Arbetsplan för förvaltning av målbilder 2016

Transkript

1 PLAN 1(8) Datum Diarienr 2014/2973 Arbetsplan för förvaltning av målbilder 2016 Bakgrund Skogssektorns gemensamma målbilder för god miljöhänsyn vid skogsbruksåtgärder har funnits sedan hösten Avsikten med målbilderna är att de ska leda till en ökad samsyn om vilken miljöhänsyn som är lämplig och som skogssektorn förväntas tillämpa så att det skogspolitiska miljömålet och näraliggande nationella politiska mål kan nås. Målbilderna speglar lämplig miljöhänsyn utifrån sektorsansvarsprincipen och ska användas med beaktande av de situationsspecifika förutsättningarna. De ska vara så konkreta att de är användbara i praktiskt skogsbruk och utgöra grund för utbildning, rådgivning och uppföljning. Samverkansgruppen för förvaltning av målbilderna Målbilderna förvaltas först och främst genom praktisk användning i skogen och i skogssektorns alla organisationer. Nationellt leds förvaltningen av en samverkansgrupp som ansvarar för utveckling av målbilderna och hur de kommuniceras. Samverkansgruppen ska verka för fortsatt dialog och samsyn i syfte att uppnå de skogs- och miljöpolitiska målen. Centralt för samverkansgruppen är att vårda ett gemensamt ägande av målbilderna. Samverkansgruppen ska enligt sin uppdragsbeskrivning: Kartlägga behoven av att komplettera eller revidera målbilderna för god miljöhänsyn. I denna kartläggning ingår att kartlägga revideringsbehov ur ett användarperspektiv och att kartlägga om nya forskningsrön eller förändringar i de politiskt beslutade målen ger anledning till att revidera målbilderna. Ta fram förslag på kompletterande eller reviderade målbilder. Ta fram förslag som utvecklar formen för målbilderna och hur de kommuniceras (t.ex. i olika tekniska lösningar) för att öka målbildernas användbarhet. Anordna nationella sammankomster, t.ex. exkursioner, för att kalibrera uttolkningen av målbilderna och för att fånga upp behov av vidareutveckling. Fånga upp och vidarebefordra behov av aktiviteter från Skogsstyrelsen som syftar till att underlätta eller bidra till implementeringen av målbilderna. Årligen ta fram en arbetsplan för vad samverkansgruppen avser att genomföra under kommande år. Arbetsplanen ska innehålla kartlagda behov av kompletteringar och revideringar, en prioritering mellan dessa behov samt ge transparens i samverkansgruppens arbete.

2 Skogsstyrelsen Plan 2(12) Alla organisationer, företag och skogsägare ansvarar och äger själva frågan om den egna tillämpningen och implementeringen av målbilderna. Samverkansgruppen ska verka för att tillämpning och implementering underlättas men har inte rollen att koordinera detta. Kartlagda behov av revideringar och kompletteringar av målbilderna Utvecklingen av målbilderna är beroende av att erfarenheter, synpunkter och utvecklingsförslag kommer in till samverkansgruppen. Utvecklingsförslag och synpunkter på målbilderna samlas därför kontinuerligt in av samverkansgruppen. I oktober genomfördes en mindre webbundersökning som gav flera nya inspel. Framförallt gav webbundersökningen bekräftelse på att det som samverkansgruppen tidigare samlat på sig, internt diskuterat sig fram till och jobbat efter varit väl grundat. De flesta insamlade utvecklingsförslag handlar om att skapa nya målbilder eller att komplettera och utvidga de befintliga. Konkreta förslag på ändringar i befintliga målbilder är färre. Många förslag handlar också om hur användningen och spridningen av målbilderna kan utvecklas. Tydligt är att mer marknadsföring, informationsmaterial och utbildning är efterfrågat. Många av förslagen på nya målbilder rör annat än miljöhänsyn vid skogsbruksåtgärder. Samverkansgruppen har hittills avgränsat sig till miljöhänsyn men ser positivt på en framtida utvidgning av arbetet. Många frågor skulle vinna på ett större helhetsgrepp för att bättre kunna hantera avvägningen mellan skogspolitikens miljö- och produktionsmål. Samverkansgruppen ser det också som viktigt att alla målbildsinitiativ samordnas så att en likhet i användandet av målbildsbegreppet säkerställs. Alla insamlade lite större utvecklingsförslag finns redovisade i bilaga 1. Prioritering mellan utvecklingsförslagen Den prioritering som gjorts uttrycks i vad som avses göras under kommande år och vad som får vänta. Följande har beaktats vid prioriteringen: - Hur väl en befintlig målbild fungerar. - Hur stor samsynen/avsaknaden av samsyn är. - Hur allvarligt miljöproblemet är i skogen. - Hur stor förbättring förslagen kan ge. - Förändrade förutsättningar, t.ex. ny kunskap eller förändringar i politiskt beslutade mål. - Hur svåra förslagen bedöms vara att genomföra. - Tillgängliga och begränsade resurser för genomförande av förslagen.

3 Skogsstyrelsen Plan 3(12) Vad som avses genomföras under 2016 Samverkansgruppen avser att fortlöpande samla och fånga upp idéer och förslag på hur målbilderna och deras användning kan utvecklas. De som har synpunkter uppmanas att framföra dessa till samverkansgruppen. En huvudfråga för samverkansgruppen kommer under 2016 vara hur målbildernas budskap kan förenklas och göras tillgängligare för att underlätta den praktiska användningen. Samverkansgruppen kommer också att ha en viktig roll i att samordna, stötta och ge styrning till arbetsgrupperna. Arbetsgrupperna ansvarar för att utveckla själva målbilderna i enlighet med målbildsförvaltningens arbetsplan. Under 2016 kommer det först att handla om att ta hand om inkomna remissynpunkter och färdigställa de målbilder som är ute på remiss under början av året. På hösten ska sedan övriga målbilder under utveckling gå ut på remiss för att sedan färdigställas. Målbildsförvaltningen avser att under 2016 utveckla samarbetet med Skogsstyrelsens nya hänsynsuppföljning. Det är viktigt med en kalibrerad uttolkning av målbilderna och för detta har hänsynsuppföljningen en nyckelroll. Målbildsarbetsgrupperna kan hjälpa hänsynsuppföljningen att hitta rätt med omsättningen av målbilderna till uppföljningsbara parametrar och målbildsförvaltningen kan lära av hänsynsuppföljningens praktiska erfarenheter av att bedöma målbilderna i fält. En målsättning är att långsiktigt utveckla målbilderna så att de blir tydligare och lättare att följa upp. En översyn och uppdatering av samverkansgruppens uppdragsbeskrivning kommer att göras under Aktuella frågor att behandla i samband med detta är bland annat hur målbildsförvaltningens verksamhet ska redovisas, tydligare mandat och rollfördelning för målbildsförvaltningen och eventuell breddning av uppdraget. En kontrollstation för målbildsarbetet planeras till 2017 och riktlinjer för denna kommer ska tas fram under Framtagning av förslag på reviderade och kompletterande målbilder Alla målbilder ses kontinuerligt över avseende felaktigheter, detaljförändringar, form och kommunikation. Ett antal målbilder som utvecklats under 2015 kommer att gå ut på remiss den 15 december och remisstiden sträcker sig till den 15 februari 2016 (se bilaga 2 för en mycket kort sammanfattning av föregående års verksamhet). I fortsättningen kommer nya målbilder inte att på samma sätt samlas ihop till stora remisser utan istället remissas tematiskt vartefter förslag på nya målbilder blir klara. Följande lite större revideringar och kompletteringar planeras pågå under 2016, uppdelat på arbetsgrupperna: Arbetsgruppen för naturvård Sandtallskogar remiss vintern Förslag på ny målbild för äldre sandtallskogar med påtagligt inslag av mycket gamla träd har tagits fram. Sandtallskogar är en ny hänsynskrävande biotop i

4 Skogsstyrelsen Plan 4(12) 30 SvL och är den enda där ingående hänsynskrävande biotopen som saknar målbild. Kantzon mot våtmark remiss vintern Målbilden för kantzon mot våtmark har visat sig vara svår att tillämpa i praktiken och har därför setts över för att försöka göra den användarvänligare. Träd och buskar inklusive död ved Målbilden för hänsyn till träd och buskar med naturvärden hanns inte göras lika grundligt under dialogprojektet och utvecklas nu vidare bland annat med avseende på olika trädslag och död ved. Stormfällningsproblematik i hänsynskrävande biotoper Målbilderna för hänsynskrävande biotoper kompletteras med beskrivningar av hur man bör hantera risken för stormfällning och när stormfällning skett (jämför skrivningar som finns i målbilderna för kantzoner mot vattendrag). Behov av regionalisering De skogliga förutsättningarna ser mycket olika ut i olika delar av landet. Behov och möjligheter till att göra anpassningar av målbilderna för olika delar av landet kartläggs. Lövbiotoper Nya målbilder för lövbiotoper, inkl. ädellöv, tas fram. Lövbiotoperna är viktiga för bevarandet av biologisk mångfald. Målbilder för hänsyn till lövbiotoper är efterfrågat bl.a. avseende ädellövskogar, ädellövrika skogar, lövrik barrnaturskog, lövnaturskog, lövbränna, sekundär lövnaturskog och aspskog. Nyskapande och återskapande av naturvärden Ny målbild för nyskapande och återskapande av naturvärden tas fram. Nyskapande och återskapande i samband med skogsbruksåtgärder, t.ex. lämnande av högstubbar, är ett betydelsefullt bidrag till naturvården inte minst när speciella naturvärden att ta hänsyn till saknas. Arbetsgruppen för mark och vatten Hänsyn vid terrängkörning remiss vintern Förslag på en ny målbild för god miljöhänsyn vid terrängkörning har tagits fram med utgångspunkt från den branschgemensamma miljöpolicyn om körskador på skogsmark. Dikningsåtgärder Nya målbilder tas fram för god miljöhänsyn vid skyddsdikning och dikesrensning. Detta är vanligt förekommande skogsbruksåtgärder med stor påverkan på skogens vatten. Målbilder för detta är brett efterfrågat.

5 Skogsstyrelsen Plan 5(12) Arbetsgruppen för kulturmiljöer Kulturstubbar remiss vintern Ett förslag på ny målbild för användande av kulturstubbar är framtagen. Hur kulturstubbar används varierar vilket är olyckligt då det är ett av de främsta verktygen för att säkerställa god hänsyn genom hela skogsbrukskedjan. Fossil åker och röjningsröseområden remiss vintern Ett förslag på ny/reviderad målbild för god miljöhänsyn till fossil åker och röjningsröseområden är framtagen. Den reviderade målbilden ger bättre vägledning om hur hänsyn bör tas när lämningarna är yttäckande vilket ofta kan vara fallet för denna lämningstyp. Lämningar efter äldre tiders renskötsel remiss vintern Ett förslag på reviderad målbild för god miljöhänsyn till lämningar efter äldre tiders renskötsel är framtagen. Den reviderade målbilden ger bättre vägledning om hur hänsyn bör tas när lämningarna är yttäckande vilket ofta kan vara fallet för denna lämningstyp. Kolningsanläggningar remiss vintern Ett förslag till reviderad målbild för god miljöhänsyn till kolningsanläggningar finns framtaget. Den reviderade målbilden ger bättre vägledning om hur hänsyn bör tas när lämningarna är yttäckande vilket ofta kan vara fallet för denna lämningstyp. Bergshistoriska lämningar Ny målbild för god miljöhänsyn till bergshistoriska lämningar tas fram. Denna lämningstyp kan ofta vara yttäckande vilket utgör en speciell utmaning vid hänsynstagande. Lämningar vid vattendrag Ny målbild för god miljöhänsyn till lämningar vid vattendrag tas fram. Kring dessa lämningar kan det ofta finnas målbildskonflikter som behöver hanteras. Framtagandet av en ny målbild för lämningar vid vatten kommer att ge erfarenhet kring hur målbildskonflikter kan hanteras som sedan kan ligga till grund för en eventuell framtida målbild för generell hantering av målbildskonflikter. Hänsyn vid markberedning En ny målbild för hänsyn till kulturlämningar vid markberedning tas fram. Här finns en stor utvecklingspotential då markberedning idag alltför ofta orsakar skador på kulturlämningar. Introduktion till kulturmiljövård vid skogsbruksåtgärder En kort introduktion till kulturmiljömålbilderna och kulturmiljövård vid skogsbruksåtgärder generellt tas fram. Introduktionen ska ge en enkel bakgrund till vad som gäller, t.ex. KML eller SvL, länsstyrelsen eller Skogsstyrelsen, vad jag gör om jag hittar nya lämningar osv. (En KMV för dummies )

6 Skogsstyrelsen Plan 6(12) Arbetsgruppen för friluftsliv och rekreation Hänsyn till friluftsliv och rekreation remiss vintern Målbilderna för närskog, friluftsskog, uppehållsplatser, stigar och leder har setts över och förslag på nya reviderade målbilder finns framtaget. Det råder nu mycket större samsyn om dessa målbilder än det gjorde tidigare. Kommunikation vid skogsbruksåtgärder i områden viktiga för friluftsliv och rekreation remiss vintern Förslag på en ny målbild för information och dialog om skogsbruk i områden som är viktiga för friluftsliv och rekreation har tagits fram. Dialog och information är viktiga verktyg för att få acceptans för skogsbruksåtgärder och för att funktionellt kunna utforma hänsyn. Lokal dialog om skogsbrukets hänsyn till friluftsliv och rekreation Förslag på en ny målbild för lokal dialog med landskapsperspektiv om skogsbrukets hänsyn till friluftsliv och rekreation tas fram. För att framgångsrikt kombinera skogsbruk och höga upplevelsevärden i områden med högt nyttjande behövs mötesplatser för diskussion om hur samverkan kan ske. I arbetet kommer dialog och förankring med kommunerna att vara en viktig del. Under arbetet undersöks också hur en målbild som hanterar hänsyn till landskapsbild och andra landskapsvärden skulle kunna tas fram. Arbetsgruppen för skogsbilvägar (ny arbetsgrupp) Hänsyn vid byggande av skogsbilväg Ny målbild för miljöhänsyn vid byggande av skogsbilväg tas fram. Byggande av skogsbilväg kan ha en stor miljöpåverkan på alla skogens miljövärden och påverkas av när, var och hur byggande sker. Skogsbilvägar är ett ämnesöverskridande och nytt målbildsområde som kan delas upp i flera målbilder. Arbetsgruppen för hänsyn skogsbruk-rennäring (ny arbetsgrupp) Hänsyn skogsbruk-rennäring Nya målbilder för hänsyn skogsbruk-rennäring tas fram i samverkan med centrala samrådsgruppen skogsbruk-rennäring. Initiativet till detta kommer från centrala samrådsgruppen skogsbruk-rennäring och referensgruppen till projektet skogsbruk-rennäring Det är en naturlig fortsättning på flera års arbete med samverkan kring dessa frågor och har bred förankring hos berörda parter. Arbetet kan komma att resultera i flera olika. Framtagning av förslag som utvecklar formen för målbilderna och hur de kommuniceras Kort introduktion till målbilderna remiss vintern En kort praktisk vägledning för hur målbilderna är tänkta att användas har tagits fram. Brukshandledningen ska sätta målbilderna i ett sammanhang och beskriva bakgrund, syfte och motiv till målbilderna. Det finns idag en

7 Skogsstyrelsen Plan 7(12) osäkerhet kring detta bland många ute i skogen vilket hämmar målbildernas användning. En nyhet i introduktionen är en vägledning kring hur hänsyn som blir mycket omfattande kan hanteras. Vissa hänsynskrävande biotoper kan till exempel bli mycket stora. Workshops om målbildernas utformning och spridning Samverkansgruppen avser att under 2016 anordna workshops kring hur målbildernas form och kommunikation kan utvecklas utifrån ett användarperspektiv. Dessa ska mynna ut i konkreta utvecklingsförslag, till exempel kring hur målbilderna bäst kan göras tillgängligare i fält. Preliminärt planeras till att börja med workshops med maskinförare, hänsynsuppföljningsinventerare och skogsbrukets informatörer. Fortsatt arbete med hur målbildernas avsändare kan göras tydligare Målet med målbilderna är att de ska vara skogssektorns gemensamma men det blir lätt Skogsstyrelsens målbilder. Förslag på hur detta kan motverkas tas fram. Till exempel skulle fler loggor än Skogsstyrelsens kunna vara med på gemensamt informationsmaterial om målbilderna. Nyhetsbrev om målbilderna Ett nyhetsbrev kommer att startas under året för att möjliggöra enkel spridning av information om målbilderna och målbildsarbetet. Samverkansgruppen ska stå som avsändare av brevet och det gemensamma ägandet av målbilderna ska betonas i brevets utformning. Framtagning av förslag till förvaltningsstrategi En strategi för hur målbilderna ska förvaltas för att bäst säkerställa deras avsedda funktion tas fram. Hur samsyn och kalibrerade uttolkningar ska underhållas. Hur utvecklingsbehov ska fångas upp. Samverkansgruppen har pratat mycket om detta men det vore bra att också sammanställa dessa tankar för ökad tydlighet och transparens. Anordning av nationella sammankomster I samband med vårens publicering av nya och reviderade målbilder planeras för någon form av gemensamt aktivitet och handslag för att ge målbilderna en extra skjuts. Samverkansgruppen avser att söka samarbeten för att få till regionala målbildsexkursioner. Huvudsyftet är att få bredare förankring och samsyn kring målbilderna och målbildsarbetet. De nya målbilderna kan presenteras och erfarenheter och synpunkter på de gamla kan samlas upp. Det kan också bli aktuellt med någon gemensam träff för arbetsgrupperna för att diskutera gemensamma frågor och utveckla samarbetet mellan arbetsgrupperna.

8 Skogsstyrelsen Plan 8(12) Beredning och versionshantering Arbetsplanen är framtagen och förvaltas av målbildsförvaltningens samverkansgrupp, förankrad i Skogsstyrelsens nationella sektorsråd och fastställd av Skogsstyrelsens genereldirektör. Beredning och versionshantering Förslag framtaget av målbildsförvaltningens samverkansgrupp Förankring i Skogsstyrelsens nationella sektorsråd Revidering i form av mindre justeringar Fastställd av Skogsstyrelsens generaldirektör

9 Skogsstyrelsen Plan 9(12) Bilaga 1. Förteckning med förslag på större revideringar och kompletteringar av målbilderna Utvecklingsarbete som avses pågå 2016 Arbetsgruppen för naturvård Revidering av målbilden för kantzon mot våtmark Ny målbild för äldre sandtallskogar med påtagligt inslag av mycket gamla träd tas fram Utveckling av målbilden för träd och buskar med naturvärden, inkluderande död ved Komplettering kring stormfällningsproblematik i hänsynskrävande biotoper Regionalisering och storleksgränser för hänsynskrävande biotoper utreds Nya målbilder för lövbiotoper, inkl. ädellöv Ny målbild för nyskapande/återskapande av naturvärden Arbetsgruppen för mark och vatten Ny målbild för hänsyn vid terrängkörning Ny målbild för hänsyn vid skyddsdikning och dikesrensning Arbetsgruppen för kulturmiljöer Ny målbild för användande av kulturstubbar Utvecklad målbild för fossil åker och röjningsröseområden Utvecklad målbild för lämningar efter äldre tiders renskötsel Utvecklad målbild för kolningsanläggningar Ny målbild för bergshistoriska lämningar Ny målbild för lämningar vid vattendrag Ny målbild för hänsyn till kulturlämningar vid markberedning Ny introduktion till kulturmiljövård vid

10 Skogsstyrelsen Plan 10(12) skogsbruksåtgärder Arbetsgruppen för friluftsliv och rekreation Utvecklade målbilder för hänsyn friluftsliv och rekreation (närskog, friluftsskog, uppehållsplatser, stigar och leder) Ny målbild för kommunikation vid skogsbruksåtgärder i områden viktiga för friluftsliv och rekreation Ny målbild för lokal dialog om skogsbrukets hänsyn till friluftsliv och rekreation Arbetsgruppen för skogsbilvägar (ny arbetsgrupp) Ny målbild för miljöhänsyn vid byggande av skogsbilväg Arbetsgruppen för hänsyn skogsbruk-rennäring (ny arbetsgrupp) Nya målbilder för hänsyn skogsbruk-rennäring Utvecklingsförslag som får vänta Generella utvecklingsförslag Anpassning av hänsyn beroende på det omgivande landskapet Tydligare definitioner och kvantitativa tumregler för hänsyn Bredda till alla skogsbruksåtgärder Naturvård Ny målbild för fjällskog och höjdlägesskogar Art/artgruppsspecifik hänsyn, t.ex. rovfågelbon Friluftsliv och rekreation Ny målbild för hänsyn till landskapsbilden Ny målbild för skolskogar Övriga förslag Ny målbild för hantering av målbildskonflikter Ny målbild för prioritering av hänsyn Ny målbild för planering av hänsyn

11 Skogsstyrelsen Plan 11(12) Målbildsförslag samverkansgruppen inte tagit ställning till eftersom de inte bedömts ingå i miljöhänsyn vid skogliga åtgärder men som skulle kunna bli aktuella vid en utvidgning av arbetet Målbilder för frivillig avsättning och hantering av nyckelbiotoper Målbilder rörande skogspolitikens produktionsmål Målbilder för skoglig planering (skogsbruksplanering, traktplanering, hänsynsplanering) Målbilder för kompetens Målbilder rörande vilt och viltskador Ny målbild rörande klimatpåverkan och klimatförändring

12 Skogsstyrelsen Plan 12(12) Bilaga 2. Föregående års verksamhet Samverkansgruppen startade upp hösten 2014 och har haft verksamhet i drygt ett år. Följande har genomförts under 2015: 4 förslag på nya målbilder har tagits fram o Sandtallskog (hänsynskrävande biotop) o Hänsyn vid terrängkörning o Kulturstubbar o Kommunikation vid skogsbruksåtgärder 8 förslag på större revideringar av målbilder har tagits fram o Kantzon mot våtmark o Fossil åker och röjningsröseområden (delvis ny) o Kolningsanläggningar o Lämningar efter äldre tiders renskötsel o Närskog o Friluftsskog o Uppehållsplatser o Stigar och leder En ny introduktion till målbilderna har tagits fram som är tänkt att fungera som en användarhandledning till målbilderna Öppet dialogmöte med ca 50 deltagare, september i Sätra brunn Webbundersökning med drygt 200 svarande 7 möten i målbildsförvaltningens samverkansgrupp Nybildande/återskapande av fyra tematiska arbetsgrupper; naturvård, mark och vatten, kulturmiljö, friluftsliv och rekreation Gemensam uppstartsträff för de fyra nybildade arbetsgrupperna Över 30 arbetsgruppsmöten, många i form av heldagsexkursioner De nya och reviderade målbilderna skickas ut på remiss den 15 december och remisstiden sträcker sig till den 15 februari 2016.