G r ö n t b o k s l u t s l u t a v v e r k n i n g

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "G r ö n t b o k s l u t s l u t a v v e r k n i n g"

Transkript

1 1 1 (12) Dokumentet upprättat Beteckning Tjänsteställe, handläggare Senast uppdaterat Er beteckning Södra Skog/Miljö-Kvalitet Gustaf Aulén Grönt bokslut efter slutavverkningar och gallringar samt skogsrevision av PEFC och FSC-certifierade fastigheter 2011 G r ö n t b o k s l u t s l u t a v v e r k n i n g Resultat i korthet 147 trakter om totalt 635 ha besöktes. 85 % av trakterna var godkända vilket är en tydlig förbättring jämfört med 2010 då antalet godkända trakter var 72 % Vi når dock inte vårt nyckeltal om 95% godkända trakter. Senast vi gjorde detta var Omfattande förbättringar av huvudfunktioner (2010 års siffror inom parantes) Tydliga förbättringar noterades på följande 9 av 13 huvudfunktioner, vilket är ett verkligt glädjande trendbrott Hänsynsbiotoper 90% (80%), Kantzoner 94% (87%), Trädgrupp 90% (82%), Spridda Naturvärdesträd 100% (88%), Spridda utvecklingsträd 95% (83%), Nya högstubbar 73% (68%), Koncentration 85% (78%), Upplevelse 99% (91%) och Markpåverkan 88% (78%). De resterande 4 funktionerna Underväxt röjning 91%, Torra träd 81%, Impediment 100% och Kulturmiljö 90 % låg i stort sett på samma nivå som året innan. Uppdragsrutiner Även huvudfunktionen Uppdragsrutiner visar på en klart positiv utveckling med 81% godkända trakter jämfört med 50% Det är främst delfunktionen Traktdirektiv som (äntligen!) blivit bättre med 78% godkänt mot 60% förra året. Delfunktionerna Grön skogsbruksplan 97% (100%) och naturvärdesbedömning 93% (96%) låg straxt under fjolårets resultat. Antal sparade träd Vi sparade i snitt 2 naturvärdesträd, 16 utvecklingsträd, 5 torrträd och gjorde 2.6 nya högstubbar/ha. Högstubbarna är återigen under 3/ha vilket är sämre snitt än året innan (trots att huvudbetyget är bättre)

2 2 Samlad redovisning grönt bokslut-slutavverkning Totalt 147 trakter på tillsammans 635 har reviderats. Det är 21 färre objekt än Fördelningen av besökta trakter per region var enligt följande: Region Väst 51, region Syd 49 och region Öst 47 trakter. Trakterna Som framgår av figur 1 så blev 85 % av trakterna godkända jämfört med 72% Det är främst funktionen Brist (betyg 2) som minskat och både funktionerna bra och mycket bra har ökat. Det är ett glädjande besked att den nedåtgående trenden som kom efter stormåren nu tycks vara bruten. Resultatet är också klart bättre än Skogsstyrelsens senaste redovisning av Polytax som baserar sig på ett medelvärde under åren och alltså inte är direkt jämförbar med vår årsvisa uppföljning. Skogsstyrelsens bedömning var att 63 % av trakterna (räknat på hela Sverige) var godkända enligt Polytaxkriterierna. Myndigheten har dock under hösten 2011 redovisat att det finns stora skillnader i olika inventerares bedömningar, så det kan finnas stora felkällor i deras redovisning. Dessutom har bedömningsgrunderna ändrats under de senaste åren, så det försvårar tolkning av Polytaxresultaten över tiden. Från att vi har klarat vårt nyckeltal med minst 95% godkända trakter under åren , fick vi en klar försämring 2007 med 82 % godkänt var det 70%, % och % godkända trakter. 85% godkänt 2011 är därför en efterlängtad vändning. Det är troligt att den starka fokuseringen på att rädda stormvirke och förhindra barkborreskador efter de stora stormarna har varit en bidragande orsak till att perioden fick en lägre andel godkända trakter. Samtidigt ändrade vi bokslutsrutinerna och minskade ner antalet skogsrevisorer från 15 till fem vilket medfört att varje revisor besöker flera objekt och får därmed mer revisionstid vilket är bra.

3 3 De 13 huvudfunktionerna Tydliga förbättringar noterades på följande 9 av 13 huvudfunktioner, vilket är ett verkligt glädjande trendbrott Hänsynsbiotoper 90% (80%), Kantzoner 94% (87%), Trädgrupp 90% (82%), Spridda Naturvärdesträd 100% (88%), Spridda utvecklingsträd 95% (83%), Nya högstubbar 73% (68%), Koncentration 85% (78%), Upplevelse 99% (91%) och Markpåverkan 88% (78%). De resterande 4 funktionerna Underväxt röjning 91%, Torra träd 81%, Impediment 100% och Kulturmiljö 90 % låg i stort sett på samma nivå som året innan. Man kan fundera på varför resultatet för 2011 blivit så pass mycket bättre. Jag tror det är en kombination av flera saker. Först och främst kanske det rör sig om att droppen urholkat stenen, att många år av nötande och tjatande börjar ge resultat. Men eftersom det är en så tydlig förändring över ett år kan man misstänka att det inte är hela förklaringen. Under 2010 genomfördes en stor intern utbildningskampanj riktad till all skoglig fältpersonal. Skede 1 bestod i att genomgå webb-utbildningen Natur- och kulturmiljövård för grönt körkort med godkänt resultat. Skede 2 var en fältdag med demonstrationer och övningar över temat Hållbar hänsyn i vått och torrt. Över 300 inspektorer deltog i kampanjen. Under det senaste året har det varit starkt medial fokusering på brister i hyggeshänsynen, främst hos de stora skogsbolagen. Skogsstyrelsen har också i flera utspel hävdat att hänsynen blivit sämre. Detta i kombination med några miljöorganisationers kampanj mot FSC-certifierat skogsbruk har gjort att det blivit mer publicitet kring dessa frågor. Samtidigt har kritiken många gånger varit obalanserad. Att det samlade traktbetyget för ett hygge blivit underkänt i Polytax behöver inte betyda att hygget helt saknar hänsyn såsom det lätt uppfattas i mediadramaturgin. Det finns många hyggen med bra hänsyn på de flesta huvudfunktionerna men där revisorn ansetts att man skulle prioriterat på ett annat sätt. En annan revisor kanske hade godkänt prioriteringen och då hade trakten blivit godkänd. Summa summarum har det varit mycket mer fokus på generell hänsyn internt och externt under än under de närmaste åren efter stormarna.

4 4 Delbetyg Varje funktion kan förekomma flera gånger på en avverkningstrakt. Det kan finnas flera hänsynsbiotoper, kantzoner, trädgrupper, platser med markskador etc. På var och en av dessa sätts ett delbetyg. Det är sedan de samlade delbetygen inom respektive funktion som ligger till grund för det samlade huvudbetyget (se fig 2). Men vi redovisar även delbetygens fördelning för nio av delfunktionerna (fig 3) Förbättringstrenden syns tydligt även här. För hänsynsbiotoperna, kantzonerna, trädgrupperna, utvecklingsträden, koncentrationen, upplevelsen och markpåverkan är det betyg 2 som minskat och såväl betyg 3 som 4 som ökat. Hänsynen till naturvärdesträden tycks ha slagit igenom bra, då det är betyg 4 som ökat, betyg 3 minskat och inga underkända delfunktioner finns registrerade. Lämnade naturvårdsarealer Den sparade naturvårdsarealen har genom åren legat på mellan 3-6 % och resultatet från 2011 ligger inom det intervallet. Siffrorna mellan olika år är dock svåra att jämföra då de beror på hur mycket av hänsynsmiljöer som fanns på objekten. Sammanställningen ger ändå en bild av hur mycket som har sparats under olika år. (Tabell 1) Tab 1 Grönt bokslut vid slutavverkningar, Södra 2011 Lämnade naturvårdsarealer på produktiv skogsmark i % av avverkad areal 2008, 2009, 2010 och 2011 Funktion Hänsynsbiotop 3,0% 1,3% 2,3% 1,4% Kantzon 1,9% 2,1% 1,8% 1,5% Trädgrupp 1,1% 0,9% 2,0% 1,0% Totalt 6,0% 4,4% 6,1% 3,9%

5 5 Lämnade naturvårdssortiment i form av volym och antal träd Den samlande volymen sparade träd var något lägre än föregående år, men snittet genom åren brukar ligga runt 10 m 3 sk/ha så även denna siffra ligger i linje med resultaten från tidigare år. (Tabell 2a) Tab 2a Grönt bokslut vid slutavverkningar, Södra 2011 Lämnade naturvårdssortiment i volym i m 3 sk/ha 2008, 2009, 2010 och 2011 Funktion Gröna träd 7,7 6,6 11,1 7,8 Torra träd 1,4 2,4 1,8 1,6 Nya högstubbar 0,4 0,5 0,6 0,6 Totalt 9,5 9,2 13,5 10,0 Det som är lite lättare att se för ögat är antal lämnade träd/ha utslaget på alla trakter. Som framgår av tabell 2 b har vi sparat 18.8 gröna träd/ha vilket innebär att vi klarar bokslutskraven om minst 10 gröna träd/ha. Av de 18.8 träden var 2.5 klassade som naturvärdesträd och 16 som utvecklingsträd. Eftersom långt ifrån alla utvecklingsträd verkligen blir naturvärdesträd är det därför bra att det finns lite marginal i hänsynsavsättningarna. I tabellen syns också att vi avsatt 2.6 högstubbar/ha vilket innebär att vi inte klarat målet med 3 högstubbar/ha, vårt eviga sorgebarn. Under grönbokslutets 15-åriga historia har vi bara 3 ggr klarat snittet med minst 3 högstubbar/ ha nämligen 2004 (3,7), 2005(3,8) och 2010 (3.1). På de flesta hyggena är det 3 nya högstubbar eller mer, men det är alltid ett par trakter där det saknas högstubbar eller är för få vilket drar ner det samlade betyget. Tab 2b Grönt bokslut vid slutavverkningar, Södra 2011 Lämnade naturvårdssortiment i antal stammar/ha 2008, 2009, 2010 och 2011 Funktion Gröna träd - totalt 17,6 16,7 26,0 18,8 varav naturvärdesträd - - 2,0 2,5 varav utvecklingsträd ,0 16,0 Torra träd - totalt 4,3 6,6 5,0 5,0 varav hela torrträd 1,2 3,0 1,5 1,1 naturliga högstubbar 1,7 1,9 2,0 1,8 lågor 1,4 1,7 1,5 1,7 Nya högstubbar 1,8 2,6 3,1 2,6 Totalt 23,7 25,9 34,1 26,5

6 Uppdragsfunktioner - våra arbetsrutiner Huvudfunktionen uppdragsrutiner redovisas i tabell 4a. Här framgår att vi gjort en glädjande förbättring från att ha stått och stampat på 50-60% godkänt under de senaste åren till ett resultat på 81 % (Tabell 4a). I Huvudfunktionen uppdragsrutiner ingår kontroll av om avverkningsledaren har dokumenterat att objektet är klassat som PG i en grön skogsbruksplan eller (då en grön skogsbruksplan saknas) om det har gjorts en korrekt naturvärdesbedömning enligt våra rutiner i miljöhandboken. Skälet till detta är att undvika PG-avverkning i objekt med högre naturvårdsklass. Revisorerna kontrollerar även om de personer som utför avverkningen har entreprenörscertifiering enligt PEFC samt hur våra traktdirektiv ser ut. Som framgår av tabell 4 b kan vi notera lite smärre försämringar var gäller dokumentation från den gröna skogsbruksplanen respektive naturvärdesbedömningen, men däremot att har traktdirektiven (äntligen) blivit bättre! Det senare kan ses som lön för mödan utifrån den kampanj för bättre traktdirektiv som vi bedrivit en tid. 6

7 7 G r ö n t b o k s l u t g a l l r i n g Resultat i korthet 141 trakter om totalt 903 ha besöktes. 91 % av trakterna var godkända Huvudfunktioner Bästa huvudfunktionerna var hänsynsbiotoper, trädgrupp, spridda utvecklingsträd, och upplevelse som alla fick 100 % godkänt. Sämst var nya högstubbar (44%) och mark- och vattenpåverkan (85 %) Uppdragsrutiner Huvudfunktionen är godkänd till 89 % vilket är bättre än motsvarande värde för slutavverkningsbokslutet (81 %). Delfunktionerna grön skogsbruksplan, naturvärdesbedömning samt grönt körkort är godkända mellan %. Delfunktionen traktdirektiv ligger på 74 % godkänt, vilket är något sämre än för slutavverkningsbokslutet (78 %). Antal sparade träd Det är inte lätt att se hur mycket död ved eller hur mycket nya högstubbar som skapats i en gallringsskog. Rejäla naturvärdesträd går kanske mestadels att identifiera, men för utvecklingsträden finns säkert ett stort mörkertal. Siffrorna får därför tas med en nypa salt. Vi dock minst sparat 12.3 gröna träd/ha vilket innebär att vi klarar bokslutskraven om minst 10 gröna träd/ha. Av de drygt 12,3 träden var 1.4 klassade som naturvärdesträd och 11 som utvecklingsträd. Samlad redovisning grönt bokslut-gallring Under 2011 har vi åter gjort ett grönt bokslut vid gallringar, nu anpassat till standardkraven i dubbelcertifieringen. Det har varit ett uppehåll med gallringsboksluteten sedan 2005 då stormen Gudrun påverkade verksamheten i så stor omfattning och det inte blev aktuellt med några gallringsbokslut. Det senaste gallringsbokslutet är från 2004 och är direkt jämförbart med dagens gallringsbokslut eftersom manual och rutiner omarbetats sedan dess. I och med 2012 års bokslut går det åter att göra jämförelser och utrymme för det har lämnats i sammanställningens figurer. Trakterna Gallringsbokslutet omfattar 141 trakter om totalt 903 ha. Som framgår av figur 1 så dominerar betygen bra (3) och mycket bra (4), men på 9 % av trakterna har det förekommit brister så att det samlade traktbetyget blivit 2, dvs underkänt. Andelen godkända trakter är alltså 91 %

8 8 De 14 huvudfunktionerna Fyra av huvudfunktionerna har fått 100 % godkänt, nämligen hänsynsbiotoper, trädgrupp, spridda utvecklingsträd, och upplevelse. Andra huvudfunktioner med höga värden är; lövandelar (99 %), kantzon/skyddszon (96 %), spridda naturvärdsträd (97 %), koncentration (98 %) och kulturmiljö (98 %). Låga värden återfinns för nya högstubbar (44%), och underväxt hade också vissa brister (91 %). Mark- och vattenpåverkan fick 85 % godkänt vilket är något sämre jämför med slutavverkningsbokslutet (88%). Delbetyg Varje funktion kan förekomma flera gånger på en avverkningstrakt. Det kan finnas flera hänsynsbiotoper, kantzoner, trädgrupper, platser med markskador etc. På var och en av dessa sätts ett delbetyg. Det är sedan de samlade delbetygen inom respektive funktion som ligger till grund för det samlade huvudbetyget (se fig 2). Men vi redovisar även delbetygens fördelning för nio av delfunktionerna (fig 3). Delfunktionerna följer i stort huvudfunktionernas siffror. Det som är mest glädjande är att de flesta delfunktionerna har fått betyg 4. Det som också framgår i figuren är de delfunktioner där det förekommit betyg 1 (dåligt). Det är inte så många fall, men det återfinns på trädgrupp, naturvärdsträd, kulturmiljö och markpåverkan.

9 9 Lämnade naturvårdsarealer Den sparade naturvårdsarealen i gallring är inte så lätt att ange. Siffrorna mellan olika år är dock svåra att jämföra då de beror på hur mycket av hänsynsmiljöer som fanns på objekten. Sammanställningen ger ändå en bild av hur mycket som har sparats. Tab 1 Grönt bokslut vid gallringar, Södra 2011 Lämnade naturvårdsarealer på produktiv skogsmark i % av gallrad areal 2011 Funktion 2011 Hänsynsbiotop 1,4 % Kantzon 1,4 % Trädgrupp 1,8 % Totalt 4,6 % Lämnade naturvårdssortiment i form av volym och antal träd Den samlande volymen sparade träd är om möjligt ännu svårare att ange. Det är inte lätt att se hur mycket död ved eller hur mycket nya högstubbar som skapats i en gallringsskog. Rejäla naturvärdesträd går kanske mestadels att identifiera, men för utvecklingsträden finns säkert ett stort mörkertal. Siffrorna i tab 2a får därför tas med en nypa salt. Tab 2a Grönt bokslut vid gallringar, Södra 2011 Lämnade naturvårdssortiment i volym i m 3 sk/ha 2011 Funktion 2011 Gröna träd 2,8 Torra träd 0,5 Nya högstubbar 0,1 Totalt 3,4 Det som är lite lättare att se för ögat är antal lämnade träd/ha utslaget på alla trakter. Som framgår av tabell 2 b har vi sparat 12.3 gröna träd/ha vilket innebär att vi klarar bokslutskraven om minst 10 gröna träd/ha. Av de drygt 12,3 träden var 1.4 klassade som naturvärdesträd och 11 som utvecklingsträd. I tabellen syns också att vi avsatt för lite högstubbar/ha Tab 2b Grönt bokslut vid gallringar, Södra 2011 Lämnade naturvårdssortiment i antal stammar/ha 2011 Funktion 2011 Gröna träd - totalt 12,3 varav naturvärdesträd 1,4 varav utvecklingsträd 10,9 Torra träd - totalt 3,1 varav hela torrträd 0,5 naturliga högstubbar 0,9 lågor 1,7 Nya högstubbar 1,0 Totalt 16,4

10 Uppdragsfunktioner - våra arbetsrutiner Huvudfunktionen uppdragsrutiner redovisas i tabell 4a. I Huvudfunktionen uppdragsrutiner ingår kontroll av om avverkningsledaren har dokumenterat att objektet är klassat som PG i en grön skogsbruksplan eller (då en grön skogsbruksplan saknas) om det har gjorts en korrekt naturvärdesbedömning enligt våra rutiner i miljöhandboken. Skälet till detta är att undvika PG-avverkning i objekt med högre naturvårdsklass. Huvudfunktionen är godkänd till 89 % vilket måste anses som glädjande i jämförelse med de många år som denna funktion haft rejält dåligt betyg vad gäller slutavverkningarna. En klar förbättring noterades ju under 2011 vad gäller slutavverkningarna (81 %), men gallringsbokslutet är alltså bättre. I tabell 4 b syns att tre av fyra funktionsbetyg har bra resultat, men att delfunktionen traktdirektiv ligger på 74 % godkänt, vilket är något sämre än för slutavverkningsbokslutet (78 %). 10

11 11 Revision av skogscertifierade fastigheter 2011 Inledning Sedan 2001 har Södra genomfört en årlig en internrevision, kallad skogsrevision, av PEFC-certifierade fastigheter. Revisionen genomförs av skogsrevisorer som är utbildade enligt rutin DM13-03 i miljöhandboken. Till sin hjälp vid revisionen används en revisionsmanual och fältblankett Checklista (BLD 09). Då Södra under 2009 blev paraplyorganisation även för FSC har revisionsrutinerna uppdaterats för att gälla såväl PEFC- som FSC-certifierade fastigheter. Under 2010 testades dessa rutiner i full skala i fält och från och med 2011 är de nya rutinerna implementerade i våra uppföljningssystem. Resultat och kommentar Totalt genomfördes 168 revisioner varvid det noterades 10 allvarliga 456 mindre avvikelser. Det ger tillsammans 466 avvikelser jämfört med 422 för 2010 (Tab. 1). Den totala andelen avvikelser har ökat med ca 10 % jämfört med förra året. Andelen skogsägare (räknat på antalet besökta fastigheter) som har en grön plan är i likhet med tidigare år och ligger på runt 80 % Tabell 2 visar de olika avvikelserna grupperade i fallande ordning. Flest avvikelser har erhållit, i likhet med tidigare år, för brister i certifieringsavtalet (Baskrav 12). Baskravet Grön skogsbruksplan (B1) kommer på andra plats i avvikelseligan, och våra revisorer kollar inte bara upp om det finns en grön skogsbruksplan utan reviderar även hur den lever upp till certifieringskraven samt om den är aktuell. Under årets revision har 17 % av avvikelserna berört den gröna planen. Funktionerna Dokumentation och Aktivt skogsbruk står för vardera har 14 % av avvikelserna, vilket för Aktivt skogsbruk är i nivå med förra året. Bristerna i generell hänsyn är på ungefär samma nivå som 2010 En annan förbättring gäller generell hänsyn som nu registrerats för 11% av avvikelserna mot 27% De flesta avvikelserna berör baskraven (56%), 22% miljöstandarden och 21% skogsbruksstandarden (Tabell 3). Endast en avvikelse mot den sociala standarden finns registrerad Tabell 1 Intern Skogsrevision Regionvis resultat i jämförelse med 2010 Region Antal rev. fastigheter Andel som har grön skogsbruksplan Allvarlig avvikelse Mindre avvikelse Totalt antal avvikelser Syd % Syd % Öst % Öst % Väst % Väst % Tot % Tot %

12 12 Tabell 2 Skogsrevision Översikt av antal avvikelser i fallande ordning Antal avvik. % av tot Jfr 2010 % av tot Funktion Allvarlig Mindre % % Avtal (B12) % % Grön skogsbruksplan (B1) % % Dokumentation (B10) % % Aktivt skogsbruk (C1) % % Generell naturhänsyn (D4) % 39 9 % Områden med Höga Naturvärden (D1) % 27 6 % Skogsskötsel val av trädslag och ståndorter (C2) % 18 4 % Generell Kulturhänsyn (D5) % 22 5 % Traktdirektiv (B6) % 12 3 % Cert. entreprenörer och grönt körkort (B4) % - - Naturvärdesbedömning % 1 <1% Skogsskötsel bekämpning av skogsskador (C3) % 10 2 % Övrig generell hänsyn (D6) % 3 <1% Krav på själverksamma/egna anställda (B5) % 3 <1 % Skogsskötsel - brukningsmetoder (C4) < 0.5 % 5 1 % Lagstiftning (B7) 1-1 < 0.5 % 1 <1% Planering och skötsel på landskapsnivå (D3) < 0.5 % - - Lagar <1 % Offentlighet (B9) Tabell 3. Årsvis jämförelse över avvikelserna fördelade på baskrav och delstandard. Anm. Baskraven 2010 är utökade jämfört med åren innan så värdena är inte helt jämförbara Standard Baskraven 56 % 50% 32% 41% 47% 49% Skogsbruksstandard 21 % 23% 31% 26% 34% 31% Miljöstandard 22 % 27% 35% 31% 18% 19% Social standard < 1 % 0% 0% <1% 0% <1% Tack till årets skogsrevisorer! Det är ett omfattande arbete av Södras interna skogsrevisorer som ligger bakom denna rapport. Utan skogsrevisorernas insatser inga gröna bokslut eller skogsrevisioner. I detta tack inbegrips också de regionala skötsel- och miljösamordnarna som håller i de regionvisa arbetena. Följande skogsrevisorer har varit verksamma under 2011 Reg. Väst Hans Aronsson (endast skogsrevison, extern konsult) Björn Larsson Lars-Göran Pettersson Reg. Öst: Stefan Olheden (extern konsult) Fredrik Melakari Anders Hellström Reg. Syd: Lars-Anders Johnsson (extern konsult) Carl-Axel Gard (extern konsult) Regionala samordnare (Skötsel- och miljöledare) Reg. Väst Tomas Rahm Reg. Öst Ylva Thorn-Andersen/Björn Lindell Reg. Syd Henrik Holmberg

Grönt bokslut efter slutavverkningar och gallringar 2015

Grönt bokslut efter slutavverkningar och gallringar 2015 1 2016-02-19 Södra Skog Miljöavdelningen Grönt bokslut efter slutavverkningar och gallringar 2015 1. Inledning Södra gör varje år ett Grönt bokslut. Interna revisorer kontrollerar då hur drygt 150 slutavverkningar

Läs mer

Grönt bokslut efter slutavverkningar och gallringar samt skogsrevision av PEFC och FSC-certifierade fastigheter 2013

Grönt bokslut efter slutavverkningar och gallringar samt skogsrevision av PEFC och FSC-certifierade fastigheter 2013 1 1 (12) Dokumentet upprättat 140110 Beteckning Tjänsteställe, handläggare Södra Skog/Miljöavdelningen Gustaf Aulén Senast uppdaterat 140123 Grönt bokslut efter slutavverkningar och gallringar samt skogsrevision

Läs mer

Grönt bokslut efter slutavverkningar och gallringar 2014

Grönt bokslut efter slutavverkningar och gallringar 2014 1 1 (10) Dokumentet upprättat Beteckning 150109 Extern slutrapport Tjänsteställe, handläggare Södra Skog/Miljöavdelningen Gustaf Aulén Senast uppdaterat 150120 Grönt bokslut efter slutavverkningar och

Läs mer

Grönt bokslut efter slutavverkningar och gallringar 2016

Grönt bokslut efter slutavverkningar och gallringar 2016 1 (40) 2017-01-04 Södra Skog Miljöavdelningen Grönt bokslut efter slutavverkningar och gallringar 2016 1. Inledning Södra gör varje år ett Grönt bokslut. Interna revisorer kontrollerar då hur drygt 150

Läs mer

Sammanställning av SFV:s skogsbruk 2012

Sammanställning av SFV:s skogsbruk 2012 Sammanställning av SFV:s skogsbruk 2012 Sammanställning av SFV:s skogsbruk 2012... 1 Bakgrund... 3 SFV:s skogsbruk... 3 Skogsskötsel... 4 Avverkningsnivå... 4 Skogsmarkens läge... 4 Ägoslagsfördelning...

Läs mer

Skogsbrukets lönsamhet. Virkesforum 2010. Göran Örlander Södra Skogsägarna. Södra Skog

Skogsbrukets lönsamhet. Virkesforum 2010. Göran Örlander Södra Skogsägarna. Södra Skog Skogsbrukets lönsamhet Virkesforum 2010 Göran Örlander sägarna Rapport 2004-10 Om virkesförrådets utveckling. Uppdaterat till 2008/2009 Kostnader och priser avser 2009 års prisnivå Data har hämtats från:

Läs mer

Skogsbruksplan. Planens namn Korsbyn 1:119. Planen avser tiden Fältarbetet utfört under Planen upprättad av 2015-2024 2015-01

Skogsbruksplan. Planens namn Korsbyn 1:119. Planen avser tiden Fältarbetet utfört under Planen upprättad av 2015-2024 2015-01 Skogsbruksplan Planens namn Korsbyn 1:119 Planen avser tiden Fältarbetet utfört under Planen upprättad av Referenskoordinat (WGS84) 2015-2024 2015-01 Göran Klarström Lat: 59 40' 23.58" N Long: 12 12' 18.38"

Läs mer

Skogsbruksplan. Planens namn Bokhult 1:3. Planen avser tiden Fältarbetet utfört under Planen upprättad av 2015-2024 2013-09-15. Planläggningsmetod

Skogsbruksplan. Planens namn Bokhult 1:3. Planen avser tiden Fältarbetet utfört under Planen upprättad av 2015-2024 2013-09-15. Planläggningsmetod Skogsbruksplan Planens namn Bokhult 1:3 Planen avser tiden Fältarbetet utfört under Planen upprättad av Planläggningsmetod 2015-2024 2013-09-15 Skogsguiden Sverige AB Lars A Okuläruppskattning Uppgifter

Läs mer

LANTBRUKSENHET - TORSBY - JÄRPLIDEN - PRIS: 4 000 000 KR ELLER HÖGSTBJUDANDE

LANTBRUKSENHET - TORSBY - JÄRPLIDEN - PRIS: 4 000 000 KR ELLER HÖGSTBJUDANDE LANTBRUKSENHET - TORSBY - JÄRPLIDEN - PRIS: 4 000 000 KR ELLER HÖGSTBJUDANDE Fastighet Fastigheten Torsby Järpliden 1:144 Adress Skogsfastighet i Järpliden, Torsby kommun Arealer Rangsjön, 680 61 Bograngen.

Läs mer

Skogsbruksplan. Öbyn 1:36 Blomskog Årjäng Värmlands län. Fastighet Församling Kommun Län. Ägare. Sven Åke Martinsson

Skogsbruksplan. Öbyn 1:36 Blomskog Årjäng Värmlands län. Fastighet Församling Kommun Län. Ägare. Sven Åke Martinsson Skogsbruksplan Fastighet Församling Kommun Län Öbyn 1:36 Blomskog Årjäng Värmlands län Ägare Sven Åke Martinsson Upprättad år Planen avser tiden Förrättningsman 21-6-22 21-219 Karl Larsson Sammanställning

Läs mer

Skogsbruksplan. Vässenbo 1:33 Hemsjö Alingsås Västra Götalands län. Fastighet Församling Kommun Län. Ägare Adress

Skogsbruksplan. Vässenbo 1:33 Hemsjö Alingsås Västra Götalands län. Fastighet Församling Kommun Län. Ägare Adress Skogsbruksplan Fastiget Församling Kommun Län Vässenbo 1:33 Hemsjö Alingsås Västra Götalands län Ägare Adress Siv Falk Västra Långgatan 52 441 33 Alingsås Upprättad år Planen avser tiden Förrättningsman

Läs mer

RIKTLINJER FÖR FÖRVALTNING AV KALIX KOMMUNS SKOGSINNEHAV

RIKTLINJER FÖR FÖRVALTNING AV KALIX KOMMUNS SKOGSINNEHAV RIKTLINJER FÖR FÖRVALTNING AV KALIX KOMMUNS SKOGSINNEHAV Skogsområde vid kyrkan i Morjärv/2012 BAKGRUND OCH SYFTE Kalix kommuns totala skogsinnehav omfattar 543,9 ha, varav produktiv skogsmark närmare

Läs mer

Granskning av skogsförvaltningen

Granskning av skogsförvaltningen Revisionsrapport Granskning av skogsförvaltningen Landstinget Halland 2008-12-17 Tomas Ekblad Leif Johansson Innehållsförteckning 1 Uppdrag...3 2 Syfte, metod och avgränsning...3 3 Policy och regelverk...3

Läs mer

Mål för skogsskötsel och naturvård i Timrå kommun

Mål för skogsskötsel och naturvård i Timrå kommun Mål för skogsskötsel och naturvård i Timrå kommun Antagen av kommunfullmäktige 2012-09-24 109 2(5) Skogsbrukets mål Bedriva skogsbruk enligt reglerna för miljöcertifiering enligt FSC-standard. Bevara och

Läs mer

Svenska PEFC:s krav för direktcertifiering och certifiering i grupp

Svenska PEFC:s krav för direktcertifiering och certifiering i grupp Svenska PEFC ek för Svenska PEFC:s krav för direktcertifiering och certifiering i grupp PEFC SWE 004:4 Publik konsultation 2015-11-09 2016-01-11 PEFC arbetar för ett hållbart skogsbruk med hänsyn tagen

Läs mer

LANTBRUKSENHET - TORSBY - JÄRPLIDEN - PRIS: 1 100 000:- ELLER HÖGSTBJUDANDE

LANTBRUKSENHET - TORSBY - JÄRPLIDEN - PRIS: 1 100 000:- ELLER HÖGSTBJUDANDE LANTBRUKSENHET - TORSBY - JÄRPLIDEN - PRIS: 1 100 000:- ELLER HÖGSTBJUDANDE Fastighet Fastigheten Torsby Järpliden 1:153 Adress Skogsfastighet i Järpliden, Torsby Kommun. Hajgosmyren, 680 61 Bograngen.

Läs mer

Skogsbruksplan. Planens namn Däningsholm 1:16. Planen avser tiden Fältarbetet utfört under Planen upprättad av. 2014-2023 Aug 2014.

Skogsbruksplan. Planens namn Däningsholm 1:16. Planen avser tiden Fältarbetet utfört under Planen upprättad av. 2014-2023 Aug 2014. Skogsbruksplan Planens namn Däningsholm 1:16 Planen avser tiden Fältarbetet utfört under Planen upprättad av 2014-2023 Aug 2014 Tomas Lindqvist Ägarförhållanden Ägare, 100 % Referenskoordinat (WGS84) Magdalena

Läs mer

Brukarenkät IFO 2011. Kvalitetsrapport 2011:01 KVALITETSRAPPORT

Brukarenkät IFO 2011. Kvalitetsrapport 2011:01 KVALITETSRAPPORT Brukarenkät IFO 2011 Kvalitetsrapport 2011:01 KVALITETSRAPPORT Sammanställningen av enkätresultatet visar att förvaltningen totalt sett ligger högt på nöjdhetsskalan i alla frågeområdena. Speciellt glädjande

Läs mer

Skogsfastighet i Torpa församling, Ljungby kommun

Skogsfastighet i Torpa församling, Ljungby kommun Ljungby Skärseryd 1:40 Skogsfastighet i Torpa församling, Ljungby kommun Skärseryd 1:40 om ca 53 ha, med bra jakt. Pris: 1 900 000 kr Skog och Lantbruk i Sverige AB, www.skogochlantbruk.nu Ingvar Elmehag,

Läs mer

SKOGSFASTIGHET SJÖBO

SKOGSFASTIGHET SJÖBO SKOGSFASTIGHET SJÖBO NYBRO SJÖBO 2:3, DEL AV Allmänt Skogsfastighet i ett sammanhängande skifte beläget i byn Sjöbo. Skiftet om totalt 72,1 ha domineras av ungskog i röjningsfasen. God bonitet och förväntad

Läs mer

Svenska modellen. Skydd. Ex HF. Generell hänsyn

Svenska modellen. Skydd. Ex HF. Generell hänsyn Svenska modellen Skydd Ex HF Generell hänsyn MILJÖHÄNSYN VID SKOGLIGA ÅTGÄRDER BEVARA FÖRST -- NYSKAPA NU!!... ÅTERSKAPA B E V A R A F Ö R S T Ä R K Skog med naturvärden knutna till marksvampar, hänglavar,

Läs mer

DEL AV FASTIGHET - ÖSTERSUND-KLÄPPE - PRIS: 3 500 000 KR

DEL AV FASTIGHET - ÖSTERSUND-KLÄPPE - PRIS: 3 500 000 KR DEL AV FASTIGHET - ÖSTERSUND-KLÄPPE - PRIS: 3 00 000 KR Fastighet Fastigheten Östersund del av Kläppe 2:1 Adress Belägen i Östersund kommun och Häggenås-Lit- Kyrkås församling. Obebyggd skogsfastighet

Läs mer

Grönt bokslut. för skogs- och mångbruket på Stiftelsen Skånska landskaps skogar under år 2013

Grönt bokslut. för skogs- och mångbruket på Stiftelsen Skånska landskaps skogar under år 2013 Sida (9) Grönt bokslut för skogs- och mångbruket på Stiftelsen Skånska landskaps skogar under år ======================================================== Grönt bokslut för skogsbruket på Stiftelsen Skånska

Läs mer

Skogsbruk och vatten. Johan Hagström Skogsstyrelsen. Foto: J. Hagström

Skogsbruk och vatten. Johan Hagström Skogsstyrelsen. Foto: J. Hagström Skogsbruk och vatten Johan Hagström Skogsstyrelsen Foto: J. Hagström Sverige är fullt av vatten t ex 97 500 sjöar I skogen finns över: 60 000 mil rinnande vatten 88 000 mil diken 2009 anmäldes ca 216 243

Läs mer

STYRNING OCH KONTROLL AV FASTIGHETSNÄMNDENS SKOGSFÖRVALTNING. Inriktningen beträffande stadens skogsinnehav behöver aktualiseras

STYRNING OCH KONTROLL AV FASTIGHETSNÄMNDENS SKOGSFÖRVALTNING. Inriktningen beträffande stadens skogsinnehav behöver aktualiseras STADSREVISIONEN www.stockholm.se/revision Nr 4 September 2008 DNR 420-113/2008 Revisionsrapport STYRNING OCH KONTROLL AV FASTIGHETSNÄMNDENS SKOGSFÖRVALTNING Inriktningen beträffande stadens skogsinnehav

Läs mer

Översiktlig naturvärdesbedömning av östra delen av Horgenäs 1:6

Översiktlig naturvärdesbedömning av östra delen av Horgenäs 1:6 Förvaltningen för samhällsplanering Alvesta kommun 342 80 Alvesta Översiktlig naturvärdesbedömning av östra delen av Horgenäs 1:6 Ett program för planering av bebyggelse på vissa delar av Horgenäs 1:6

Läs mer

- Utgångspunkten för skogsproduktion måste vara att denna bedrivs inom ekosystemets ramar.

- Utgångspunkten för skogsproduktion måste vara att denna bedrivs inom ekosystemets ramar. Vårt Dnr: Till Skogsstyrelsen Jönköping Stockholm 2015-04-13 Kunskapsplattform för skogsproduktion Naturskyddsföreningens remissvar Sammanfattning av Naturskyddsföreningens synpunkter Föreningen anser

Läs mer

Åtgärden som gör din skog mer värd. Ungskogsröjning

Åtgärden som gör din skog mer värd. Ungskogsröjning Åtgärden som gör din skog mer värd. Ungskogsröjning Röjning för en värdefull skog Vid röjning bestämmer du hur din skog ska se ut i framtiden. Du kan styra utvecklingen så att kvalitativa stammar gynnas

Läs mer

Trollhättan, 108 ha. Grandalen

Trollhättan, 108 ha. Grandalen Trollhättan, 108 ha Grandalen 1 2 VÄLSKÖTT SKOGSFASTIGHET Grandalen är en större och virkesrik skogsfastighet som ligger i Götaälvdalen. Den produktiva skogsarealen uppgår till 103 ha och har en god bonitet.

Läs mer

13 Redovisning per län

13 Redovisning per län 13 Redovisning per län 203 Statliga fastighetsförvaltare Skogsmark per län SOU 2002:40 204 SOU 2002:40 Statliga fastighetsförvaltare Skogsmark per län 205 Statliga fastighetsförvaltare Skogsmark per län

Läs mer

Studie av skador på fornlämningar i skogsmark. Rapport från Riksantikvarieämbetet 2006:2

Studie av skador på fornlämningar i skogsmark. Rapport från Riksantikvarieämbetet 2006:2 Studie av skador på fornlämningar i skogsmark Rapport från Riksantikvarieämbetet 2006:2 Riksantikvarieämbetet Box 5405, 114 84 Stockholm Tel. 08-5191 8000 Fax 08-5191 8083 www.raa.se/bokhandel bocker@raa.se

Läs mer

SKOGSSKIFTE-BERG-ÖSTERSKUCKU-1.000.000 kr utgångspris

SKOGSSKIFTE-BERG-ÖSTERSKUCKU-1.000.000 kr utgångspris SKOGSSKIFTE-BERG-ÖSTERSKUCKU-1.000.000 kr utgångspris Berg Österskucku 3:9, del av Obebyggd skogsskifte om totalt 22 ha varav ca 20 ha produktiv skogsmark. Virkesförråd ca 3.600 m 3 sk. Fastighet: Berg

Läs mer

Skogsfastighet Alvesta, 10 ha

Skogsfastighet Alvesta, 10 ha Skogsfastighet Alvesta, 10 ha Alvesta Hössjö 3:6 Trevlig skogsfastighet om ca 10 ha belägen på pendlingsavstånd från Alvesta och Växjö. Skogsmark ca 7,9 ha med virkesförråd om ca 1 400 m3sk. Slutavverkningsskog

Läs mer

Hällefors kommun. Uppföljning av intern kontroll Revisionsrapport. Offentlig sektor KPMG AB 2014-05-16 Antal sidor: 13

Hällefors kommun. Uppföljning av intern kontroll Revisionsrapport. Offentlig sektor KPMG AB 2014-05-16 Antal sidor: 13 Revisionsrapport Offentlig sektor KPMG AB Antal sidor: 13 Innehåll 1. Sammanfattning 2. Bakgrund 2.1 Definition av intern kontroll 2.2 Exempel på uppföljning av den interna kontrollen 3. Syfte 4. Avgränsning

Läs mer

TILL DIG SOM ÄR SKOGSÄGARE I NORRBOTTEN

TILL DIG SOM ÄR SKOGSÄGARE I NORRBOTTEN TILL DIG SOM ÄR SKOGSÄGARE I NORRBOTTEN Nu är vintern här! För oss skogsbrukare är det bra när kylan kommer tidigt, helst innan snön lägger sig som ett isolerande täcke så att marken och skogsbilvägarna

Läs mer

Skogsfastighet Vrigstad

Skogsfastighet Vrigstad Skogsfastighet Vrigstad Sävsjö Möcklaberg 1:1 Enskilt belägen skogsgård 3 km sydväst om Vrigstad. Enkel bostadsbyggnad, ladugård och flera mindre ekonomibyggnader. 37,7 ha varav 20 ha skogsmark 2,8 ha

Läs mer

Yttrande över Skogsstyrelsens förslag till ändringar i föreskrifter (SKSFS 2011:7) till skogsvårdslagen och i skogsvårdsförordningen (1993:1096)

Yttrande över Skogsstyrelsens förslag till ändringar i föreskrifter (SKSFS 2011:7) till skogsvårdslagen och i skogsvårdsförordningen (1993:1096) Regelrådet är ett särskilt beslutsorgan inom Tillväxtverket vars ledamöter utses av regeringen. Regelrådet ansvarar för sina egna beslut. Regelrådets uppgifter är att granska och yttra sig över kvaliteten

Läs mer

PEFC miljöstandard för skogsentreprenörer

PEFC miljöstandard för skogsentreprenörer PEFC miljöstandard för skogsentreprenörer Utdrag ut TD II med tillämpningsanvisningar. Version 1.5 Tel: 08-655 41 94 mail: info@smfcert.se Internet: www.smfcert.se PEFC skogsstandard Målsättningen för

Läs mer

Oppunda Häradsallmänning. Årsredovisning och Revisionsberättelse

Oppunda Häradsallmänning. Årsredovisning och Revisionsberättelse Oppunda Häradsallmänning Årsredovisning och Revisionsberättelse för verksamhetsåret 2014 Årsredovisning 2014 Oppunda Häradsallmänning Org nr 818500-2113 Förvaltningsberättelse Allmän översikt för året

Läs mer

Skog vid Siljan på Sollerön samt i Gesunda

Skog vid Siljan på Sollerön samt i Gesunda Skog vid Siljan på Sollerön samt i Gesunda Mora Gruddbo 166:1 En obebyggd skogsfastighet med 2 skogsskiften där det ena ligger vid Siljan på Sollerön och det andra ligger på baksidan av Gesundaberget.

Läs mer

rapport 1/2005 Ås- OCH sandmarker i uppsala län Rikkärr för uppföljning av biologisk Lennartsson och Ingemar Frycklund

rapport 1/2005 Ås- OCH sandmarker i uppsala län Rikkärr för uppföljning av biologisk Lennartsson och Ingemar Frycklund rapport 1/2005 Ås- OCH sandmarker i uppsala län arbetsmaterial naturvärden och 2009 metodik Rikkärr för uppföljning av biologisk Älvkarleby mångfald kommun Pär Eriksson Jan-Olov och Frida Björklund, Hermanson

Läs mer

Skogen förr. Skog som ska röjas. Skog som ska gallras. Skogen idag

Skogen förr. Skog som ska röjas. Skog som ska gallras. Skogen idag Skogen Tiden På Brånstrands familjelantgård får Du uppleva skogen under lokala förhållanden.vårt mål idag är att bruka skogen så att det naturliga kretsloppet störs så lite som möjligt. Ta del av skogens

Läs mer

FARs kvalitetskontroll av revisionsverksamhet så funkar den

FARs kvalitetskontroll av revisionsverksamhet så funkar den FARs kvalitetskontroll av revisionsverksamhet så funkar den Kvalitetskontroll ett stöd i ditt kvalitetsarbete Kvalitetssäkring utgör revisions- och rådgivningsbranschens viktigaste medel för att ge allmänheten

Läs mer

Rapport - djupstudie

Rapport - djupstudie Rapport - djupstudie Olycka inom skogsbruk Vänersborg kommun, 2010 REM 2009/16827 En djupstudie kan ses som en fallbeskrivning av en enskild olyckshändelse. Målet med djupstudierna är att de ska ge svar

Läs mer

Återväxt med garanti!

Återväxt med garanti! Återväxt med garanti! Återväxtgarantin ger Göran mervärde Det började som en släng av Gröna vågen, när stockholmaren och läkaren Göran Carlsson flyttade till Kramfors. Men med köpet av gården i byn Ås

Läs mer

Anteckningar från Dialogexkursionen 8 november 2012

Anteckningar från Dialogexkursionen 8 november 2012 Datum 2012-11-21 Diarienr 1(6) Stockholms distrikt Sören Nissilä, Natur/Miljö Sörmlands distrikt Linda Nilsson Anteckningar från Dialogexkursionen 8 november 2012 Introduktion till dagen Frågeställningar

Läs mer

Policy för Linköpings kommuns skogsinnehav

Policy för Linköpings kommuns skogsinnehav Policy för Linköpings kommuns skogsinnehav Antagen av Teknik- och samhällsbyggnadsnämnden 2006-02-15 Inledning Linköpings kommun äger idag ca 2 600 hektar skogsmark. I denna areal är övningsområdet samt

Läs mer

Skogsbruksplan. Bänarp 1:2, 1:3 Frinnaryd Aneby Jönköpings län. Fastighet Församling Kommun Län. Ägare Adress

Skogsbruksplan. Bänarp 1:2, 1:3 Frinnaryd Aneby Jönköpings län. Fastighet Församling Kommun Län. Ägare Adress Skogsbruksplan Fastighet Församling Kommun Län Bänarp 1:2, 1:3 Frinnaryd Aneby Jönköpings län Ägare Adress Dagrun Fransson Hjälmseryd 570 02 Stockaryd Upprättad år Planen avser tiden Förrättningsman 20120823

Läs mer

Misslyckade angrepp av granbarkborrar - Slutrapport

Misslyckade angrepp av granbarkborrar - Slutrapport Misslyckade angrepp av granbarkborrar - Slutrapport Niklas Björklund & Bo Långström Institutionen för Ekologi, SLU. Bakgrund En pilotstudie år 2008 visade att misslyckade angrepp av granbarkborre förekommer

Läs mer

Sektorsmål och skogsproduktion Södras syn på framtiden och de krav som kommer att ställas på skogsbruket Göran Örlander Skogsskötselchef, Södra Skog

Sektorsmål och skogsproduktion Södras syn på framtiden och de krav som kommer att ställas på skogsbruket Göran Örlander Skogsskötselchef, Södra Skog Sektorsmål och skogsproduktion Södras syn på framtiden och de krav som kommer att ställas på skogsbruket Göran Örlander Skogsskötselchef, Södra Skog Korta fakta om koncernen Omsättning 17 miljarder kronor

Läs mer

Utökad förvaltningsberättelse Europeiska Skogsfonden 1 AB 2011 Verksamheten Företagets verksamhet är att investera i, äga och förvalta skogsfastigheter inom EU. Detta är bolagets tredje verksamhetsår.

Läs mer

NYHETER I PEFC & FSC RIU Caroline Rothpfeffer, Miljöchef BillerudKorsnäs Skog

NYHETER I PEFC & FSC RIU Caroline Rothpfeffer, Miljöchef BillerudKorsnäs Skog NYHETER I PEFC & FSC RIU 2017 2019 11 16 Caroline Rothpfeffer, Miljöchef BillerudKorsnäs Skog 1 PEFC & FSC 2 MEDLEMSFÖRENINGAR Skogsägarföreningar Skogsbolag/industri Entreprenörsrepresentanter Svenskt

Läs mer

ABCD. Ärendehantering Granskningsrapport. Säters kommun. Offentlig sektor KPMG AB 2012-11-29 Antal sidor:6 Säter är hant.docx

ABCD. Ärendehantering Granskningsrapport. Säters kommun. Offentlig sektor KPMG AB 2012-11-29 Antal sidor:6 Säter är hant.docx Säters kommun Ärendehantering Granskningsrapport Offentlig sektor KPMG AB 2012-11-29 Antal sidor:6 Säter är hant.docx Innehåll 1.Sammanfattning 3 2. Syfte 3 3. Avgränsning 4 4. Metod 4 5. Genomförande

Läs mer

Dalarna. Dalarna, Större skogsegendom ca 2 mil NV om Mora. 345 ha, 34000 m³sk. Obebyggd. Jakt i två Viltvårdsområden, fiske i FVO

Dalarna. Dalarna, Större skogsegendom ca 2 mil NV om Mora. 345 ha, 34000 m³sk. Obebyggd. Jakt i två Viltvårdsområden, fiske i FVO Dalarna MORA SELJA S:2 Dalarna, Större skogsegendom ca 2 mil NV om Mora. 345 ha, 34000 m³sk. Obebyggd. Jakt i två Viltvårdsområden, fiske i FVO Utgångspris: 9 000 000 kronor Försäljningssätt: Skriftligt

Läs mer

Protokoll fört vid Tavelsjö Samfällighetsförenings årsstämma 2014

Protokoll fört vid Tavelsjö Samfällighetsförenings årsstämma 2014 Protokoll fört vid Tavelsjö Samfällighetsförenings årsstämma 2014 sida 1(3) Måndag 2014-03-31 kl.19.00-21.00 i Talmansrummet, Tavelsjö bygdegård 1. Mötet öppnas Ordföranden Almer Holmberg hälsar alla välkomna

Läs mer

Försäljningsunderlag. Piteå Rosvik 29:1. Avd 11, S1

Försäljningsunderlag. Piteå Rosvik 29:1. Avd 11, S1 Försäljningsunderlag Piteå Rosvik 29:1 Avd 11, S1 Virkesrik skogsmark i Rosvik om ca 24 hektar fördelat på flera skiften. Väg till alla skiftena. Virkesförråd om ca 3 800 m³sk varav 2 700 m³sk äldre än

Läs mer

Periodisering i Rebus

Periodisering i Rebus Periodisering i Rebus INTÄKTER När man fakturerar order från resebyrå-modulen kan man välja att få avresedatumet som periodiseringssiffra på intäktskontot, antingen år+månad eller bara år. Inställningen

Läs mer

Skogsbrukets kostnader 2010

Skogsbrukets kostnader 2010 Rapport 2010:10 Skogsbrukets kostnader 2010 Norra, mellersta och södra Sverige Anders Bogghed L A N T M Ä T E R I E T Rapport 2010:10 Copyright 2010-08-09 Författare Anders Bogghed Totalt antal sidor 49

Läs mer

Naturvårdsverkets plan för tillsynsvägledning 2010-2012

Naturvårdsverkets plan för tillsynsvägledning 2010-2012 S PLAN FÖR TILLSYNSVÄGLEDNING 2010-2012 DNR: 716-609-08 Naturvårdsverkets plan för tillsynsvägledning 2010-2012 Det övergripande målet för vår tillsynsvägledning är att den ska skapa förutsättningar för

Läs mer

Mål och riktlinjer för Karlstads kommuns skogsbruk på förvaltningsskogen

Mål och riktlinjer för Karlstads kommuns skogsbruk på förvaltningsskogen sid 1 (5) TEKNIK- OCH FASTIGHETSFÖRVALTNINGEN Natur- och parkenheten 2012-12-14 Mål och riktlinjer för Karlstads kommuns skogsbruk på förvaltningsskogen Karlstads kommuns skogsinnehav är indelat i två

Läs mer

Vetlanda Björkö 1:11

Vetlanda Björkö 1:11 Vetlanda Björkö 1:11 Smålandsgård 33 ha Skogsgård med fritidsboende, belägen 15 km nordväst om Vetlanda. Fritidshus i 1½ plan. Ekonomibyggnader. Inägomark om 8,6 ha. Skogsmark om 13,6 ha med ett virkesförråd

Läs mer

Skogsstyrelsen, Södra Dalarnas distrikt 2009-7553

Skogsstyrelsen, Södra Dalarnas distrikt 2009-7553 Slutrapport vid projektstöd (6) Den här blanketten använder du för att skriva en slutrapport som beskriver genomförandet och resultatet av projektet. Jordbruksverket kommer att publicera rapporten i databasen

Läs mer

Korsnäs Din skogliga partner

Korsnäs Din skogliga partner Korsnäs Din skogliga partner Aptering för högsta möjliga virkesvärde Korsnäs följer noga upp hur virket blir apterat, dvs om det blir kapat så att skogsägaren får ut högsta virkesvärde enligt prislistorna.

Läs mer

Granskning av Holmen Skogs skogsbruk i Härjedalen. Rapport från Fältbiologernas skogsnätverks inventeringsresa augusti 2015

Granskning av Holmen Skogs skogsbruk i Härjedalen. Rapport från Fältbiologernas skogsnätverks inventeringsresa augusti 2015 Granskning av Holmen Skogs skogsbruk i Härjedalen Rapport från Fältbiologernas skogsnätverks inventeringsresa augusti 2015 Innehållsförteckning Inledning... 4 Metod... 5 Begreppsförklaringar... 6 Områdesbeskrivningar...

Läs mer

Vanliga frågor och svar om Natura 2000

Vanliga frågor och svar om Natura 2000 Vanliga frågor och svar om Natura 2000 Vad är Natura 2000? Natura 2000 är EU s nätverk av skyddade naturområden. Alla medlemsstater är skyldiga att peka ut en viss areal av varje naturtyp som finns representerad

Läs mer

SKOGSBRUKSPLAN. Flasbjörke 11

SKOGSBRUKSPLAN. Flasbjörke 11 SKOGSBRUKSPLAN Flasbjörke 11 Sammanställning över fastigheten Arealer hektar % Produktiv skogsmark Impediment myr Impediment berg Inägomark 2 0,0 0,1 7 20 0 1 71 Väg och kraftledning (linjeavdrag) 0,0

Läs mer

Vi kräver ett stopp för Skogssällskapets utförsäljning av Svartedalens naturreservat och Natura 2000- område!

Vi kräver ett stopp för Skogssällskapets utförsäljning av Svartedalens naturreservat och Natura 2000- område! Vi kräver ett stopp för Skogssällskapets utförsäljning av Svartedalens naturreservat och Natura 2000- område! Stiftelsen Skogssällskapet lockar i annonser (se bl.a. GP 12 och 14 september) till köp av

Läs mer

Kan vi återskapa naturvärden?

Kan vi återskapa naturvärden? Kan vi återskapa naturvärden? Erfarenheter från Sveaskogs arbete med ekoparker och naturvårdande skötsel Stefan Bleckert Peter Bergman Innehåll Den svenska modellen - bu eller bä? Ekoparker skapar nya

Läs mer

Skogsbruksplan. Fastighet Församling Kommun Län. Eksjöhult 1:39 Högstorp Ulrika Linköping Östergötlands län. Ägare

Skogsbruksplan. Fastighet Församling Kommun Län. Eksjöhult 1:39 Högstorp Ulrika Linköping Östergötlands län. Ägare Skogsbruksplan Fastighet Församling Kommun Län Eksjöhult 1:39 Högstorp Ulrika Linköping Östergötlands län Ägare Upprättad år Planen avser tiden Förrättningsman 2014-06-11 2014-2023 Ulf Bergqvist Sammanställning

Läs mer

Svenska Jägareförbundet får härmed lämna följande yttrande över rubricerad remiss.

Svenska Jägareförbundet får härmed lämna följande yttrande över rubricerad remiss. 2013-05-31 Skogsstyrelsen Remissvar Översyn av föreskrifter och allmänna råd för 30 SvL Svenska Jägareförbundet får härmed lämna följande yttrande över rubricerad remiss. Sammanfattningsvis välkomnar Svenska

Läs mer

NATURVÄRDEN VID SÖDRA TÖRNSKOGEN, SOLLENTUNA KOMMUN

NATURVÄRDEN VID SÖDRA TÖRNSKOGEN, SOLLENTUNA KOMMUN NATURVÄRDEN VID SÖDRA TÖRNSKOGEN, SOLLENTUNA KOMMUN Inledning Inför en planerad exploatering vid södra Törnskogen i Sollentuna kommun har Ekologigruppen AB genomfört en bedömning av områdets naturvärden.

Läs mer

Kunskap Direkt din skogliga rådgivare på webben

Kunskap Direkt din skogliga rådgivare på webben Kunskap Direkt, redaktionen 2016-03-31 Kunskap Direkt din skogliga rådgivare på webben Rådgivningsportal, kunskapssystem, verktygslåda, utbildningssajt eller skogsskötselguide. Kunskap Direkt kan presenteras

Läs mer

Lagen om extraordinära händelser. Helen Kasström, MSB

Lagen om extraordinära händelser. Helen Kasström, MSB Lagen om extraordinära händelser Helen Kasström, MSB Vad är en extraordinär händelse i fredstid? Enligt lagens definition: En händelse som avviker från det normala Innebär en allvarlig störning eller risk

Läs mer

Kartläggning av Derome Skog AB s råvaruinköp

Kartläggning av Derome Skog AB s råvaruinköp Institutionen för teknik och design, TD Kartläggning av Derome Skog AB s råvaruinköp Mapping of Derome Skog AB s purchase of raw material Växjö 2008 Examensarbete nr: TD XXX/2008 Emma Svensson Avdelningen

Läs mer

Skogen, friheten och ansvaret

Skogen, friheten och ansvaret Att leva med sektorsmål och marknadstryck Vad styr produktions- och miljöarbetet i en skogsägarförening och virkesorganisation Gustaf Aulén Södra Skogen, friheten och ansvaret Skogsstyrelsen, Borås 110407

Läs mer

Skogsobjekt Överkalix

Skogsobjekt Överkalix Skogsobjekt Överkalix ÖVERKALIX VÄNNÄS 24:16, 24:18. LAVASJÄRV 1:5, HEDEN 1:11 Skogsfastigheter om 114 ha, produktiv skogsmark uppgår till 81 ha. Virkesförrådet uppskattas till ca 5 500 m³sk ca 2 200 m³sk

Läs mer

Skogsbrukets vattenpåverkan,åtgärder samt Skogsstyrelsens roll i genomförandet av vattendirektivet. Johan Hagström Skogsstyrelsen

Skogsbrukets vattenpåverkan,åtgärder samt Skogsstyrelsens roll i genomförandet av vattendirektivet. Johan Hagström Skogsstyrelsen Skogsbrukets vattenpåverkan,åtgärder samt Skogsstyrelsens roll i genomförandet av vattendirektivet Johan Hagström Skogsstyrelsen Skogsstyrelsens roll Skogstyrelsen är förvaltningsmyndighet för frågor om

Läs mer

Följa upp, utvärdera och förbättra

Följa upp, utvärdera och förbättra Kapitel 3 Följa upp, utvärdera och förbättra Det tredje steget i tillsynsprocessen är att följa upp och utvärdera tillsynsverksamheten och det fjärde steget är förbättringar. I detta kapitel beskrivs båda

Läs mer

Synpunkterna är framarbetade vid en workshop i Falun den 17 april, där merparten av distriktets personal medverkade.

Synpunkterna är framarbetade vid en workshop i Falun den 17 april, där merparten av distriktets personal medverkade. Distrikt Södra Dalarnas synpunkter på remiss Ändringar av föreskrifter och allmänna råd till 30 skogsvårdslagen samt remiss Målbilder för god miljöhänsyn. Synpunkterna är framarbetade vid en workshop i

Läs mer

Skogsstyrelsen och vatten. Daniel Palm, Johan Baudou

Skogsstyrelsen och vatten. Daniel Palm, Johan Baudou Skogsstyrelsen och vatten Daniel Palm, Johan Baudou Aktuell statistik Problem (Skogsstyrelsen) Skogsstyrelsens arbete Andel av avverkad areal där transport över vattendrag förekommer % 45 40 35 30 25 20

Läs mer

Stämmohandlingar. 10 december 2015, kl 18.00, Västlaestadianska Bönhuset, Gällivare

Stämmohandlingar. 10 december 2015, kl 18.00, Västlaestadianska Bönhuset, Gällivare Stämmohandlingar 10 december 2015, kl 18.00, Västlaestadianska Bönhuset, Gällivare 1 DAGORDNING Ordinarie höststämma med delägarna i Gällivare allmänningsskog hålles i Västlaestadianska Bönhuset i Gällivare

Läs mer

I Wedaskogen. Information från Weda Skog - din partner i skogen. Specialist på timmer www.wedaskog.se

I Wedaskogen. Information från Weda Skog - din partner i skogen. Specialist på timmer www.wedaskog.se I Wedaskogen Information från Weda Skog - din partner i skogen Specialist på timmer www.wedaskog.se Erik Andersson, vd Weda Skog. Foto: Sidney Jämthagen - Weda Skog ska vara ett självklart och naturligt

Läs mer

Virkesprislista nr 130BD. Fr o m 14-11-01. Gäller inom Norrbottens län.

Virkesprislista nr 130BD. Fr o m 14-11-01. Gäller inom Norrbottens län. Virkesprislista nr 130BD. Fr o m 14-11-01 Sågtimmer Tall Grundpris kr/m 3 to Prissättningssystem: Viol ID 171 401 Diam (mm) 120 130 140 150 160 170 180 190 200 220 240 260 280 300 Kvalitet 1 365 405 475

Läs mer

Lokal nr 8. Höreda, Eksjö

Lokal nr 8. Höreda, Eksjö Lokal nr 8. Höreda, Eksjö Belägenhet: Försökslokalen ligger strax SV om Höreda samhälle 6-7 km SSV om Eksjö (N-S koord: 6387430, Ö-V koord: 45440, H.ö.h: 5 m). Skogsmarken är en frisk sandig-moig morän

Läs mer

Hur kan vi öka produktionen vid föryngringstillfället ur ett svenskt perspektiv, en överblick över de metoder som vi idag använder i Sverige.

Hur kan vi öka produktionen vid föryngringstillfället ur ett svenskt perspektiv, en överblick över de metoder som vi idag använder i Sverige. Hur kan vi öka produktionen vid föryngringstillfället ur ett svenskt perspektiv, en överblick över de metoder som vi idag använder i Sverige. Fokus på plantering, vilket utförs på 74% av föryngringsytan.

Läs mer

Klimatanpassning Grön Skogsbruksplan Lugnet 1:45, Lycksele kommun

Klimatanpassning Grön Skogsbruksplan Lugnet 1:45, Lycksele kommun Klimatanpassning Grön Skogsbruksplan Lugnet 1:45, Lycksele kommun Bakgrund Inom ramen för klimatanpassningsprojektet Clim-ATIC har vi genom ett antal träffar tillsammans med Lycksele kommun, privata skogsägare,

Läs mer

SAMMANDRAG AV CERTIFIERINGSRAPPORTEN PÅ KUSTENS SKOGSCENTRALS VERKSAMHETSOMRÅDE SAMT ÅLAND ÅR 2015

SAMMANDRAG AV CERTIFIERINGSRAPPORTEN PÅ KUSTENS SKOGSCENTRALS VERKSAMHETSOMRÅDE SAMT ÅLAND ÅR 2015 SAMMANDRAG AV CERTIFIERINGSRAPPORTEN PÅ KUSTENS SKOGSCENTRALS VERKSAMHETSOMRÅDE SAMT ÅLAND ÅR 2015 1. ALLMÄNT Reviderade standarder: PEFC FI 1001:2009, PEFC FI 1002:2009 Revisionens omfattning: Skötseln

Läs mer

Ljusdal, 31 ha. Kläppen

Ljusdal, 31 ha. Kläppen Ljusdal, 31 ha Kläppen 1 2 SKOG VID KÖLSTRÖMMEN Del av fastighet i en ägofigur omfattande ca 30 ha skogsmark med ett virkesförråd om ca 4 300 m³sk. God tillgänglighet genom tre korsande vägar varav en

Läs mer

Revisionsrapport Kalmar kommun

Revisionsrapport Kalmar kommun Revisionsrapport Uppföljning - granskning av fastighetsunderhåll Kalmar kommun Caroline Liljebjörn Åsa Bejvall 8 november 2012 Innehållsförteckning 1 Inledning 1 1.1 Metod 1 2 Iakttagelser 2 2.1 Fastigheter

Läs mer

Jakt- och fiskeliv i norra Värmland

Jakt- och fiskeliv i norra Värmland Jakt- och fiskeliv i norra Värmland TORSBY ASPBERGET 1:110 DEL AV Skogsfastighet i Bastuknappen med ett virkesförråd om ca 4 280 m³sk och en tillväxt på 208 m³sk/år. Förutom skogsvärdet har fastigheten

Läs mer

6NRJDUPHGK JD QDWXUYlUGHQ L6WRFNKROPVOlQ. Björn Möllersten

6NRJDUPHGK JD QDWXUYlUGHQ L6WRFNKROPVOlQ. Björn Möllersten 6NRJDUPHGK JD QDWXUYlUGHQ L6WRFNKROPVOlQ Björn Möllersten Text och layout: Björn Möllersten Författaren och Naturskyddsföreningen i Stockholms län Tryckt hos Nykopia, Stockholm 1997 ISBN 91-972449-6-1

Läs mer

Hudiksvall, 87 ha. Sörhoga

Hudiksvall, 87 ha. Sörhoga Hudiksvall, 87 ha Sörhoga 1 2 OBEBYGGD SKOGSFASTIGHET Fastighet belägen vid Ofärne, väster om Hudiksvall. Den produktiva skogsmarksarealen uppgår till ca 73 ha och virkesförrådet till ca 8 700 m³sk. Jakt

Läs mer

Avtalsvillkor. 1 Inledning. 2 Definitioner. 3 Villkorens tillämpningsområde. 4 Kvalificeringsvillkor. Egendeklaration av registrerade produkter

Avtalsvillkor. 1 Inledning. 2 Definitioner. 3 Villkorens tillämpningsområde. 4 Kvalificeringsvillkor. Egendeklaration av registrerade produkter Avtalsvillkor 1 Inledning BASTA-systemets syfte är att fasa ut ämnen med farliga egenskaper ur byggprodukter. Produkter som registreras i BASTA-systemet får inte innehålla ämnen med egenskaper enligt avtalade

Läs mer

Skogsbruksplan. Viggen Dalby Torsby Värmlands län. Fastighet Församling Kommun Län. Ägare. Gunnel Dunger

Skogsbruksplan. Viggen Dalby Torsby Värmlands län. Fastighet Församling Kommun Län. Ägare. Gunnel Dunger Skogsbruksplan Fastighet Församling Kommun Län Viggen Dalby Torsby Värmlands län Ägare Gunnel Dunger Upprättad år Planen avser tiden Förrättningsman 2013 dec. 2014-2023 Miltander, Nygren Sammanställning

Läs mer

MEDDELANDE 3 2008. Skogsbrukets frivilliga avsättningar

MEDDELANDE 3 2008. Skogsbrukets frivilliga avsättningar MEDDELANDE 3 8 Skogsbrukets frivilliga avsättningar Skogsstyrelsen april 8 Projektledare Pär-Olof Stål Författare och projektgrupp Svante Claesson Anders Grönvall Anders Hildingsson Erik Sollander Eddie

Läs mer

Skogsbruksplan. Mansheden 3:1 Nederkalix Kalix Norrbottens län. Fastighet Församling Kommun Län. Ägare. Kjell Johansson & Håkan Hedin

Skogsbruksplan. Mansheden 3:1 Nederkalix Kalix Norrbottens län. Fastighet Församling Kommun Län. Ägare. Kjell Johansson & Håkan Hedin Skogsbruksplan Fastighet Församling Kommun Län Mansheden 3:1 Nederkalix Kalix Norrbottens län Ägare Kjell Johansson & Håkan Hedin Upprättad år Planen avser tiden Förrättningsman 2005-06-15 2011-2020 Töre

Läs mer

Skogsbruksplan. Stig Rönnqvist mfl Pastorsvägen 20 90362 UMEÅ. 2008-04-20 2008-2017 Töre Sbs

Skogsbruksplan. Stig Rönnqvist mfl Pastorsvägen 20 90362 UMEÅ. 2008-04-20 2008-2017 Töre Sbs Skogsbruksplan Fastighet Församling Kommun Län Nikkala 1:2, 1:20, 1:58 Nedertorneå-Haparanda Haparanda Norrbottens län Ägare Adress Stig Rönnqvist mfl Pastorsvägen 20 90362 UMEÅ Upprättad år Planen avser

Läs mer

Patientbemötande i vården. Landstinget i Östergötland. Revisionsrapport. Datum 2011-01-26

Patientbemötande i vården. Landstinget i Östergötland. Revisionsrapport. Datum 2011-01-26 Patientbemötande i vården Landstinget i Östergötland Revisionsrapport Datum 2011-01-26 Eva Ogensjö, certifierad kommunal revisor Anders Larsson, certifierad kommunal revisor Eva Andlert, certifierad kommunal

Läs mer

Granskning av EU-arbete inom Motala kommun

Granskning av EU-arbete inom Motala kommun Revisionsrapport Granskning av EU-arbete inom Motala kommun November 2008 Elisabeth Björk Innehållsförteckning Sammanfattning...3 1 Inledning...4 1.1 Bakgrund...4 1.2 Syfte och metod...4 1.3 Revisionsfråga...4

Läs mer

2011-11-16 UTBILDNINGSFÖRVALTNINGENS RUTINER FÖR KLAGOMÅLSHANTERING

2011-11-16 UTBILDNINGSFÖRVALTNINGENS RUTINER FÖR KLAGOMÅLSHANTERING 2011-11-16 Planering och Utveckling Utbildningsskansliet UTBILDNINGSFÖRVALTNINGENS RUTINER FÖR KLAGOMÅLSHANTERING Ny lagstiftning Rev 2011-11-16 Enligt den nya skollagen ska alla skolhuvudmän ha skriftliga

Läs mer