Formellt skydd av skog införande av en kompletterande arbetsmetod

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Formellt skydd av skog införande av en kompletterande arbetsmetod"

Transkript

1 1 (9) ANVISNINGAR Ärendenr: NV SKS 2014/2313 Formellt skydd av skog införande av en kompletterande arbetsmetod 1. Bakgrund 1.1. Övergripande mål Konventionen om biologisk mångfald Inom Konventionen för biologisk mångfald betonas vikten av ekosystemtjänster. Den strategiska planen för biologisk mångfald från Nagoya 2010, med de så kallade Aichi-målen, har t.ex. flera delmål om ekosystemtjänster: att bibehålla och utveckla ekosystemtjänster, restaurera degraderade ekosystem, integrera grön infrastruktur i fysisk planering, kartläggning och värdering av ekosystemtjänsternas ekonomiska betydelse EU:s strategi för biologisk mångfald EU:s strategi för biologisk mångfald har delmål - som i stora drag följer besluten från Nagoya - om att hejda förlusten av arter och livsmiljöer, grön infrastruktur i fysisk planering, mål för areella näringar och fiske, invasiva främmande arter, samt en global dimension Nationella miljökvalitetsmål Riksdagens definition av miljökvalitetsmålet Levande skogar är att Skogens och skogsmarkens värde för biologisk produktion ska skyddas samtidigt som den biologiska mångfalden bevaras samt kulturmiljövärden och sociala värden värnas.. Regeringen har fastställt bl.a. följande preciseringar av miljökvalitetsmålet: Skogens biologiska mångfald är bevarad i samtliga naturgeografiska regioner och arter har möjlighet att sprida sig inom sina naturliga utbredningsområden som en del i en grön infrastruktur. Naturtyper och naturligt förekommande arter knutna till skogslandskapet har gynnsam bevarandestatus och tillräcklig genetisk variation inom och mellan populationer. Hotade arter har återhämtat sig och livsmiljöer har återställts i värdefulla skogar. Natur- och kulturmiljövärden i skogen är bevarade och förutsättningarna för fortsatt bevarande och utveckling av värdena finns. Skogens värden för friluftslivet är värnade och bibehållna. NATURVÅRDSVERKET, STOCKHOLM, TEL: SKOGSSTYRELSEN, JÖNKÖPING, TEL:

2 2(9) Regeringen har fastställt 1 etappmål som bl.a. innebär att det formella skyddet av skogsmark har ökat med cirka hektar nedan gränsen för fjällnära skog till år 2020, räknat från Nollvision och värdebaserad ansats Naturvårdsverkets och Skogsstyrelsens gemensamma målbild innehåller en nollvision om att inga skogsbiologiska värdekärnor ska skadas. Skogsbrukets åtaganden inom de marknadsstyrda certifieringsåtagandena innehåller liknande nollvisioner. Detta ansluter väl till att Regeringen har en tydlig ambition att skyddsvärda skogar inte ska avverkas utan bevaras antingen genom formellt skydd eller frivilliga avsättningar. Stora ansträngningar bör göras av såväl staten som skogsbruket för att skyddsvärda skogar inte avverkas. (Prop. 2014/15:1, Utgiftsområde 20, s ). Målbilden innehåller även en värdebaserad ansats i arbetet med formellt skydd av skog, vilken bl.a. innebär att områden med mycket höga värden på beståndsnivå prioriteras, liksom områden som genom sin storlek och belägenhet i värdetrakt har goda förutsättningar att bibehålla sina naturvärden och därigenom bidrar till funktionella nätverk på landskapsnivå (grön infrastruktur), skogstyper som Sverige har ett internationellt ansvar att bevara samt att de värdefullaste skogarna skyddas först Samverkan Bred samverkan med berörda aktörer är en viktig förutsättning i arbetet med att nå miljökvalitetsmålen. Myndigheterna har en positiv förväntan på de frivilliga avsättningarna och bekräftar de frivilliga avsättningarna som en viktig komponent i arbetet med att nå miljökvalitetsmålen. Markägare och brukare är viktiga samarbetspartners för myndigheterna och det finns ett behov av att utveckla samarbetet. Som ett led i denna strävan inleddes Kometprogrammet 2010 av Naturvårdsverket, Skogsstyrelsen och Länsstyrelsen Skåne på uppdrag av regeringen. Kometprogrammet skulle utforma metoder för ett kompletterande arbetssätt som skulle öka möjligheterna att nå miljökvalitetsmålen. Ett syfte var att ta tillvara markägarnas intresse att bidra till naturvården. Uppdraget slutredovisades i juni Den kompletterande arbetsmetoden innebär, enligt tidigare rapporter från myndigheterna till regeringen, att satsningar på information till markägare behöver göras, såväl nationellt som regionalt. Myndigheterna förutsätter samverkan med markägarnas företrädare kring detta. 1 Regeringsbeslut (M2014/593/Nm) : Etappmål för biologisk mångfald och ekosystemtjänster. 2 Naturvårdsverket & Skogsstyrelsen Nationell strategi för formellt skydd av skog. Naturvårdsverket & Skogsstyrelsen. 3 Naturvårdsverket, Skogsstyrelsen & Länsstyrelsen Skåne Kometprogrammet Slutredovisning av regeringsuppdrag om att påbörja ett samverkansprogram med markägare med kompletterande metoder för skydd av natur. Rapport Naturvårdsverket.

3 3(9) 2. Införande av en kompletterande arbetsmetod för skydd av värdefull skog Naturvårdsverkets, Skogsstyrelsens och länsstyrelsernas verksamhet med formellt skydd av skog kompletteras så att förutsättningarna förbättras för att ta tillvara markägarnas intresse att bidra till naturvården, konkret i form av att de till myndigheterna anmäler intresse för formellt skydd. Den kompletterande arbetsmetoden innebär i huvudsak att satsningar på information till markägare görs, såväl nationellt som regionalt, och att det underlättas för markägare att föreslå områden för formellt skydd. Myndigheterna välkomnar samverkan med skogsägarnas företrädare om detta. Informationen går primärt ut på att informera om vilka skogstyper som i första hand prioriteras för formellt skydd (naturreservat, biotopskyddsområde, naturvårdsavtal) och där myndigheterna särskilt välkomnar initiativ från markägare om möjliga områden för formellt skydd. Införandet sker successivt och med början Verksamheten med formellt skydd av skog, inklusive den kompletterande arbetsmetoden, sammanställs årligen och följs upp i en kontrollstation, senast år Införandet av den kompletterande arbetsmetoden rapporteras årligen till regeringen 4. Samverkan, både nationellt och regionalt, mellan olika intressenter är viktigt för den kompletterande arbetsmetodens införande. Den regionala samverkan kan lösas på olika sätt i länen, t.ex. genom lokala samverkansgrupper eller sektorsråd. För frågor av generell och principiell karaktär kan den nationella referensgruppen, se nedan, vara ett lämpligt forum. 3. Resurser Införandet av den kompletterande arbetsmetoden sker inom ramen för befintliga resurser (myndighetsanslag, anslag för ersättning till markägare) Ersättning till markägare Naturvårdsverket och Skogsstyrelsen avser att se till att det i respektive budget för ersättningar till markägare finns utrymme så att även områden som föreslås av skogsägarna kan ersättas Länsstyrelsernas arbete Naturvårdsverket utgår från att myndighetens regleringsbrev medger att anslaget Skydd av värdefull natur (1:16) kommer att kunna användas för bidrag till länsstyrelserna för införandet. Bidraget avser en resursförstärkning för det merarbete i form av handläggning av inkomna intresseanmälningar samt till samverkan med intressenter som metoden innebär. Bidragen bör inte belasta anslaget med mer än högst 5 miljoner kronor årligen. Beslut om bidrag fattas i särskild ordning Skogsstyrelsens arbete Skogsstyrelsen avser att från ordinarie budget förstärka distriktens handläggarresurser med sammanlagt 1,5 miljoner kronor under 2015, vilket i 4 Regeringsuppdrag (M2014/2010/Nm) till Naturvårdsverket och Skogsstyrelsen att årligen rapportera om arbetet med att införa en kompletterande arbetsmetod för skydd av värdefull natur.

4 4(9) genomsnitt per distrikt innebär omkring kronor. Därutöver finns resurser avsatta för nationellt stöd. 4. Anvisningar/riktlinjer Nedan lämnas riktlinjer för den kompletterande arbetsmetoden på både nationell och regional nivå Information och marknadsföring Central/nationell information Den information till markägare som finns på Naturvårdsverkets och Skogsstyrelsens respektive externa hemsidor bör länkas från länsstyrelsernas egna hemsidor och Skogsstyrelsens distrikts lokala sidor. Myndigheterna förutsätter samverkan med markägarnas företrädare i informations- och marknadsföringsinsatserna till skogsägare. De nationella hemsidorna ska innehålla information om bakgrund och mål med införandet av den kompletterande arbetsmetoden. Här framhålls den nationella skogsskyddsstrategin som utgångspunkt för myndigheternas arbete med formellt skydd av skog. Strategins prioriteringsmodell redovisas och preciseras till vilka värdegrupper av skogsbiologiska värdekärnor som prioriteras för formellt skydd. De nationella hemsidorna hänvisar i sin tur till länsstyrelsernas hemsidor respektive Skogsstyrelsens distrikts lokala sidor för regionalt anpassad information Regional information Den regionala informationen på respektive hemsida bör utgå från de regionala strategierna för formellt skydd av skog. Det gäller exempelvis i vilka värdetrakter som formellt skydd prioriteras liksom vilka skogstyper som där bör skyddas i första hand. Informationen bör utarbetas i samråd med regionala intressenter. För markägares anmälan av intresse för formellt skydd hänvisas till den kommande myndighetsgemensamma inlämningsfunktionen för skogliga frågor, men kan också lämnas till respektive myndighet. Informationen bör vara ett enkelt och attraktivt utformat material med beskrivning av skyddsformerna och de skogstyper som myndigheterna prioriterar för formellt skydd. Skyddsformen naturvårdsavtal bör framhållas som ett alternativ till områdesskydd enligt miljöbalken. Naturvårdsverket och Skogsstyrelsen tillhandahåller ett nationellt informationsmaterial till länsstyrelserna och Skogsstyrelsens distrikt. Den bör innehålla övergripande information om den kompletterande arbetsmetoden, t.ex. i form av ett bildspel. Myndigheterna förutsätter samverkan med markägarnas företrädare i informations- och marknadsföringsinsatserna till skogsägare. Riktad information

5 5(9) till markägare, t.ex. via olika typer av postala utskick, kan övervägas. Det kan exempelvis avse markägare i en värdetrakt. Sådan information lämnas i regel i samverkan mellan länsstyrelsen och berört distrikt hos Skogsstyrelsen Intresseanmälan För markägares anmälan av intresse för formellt skydd hänvisas till den kommande myndighetsgemensamma inlämningsfunktionen för skogliga frågor. Skriftlig intresseanmälan lämnas i första hand genom den kommande myndighetsgemensamma inlämningsfunktionen för skogliga frågor, men kan också lämnas till berörd länsstyrelse eller Skogsstyrelsens distrikt. En blankett för intresseanmälan bör finnas tillgänglig på myndigheternas hemsidor tillsammans med information om vilka uppgifter som behövs för vidare handläggning Handläggning När intresseanmälan har inkommit, diarieförs den. I det fall intresseanmälan avser ett område som inte uppfyller grundkraven, se vidare avsnitt och 4.5.3, bör ärendet normalt inte handläggas vidare. Anmälaren informeras om detta. Om ett område inte uppfyller grundkraven avslutas ärendet men intresseanmälan ska ingå i den löpande redovisningen, se vidare avsnitt Om intresseanmälan överlämnas för handläggning av annan myndighet avslutas ärendet och ett nytt ärende öppnas vid den mottagande myndigheten. Intresseanmälningar som uppfyller grundkraven men som inte prioriteras för formellt skydd bör kvarstå till kommande budgetår. Det är i sammanhanget viktigt att Länsstyrelsens och Skogsstyrelsens berörda distrikts samarbete innefattar även arbetet med handläggningen av intresseanmälningarna. De närmare formerna för och omfattningen av detta samarbete får utvecklas regionalt Gällande bestämmelser De områden som prioriteras för formellt skydd hanteras enligt de regler som gäller för respektive skyddsform. Vid bildande av naturreservat och biotopskyddsområde följs bestämmelserna i miljöbalken med dess förordningar. I tillämpliga delar gäller också bestämmelserna i övrig lagstiftning, t.ex. förvaltningslagen, liksom myndigheternas föreskrifter, allmänna råd och annan vägledning. Ersättning till markägare i samband med bildande av naturreservat eller biotopskyddsområde följer miljöbalkens ersättningsbestämmelser. Vid tecknande av naturvårdsavtal följs Naturvårdsverkets och Skogsstyrelsens gemensamma riktlinjer liksom i tillämpliga delar myndigheternas gemensamma PM om naturvårdsavtal grundat på ett områdes höga sociala värden. Beträffande intresseanmälda områden som inte prioriteras för formellt skydd, gäller fortsatt att lagar och förordningar för markanvändningen, t.ex. skogsvårdslagens regler för skogsbruk, och miljöbalkens samrådsplikt 5 gäller i 5 12 kap. 6 miljöbalken.

6 6(9) tillämpliga delar för dessa områden. Områden som uppfyller kriterierna för nyckelbiotop registreras av Skogsstyrelsen. Val av skyddsform i det enskilda fallet utgår från markägarens önskemål och myndigheternas bedömning utifrån de juridiska krav som gäller, myndigheternas riktlinjer för respektive skyddsform samt tillgängliga resurser. Om markägaren istället för formellt skydd vill göra en frivillig avsättning utan ersättning bör det välkomnas Prioriteringar Myndigheternas öppna ärenden om formellt skydd liksom akuta hot bör prioriteras framför såväl nya förslag från markägare som egna initiativ samtidigt som det är viktigt att nya initiativ från markägare kan tas om hand. Naturvårdsverket och Skogsstyrelsen avser att se till att det i respektive budget för ersättningar till markägare finns utrymme så att även områden som föreslås av skogsägarna kan ersättas Påbörjade ärenden Ärenden där samrådsprocessen med fastighetsägare redan har inletts och i synnerhet där ekonomiska överenskommelser har träffats (köp, intrångsersättning) bör prioriteras högst. Regeringen har i prop. 2014/15:1 (Utgiftsområde 20, s. 59) sagt att Genom de förstärkningar som nu sker för att ersätta markägare förutsätter regeringen att länsstyrelserna arbetar proaktivt och ökar takten i arbetet med att fatta beslut om bildande av naturreservat Förslag från markägare För att ett intresseanmält område ska kunna komma i fråga för formellt skydd ska det motsvara de grundkrav som anges i Nationell strategi för formellt skydd av skog. Det innebär bl.a. att skyddet utgår från en skogsbiologisk värdekärna 6, känd (t.ex. nyckelbiotop eller objekt med naturvärde) eller tidigare okänd Riktlinjer för bedömning Den arbetsgång i tre steg som beskrivs i Nationell strategi för formellt skydd av skog tillämpas. I första hand prioriteras områden i värdegrupperna 1 eller 2. Intresseanmälda områden som understiger minimiarealen, se nedan, eller inte bedöms vara i någon av värdegrupperna 1 eller 2, handläggs endast undantagsvis vidare i enlighet med strategin. En minsta sammanhängande areal produktiv skogsmark bör finnas som riktlinje för om en intresseanmälan prioriteras för vidare handläggning, se tabell 2 och figur 1 nedan. 6 En värdekärna är ett sammanhängande skogsområde som av länsstyrelsen och Skogsstyrelsen bedöms ha en stor betydelse för fauna och flora och/eller för en prioriterad skogstyp. Värdekärnor kan utgöras av delar av bestånd eller flera bestånd. Storleken varierar från enstaka hektar till i sällsynta fall flera hundra hektar. I första hand avses ett område som med avseende på bestånds-, struktur- och artdata bedömts ha stor betydelse för rödlistade arter, signalarter och andra skyddsvärda arter. Nyckelbiotoper och naturvärdesobjekt ingår normalt som en delmängd i begreppet värdekärna.

7 7(9) Tabell 2. Riktlinje för minsta sammanhängande areal produktiv skogsmark för vidare handläggning. Region 7 Minimiareal (hektar) Nordboreal 3 Sydboreal 3 Boreonemoral 2 Nemoral 1 Figur 1. Regionindelning: 1. Fjällregion. 2. Nordboreal region. 3. Sydboreal region. 4. Boreonemoral region. 5. Nemoral region Redovisning, statistik Redovisning till regeringen Naturvårdsverket och Skogsstyrelsen ska årligen rapportera om arbetet med att införa en kompletterande arbetsmetod för skydd av värdefull natur. Myndigheterna ska redovisa arbetet gemensamt till regeringen senast den 31 mars årligen från 2015 till Den första redovisningen gäller anvisningarna till det fortsatta arbetet. Redovisningarna bör innehålla statistik över omfattningen och arten av markägares intresseanmälningar, dvs. antal, areal och skyddsvärde. Vidare bör redovisas hur många av dessa som har lett till formellt skydd per myndighet och skyddsform liksom dess areal. Större informationsinsatser som har gjorts på såväl nationell som regional nivå redovisas liksom vilka aktörer som har medverkat i arbetet. Redovisningarna bör även innehålla en jämförande redogörelse för myndigheternas arbete i övrigt med formellt skydd av skog. 7 Se Nationell strategi för formellt skydd av skog.

8 8(9) Redovisning till Naturvårdsverket och Skogsstyrelsen Länsstyrelserna och Skogsstyrelsens distrikt redovisar var för sig till Naturvårdsverket respektive Skogsstyrelsen (Skogsavdelningen) senast den 20 januari årligen uppgifter enligt nedan. Skogsstyrelsens distrikt kvalitetssäkrar uppgifterna i Navet (för intresseanmälningar och formellt skydd) respektive Agresso (för administrationskostnader) och Skogsstyrelsen (Skogsavdelningen) sammanställer sedan dessa utifrån uppgifterna i Navet och Agresso. mottagna intresseanmälningar (antal som uppfyller respektive inte uppfyller grundkrav, se avsnitt och 4.5.3, areal produktiv skogsmark, värdegrupp) beslut/avtal som intresseanmälningarna lett till (antal, areal, värdegrupp, skyddsform, kostnad för ersättning till markägare) tidredovisning enligt kodplanen i ekonomihandboken Länsstyrelserna rapporterar sammanställt per län mottagna intresseanmälningar (antal som uppfyller respektive inte uppfyller kraven i avsnitt och 4.5.3, total areal produktiv skogsmark, genomsnittlig värdegrupp) beslut/avtal som intresseanmälningarna lett till (antal, areal, genomsnittlig värdegrupp, skyddsform, total kostnad för ersättning till markägare) tidredovisning Naturvårdsverket sammanställer sedan detta utifrån de uppgifter som länsstyrelserna redovisat. Utöver den standardiserade redovisningen behöver även ett antal mjukare frågor behandlas och utvärderas: Större informationsinsatser, såväl myndigheternas som skogssektorns Har samarbetsklimatet, dialogen mellan markägare och myndighet, förändrats och i så fall hur? Eventuella övriga iakttagelser eller underlag som kan bidra till den årliga nationella rapporteringen. Länsstyrelserna samordnar och sammanställer uppgifter om genomförda större informationsinsatser, upplevt samarbetsklimat och övrigt för respektive län. Inkomna intresseanmälningar redovisas av den myndighet som tar emot intresseanmälan oavsett vilken myndighet svarar för den slutliga handläggningen. En standardiserad blankett i digital form (MS Excel) för länsstyrelsernas redovisning tas fram. På sikt avses handläggarstödet VIC Natur kompletteras så att vissa av uppgifterna ovan kan registreras där.

9 9(9) 4.7. Nationell organisation Beställare Naturvårdsverket (Ac Avdelningen för uppdrag, Ac Avdelningen för genomförande) Skogsstyrelsen (Ac Skogsavdelningen) Styrgrupp Naturvårdsverket (Sektionen för vägledning om värdefull natur) Skogsstyrelsen (Enheten för områdesskydd och ekonomiska stöd) Projektarbetsgrupp Naturvårdsverket (Sektionen för vägledning om värdefull natur) Skogsstyrelsen (Enheten för områdesskydd och ekonomiska stöd) Länsstyrelserna (en utsedd länsstyrelse adjungeras vid behov) Referensgrupp Länsstyrelserna (Stockholm, Skåne, Västra Götaland, Örebro, Västerbotten) Skogsstyrelsens distrikt (Södra Jämtland, Dalarna, Skåne) Skogsägarföreningar LRF Skogsägarna Virkesköpare Miljöorganisationer

Formellt skydd av skog införande av en kompletterande arbetsmetod

Formellt skydd av skog införande av en kompletterande arbetsmetod 1 (9) PM Förslag 2014-12-12 Ärendenr: NV-06416-14 SKS 2014/2313 Formellt skydd av skog införande av en kompletterande arbetsmetod 1. Bakgrund 1.1. Övergripande mål 1.1.1. Konventionen om biologisk mångfald

Läs mer

Så skyddas värdefull skog den nationella strategin för formellt skydd av skog

Så skyddas värdefull skog den nationella strategin för formellt skydd av skog Så skyddas värdefull skog den nationella strategin för formellt skydd av skog Beställningar Ordertel: 08-505 933 40 Orderfax: 08-505 933 99 E-post: natur@cm.se Postadress: CM-Gruppen, Box 110 93, 161 11

Läs mer

Strategi för formellt skydd av skog i Gotlands län

Strategi för formellt skydd av skog i Gotlands län www.i.lst.se Strategi för formellt skydd av skog i Gotlands län Bilaga 1: Sammanfattning av den nationella strategin Sammanfattning Nationell strategi för formellt skydd av skog Detta dokument redovisar

Läs mer

Regeringsuppdrag om Värdefulla skogar

Regeringsuppdrag om Värdefulla skogar Regeringsuppdrag om Värdefulla skogar Hearing Stockholm, 2016-10-05 Program 10:15 Inledning Uppdraget Utvärderingen Nuläge värdefulla skogar Vägvalen i korthet 11:40 Lunch 12:30 Diskussioner om några vägval

Läs mer

Plan för uppföljning och utvärdering av Komet samt frågeformulär

Plan för uppföljning och utvärdering av Komet samt frågeformulär Plan uppföljning och utvärdering av Komet Datum 2010-06-11 Diarienr 1(2) Plan för uppföljning och utvärdering av Komet samt frågeformulär Bakgrund Kometprogrammet ska innehålla riktad information och marknadsföring

Läs mer

Regeringen Mi Ij ödepartementet Stockholm

Regeringen Mi Ij ödepartementet Stockholm 1(6) \/skogsstyr6l5en Länsstyrelsen Skåne REDOVISNING 2014-02-20 Ärendenr: NV-09655-11 SKS dnr 2013/313 LstMdnr 100-1274-2012 Er referens: M2009/2575/Na, M2009/3848/Na Regeringen Mi Ij ödepartementet 103

Läs mer

Seminarium i riksdagen, 13 jan 2016 Jan Terstad, skogs- och naturvårdschef

Seminarium i riksdagen, 13 jan 2016 Jan Terstad, skogs- och naturvårdschef Seminarium i riksdagen, 13 jan 2016 Jan Terstad, skogs- och naturvårdschef Hållbart skogsbruk en nyckelfråga Miljödimensionen = riksdagens miljökvalitetsmål, inklusive regeringens preciseringar av dessa

Läs mer

Levande skogar. omgivande förkastningssluttningar och Tylöskogen-Tiveden i söder.

Levande skogar. omgivande förkastningssluttningar och Tylöskogen-Tiveden i söder. Miljömålet Levande skogar Skogens och skogsmar kens värde för biologisk produktion ska skyddas samtidigt som den biolo giska mångfalden bevaras samt kulturmiljövärden och sociala värden vär nas. Sist i

Läs mer

Vad är skogsstrategin? Dialog

Vad är skogsstrategin? Dialog Vad är skogsstrategin? Länsstyrelsen och Skogsstyrelsen har tillsammans tagit fram en strategi för bevarande av biologiskt värdefulla skogar i Västmanlands län. Skogsstrategin ska ge Länsstyrelsen och

Läs mer

Strategi för formellt skydd av värdefulla skogar i Gävleborgs län

Strategi för formellt skydd av värdefulla skogar i Gävleborgs län Sammanfattning av Länsstyrelsens och Skogsstyrelsens gemensamma skogsskyddsstrategi Strategi för formellt skydd av värdefulla skogar i Gävleborgs län 2 Strategi för formellt skydd av skog i Gävleborgs

Läs mer

Kometprogrammet fas 2, kompletterande metoder vid skydd av skog

Kometprogrammet fas 2, kompletterande metoder vid skydd av skog 1 januari 2012-31 december 2014 Kometprogrammet fas 2, kompletterande metoder vid skydd av skog Version Ändring Ansvarig 1.0 Beslutad 2010-01-22 Projektbeställare 2.0 Beslutad 2010-06-14 Projektbeställare

Läs mer

Redovisning av regeringsuppdrag om toleransavdrag vid naturvårdsavtal

Redovisning av regeringsuppdrag om toleransavdrag vid naturvårdsavtal Datum 2014-03-27 Diarienr 2014/2 1(6) Enheten för lag och områdesskydd Johan Åberg Redovisning av regeringsuppdrag om toleransavdrag vid naturvårdsavtal Sammanfattning Beräkningsgrunder för ersättning

Läs mer

Formellt skydd av skog införande av en kompletterande arbetsmetod

Formellt skydd av skog införande av en kompletterande arbetsmetod Er ref NV-06416-14 // SKS 2014/2313 Skogsstyrelsen skogsstyrelsen@skogsstyrelsen.se Naturvårdsverket registrator@naturvardsverket.se Stockholm 19 januari 2015 Formellt skydd av skog införande av en kompletterande

Läs mer

Proposition 2013/14:141 Miljödepartementet

Proposition 2013/14:141 Miljödepartementet En svensk strategi för biologisk mångfald och ekosystemtjänster Proposition 2013/14:141 2010 CBD Nagoya 2011 EU-strategi 2011-2013 Uppdrag och utredningar 2014 Regeringsbeslut i mars Riksdagen i juni Strategi

Läs mer

Uppdrag att koordinera genomförandet av grön infrastruktur i Sverige (M2015/684/Nm)

Uppdrag att koordinera genomförandet av grön infrastruktur i Sverige (M2015/684/Nm) 1(5) SW E D I SH E N V IR O N M EN T A L P R OT E C T IO N AG E NC Y SKRIVELSE 2015-09-20 Ärendenr: NV-01521-15 Uppdrag att koordinera genomförandet av grön infrastruktur i Sverige (M2015/684/Nm) Delredovisning

Läs mer

Planerad 130 kv luftledning mellan Rödsta och Nässe i Sollefteå kommun

Planerad 130 kv luftledning mellan Rödsta och Nässe i Sollefteå kommun E.ON Elnät Sverige AB Nobelvägen 66 205 09 Malmö eon.se T Bilaga M1 Jämförelse med miljömål Planerad 130 kv luftledning mellan Rödsta och Nässe i Sollefteå kommun 2016-02-01 Bg: 5967-4770 Pg: 428797-2

Läs mer

GI (grön infrastruktur) Länsstyrelen i Västerbottens arbete med boreal skog

GI (grön infrastruktur) Länsstyrelen i Västerbottens arbete med boreal skog GI (grön infrastruktur) Länsstyrelen i Västerbottens arbete med boreal skog Definition av grön infrastruktur Ett ekologiskt funktionellt nätverk......av livsmiljöer och strukturer, naturområden......samt

Läs mer

Uppdrag att genomföra en fördjupad analys av formellt skyddade marina områden och att ta fram en handlingsplan för marint områdeskydd

Uppdrag att genomföra en fördjupad analys av formellt skyddade marina områden och att ta fram en handlingsplan för marint områdeskydd Regeringsbeslut I:4 2015-02-12 M2015/771/Nm Miljö- och energidepartementet Havs- och vattenmyndigheten Box 11 930 404 39 GÖTEBORG Uppdrag att genomföra en fördjupad analys av formellt skyddade marina områden

Läs mer

Bilaga 1. Riktlinjer för kommunens hänsyn till naturvärden vid planering och tillstånd

Bilaga 1. Riktlinjer för kommunens hänsyn till naturvärden vid planering och tillstånd Bilaga. Riktlinjer för kommunens hänsyn till naturvärden vid planering och tillstånd Kommunen ska i all planering och i beslut som gäller exploatering av mark och vatten (översiktsplanering, bygglov, strandskyddsprövning

Läs mer

Information från Miljödepartementet

Information från Miljödepartementet Information från Magnus Bergström 11 september 2014 Naturmiljöenheten Naturvård, biologisk mångfald, havsmiljöfrågor, vattenförvaltning, EU-rättsakter, ca 20 internationella naturvårds- och havskonventioner,

Läs mer

Så skyddas värdefull skog. Sammanfattning av Strategi för formellt skydd av skog i Hallands län

Så skyddas värdefull skog. Sammanfattning av Strategi för formellt skydd av skog i Hallands län Så skyddas värdefull skog Sammanfattning av Strategi för formellt skydd av skog i Hallands län Levande skogar Sveriges Riksdag har antagit 16 miljökvalitetsmål för hur miljön bör vara. Målet för skogen

Läs mer

Motion till riksdagen 2015/16:2604 av Ulf Berg m.fl. (M) Livskraftiga ekosystem och biologisk mångfald

Motion till riksdagen 2015/16:2604 av Ulf Berg m.fl. (M) Livskraftiga ekosystem och biologisk mångfald Kommittémotion Motion till riksdagen 2015/16:2604 av Ulf Berg m.fl. (M) Livskraftiga ekosystem och biologisk mångfald Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen

Läs mer

Skogsstyrelsen för frågor som rör skog

Skogsstyrelsen för frågor som rör skog Skogsstyrelsen för frågor som rör skog Skogsstyrelsen är Sveriges skogliga myndighet. Vår uppgift är att bidra till ett hållbart skogsbruk med god miljöhänsyn. mer information finns på www.skogsstyrelsen.se

Läs mer

Sveriges Jordägareförbund har beretts tillfälle att avge yttrande över rubricerad rapport. Förbundet anför följande.

Sveriges Jordägareförbund har beretts tillfälle att avge yttrande över rubricerad rapport. Förbundet anför följande. Miljödepartementet 103 33 Stockholm YTTRANDE över Naturvårdsverkets och Skogsstyrelsens redovisning av regeringsuppdraget att föreslå kompletterande metoder vid skydd av värdefull natur; Dnr M2007/2364/Na

Läs mer

Skyddsnätverk för boreal skog. i Västerbottens och Västernorrlands län

Skyddsnätverk för boreal skog. i Västerbottens och Västernorrlands län Skyddsnätverk för boreal skog i Västerbottens och Västernorrlands län Ansvarig enhet: Naturvårdsenheten Text: Sören Uppsäll Analys och figurer: Carlos Paz von Friesen Tryck: Länsstyrelsen Västerbotten

Läs mer

Ett rikt växt- och djurliv i Skåne

Ett rikt växt- och djurliv i Skåne Ett rikt växt- och djurliv i Skåne Länsstyrelsens arbete med miljökvalitetsmålet Gabrielle Rosquist Vad innebär miljömålet Ett rikt växt- och djurliv? Beskrivning av miljömålet Den biologiska mångfalden

Läs mer

Bilaga 1 Biotopkartering och naturvärdesbedömning

Bilaga 1 Biotopkartering och naturvärdesbedömning Bilaga 1 Biotopkartering och naturvärdesbedömning Biotopkartering Syfte Biotopkartering är en väl beprövad metod för inventering och värdering av skyddsvärda naturmiljöer. Syftet är att med en rimlig arbetsinsats

Läs mer

Naturvårdsprogram för Färgelanda kommun

Naturvårdsprogram för Färgelanda kommun Naturvårdsprogram för Färgelanda kommun Bilaga 1. Nationella miljömål Antaget av Kommunfullmäktige 2014-05-14, 85 En höstpromenad vid Ellenösjön kan vara ett trevligt mål! Foto: Maritha Johansson Dalslandskommunernas

Läs mer

Regionala handlingsplaner för grön infrastruktur Ett regeringsuppdrag, RB 2015

Regionala handlingsplaner för grön infrastruktur Ett regeringsuppdrag, RB 2015 Regionala handlingsplaner för grön infrastruktur Ett regeringsuppdrag, RB 2015 Johan Niss, Naturskyddsenheten, Länsstyrelsen Grön infrastruktur/gi (Naturvårdsverkets definition) Ett ekologiskt funktionellt

Läs mer

Uppdrag att koordinera genomförandet av en grön infrastruktur i Sverige

Uppdrag att koordinera genomförandet av en grön infrastruktur i Sverige Regeringsbeslut I:5 2015-02-05 M2015/684/Nm Miljö- och energidepartementet Naturvårdsverket 106 48 Stockholm Uppdrag att koordinera genomförandet av en grön infrastruktur i Sverige Regeringens beslut Regeringen

Läs mer

Erfarenheter från Kometområdet Kronobergs län, 2010-2014

Erfarenheter från Kometområdet Kronobergs län, 2010-2014 Erfarenheter från Kometområdet Kronobergs län, 2010-2014 Foto: Mats Blomberg. Kometprogrammet Vad är det? Kronobergs län har under perioden 2010 till 2014 varit ett av fem försöksområden i projektet Kometprogrammet

Läs mer

Nyckelbiotoper. unika skogsområden

Nyckelbiotoper. unika skogsområden unika skogsområden @ Skogsstyrelsen, 2007 Grafisk form Annika Fong Ekstrand Fotografer Michael Ekstrand sid 4 Svante Hultengren Sid 11 Johan Nitare övriga Repro Scannerteknik AB, Motala Förlag Skogsstyrelsen

Läs mer

Minimera reservatsarealen Om kostnadseffektiva vägar att nå miljömålet i skogen

Minimera reservatsarealen Om kostnadseffektiva vägar att nå miljömålet i skogen Minimera reservatsarealen Om kostnadseffektiva vägar att nå miljömålet i skogen Magnus Nilsson 2013-03-22 Den svenska skogen Skogsmark, 1000 ha Skyddad skogsmark, 1000 ha Andel skyddad skogsmark (%) Produktiv

Läs mer

Uppdrag att göra en analys av forskning om biologisk mångfald och ekosystemtjänster

Uppdrag att göra en analys av forskning om biologisk mångfald och ekosystemtjänster Regeringsbeslut I:5 2015-02-12 M2015/772/Nm Miljö- och energidepartementet Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande Box 1206 111 82 STOCKHOLM Uppdrag att göra en analys av forskning

Läs mer

Naturvårdsavtal för områden med höga sociala värden

Naturvårdsavtal för områden med höga sociala värden PM skog X/2014 Datum 2014-12-08 1(7) Naturvårdsavtal för områden med höga sociala värden Innehåll Naturvårdsavtal för områden med höga sociala värden... 1 Bakgrund... 1 Naturvårdsavtal med upplevelsevärdet

Läs mer

Skogspolitik. (ur Okända djur Text: Beppe Wolgers, Musik: Olle Adolphson)

Skogspolitik. (ur Okända djur Text: Beppe Wolgers, Musik: Olle Adolphson) DET HÄR GÖR VI Vilka är vi? Skogsstyrelsen är en statlig myndighet för frågor som rör skog. Vi är en lokalt förankrad myndighet vilket innebär att vi har kunskap om det område där du bor och de specifika

Läs mer

Nationell strategi för formellt skydd av skog

Nationell strategi för formellt skydd av skog Nationell strategi för formellt skydd av skog Reviderad version 2017 NATURVÅRDSVERKET SKOGSSTYRELSEN Beställningar Ordertel: 08-505 933 40 Orderfax: 08-505 933 99 E-post: natur@cm.se Postadress: CM Gruppen

Läs mer

Sveriges miljömål.

Sveriges miljömål. Sveriges miljömål www.miljomal.se Sveriges miljömål Riksdagen har antagit 16 mål för miljökvaliteten i Sverige. Målen beskriver den kvalitet och det tillstånd i miljön som är hållbara på lång sikt. Miljökvalitetsmålen

Läs mer

Biologisk mångfald vad, varför, vad kan vi göra i Järfälla? Jan Terstad, ArtDatabanken vid SLU

Biologisk mångfald vad, varför, vad kan vi göra i Järfälla? Jan Terstad, ArtDatabanken vid SLU Biologisk mångfald vad, varför, vad kan vi göra i Järfälla? Jan Terstad, vid SLU Vad gör? Samlar, lagrar och tillgängliggör data om Sveriges natur, mest arter men även naturtyper Svenska Artprojektet:

Läs mer

Kometprogrammet. avrapportering 2011

Kometprogrammet. avrapportering 2011 Kometprogrammet avrapportering 2011 rapport 6468 NOVEMBER 2011 Kometprogrammet avrapportering 2011 Delredovisning av regeringsuppdrag om att påbörja ett samverkansprogram med markägare med kompletterande

Läs mer

Konsekvensutredning med anledning av föreslagna ändringar i Skogsstyrelsens föreskrifter om en gemensam inlämningsfunktion för skogsägare

Konsekvensutredning med anledning av föreslagna ändringar i Skogsstyrelsens föreskrifter om en gemensam inlämningsfunktion för skogsägare Datum 2015-10-12 Diarienr 2015/2400 1(10) Tillsynsenheten Mats Herling Konsekvensutredning med anledning av föreslagna ändringar i Skogsstyrelsens föreskrifter om en gemensam inlämningsfunktion för skogsägare

Läs mer

Ansökan om statliga bidrag till lokala naturvårdsprojekt (LONA) år 2015

Ansökan om statliga bidrag till lokala naturvårdsprojekt (LONA) år 2015 1 (5) Miljö- och samhällsbyggnadsförvaltningen 2014-10-27 Dnr SBN 2014-487 Teknik- och samhällsbyggnadskontoret Gunnar Ölfvingsson Samhällsbyggnadsnämnden Ansökan om statliga bidrag till lokala naturvårdsprojekt

Läs mer

En samlande kraft Landskapsstrategi för Jönköpings län. Väddsandbi Foto Niklas Johansson

En samlande kraft Landskapsstrategi för Jönköpings län. Väddsandbi Foto Niklas Johansson En samlande kraft Landskapsstrategi för Jönköpings län Väddsandbi Foto Niklas Johansson Arbetssätt Arbetet ska ske i samverkan med andra regionala aktörer. Mål att ta fram en strategi för hur biologisk

Läs mer

ett rikt växt- och djurliv

ett rikt växt- och djurliv Ett rikt växt- och djurliv Hur är det idag? Den biologiska mångfalden är grunden för allt mänskligt liv, den spelar en avgörande roll för människors överlevnad och välfärd och är därmed en förutsättning

Läs mer

The source of nitrogen in the boreal forests identified (March 2016)

The source of nitrogen in the boreal forests identified (March 2016) The source of nitrogen in the boreal forests identified (March 2016) En svensk strategi för biologisk mångfald och ekosystemtjänster Försvarssektorns miljödag Stockholm 13 april 2016 Michael Löfroth, The

Läs mer

Myrskyddsplan för Sverige. Delrapport objekt i Norrland

Myrskyddsplan för Sverige. Delrapport objekt i Norrland Myrskyddsplan för Sverige Delrapport objekt i Norrland RAPPORT 5669 APRIL 2007 Myrskyddsplan för Sverige Delrapport Objekt i Norrland NATURVÅRDSVERKET NATURVÅRDSVERKET Rapport Myrskyddsplan för Sverige

Läs mer

Remiss Fördjupad utvärdering av Levande Skogar

Remiss Fördjupad utvärdering av Levande Skogar LRF SKOGSÄGARNA REMISSYTTRANDE Dnr 2015/7077 Er ref 2013/3340 Skogsstyrelsen Remiss Fördjupad utvärdering av Levande Skogar LRF och Skogsägarföreningarna Södra, Mellanskog, Norrskog och Norra Skogsägarna,

Läs mer

Verksamhetsstrategi 2015

Verksamhetsstrategi 2015 Verksamhetsstrategi 2015 Innehåll Inledning 4 Vårt uppdrag 5 Bruka utan förbruka 5 Skogsriket med värden för världen 6 Skogspolitiska mål 6 Produktionsmålet 6 Miljömålet 6 Sveriges miljömål och miljöarbete

Läs mer

Bevarandeplan för Natura 2000-området Norra Petikträsk

Bevarandeplan för Natura 2000-området Norra Petikträsk 1(5) Bevarandeplan för Natura 2000-området Norra Petikträsk Åkerbär. Foto: Länsstyrelsen Västerbotten Fastställd av Länsstyrelsen: 2016-12-12 Namn och områdeskod: Norra Petikträsk, SE0810422 Kommun: Norsjö

Läs mer

Naturvärden i nordvästra Sverige

Naturvärden i nordvästra Sverige Naturvärden i nordvästra Sverige Området nordvästra Sverige Fjällnära skog Detaljbild över området Analys Jämförelse av uppgifter mellan nordvästra Sverige och övriga landet Gammal skog 120% Beståndsålder

Läs mer

SKÖTSELPLAN Dnr

SKÖTSELPLAN Dnr 1(8) Åsa Forsberg 010-2248752 asa.forsberg@lansstyrelsen.se Skötselplan för naturreservatet Alntorps storskog i Nora kommun Hällmarksskog vid Alntorps storskog. Foto: Kjell Store. Skötselplanen upprättad

Läs mer

Fördjupad utvärdering Myllrande våtmarker 2014

Fördjupad utvärdering Myllrande våtmarker 2014 Fördjupad utvärdering Myllrande våtmarker 2014 "Våtmarkernas ekologiska och vattenhushållande funktion i landskapet ska bibehållas och värdefulla våtmarker bevaras för framtiden." 18 november 2014 HUT

Läs mer

Remiss om Bevarande av biologisk mångfald instrument och omfattning

Remiss om Bevarande av biologisk mångfald instrument och omfattning Regeringskansliet Miljödepartementet M2013/408Nm REMISSYTTRANDE 2013-05 06 Remiss avseende redovisningar av regeringsuppdragen om bevarande av biologisk mångfald, NV-05326-12 (Naturvårdsverket), Dnr 2012/2980

Läs mer

FÖRSLAG TILL REVIDERAT Naturvårdsprogram för Melleruds kommun

FÖRSLAG TILL REVIDERAT Naturvårdsprogram för Melleruds kommun 1 FÖRSLAG TILL REVIDERAT Naturvårdsprogram för Melleruds kommun Version 2016-11-28 Bilaga 1. Nationella och kommunala miljömål I Ramslökedalens kommunala naturreservat syns trevliga mål Foto: Renée OlsåkerTillfällig

Läs mer

Länsnaturträff. Helsingborg 5 oktober Malin Andersson Friluftslivssamordnare

Länsnaturträff. Helsingborg 5 oktober Malin Andersson Friluftslivssamordnare Länsnaturträff Helsingborg 5 oktober 2016 Malin Andersson Friluftslivssamordnare Friluftslivspolitiken & friluftsmålen Länsstyrelsens uppdrag Ledinventering Riksintresse Friluftsliv Vad är friluftsliv?

Läs mer

Formellt skyddad skog i Norrbottens län

Formellt skyddad skog i Norrbottens län 2014-06-26 Diarienummer Länsstyrelsen: 501 4403-2014 Diarienummer Skogsstyrelsen: 2014 / 1674 Formellt skyddad skog i Norrbottens län Att skydda en del av våra skogar långsiktigt i form av bland annat

Läs mer

MILJÖMÅL: LEVANDE SKOGAR

MILJÖMÅL: LEVANDE SKOGAR MILJÖMÅL: LEVANDE SKOGAR Lektionsupplägg: Behöver vi skogen? Varför behövs skogen och varför behövs olika typer av skogar? Vad har eleverna för relation till skogen? Ta med eleverna ut i skogen, upptäck

Läs mer

Grunderna för skyddsjakt

Grunderna för skyddsjakt Grunderna för skyddsjakt SÅ FUNKAR DET Konventioner Varför samarbeta om naturen? Naturvårdsdirektiv Jaktlagstiftningen Undantag från fredning Skyddsjakt Delegering av beslutanderätt till Länsstyrelserna

Läs mer

Kometprogrammet - avrapportering 2011

Kometprogrammet - avrapportering 2011 Kometprogrammet - avrapportering 2011 Delredovisning av regeringsuppdrag om att påbörja ett samverkansprogram med markägare med kompletterande metoder för skydd av natur NATURVÅRDSVERKET SKOGSSTYRELSEN

Läs mer

Remissyttrande över Miljömålsberedningens delbetänkande Hållbar markanvändning, Del 1, SOU 2013:43

Remissyttrande över Miljömålsberedningens delbetänkande Hållbar markanvändning, Del 1, SOU 2013:43 SVEBIO Svenska Bioenergiföreningen /Sofia Backéus 2013-09- 30 REMISSYTTRANDE M2013/1659/Nm Till Miljödepartementet 103 33 Stockholm m.registrator@regeringskansliet.se michael.lofroth@regeringskansliet.se

Läs mer

Skogsstyrelsens författningssamling

Skogsstyrelsens författningssamling Skogsstyrelsens författningssamling ISSN 0347-5212 Skogsstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om anmälningsskyldighet för samråd enligt 12 kap. 6 miljöbalken avseende skogsbruksåtgärder beslutade den

Läs mer

Naturvårdsverket STOCKHOLM

Naturvårdsverket STOCKHOLM r REGERINGEN Regeringsbeslut 1 :9 2012-12-20 M2012/3437/Nm Miljödepartementet Naturvårdsverket 106 48 STOCKHOLM Uppdrag att göra en utvärdering och översyn av utfall och tillämpning av de nya strandskyddsreglerna

Läs mer

- I några fall är behovet av att restaurera biotoper för att möjliggöra utplantering av särskilt hotade arter stort. Detta bör göras tydligt.

- I några fall är behovet av att restaurera biotoper för att möjliggöra utplantering av särskilt hotade arter stort. Detta bör göras tydligt. Naturvårdsverket att: registrator Stockholm Naturskyddsföreningens yttrande över förslag till Förvaltning av skogar och andra trädbärande marker i skyddade områden. Vårt dnr: 197/2012 NV:s dnr NV-08150-11

Läs mer

FÖRSLAG TILL REVIDERAT Naturvårdsprogram för Melleruds kommun

FÖRSLAG TILL REVIDERAT Naturvårdsprogram för Melleruds kommun FÖRSLAG TILL REVIDERAT Naturvårdsprogram för Melleruds kommun Version 2016-12-16 Bilaga 1. Nationella miljömål och kommunala naturvårdsmål I Ramslökedalens kommunala naturreservat syns trevliga mål Foto:

Läs mer

2007:14. Skyddet av Levande skogar

2007:14. Skyddet av Levande skogar 2007:14 Skyddet av Levande skogar MISSIV DATUM DIARIENR 2007-10-08 2006/33-5 ERT DATUM ER BETECKNING 2006-01-26 M2006/275/Na Regeringen Miljödepartementet 103 33 Stockholm Uppdrag till Statskontoret med

Läs mer

Förslag till yttrande över motion om att inrätta en barnombudsman i Katrineholms kommun

Förslag till yttrande över motion om att inrätta en barnombudsman i Katrineholms kommun Vård- och omsorgsnämndens handling nr 17/2013 TJÄNSTESKRIVELSE 1 (5) Vår handläggare Lars Olsson, utredare Ert datum Er beteckning Vård- och omsorgsnämnden Förslag till yttrande över motion om att inrätta

Läs mer

Bilaga 12 Riktlinjer för etablering av vindkraft

Bilaga 12 Riktlinjer för etablering av vindkraft Bilaga 12 Riktlinjer för etablering av vindkraft Riktlinjerna för etablering av vindkraft på FSC-certifierad mark i Sverige består av riktlinjer för markomvandling respektive för riktlinjer tidig dialog.

Läs mer

Nationell hearing om Svenska LifeWatch

Nationell hearing om Svenska LifeWatch Nationell hearing om Svenska LifeWatch Reflektioner Hannah Östergård Enheten för natur och biologisk mångfald Anders Foureaux Enheten för integrerad miljödataförsörjning Naturvårdsverket Swedish Environmental

Läs mer

Beslutad av styrelsen 2009-03-26 POLICY FÖR NATURVÅRD

Beslutad av styrelsen 2009-03-26 POLICY FÖR NATURVÅRD Beslutad av styrelsen 2009-03-26 POLICY FÖR NATURVÅRD Upplandsstiftelsens naturvårdspolicy 2009-03-26 1(6) Beslutad av styrelsen 2009-03-06 UPPLANDSSTIFTELSENS NATURVÅRDSPOLICY INLEDNING Naturvårdsarbetet

Läs mer

DET SVENSKA MILJÖMÅLSSYSTEMET Bedömningar och prognoser. Ann Wahlström Naturvårdsverket 13 nov 2014

DET SVENSKA MILJÖMÅLSSYSTEMET Bedömningar och prognoser. Ann Wahlström Naturvårdsverket 13 nov 2014 DET SVENSKA MILJÖMÅLSSYSTEMET Bedömningar och prognoser Ann Wahlström Naturvårdsverket 13 nov 2014 Skiss miljömålen Generationsmål GENERATIONSMÅL Det övergripande målet för miljöpolitiken är att till

Läs mer

Genresursarbete i Sverige. Vårt nationella kulturarv

Genresursarbete i Sverige. Vårt nationella kulturarv Genresursarbete i Sverige Vårt nationella kulturarv Varför bevara genetisk mångfald? Den genetiska variationen bland domesticerade djur och odlade växter är viktig att bevara i ett långsiktigt perspektiv

Läs mer

Kommunstyrelseförvaltningens förslag till kommunstyrelsen

Kommunstyrelseförvaltningens förslag till kommunstyrelsen TJÄNSTESKRIVELSE 1 (6) 2014-11-05 Kommunstyrelsen Dnr Kst 2014/278 Ekosystemtjänster i en expansiv region, strategi för miljömålet Ett rikt växt- och djurliv i Stockholms län- svar på remiss Förslag till

Läs mer

Bevarandeplan för Natura 2000-området Rabnabäcken

Bevarandeplan för Natura 2000-området Rabnabäcken 1(5) Bevarandeplan för Natura 2000-området Rabnabäcken Fjällviol. Foto: Andreas Garpebring Fastställd av Länsstyrelsen: 2016-12-12 Namn och områdeskod: Rabnabäcken, SE0810426 Kommun: Sorsele Skyddsstatus:

Läs mer

Skogsstyrelsens åtgärder för att bidra till att miljömålen nås

Skogsstyrelsens åtgärder för att bidra till att miljömålen nås 1(8) Datum 2016-02-24 Diarienr 2016/335 Skogsstyrelsens åtgärder för att bidra till att miljömålen nås De åtgärder som tas upp i denna åtgärdslista svarar mot regeringsuppdraget om att bistå Miljömålsrådet

Läs mer

Förslag på indikatorer

Förslag på indikatorer Datum 2013-03-27 1(8) Förslag på indikatorer I nedanstående underlag ges ett antal förslag för att följa upp förenklingsarbetet på Skogsstyrelsen i enlighet med vad som anges i regleringsbrevet för budgetåret

Läs mer

Ekosystemtjänster i en expansiv region strategi för miljömålet Ett rikt växt- och djurliv i Stockholms län- Remiss från kommunstyrelsen

Ekosystemtjänster i en expansiv region strategi för miljömålet Ett rikt växt- och djurliv i Stockholms län- Remiss från kommunstyrelsen Dnr Dnr E E 2014-02890 Sida 1 (5) 2015-01-08 Handläggare Elisabeth Tornberg 08-508 264 07 Till Kommunstyrelsen Ekosystemtjänster i en expansiv region strategi för miljömålet Ett rikt växt- och djurliv

Läs mer

Yttrande över Naturvårdsverkets redovisning av förslag till handlingsplan för grön infrastruktur på regional nivå

Yttrande över Naturvårdsverkets redovisning av förslag till handlingsplan för grön infrastruktur på regional nivå Ert dnr: M2013/2500/Nm Vår ref Dnr: 2013/0029/1 Miljödepartementet, registrator Miljödepartementet, att: M. Löfroth Stockholm 12 december 2013 Yttrande över Naturvårdsverkets redovisning av förslag till

Läs mer

Regeringskansliet Miljödepartementet 103 33 Stockholm

Regeringskansliet Miljödepartementet 103 33 Stockholm 1 SW E D I SH E N V IR O N M EN T AL P R OT E C T IO N AG E NC Y SKRIVELSE 2012-03-30 Ärendenr: NV-00477-12 Regeringskansliet Miljödepartementet 103 33 Stockholm Sveriges arbete med bevarande av biologisk

Läs mer

Formellt skyddad skog i Norrbottens län

Formellt skyddad skog i Norrbottens län 2015-05-29 Diarienummer Länsstyrelsen: 502 4315-2015 Diarienummer Skogsstyrelsen: 2015 / 1255 Formellt skyddad skog i Norrbottens län Att skydda en del av våra skogar långsiktigt i form av bland annat

Läs mer

Innehåll. Biologisk mångfald. Biologisk mångfald. Biologisk mångfald och Nationellt ansvar för unika naturmiljöer i Östersunds kommun

Innehåll. Biologisk mångfald. Biologisk mångfald. Biologisk mångfald och Nationellt ansvar för unika naturmiljöer i Östersunds kommun och Nationellt ansvar för unika naturmiljöer i Östersunds kommun Plan för Naturvård och Park Albin Månsson, Samhällsbyggnad 2012-02-06 Block 1 Mångfald inom arter, mellan arter och mellan ekosystem Argument

Läs mer

Verksamhetsstrategi FÖR SKOGSSTYRELSEN

Verksamhetsstrategi FÖR SKOGSSTYRELSEN Verksamhetsstrategi FÖR 2014 Foto: Josefina Sköld Innehåll Inledning 5 Vårt uppdrag 6 Bruka utan att förbruka 6 Skogsriket med värden för världen 7 Skogspolitiska mål 7 Produktionsmålet 7 Miljömålet 7

Läs mer

6NRJDUPHGK JD QDWXUYlUGHQ L6WRFNKROPVOlQ. Björn Möllersten

6NRJDUPHGK JD QDWXUYlUGHQ L6WRFNKROPVOlQ. Björn Möllersten 6NRJDUPHGK JD QDWXUYlUGHQ L6WRFNKROPVOlQ Björn Möllersten Text och layout: Björn Möllersten Författaren och Naturskyddsföreningen i Stockholms län Tryckt hos Nykopia, Stockholm 1997 ISBN 91-972449-6-1

Läs mer

Åtgärdsprogram för Levande skogar i Gävleborgs län

Åtgärdsprogram för Levande skogar i Gävleborgs län Åtgärdsprogram för Levande skogar i Gävleborgs län I arbetsgruppen för att ta fram ett nytt åtgärdsprogram för miljömålet Levande skogar i Gävleborgs län har följande deltagare medverkat. Jonas Geholm

Läs mer

Skogliga värdekärnor i Sverige sammanfattande beskrivning av dataurval och nuläge

Skogliga värdekärnor i Sverige sammanfattande beskrivning av dataurval och nuläge Skogliga värdekärnor i Sverige sammanfattande beskrivning av dataurval och nuläge 2015-2016 Bilaga 2a till Naturvårdsverkets och Skogsstyrelsens redovisning av regeringsuppdrag om Värdefulla skogar 2017-01-30

Läs mer

Mål för skogsskötsel och naturvård i Timrå kommun

Mål för skogsskötsel och naturvård i Timrå kommun Mål för skogsskötsel och naturvård i Timrå kommun Antagen av kommunfullmäktige 2012-09-24 109 2(5) Skogsbrukets mål Bedriva skogsbruk enligt reglerna för miljöcertifiering enligt FSC-standard. Bevara och

Läs mer

/fe. Ink. 2010-08- 3 1 M2010/3479/H 2010-08-26 REGERINGEN. Naturvårdsverket 106 48 STOCKHOLM NATURVÅRDSVERKET

/fe. Ink. 2010-08- 3 1 M2010/3479/H 2010-08-26 REGERINGEN. Naturvårdsverket 106 48 STOCKHOLM NATURVÅRDSVERKET REGERINGEN Regeringsbeslut 2010-08-26 11 M2010/3479/H Miljödepartementet Naturvårdsverket 106 48 STOCKHOLM NATURVÅRDSVERKET Ink. 2010-08- 3 1 Sak.nr, Uppdrag till Skogsstyrelsen, Statens jordbruksverk,

Läs mer

Slutsatser från gruppdiskussioner vid seminarium om miljömål och kulturmiljöarbete den 3 oktober, Stockholm

Slutsatser från gruppdiskussioner vid seminarium om miljömål och kulturmiljöarbete den 3 oktober, Stockholm Slutsatser från gruppdiskussioner vid seminarium om miljömål och kulturmiljöarbete den 3 oktober, Stockholm Gruppdiskussioner instruktioner En sekreterare är utsedd för varje grupp. Varje grupp utser själv

Läs mer

Miljöhänsyn vid föryngringsavverkning resultat från Skogsstyrelsens Polytaxinventering (P1), avverkningssäsong 1998/ /2010

Miljöhänsyn vid föryngringsavverkning resultat från Skogsstyrelsens Polytaxinventering (P1), avverkningssäsong 1998/ /2010 PM 1(8) Datum 2011-04-11 Diarienr 2011/1993 Skogsenheten Skogsavdelningen Malin Andersson, Naturvårdsspecialist malin.andersson@skogsstyrelsen.se Tfn 0451-383 107, 070-345 83 25 Miljöhänsyn vid föryngringsavverkning

Läs mer

Kometprogrammet. avrapportering 2013

Kometprogrammet. avrapportering 2013 Kometprogrammet avrapportering 2013 Delredovisning av regeringsuppdrag om att påbörja ett samverkansprogram med markägare med kompletterande metoder för skydd av natur rapport 6587 oktober 2013 Kometprogrammet

Läs mer

Kommunikationssatsning om ekosystemtjänster 2014-2017

Kommunikationssatsning om ekosystemtjänster 2014-2017 Kommunikationssatsning om ekosystemtjänster 2014-2017 Foto: Karolina Hedenmo Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2015-10-28 1 Regeringsuppdrag om kommunikation Naturvårdsverket ska

Läs mer

Kometprogrammet. avrapportering 2013

Kometprogrammet. avrapportering 2013 Kometprogrammet avrapportering 2013 Delredovisning av regeringsuppdrag om att påbörja ett samverkansprogram med markägare med kompletterande metoder för skydd av natur rapport 6587 oktober 2013 Kometprogrammet

Läs mer

Drivkrafter i efterbehandlingsarbetet i Sverige

Drivkrafter i efterbehandlingsarbetet i Sverige Drivkrafter i efterbehandlingsarbetet i Sverige Annika Jansson, Naturvårdsverket 2009-03-26 Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 1 Mål och förutsättningar 2009-03-26 Naturvårdsverket

Läs mer

Remiss fördjupad utvärdering av Levande skogar 2015 (Dnr. 2013/3340)

Remiss fördjupad utvärdering av Levande skogar 2015 (Dnr. 2013/3340) 2015-02-20 1(6) Skogsstyrelsen 551 83 JÖNKÖPING Remiss fördjupad utvärdering av Levande skogar 2015 (Dnr. 2013/3340) Bergvik Skog AB har beretts tillfälle att avge ett yttrande på rubricerad remiss och

Läs mer

Yttrande till Miljö- och energidepartementet över remiss M2015/2406/R - Underlag för genomförande av EU-förordning om invasiva främmande arter

Yttrande till Miljö- och energidepartementet över remiss M2015/2406/R - Underlag för genomförande av EU-förordning om invasiva främmande arter Tjänsteutlåtande Utfärdat 2015-10-01 Diarienummer 07734/15 Stadsmiljö Karolina Källstrand Telefon 031-368 38 78 E-post: karolina.kallstrand@miljo.goteborg.se Yttrande till Miljö- och energidepartementet

Läs mer

Förslag/uppslag till examensarbeten

Förslag/uppslag till examensarbeten Datum 2016-02-02 1(9) Förslag/uppslag till examensarbeten Förslagen utvecklas vid behov i samråd med det distrikt där examensarbetet kommer att utföras. Gudrunhyggen och vilt Den goda fodertillgången som

Läs mer

Miljömålen regionalt och RUS.

Miljömålen regionalt och RUS. Miljömålen regionalt och RUS www.rus.lst.se Miljömålsproppen 2009/10:155 5.2 Regionala miljömål och regionalt miljöarbete Regeringens bedömning: Regionala miljömål beslutas av regionalt miljömåls-ansvariga

Läs mer

Med miljömålen i fokus

Med miljömålen i fokus Bilaga 2 Med miljömålen i fokus - hållbar användning av mark och vatten Delbetänkande av Miljömålsberedningen Stockholm 2014 SOU 2014:50 Begrepp som rör miljömålssystemet Miljömålssystemet Generationsmålet

Läs mer

- Utgångspunkten för skogsproduktion måste vara att denna bedrivs inom ekosystemets ramar.

- Utgångspunkten för skogsproduktion måste vara att denna bedrivs inom ekosystemets ramar. Vårt Dnr: Till Skogsstyrelsen Jönköping Stockholm 2015-04-13 Kunskapsplattform för skogsproduktion Naturskyddsföreningens remissvar Sammanfattning av Naturskyddsföreningens synpunkter Föreningen anser

Läs mer

Vad gör Länsstyrelsen?

Vad gör Länsstyrelsen? Vad gör Länsstyrelsen? inom kust och hav Vattenförvaltningen 2015 Samråd: 1 november - 30 april VM och Lst bearbetar inkomna synpunkter. I VISS senast 30/8 2015 Komplettering av åtgärdsunderlag senast

Läs mer

Kommittédirektiv. Översyn av miljömålssystemet. Dir. 2008:95. Beslut vid regeringssammanträde den 17 juli 2008

Kommittédirektiv. Översyn av miljömålssystemet. Dir. 2008:95. Beslut vid regeringssammanträde den 17 juli 2008 Kommittédirektiv Översyn av miljömålssystemet Dir. 2008:95 Beslut vid regeringssammanträde den 17 juli 2008 Sammanfattning av uppdraget En särskild utredare ska utreda och föreslå förändringar i miljömålssystemets

Läs mer