport från expertgruppen om miljöhänsyn i skogsbruket

Rapport från expertgruppen om miljöhänsyn i skogsbruket Promemoria 2012-12-17 Till Miljömålsberedningen som underlag för det fortsatta utredningsarbetet Rapport från expertgruppen om miljöhänsyn i skogsbruket 2 Innehåll 1. Expertgruppens uppdrag och sammansättning...

Läs mer

- Utgångspunkten för skogsproduktion måste vara att denna bedrivs inom ekosystemets ramar.

- Utgångspunkten för skogsproduktion måste vara att denna bedrivs inom ekosystemets ramar. Vårt Dnr: Till Skogsstyrelsen Jönköping Stockholm 2015-04-13 Kunskapsplattform för skogsproduktion Naturskyddsföreningens remissvar Sammanfattning av Naturskyddsföreningens synpunkter Föreningen anser

Läs mer

Skogsstyrelsens författningssamling

Skogsstyrelsens författningssamling Skogsstyrelsens författningssamling ISSN 0347-5212 Skogsstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ändring i skogsstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SKSFS 1993:2) till 10, 14, och 30 skogsvårdslagen

Läs mer

Förrättningsman. Stefan Johansson 0733-600 747

Förrättningsman. Stefan Johansson 0733-600 747 STÄMPLINGSRAPPORT Skogsägare Ingemar Johansson Solkaryd 5 576 92 Sävsjö 070-9967677 Förrättningsman Stefan Johansson 0733-600 747 Uppdrag 7-113 Region 06 Fastighet Solkaryd 7:1 Fastighets nr 060124612

Läs mer

Gödsling gör att din skog växer bättre

Gödsling gör att din skog växer bättre Skogsgödsling Skogsgödsling är ett mycket effektivt sätt att öka skogens tillväxt. Produktionen ökar och blir mer lönsam, dessutom binder skogen koldioxid när den växer vilket ger positiva miljö- och klimateffekter.

Läs mer

Hej! Här kommer rådgivningskvittot digitalt. Jag skickar brochyr också men de kommer med post nästa vecka.

Hej! Här kommer rådgivningskvittot digitalt. Jag skickar brochyr också men de kommer med post nästa vecka. Stockholms distrikt Stefan Eklund Galgbacksvägen 5, 18630 VALLENTUNA stefan.eklund@skogsstyrelsen.se Tfn 08-51451462 Fastighet VÄRMDÖ-EVLINGE 9:1 Kommun Värmdö Församling Värmdö Kopia för kännedom 1(2)

Läs mer

Kåre Ström. Kopia för kännedom 1(2) Fyrbodals distrikt Jennie Sverker Box 789, UDDEVALLA

Kåre Ström. Kopia för kännedom 1(2) Fyrbodals distrikt Jennie Sverker Box 789, UDDEVALLA Fyrbodals distrikt Jennie Sverker Box 789, 45126 UDDEVALLA Jennie.Sverker@skogsstyrelsen.se Tfn 0522-645703 Fastighet SVARTEDALEN 1:23 Kommun Kungälv Församling Romelanda Kopia för kännedom 1(2) Datum

Läs mer

Rådgivning inom projektet Klimatanpassat skogsbruk och vatten

Rådgivning inom projektet Klimatanpassat skogsbruk och vatten RÅDGIVNINGSKVITTO 1(7) Datum 2014-02-21 Ärendenr R 390-2014 Stefan Eklund Stockholms distrikt Galgbacksvägen 5, 18630 VALLENTUNA stefan.eklund@skogsstyrelsen.se 08-51451462 Värmdö-Evlinge fast ägare för.

Läs mer

Tillståndsprocess. Håkan Lindroth, Sweco

Tillståndsprocess. Håkan Lindroth, Sweco Tillståndsprocess Håkan Lindroth, Sweco Moskogens vindpark Cirka 50 vindkraftverk spridda över området, främst på höjder Vindparkens totala area: cirka 30 km 2 Verkens tornhöjd: 105 m Rotordiameter: 90

Läs mer

Skogsutredningen 2004 slutbetänkande Mervärdesskog (SOU 2006:81)

Skogsutredningen 2004 slutbetänkande Mervärdesskog (SOU 2006:81) YTTRANDE Sida 1/5 Datum 2007-01-09 Ert datum 2006-11-07 Beteckning 500-18544-06 Er beteckning N2006/6984/HU B Regeringskansliet Näringsdepartementet 103 33 Stockholm Patrik Wandin Naturavdelningen Områdesskydd

Läs mer

Grönt bokslut efter slutavverkningar och gallringar samt skogsrevision av PEFC och FSC-certifierade fastigheter 2013

Grönt bokslut efter slutavverkningar och gallringar samt skogsrevision av PEFC och FSC-certifierade fastigheter 2013 1 1 (12) Dokumentet upprättat 140110 Beteckning Tjänsteställe, handläggare Södra Skog/Miljöavdelningen Gustaf Aulén Senast uppdaterat 140123 Grönt bokslut efter slutavverkningar och gallringar samt skogsrevision

Läs mer

Mark- och miljööverdomstolen avstyrker föreslagen ändring i 30 skogsvårdslagen.

Mark- och miljööverdomstolen avstyrker föreslagen ändring i 30 skogsvårdslagen. SVEA HOVRÄTT Mark- och miljööverdomstolen YTTRANDE 2013-09-26 Stockholm Dnr 430/13 Miljödepartementet m.registrator@regeringskansliet.se michael.lofroth@regeringskansliet.se Remiss av betänkandet Långsiktigt

Läs mer

Att levandegöra förändringar i det svenska skogslandskapet

Att levandegöra förändringar i det svenska skogslandskapet Att levandegöra förändringar i det svenska skogslandskapet Data, analyser och produkter för olika målgrupper baserat på Riksskogstaxeringen Anna-Lena Axelsson Skoglig resurshushållning SLU, Umeå Historiska

Läs mer

1 Checklista för åtgärder i Naturvård / Skötsel bestånd (NS)

1 Checklista för åtgärder i Naturvård / Skötsel bestånd (NS) 1 Checklista för åtgärder i Naturvård / Skötsel bestånd (NS) (Listan ska även användas för generella naturvårdhuggningar) Man kan grovt dela upp NS bestånd i två kategorier. Dels en kategori som utgörs

Läs mer

Föreskrifter för Naturreservatet Storsjön

Föreskrifter för Naturreservatet Storsjön Föreskrifter för Naturreservatet Storsjön 349:37 Föreskrifter för Naturreservatet Storsjön Antaget av Kommunfullmäktige 2014-08-14 Gäller fr o m 2014-08-14 Föreskrifter Inskränkning i rätten att använda

Läs mer

Exempel på beslut PROCESSBESKRIVNING FÖR BILDANDE AV NATURRESERVAT INTERIMISTISKA FÖRBUD 2013-09-02

Exempel på beslut PROCESSBESKRIVNING FÖR BILDANDE AV NATURRESERVAT INTERIMISTISKA FÖRBUD 2013-09-02 PROCESSBESKRIVNING FÖR BILDANDE AV NATURRESERVAT Exempel på beslut I detta dokument finns två exempel. Det första är ett beslut om ett interimistiskt förbud. Det andra är ett avslag på en ansökan om tillstånd.

Läs mer

Verksamhetsstrategi 2015

Verksamhetsstrategi 2015 Verksamhetsstrategi 2015 Innehåll Inledning 4 Vårt uppdrag 5 Bruka utan förbruka 5 Skogsriket med värden för världen 6 Skogspolitiska mål 6 Produktionsmålet 6 Miljömålet 6 Sveriges miljömål och miljöarbete

Läs mer

SCA Skog. Skogsriket

SCA Skog. Skogsriket SCA Skog Skogsriket 20131127 Morgen Yngvesson SCA Skog AB 2013-12-19 SCA Skog 2 Varför Dialogprojekt En genomgående synpunkt som framkommit i den här dialogen om orsaker är att Skogsbruket och Skogsstyrelsen

Läs mer

Remiss Fördjupad utvärdering av Levande Skogar

Remiss Fördjupad utvärdering av Levande Skogar LRF SKOGSÄGARNA REMISSYTTRANDE Dnr 2015/7077 Er ref 2013/3340 Skogsstyrelsen Remiss Fördjupad utvärdering av Levande Skogar LRF och Skogsägarföreningarna Södra, Mellanskog, Norrskog och Norra Skogsägarna,

Läs mer

INSTITUTIONEN FÖR TEMATISK UTBILDNING OCH FORSKNING

INSTITUTIONEN FÖR TEMATISK UTBILDNING OCH FORSKNING INSTITUTIONEN FÖR TEMATISK UTBILDNING OCH FORSKNING EXAMENSARBETE D-UPPSATS Levande skogar - ett svenskt miljökvalitetsmål Marita Lachan, Campus Norrköping, Miljövetarprogrammet, 601 74 NORRKÖPING Institution,

Läs mer

Minnesanteckningar Uppstartsseminarium Skogens kulturarv fokus på fossil åker. Länsstyrelsen i Jönköpings län

Minnesanteckningar Uppstartsseminarium Skogens kulturarv fokus på fossil åker. Länsstyrelsen i Jönköpings län 1 (1) Minnesanteckningar Uppstartsseminarium 2012-05-02 Skogens kulturarv fokus på fossil åker Deltagare: Jenny Ameziane Tomas Areslätt Peter Ask Tony Axelsson Hasse Bengtsson Markus Boxe Ann-Cathrine

Läs mer

Strategi för formellt skydd av värdefulla skogar i Gävleborgs län

Strategi för formellt skydd av värdefulla skogar i Gävleborgs län Sammanfattning av Länsstyrelsens och Skogsstyrelsens gemensamma skogsskyddsstrategi Strategi för formellt skydd av värdefulla skogar i Gävleborgs län 2 Strategi för formellt skydd av skog i Gävleborgs

Läs mer

Skogsstyrelsens författningssamling

Skogsstyrelsens författningssamling Skogsstyrelsens författningssamling ISSN 0347-5212 Skogsstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SKSFS 2011:2) om stöd till vissa åtgärder inom skogsbruket; beslutade den 4 juni 2014. SKSFS 2014:3 Utkom

Läs mer

Mål för skogsskötsel och naturvård i Timrå kommun

Mål för skogsskötsel och naturvård i Timrå kommun Mål för skogsskötsel och naturvård i Timrå kommun Antagen av kommunfullmäktige 2012-09-24 109 2(5) Skogsbrukets mål Bedriva skogsbruk enligt reglerna för miljöcertifiering enligt FSC-standard. Bevara och

Läs mer

Frihet utan ansvar. en ny praxis i den svenska skogen?

Frihet utan ansvar. en ny praxis i den svenska skogen? Frihet utan ansvar en ny praxis i den svenska skogen? Inledning Under en lång tid har välskötta skogar, en framgångsrik skogsindustriell utveckling och våra medlemmars arbete bidragit till välstånd och

Läs mer

Formellt skyddad skog i Norrbottens län

Formellt skyddad skog i Norrbottens län 2014-06-26 Diarienummer Länsstyrelsen: 501 4403-2014 Diarienummer Skogsstyrelsen: 2014 / 1674 Formellt skyddad skog i Norrbottens län Att skydda en del av våra skogar långsiktigt i form av bland annat

Läs mer

Hållbarhet, skog och frihet under ansvar. Linda Berglund, Världsnaturfonden WWF 23 februari 2011

Hållbarhet, skog och frihet under ansvar. Linda Berglund, Världsnaturfonden WWF 23 februari 2011 Hållbarhet, skog och frihet under ansvar Linda Berglund, Världsnaturfonden WWF 23 februari 2011 Slaget om den svenska skogen Biologisk mångfald Vatten Virke Bioenergi Rennäring Topic can go here Presentation

Läs mer

Plan för uppföljning och utvärdering av Komet samt frågeformulär

Plan för uppföljning och utvärdering av Komet samt frågeformulär Plan uppföljning och utvärdering av Komet Datum 2010-06-11 Diarienr 1(2) Plan för uppföljning och utvärdering av Komet samt frågeformulär Bakgrund Kometprogrammet ska innehålla riktad information och marknadsföring

Läs mer

Få straffas för brott mot skogsvårdslagen

Få straffas för brott mot skogsvårdslagen Få straffas för brott mot skogsvårdslagen Förra året anmäldes 47 brott mot skogsvårdslagen men bara 6 fall ledde till åtal, enligt siffror från 36 av Sveriges 43 skogsvårdsdistrikt. En stor del av brotten

Läs mer

Exkursion inom projektet DIALOG OM MILJÖHÄNSYN

Exkursion inom projektet DIALOG OM MILJÖHÄNSYN MINNESANTECKNINGAR 1(5) Datum 2012-10-24 Diarienr Exkursion inom projektet DIALOG OM MILJÖHÄNSYN Tid: 2012-10-24 Plats: Deltagare: Antecknat av: Siljansfors Ca 42 deltagare (Se adresslista från Maria Nilsson)

Läs mer

SKOGSSTIGEN I HAMMARSKOG

SKOGSSTIGEN I HAMMARSKOG SKOGSSTIGEN I HAMMARSKOG 1. HÄR BÖRJAR SKOGSSTIGEN! När du vandrar längs Skogsstigen följer du en orangemarkerad slinga som är 2.5 km lång. På illustrerade skyltar berättar vi om skogsskötsel och naturvård

Läs mer

Skogsbruksplan. Planens namn Näsbyn 5:18. Planen avser tiden Fältarbetet utfört under Planen upprättad av

Skogsbruksplan. Planens namn Näsbyn 5:18. Planen avser tiden Fältarbetet utfört under Planen upprättad av Skogsbruksplan Planens namn Näsbyn 5:18 Planen avser tiden Fältarbetet utfört under Planen upprättad av 2016-2025 20160530 Niemi Skogskonsult AB Ägarförhållanden Ägare, 100 % Referenskoordinat (WGS84)

Läs mer

Hej Här kommer ett av ärendena, hoppas alla bilagor kom med. Hälsn. Ingvar

Hej Här kommer ett av ärendena, hoppas alla bilagor kom med. Hälsn. Ingvar Skånes distrikt Ingvar Olsson Box 63, 28121 HÄSSLEHOLM ingvar.olsson@skogsstyrelsen.se Tfn 0451-383114 Fastighet SONNARP 1:100 Kommun Örkelljunga Församling Örkelljunga Kopia för kännedom 1(2) Datum 2013-11-25

Läs mer

Biologisk mångfald i det svenska odlingslandskapet

Biologisk mångfald i det svenska odlingslandskapet Biologisk mångfald i det svenska odlingslandskapet Myndigheter med ansvar för biologisk mångfald Naturvårdsverket, övergripande ansvar Länsstyrelserna, 21 stycken Kommuner, 290 stycken Jordbruksverket,

Läs mer

Konsekvensutredning med anledning av föreslagna ändringar i Skogsstyrelsens föreskrifter om en gemensam inlämningsfunktion för skogsägare

Konsekvensutredning med anledning av föreslagna ändringar i Skogsstyrelsens föreskrifter om en gemensam inlämningsfunktion för skogsägare Datum 2015-10-12 Diarienr 2015/2400 1(10) Tillsynsenheten Mats Herling Konsekvensutredning med anledning av föreslagna ändringar i Skogsstyrelsens föreskrifter om en gemensam inlämningsfunktion för skogsägare

Läs mer

ÖVERSIKTSPLAN för utveckling av Ånge kommun 1 (18) Skogsbruk Temahäfte 14

ÖVERSIKTSPLAN för utveckling av Ånge kommun 1 (18) Skogsbruk Temahäfte 14 för utveckling av Ånge kommun 1 (18) Foton: Ånge kommun, U Ullstein för utveckling av Ånge kommun 2 (18) Se även temahäfte 15 Höga naturvärden, temahäfte 18 Höga kulturvärden, temahäfte 17 Sjöar och vattendrag

Läs mer

Riktlinjer för skogsbruk inom vattenskyddsområde för Lygnern vattentäkt. Inledning. TJÄNSTESKRIVELSE. Nämnden för Teknik Kungsbacka kommun

Riktlinjer för skogsbruk inom vattenskyddsområde för Lygnern vattentäkt. Inledning. TJÄNSTESKRIVELSE. Nämnden för Teknik Kungsbacka kommun TJÄNSTESKRIVELSE Nämnden för Teknik Kungsbacka kommun Riktlinjer för skogsbruk inom vattenskyddsområde för Lygnern vattentäkt. 1 (6) Datum 2014-02-21 Inledning. Lygnern- Fjärås Bräcka vattentäkt är Kungsbacka

Läs mer

Nyckelbiotoper. unika skogsområden

Nyckelbiotoper. unika skogsområden unika skogsområden @ Skogsstyrelsen, 2007 Grafisk form Annika Fong Ekstrand Fotografer Michael Ekstrand sid 4 Svante Hultengren Sid 11 Johan Nitare övriga Repro Scannerteknik AB, Motala Förlag Skogsstyrelsen

Läs mer

Förord. Vi har ett bra och effektivt miljöarbete

Förord. Vi har ett bra och effektivt miljöarbete Förord Vi har ett bra och effektivt miljöarbete i Sverige och Örebro län. I vårt län har vi minskat våra klimatpåverkande utsläpp med nästan 20 procent sedan 1990. Inom arbetet för minskad övergödning

Läs mer

Skogsstyrelsens författningssamling

Skogsstyrelsens författningssamling Skogsstyrelsens författningssamling ISSN 0347-5212 Skogsstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om anmälningsskyldighet för samråd enligt 12 kap. 6 miljöbalken avseende skogsbruksåtgärder beslutade den

Läs mer

Den svenska naturvårdsmodellen - fungerar den?

Den svenska naturvårdsmodellen - fungerar den? Den svenska naturvårdsmodellen - fungerar den? Börje Pettersson NATURVÅRDSSTRATEGIER I SKOGEN 1) RESERVATSSTRATEGIN Ex. 20 % reservat och 80 % plantage 2) ÖVERHÅLLNINGSSTRATEGIN Ex. 20 % håller dubbla

Läs mer

Förslag till miljömålet LEVANDE SKOGAR. sammanhållen remiss för Halland, Skåne och Blekinge län

Förslag till miljömålet LEVANDE SKOGAR. sammanhållen remiss för Halland, Skåne och Blekinge län Förslag till miljömålet LEVANDE SKOAR sammanhållen remiss för Halland, Skåne och Blekinge län LEVANDE SKOAR En sammanhållen remiss för Södra ötaland, omfattande Blekinge, Skåne och Hallands län. Det nationella

Läs mer

Uppstartsträff för arbetsgrupper för utveckling av målbilder för god miljöhänsyn Stockholm 2015-03-26

Uppstartsträff för arbetsgrupper för utveckling av målbilder för god miljöhänsyn Stockholm 2015-03-26 Uppstartsträff för arbetsgrupper för utveckling av målbilder för god miljöhänsyn Stockholm 2015-03-26 Målbilderna i ett större sammanhang Monika Stridsman, Generaldirektör Skogsstyrelsen Sten Frohm, Skogsdirektör

Läs mer

Översyn av föreskrifter och allmänna råd för 30 SvL - Del 2

Översyn av föreskrifter och allmänna råd för 30 SvL - Del 2 2013-03-18 REMISSVERSION Författare Gunilla Kock Hansson Projektledare Gunilla Kock Hansson Översyn av föreskrifter och allmänna råd för 30 SvL - Del 2 Innehåll Sammanfattning 5 Bakgrund 7 Författningsförslag

Läs mer

Skogsbruksplan. Borlänge Kommun2011 Stora Tuna Borlänge Dalarnas län. Fastighet Församling Kommun Län. Ägare. Borlänge Kommun

Skogsbruksplan. Borlänge Kommun2011 Stora Tuna Borlänge Dalarnas län. Fastighet Församling Kommun Län. Ägare. Borlänge Kommun Skogsbruksplan Fastighet Församling Kommun Län Borlänge Kommun2011 Stora Tuna Borlänge Dalarnas län Ägare Borlänge Kommun Upprättad år Planen avser tiden Förrättningsman 2008 2011-2020 Rickard Larsson

Läs mer

16 Natur- och kulturmiljövård

16 Natur- och kulturmiljövård 16 Natur- och kulturmiljövård Natur- och kulturmiljövård är i många fall nära förbundna med och beroende av varandra. Människans bruk av de nyttor som naturen förmedlar ska ske på ett sådant sätt att arters

Läs mer

Generell Naturvård. Instruktioner för generell naturvård vid Sydveds avverkningar

Generell Naturvård. Instruktioner för generell naturvård vid Sydveds avverkningar Generell Naturvård Instruktioner för generell naturvård vid Sydveds avverkningar Ett hänsynsfullt skogsbruk I vår miljöpolicy står det att Sydveds verksamhet ska tillgodose kundens krav på att råvaran

Läs mer

Bilaga 12 Riktlinjer för etablering av vindkraft

Bilaga 12 Riktlinjer för etablering av vindkraft Bilaga 12 Riktlinjer för etablering av vindkraft Riktlinjerna för etablering av vindkraft på FSC-certifierad mark i Sverige består av riktlinjer för markomvandling respektive för riktlinjer tidig dialog.

Läs mer

Remissyttrande om delbetänkande Långsiktigt hållbar markanvändning del 1 (SOU 2013:43)

Remissyttrande om delbetänkande Långsiktigt hållbar markanvändning del 1 (SOU 2013:43) 1(10) SLU.dha.2013.5.5 84. ArtDatabanken Håkan Berglund REMISSYTTRANDE 2013-09-30 Miljödepartementet 103 33 Stockholm Remissyttrande om delbetänkande Långsiktigt hållbar markanvändning del 1 (SOU 2013:43)

Läs mer

Skogsbrukseffekter på. Stefan Anderson

Skogsbrukseffekter på. Stefan Anderson Skogsbrukseffekter på vattendrag Stefan Anderson Skogsstyrelsen Flera skogsbruksåtgärder påverka marken och därmed d vattnet t Föryngringsavverkning GROT-uttag och stubbskörd Markberedning Skyddsdikning/Dikesrensning

Läs mer

7. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Skogsstyrelsen ska

7. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Skogsstyrelsen ska Kommittémotion Motion till riksdagen 2015/16:2077 av Anders Forsberg m.fl. (SD) Skogen Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att den svenska modellen med

Läs mer

Åtgärdsstatistik storskaligt skogsbruk 2014 JO0301

Åtgärdsstatistik storskaligt skogsbruk 2014 JO0301 Enheten för Policy och Analys 2015-07-02 1(8) Åtgärdsstatistik storskaligt skogsbruk 2014 JO0301 I denna beskrivning redovisas först allmänna och legala uppgifter om undersökningen samt dess syfte och

Läs mer

Tiden rinner, skogen försvinner. En studie över vad som har hänt med de biologiskt värdefulla skogarna inom Umeå kommun sedan de kartlades 1992

Tiden rinner, skogen försvinner. En studie över vad som har hänt med de biologiskt värdefulla skogarna inom Umeå kommun sedan de kartlades 1992 Tiden rinner, skogen försvinner En studie över vad som har hänt med de biologiskt värdefulla skogarna inom Umeå kommun sedan de kartlades 1992 Omslagsfoton Hössjöberget avverkat av Holmen 2002 Bjännberget

Läs mer

Slutsatser från gruppdiskussioner vid seminarium om miljömål och kulturmiljöarbete den 3 oktober, Stockholm

Slutsatser från gruppdiskussioner vid seminarium om miljömål och kulturmiljöarbete den 3 oktober, Stockholm Slutsatser från gruppdiskussioner vid seminarium om miljömål och kulturmiljöarbete den 3 oktober, Stockholm Gruppdiskussioner instruktioner En sekreterare är utsedd för varje grupp. Varje grupp utser själv

Läs mer

Nationellt sektorsråd för skogliga frågor

Nationellt sektorsråd för skogliga frågor MINNESANTECKNINGAR 1(6) Datum 2010-01-22 Diarienr 2009/1880 Nationellt sektorsråd för skogliga frågor Tid: 9 december 2009, kl 10.00-15.00 Plats: Deltagare: Antecknat av: Skogsstyrelsens lokaler, Vasagatan

Läs mer

Svenska Jägareförbundet får härmed lämna följande yttrande över rubricerad remiss.

Svenska Jägareförbundet får härmed lämna följande yttrande över rubricerad remiss. 2011-04-12 Skogsstyrelsen Remiss Kunskapsplattform om hållbart brukande av skog Svenska Jägareförbundet får härmed lämna följande yttrande över rubricerad remiss. Sammanfattning Svenska Jägareförbundet

Läs mer

Remissyttrande från Skogsindustrierna angående Förslag på ändringar av föreskrifter och allmänna råd till skogsvårdslagen

Remissyttrande från Skogsindustrierna angående Förslag på ändringar av föreskrifter och allmänna råd till skogsvårdslagen Skogsstyrelsen gunilla.kock.hansson@skogsstyrelsen.se Er ref: 2010/5700 2011-03-24 Linda Eriksson Linda.eriksson@skogsindustrierna.org 08-762 72 09 070-670 72 09 Remissyttrande från Skogsindustrierna angående

Läs mer

MAGGÅS 25:6 ID 9197. Vålarna Östra-1-121008 ORSA. Avverkning

MAGGÅS 25:6 ID 9197. Vålarna Östra-1-121008 ORSA. Avverkning Vålarna Östra-1-121008 ID 9197 Fastighetsägare SVEN UHLÅS SJURBERG BOCKGATAN 7 79532 RÄTTVIK sven.uhlas@naturbruketsiljan.se Beståndsuppgifter Areal: 5,3 ha Nord: 6770049,7 Lat: Öst: 497957,3 N 61 3 54,7023"

Läs mer