Ny kapitelindelning behövs för ökad transparens

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Ny kapitelindelning behövs för ökad transparens"

Transkript

1 1(7) SLU.dha ArtDatabanken Lena Tranvik YTTRANDE Skogsstyrelsen Jönköping Yttrande om Skogsstyrelsens remiss 2011/ /3281: Kravspecifikation för hänsynsuppföljning delleverans från projektet Dialog om miljöhänsyn Innehåll Introduktion... 2 Skarpa metodförslag saknas... 2 Ny kapitelindelning behövs för ökad transparens... 2 Följ upp hänsyn till arter... 2 Utred möjligheterna till samordning med annan pågående uppföljning... 3 Bilaga A: PM om uppföljning av artförekomster inom Skogsstyrelsens Hänsynsuppföljning Hänglav och vedsvamp Signalartsfynd... 6 ArtDatabanken SLU Box 7007, SE Uppsala, Sweden tel: +46 (0) Org.nr

2 Introduktion ArtDatabankens yttrande gäller framförallt de avsnitt i remissen som behandlar den del av uppföljningen som ska ge statistik till utvärdering av de skogspolitiska målen och de nationella miljömålen. Skarpa metodförslag saknas Remissen är ingen skarp kravspecifikation över vilka frågeställningar och variabler som ska följas upp för officiell statistik. Inte heller med vilken metod och provtagningsdesign detta ska ske på en kostandseffektivt sätt utifrån samhällets mål om hänsyn vid skogsbruksåtgärder. Skogsstyrelsen bör därför överväga om remissens titel är rätt vald med hänsyn till innehållet. Ny kapitelindelning behövs för ökad transparens Texten är krångligt skriven och behöver förenklas för att öka transparensen kring den uppföljning som ska ge statistik som är användbar vid utvärdering av de skogspolitiska målen och de nationella miljömålen. Beskrivningen av uppföljningens mål och innehåll måste skiljas ut i ett separat kapitel. I föreliggande förslag blandas beskrivningen på ett olyckligt sätt med det som har att göra med lärandeanalyser och objektvis återkoppling. Blandningen skapar oklarheter om vilka förändringar som egentligen föreslås i jämförelse med nuvarande uppföljning. Det försvårar utvärdering av förslagets eventuella konsekvenser. Följ upp hänsyn till arter Arter utgör en fundamental aspekt av biologisk mångfald. Enligt Sveriges nationella miljömål, EU:s naturvårdsdirektiv och internationella konventioner om biologisk mångfald är det ett överordnat mål att alla naturligt förekommande arter ska bevaras i livskraftiga bestånd. Den regionala och nationella naturvården efterfrågar underlag om tillståndet för arter i skogen och en proaktiv hänsynsuppföljning måste därför omfatta metoder som ger samhället ett kvitto på att skogsbruket når det övergripande målet om arters bevarande. Hänsyn till arter förskrivs dessutom av nuvarande föreskrifter till 30 i Skogsvårdslagstiftningen och inom skogsbrukscertifieringen, bl. a. den svenska skogsbruksstandarden V enligt FSC (2010). Ett syfte med hänsynen som tas vid föryngringsavverkning är att den ska bidra till lokal överlevnad för störningskänsliga arter (fungera som livbåt ). Det finns alltså klara motiv till att följa upp artförekomster som en del av den biologisk mångfalden inom ramen för Skogsstyrelsens planerade hänsynsuppföljning. Mål och metodik för en riktad artuppföljning behöver således utredas. Liksom för andra aspekter av biologisk mångfald är det främst frågan om hänsynens effekt som ska 2(7)

3 vara i fokus. Samtidigt ger uppföljning av artförekomst möjlighet till värdefull samordning med andra program där arter övervakas, bl. a. Riksskogstaxering och Skogsstyrelsens uppföljning av biologisk mångfald. Ett PM om utredning om artuppföljning bifogas detta yttrande (Bilaga A). Utred möjligheterna till samordning med annan pågående uppföljning Samordningen med annan uppföljning behöver utredas tydligare om målet med hänsynsuppföljningen är att den ska komplettera annan, redan etablerad uppföljning eller miljöövervakning för att ge bättre underlag till Sveriges miljömålsuppföljning. Detta yttrande har utarbetats av Lena Tranvik i samråd med sakkunniga inom ArtDatabanken. För ArtDatabanken Lena Tranvik Chef program naturvård (7)

4 Bilaga A: PM om uppföljning av artförekomster inom Skogsstyrelsens Hänsynsuppföljning Arter utgör en fundamental aspekt av biologisk mångfald och deras bevarande är ett ledande miljömål nationellt och internationellt. Ett syfte med hänsynen som tas vid föryngringsavverkning är att den ska bidra till lokal överlevnad för störningskänsliga arter (fungera som livbåt ). Det finns alltså klara motiv till att följa upp artförekomster som en del av den biologisk mångfalden inom ramen för Skogsstyrelsens planerade Hänsynsuppföljning. Dels utgör artförekomst ett viktig mått på kvalitet på den lokala biologisk mångfald som hänsynen syftar till att bevara, dels kommer data på hur arters förekomst påverkas av slutavverkning förstärka Sveriges uppföljning av biologisk mångfald i skogslandskapet. Liksom för andra aspekter av biologisk mångfald är det främst frågan om hänsynens effekt som bör vara i fokus för den arbetsgrupp som bistår Skogsstyrelsen med att formulera en kravspecifikation för Hänsynsuppföljningen. Samtidigt ger uppföljning av artförekomst möjlighet till värdefull samordning med andra program där arter övervakas, bl. a. SLU:s Riksskogstaxering (RT) och Skogsstyrelsens uppföljning av biologisk mångfald (UBM). Detta PM redovisar två förslag på uppföljningsmetoder för vidare utredning. Den första metoden (hänglav och perenn vedsvamp) används redan inom RT. Det är således tillämpligt även för Hänsynsuppföljningen. Det andra metodförslaget (signalartsfynd) kräver utredning avseende metodik och implementering inom ramen för Hänsynsuppföljningen. 4(7)

5 1. Hänglav och vedsvamp Frågeställningar: a) Är tätheten av hänglavar respektive vedsvampar större eller mindre i de hänsynsytor som lämnats jämfört med i hela avverkningstrakten? b) Hur stor lavmängd resp. hur många perenna vedsvampsförekomster finns kvar efter avverkning jämfört med före? Motivering: Variabel: Urval av arter: Metodik: a) Hänglavar och vedsvampar är kvalitetsindikatorer på biotoper som är miljö för störningskänsliga arter, se nedan. b) Ger underlag till uppföljning av störningskänsliga arters dynamik och nationella mål om biologisk mångfald i skogslandskapet. Hänglav: a) Skillnad i lavmängd (tre artgrupper) per provträd (utslumpad gran >15 cm i brösthöjd) i hela trakten före avverkning jämfört med i hänsynen efter föryngringsavverkning. b) Skattad totalmängd hänglav (tre artgrupper) på provträd före avverkning jämfört med i hänsynen efter föryngringsavverkning. Vedsvamp: c) Skillnad i tätheten av vedsvamp (antal förekomster per hektar) i hela trakten före avverkning jämfört med i hänsynen efter. d) Skattat totalt antal förekomster av vedsvamp i hela trakten före avverkning jämfört med i hänsynen efter. Förekomst av hänglav resp. perenn vedsvamp korrelerar med förändringar i lokala miljöförhållanden samt med strukturer eller funktioner i gammal skog. Deras förekomster påverkar även förutsättningar för andra arter. De tre undersökta hänglavsgrupperna (Alectoria sarmentosa, Bryoria spp., och Usnea spp.) är indikatorer för störningskänslig biotop och äldre träd. Framförallt deras bålmängd korrelerar negativt med ökad vindexponering. De undersökta vedsvamparna (C. borealis, Phellinus spp., F. pinicola, F. fomentarius, m.fl.) är viktiga för andra arter och korrelerar positivt med mängden gamla eller döende träd och död ved. Enligt RT:s metodik inom det slumpvisa stickprovets transekter/ytor. Hänglavar, se sid. 13:1-5 i RT:s instruktion. Perenn vedsvamp, se sid. 7:29-32 i samma dokument. 5(7)

6 Felskattningar: Utredningsbehov: Data: RT kan ta fram uppgifter. Skattningarna har ett slumpmässigt fel (pga. olika utlägg av transekter eller slumpmässiga missar) och ett systematiskt fel (personberoende variation). Metodiken förutsätter att den personberoende variationen kvantifieras genom kontrollinventeringar och hålls på en rimlig nivå genom t. ex. kalibreringsövningar. Detta gäller även alla andra variabler som följs upp. Beskriv algoritm för urval av provträd för hänglavmätning som görs automatiskt av handdatorn i RT. Hänglavar, inga data publicerade av RT/SLU. Perenn vedsvamp, se sid. 38 i rapport från Länsstyrelsen, Skogsstyrelsen och SLU. 2. Signalartsfynd Frågeställning: a) Är tätheten av störningskänsliga signalarter större eller mindre i de hänsynsytor som har lämnats jämfört med i hela trakten före avverkning? b) Hur stort antal förekomster av störningskänsliga signalarter finns kvar efter avverkning jämfört med före? Motivering: Variabel: Urval av arter: Metodik: a) Signalarter är kvalitetsindikatorer på biotoper. Olika funktionella grupper av signalarter fångar in olika slags värden i störningskänsliga biotoper. b) Ger viktigt underlag till uppföljning av störningskänsliga arters dynamik och nationella mål om biologisk mångfald i skogslandskapet. Totalt resp. separat för olika funktionella signalartsgrupper: a) Skillnad mellan antalet artförekomster per hektar i trakten före avverkning jämfört med antalet artförekomster per hektar i hänsynen efter avverkning. b) Skattat totalt antal förekomster av signalarter i hela trakten före avverkning jämfört med i hänsynen efter. Störningskänsliga arter vars habitatkrav korrelerar positivt med strukturer eller funktioner i gammal skog, dvs. signalarter med likartade ekologiska krav. Innan avverkning kvantifieras förekomster av arter per hektar i ett stickprov (transekter eller provytor). Metodik som är utvecklad för att skatta mängder av sparsamma företeelser är tillämplig, t.ex adaptive cluster sampling. Efter avverkning 6(7)

7 kvantifieras förekomster av arter per hektar i lämnade hänsynsytor och zoner enligt samma princip. Felskattningar: Utredningsbehov: Liksom för skattning av övriga parametrar gäller det att den personberoende variationen kvantifieras genom kontrollinventeringar och hålls på en rimlig nivå genom t. ex. kalibreringsövningar. Då signalarter förekommer sporadiskt kan det vara svårt att tidseffektivt få statistiskt underlag i form av tillräckligt antal förekomster från ordinarie stickprov av transekter eller provytor. Därför finns anledning att utreda en koncentrerad uppföljning av signalarter i ett stratum av inventeringsobjekt där exempelvis träden uppnått hög ålder eller mängden död ved överstiger en viss volym. Ett sådant delurval i Hänsynsuppföljning bör ske utifrån data insamlade i ordinarie stickprov i fält. Arbetet utförs exempelvis av SKS:s signalartsexpertis. Tidsåtgång och kostnader kopplade till uppföljningen av arter i särskilt stratum bör utredas. Även samordning med UBM bör utredas. 7(7)

ARBETSRAPPORT. Uppföljning och effektivisering av naturhänsyn hänsynsytor vid slutavverkning ONOMIAV V ETT FORSKNINGSPROJEKT

ARBETSRAPPORT. Uppföljning och effektivisering av naturhänsyn hänsynsytor vid slutavverkning ONOMIAV V ETT FORSKNINGSPROJEKT ARBETSRAPPORT FRÅN SKOGFORSK NR 545 2003 Så här kan ett hygge med hänsynsytor se ut. Kantzoner är sparade mot myr och vattendrag. Skog har lämnats uppe på den produktiva hällmarken. Fristående trädgrupper

Läs mer

Att levandegöra förändringar i det svenska skogslandskapet

Att levandegöra förändringar i det svenska skogslandskapet Att levandegöra förändringar i det svenska skogslandskapet Data, analyser och produkter för olika målgrupper baserat på Riksskogstaxeringen Anna-Lena Axelsson Skoglig resurshushållning SLU, Umeå Historiska

Läs mer

Miljöhänsyn vid föryngringsavverkning resultat från Skogsstyrelsens Polytaxinventering (P1), avverkningssäsong 1998/ /2010

Miljöhänsyn vid föryngringsavverkning resultat från Skogsstyrelsens Polytaxinventering (P1), avverkningssäsong 1998/ /2010 PM 1(8) Datum 2011-04-11 Diarienr 2011/1993 Skogsenheten Skogsavdelningen Malin Andersson, Naturvårdsspecialist malin.andersson@skogsstyrelsen.se Tfn 0451-383 107, 070-345 83 25 Miljöhänsyn vid föryngringsavverkning

Läs mer

Levande skogar. omgivande förkastningssluttningar och Tylöskogen-Tiveden i söder.

Levande skogar. omgivande förkastningssluttningar och Tylöskogen-Tiveden i söder. Miljömålet Levande skogar Skogens och skogsmar kens värde för biologisk produktion ska skyddas samtidigt som den biolo giska mångfalden bevaras samt kulturmiljövärden och sociala värden vär nas. Sist i

Läs mer

Den svenska naturvårdsmodellen - fungerar den?

Den svenska naturvårdsmodellen - fungerar den? Den svenska naturvårdsmodellen - fungerar den? Börje Pettersson NATURVÅRDSSTRATEGIER I SKOGEN 1) RESERVATSSTRATEGIN Ex. 20 % reservat och 80 % plantage 2) ÖVERHÅLLNINGSSTRATEGIN Ex. 20 % håller dubbla

Läs mer

Anders Dahlberg, ArtDatabanken. Illustration: Martin Holmer

Anders Dahlberg, ArtDatabanken. Illustration: Martin Holmer Betydelsen av skoglig miljöhänsyn för ett urval rödlistade arter samt skogslevande arter som omfattas av EU:s art- och habitatdirektiv respektive fågeldirektivet Anders Dahlberg, Illustration: Martin Holmer

Läs mer

Remissyttrande om delbetänkande Långsiktigt hållbar markanvändning del 1 (SOU 2013:43)

Remissyttrande om delbetänkande Långsiktigt hållbar markanvändning del 1 (SOU 2013:43) 1(10) SLU.dha.2013.5.5 84. ArtDatabanken Håkan Berglund REMISSYTTRANDE 2013-09-30 Miljödepartementet 103 33 Stockholm Remissyttrande om delbetänkande Långsiktigt hållbar markanvändning del 1 (SOU 2013:43)

Läs mer

Bevarandeplan för Natura 2000-området Rabnabäcken

Bevarandeplan för Natura 2000-området Rabnabäcken 1(5) Bevarandeplan för Natura 2000-området Rabnabäcken Fjällviol. Foto: Andreas Garpebring Fastställd av Länsstyrelsen: 2016-12-12 Namn och områdeskod: Rabnabäcken, SE0810426 Kommun: Sorsele Skyddsstatus:

Läs mer

Arbetet med biologisk mångfald måste fortsätta

Arbetet med biologisk mångfald måste fortsätta Pressmeddelande 67/2017 2017-05-18 Miljö- och energidepartementet Hanna Björnfors Pressekreterare hos miljöminister Karolina Skog 072-500 92 11 Arbetet med biologisk mångfald måste fortsätta Regeringen

Läs mer

Bilaga 1 Biotopkartering och naturvärdesbedömning

Bilaga 1 Biotopkartering och naturvärdesbedömning Bilaga 1 Biotopkartering och naturvärdesbedömning Biotopkartering Syfte Biotopkartering är en väl beprövad metod för inventering och värdering av skyddsvärda naturmiljöer. Syftet är att med en rimlig arbetsinsats

Läs mer

VÄLKOMMEN STRATEGI FÖR SKYDD AV VÄRDEFULLA SKOGAR

VÄLKOMMEN STRATEGI FÖR SKYDD AV VÄRDEFULLA SKOGAR VÄLKOMMEN STRATEGI FÖR SKYDD AV VÄRDEFULLA SKOGAR 2017-03-20 Programmet för dagen Inledning Regeringsuppdraget och genomförande Grunderna i strategin Förändringar Bensträckare Arealfördelning och mål Frågor

Läs mer

Bevarandeplan för Natura 2000-området Norra Petikträsk

Bevarandeplan för Natura 2000-området Norra Petikträsk 1(5) Bevarandeplan för Natura 2000-området Norra Petikträsk Åkerbär. Foto: Länsstyrelsen Västerbotten Fastställd av Länsstyrelsen: 2016-12-12 Namn och områdeskod: Norra Petikträsk, SE0810422 Kommun: Norsjö

Läs mer

Strategi för formellt skydd av värdefulla skogar i Gävleborgs län

Strategi för formellt skydd av värdefulla skogar i Gävleborgs län Sammanfattning av Länsstyrelsens och Skogsstyrelsens gemensamma skogsskyddsstrategi Strategi för formellt skydd av värdefulla skogar i Gävleborgs län 2 Strategi för formellt skydd av skog i Gävleborgs

Läs mer

Så skyddas värdefull skog den nationella strategin för formellt skydd av skog

Så skyddas värdefull skog den nationella strategin för formellt skydd av skog Så skyddas värdefull skog den nationella strategin för formellt skydd av skog Beställningar Ordertel: 08-505 933 40 Orderfax: 08-505 933 99 E-post: natur@cm.se Postadress: CM-Gruppen, Box 110 93, 161 11

Läs mer

Naturvärdesinventering (NVI)

Naturvärdesinventering (NVI) Naturvärdesinventering (NVI) Skogen vid Hermelinstigen och Stora Mossens Backe i Bromma Bakgrund 2 Metod 2 Naturvärdesklasser! 3 Detaljeringsgrad och avgränsning av inventeringsområde! 4 Naturvärdesbedömning

Läs mer

Framgångsrik samverkan och dialog mellan regionala och nationella miljöaktörer. Lill-NILS. Åsa Eriksson & Merit Kindström, NILS

Framgångsrik samverkan och dialog mellan regionala och nationella miljöaktörer. Lill-NILS. Åsa Eriksson & Merit Kindström, NILS Framgångsrik samverkan och dialog mellan regionala och nationella miljöaktörer Lill-NILS Åsa Eriksson & Merit Kindström, NILS NILS Nationell Inventering av Landskapet i Sverige Övervakning av förutsättningar

Läs mer

Framtiden för skogens arter

Framtiden för skogens arter Framtiden för skogens arter Tord Snäll, ArtDatabanken Foto: Ola Borin Vad jag ska prata om - Scenarioanalys, ett metodramverk som kan förbättra nyttjandet av skogens ekosystemtjänster och framtiden för

Läs mer

Skogsstyrelsen för frågor som rör skog

Skogsstyrelsen för frågor som rör skog Skogsstyrelsen för frågor som rör skog Skogsstyrelsen är Sveriges skogliga myndighet. Vår uppgift är att bidra till ett hållbart skogsbruk med god miljöhänsyn. mer information finns på www.skogsstyrelsen.se

Läs mer

Naturvårdsarter. Naturinformation. Rapport 2015:1

Naturvårdsarter. Naturinformation. Rapport 2015:1 Naturinformation Rapport 2015:1 Naturvårdsarter, Park och naturförvaltningen, januari 2015 Rapport, sammanställning och kartproduktion: Ola Hammarström Foton: och Uno Unger Layout: Ola Hammarström Denna

Läs mer

Inventering av naturvärden på Aroseniustomten, Älvängen, Ale kommun. PM inför detaljplan. På uppdrag av Ale kommun 2015-02-06

Inventering av naturvärden på Aroseniustomten, Älvängen, Ale kommun. PM inför detaljplan. På uppdrag av Ale kommun 2015-02-06 Inventering av naturvärden på Aroseniustomten, Älvängen, Ale kommun PM inför detaljplan På uppdrag av Ale kommun 2015-02-06 Uppdragstagare Naturcentrum AB Strandtorget 3, 444 30 Stenungsund johan.svedholm@naturcentrum.se

Läs mer

Skogsbruksplan. Planens namn Näsbyn 5:18. Planen avser tiden Fältarbetet utfört under Planen upprättad av

Skogsbruksplan. Planens namn Näsbyn 5:18. Planen avser tiden Fältarbetet utfört under Planen upprättad av Skogsbruksplan Planens namn Näsbyn 5:18 Planen avser tiden Fältarbetet utfört under Planen upprättad av 2016-2025 20160530 Niemi Skogskonsult AB Ägarförhållanden Ägare, 100 % Referenskoordinat (WGS84)

Läs mer

Skogsbruksplan. Planens namn SVEASKOG Planen avser tiden Fältarbetet utfört under Planen upprättad av Planläggningsmetod

Skogsbruksplan. Planens namn SVEASKOG Planen avser tiden Fältarbetet utfört under Planen upprättad av Planläggningsmetod Skogsbruksplan Planens namn SVEASKOG 252159 Planen avser tiden Fältarbetet utfört under Planen upprättad av Planläggningsmetod Referenskoordinat (WGS84) 216-225 216-7 Risbergs Skogskonsult AB Taxerad Vissa

Läs mer

Hållbarhet, skog och frihet under ansvar. Linda Berglund, Världsnaturfonden WWF 23 februari 2011

Hållbarhet, skog och frihet under ansvar. Linda Berglund, Världsnaturfonden WWF 23 februari 2011 Hållbarhet, skog och frihet under ansvar Linda Berglund, Världsnaturfonden WWF 23 februari 2011 Slaget om den svenska skogen Biologisk mångfald Vatten Virke Bioenergi Rennäring Topic can go here Presentation

Läs mer

Rådgivning inom projektet Klimatanpassat skogsbruk och vatten

Rådgivning inom projektet Klimatanpassat skogsbruk och vatten RÅDGIVNINGSKVITTO 1(7) Datum 2014-02-21 Ärendenr R 390-2014 Stefan Eklund Stockholms distrikt Galgbacksvägen 5, 18630 VALLENTUNA stefan.eklund@skogsstyrelsen.se 08-51451462 Värmdö-Evlinge fast ägare för.

Läs mer

Fältrapport från besök i det skogsområde som föreslås för tillfällig återvinningscentral vid Dalkarlskärret.

Fältrapport från besök i det skogsområde som föreslås för tillfällig återvinningscentral vid Dalkarlskärret. Fältrapport från besök i det skogsområde som föreslås för tillfällig återvinningscentral vid Dalkarlskärret. Ronny Fors från Naturskyddsföreningen i Nacka och Kerstin Lundén från Boo Miljö och Naturvänner

Läs mer

Strategi för formellt skydd av skog i Gotlands län

Strategi för formellt skydd av skog i Gotlands län www.i.lst.se Strategi för formellt skydd av skog i Gotlands län Bilaga 1: Sammanfattning av den nationella strategin Sammanfattning Nationell strategi för formellt skydd av skog Detta dokument redovisar

Läs mer

SKÖTSELPLAN Dnr

SKÖTSELPLAN Dnr 1(8) Åsa Forsberg 010-2248752 asa.forsberg@lansstyrelsen.se Skötselplan för naturreservatet Alntorps storskog i Nora kommun Hällmarksskog vid Alntorps storskog. Foto: Kjell Store. Skötselplanen upprättad

Läs mer

Angående remissen om målbilder för god miljöhänsyn vid skogsbruk

Angående remissen om målbilder för god miljöhänsyn vid skogsbruk Stockholm den 18 maj 2017 Ärendenummer Dnr 2014/2973 Skogsstyrelsen Angående remissen om målbilder för god miljöhänsyn vid skogsbruk Sveaskog anser att det skogliga dialogarbetet runt målbilder är viktigt

Läs mer

Hej! Här kommer rådgivningskvittot digitalt. Jag skickar brochyr också men de kommer med post nästa vecka.

Hej! Här kommer rådgivningskvittot digitalt. Jag skickar brochyr också men de kommer med post nästa vecka. Stockholms distrikt Stefan Eklund Galgbacksvägen 5, 18630 VALLENTUNA stefan.eklund@skogsstyrelsen.se Tfn 08-51451462 Fastighet VÄRMDÖ-EVLINGE 9:1 Kommun Värmdö Församling Värmdö Kopia för kännedom 1(2)

Läs mer

Seminarium i riksdagen, 13 jan 2016 Jan Terstad, skogs- och naturvårdschef

Seminarium i riksdagen, 13 jan 2016 Jan Terstad, skogs- och naturvårdschef Seminarium i riksdagen, 13 jan 2016 Jan Terstad, skogs- och naturvårdschef Hållbart skogsbruk en nyckelfråga Miljödimensionen = riksdagens miljökvalitetsmål, inklusive regeringens preciseringar av dessa

Läs mer

Skogsstyrelsen och vatten. Daniel Palm, Johan Baudou

Skogsstyrelsen och vatten. Daniel Palm, Johan Baudou Skogsstyrelsen och vatten Daniel Palm, Johan Baudou Aktuell statistik Problem (Skogsstyrelsen) Skogsstyrelsens arbete Andel av avverkad areal där transport över vattendrag förekommer % 45 40 35 30 25 20

Läs mer

Remiss fördjupad utvärdering av Levande skogar 2015 (Dnr. 2013/3340)

Remiss fördjupad utvärdering av Levande skogar 2015 (Dnr. 2013/3340) 2015-02-20 1(6) Skogsstyrelsen 551 83 JÖNKÖPING Remiss fördjupad utvärdering av Levande skogar 2015 (Dnr. 2013/3340) Bergvik Skog AB har beretts tillfälle att avge ett yttrande på rubricerad remiss och

Läs mer

Naturvärdesinventering på Åh 1:20 m fl Uddevalla kommun

Naturvärdesinventering på Åh 1:20 m fl Uddevalla kommun Naturvärdesinventering på Åh 1:20 m fl Uddevalla kommun På uppdrag av HB Arkitektbyrå Maj 2013 Uppdragstagare Strandtorget 3, 444 30 Stenungsund Niklas.Franc@naturcentrum.se Tel. 0303-72 61 65 Fältarbete:

Läs mer

Bildande av naturreservatet Högemålsbranten i Jönköpings kommun

Bildande av naturreservatet Högemålsbranten i Jönköpings kommun BESLUT Sida 1/8 Doss nr 0680-02-226 Marie Andersson Områdesskydd Naturavdelningen 036-39 5408 Enligt sändlista Bildande av naturreservatet Högemålsbranten i Jönköpings kommun Beslut Länsstyrelsen förklarar

Läs mer

LRF Skogsägarnas synpunkter på myndigheterna prioriteringar vid skydd av skog, projekt Värdefulla skogar

LRF Skogsägarnas synpunkter på myndigheterna prioriteringar vid skydd av skog, projekt Värdefulla skogar LRF SKOGSÄGARNA YTTRANDE Skogsstyrelsen Naturvårdsverket LRF Skogsägarnas synpunkter på myndigheterna prioriteringar vid skydd av skog, projekt Värdefulla skogar LRF Skogsägarna vill ge följande synpunkter

Läs mer

Yttrande till Miljö- och energidepartementet över remiss M2015/2406/R - Underlag för genomförande av EU-förordning om invasiva främmande arter

Yttrande till Miljö- och energidepartementet över remiss M2015/2406/R - Underlag för genomförande av EU-förordning om invasiva främmande arter Tjänsteutlåtande Utfärdat 2015-10-01 Diarienummer 07734/15 Stadsmiljö Karolina Källstrand Telefon 031-368 38 78 E-post: karolina.kallstrand@miljo.goteborg.se Yttrande till Miljö- och energidepartementet

Läs mer

Skogsbruksplan. Bänarp 1:2, 1:3 Frinnaryd Aneby Jönköpings län. Fastighet Församling Kommun Län. Ägare Adress

Skogsbruksplan. Bänarp 1:2, 1:3 Frinnaryd Aneby Jönköpings län. Fastighet Församling Kommun Län. Ägare Adress Skogsbruksplan Fastighet Församling Kommun Län Bänarp 1:2, 1:3 Frinnaryd Aneby Jönköpings län Ägare Adress Dagrun Fransson Hjälmseryd 570 02 Stockaryd Upprättad år Planen avser tiden Förrättningsman 20120823

Läs mer

Möjliga insatser för ökad produktion clas.fries@skogsstyrelsen.se Tall 80-100 år

Möjliga insatser för ökad produktion clas.fries@skogsstyrelsen.se Tall 80-100 år Möjliga insatser för ökad produktion clas.fries@skogsstyrelsen.se Tall 80-100 år Contortatall 15-20 år Tall 10 år Först en trailer SKA 15 (Skogliga konsekvensanalyser 2015) SKA 15 beskriver skogens utveckling

Läs mer

LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND

LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND REMISSYTTRANDE Er ref 2011/3281 Ert datum 2013-04-05 Skogsstyrelsen Enh f policy och analys, Svante Claesson 551 83 Jönköping skogsstyrelsen@skogsstyrelsen.se Remiss av Målbilder

Läs mer

Uppföljning av biologisk mångfald med data från Riksskogstaxeringen

Uppföljning av biologisk mångfald med data från Riksskogstaxeringen Uppföljning av biologisk mångfald med data från Riksskogstaxeringen Delrapport 1, maj 211 Elin Andersson, Länsstyrelsen i Jämtland Göran Kempe, Riksskogstaxeringen, SLU Artur Larsson, Artdatabanken, SLU

Läs mer

The source of nitrogen in the boreal forests identified (March 2016)

The source of nitrogen in the boreal forests identified (March 2016) The source of nitrogen in the boreal forests identified (March 2016) En svensk strategi för biologisk mångfald och ekosystemtjänster Försvarssektorns miljödag Stockholm 13 april 2016 Michael Löfroth, The

Läs mer

Övervakning av skogsvatten i Sverige, utvärdering av Balån och framåtblick

Övervakning av skogsvatten i Sverige, utvärdering av Balån och framåtblick Övervakning av skogsvatten i Sverige, utvärdering av Balån och framåtblick Stefan Löfgren Inst. f. vatten & miljö, SLU Eva Ring Skogforsk Lars Högbom Skogforsk Jakob Schelker Universitetet i Wien, Österrike

Läs mer

SKA 15 Resultatpresentation. Skogskonferens 4 november 2015

SKA 15 Resultatpresentation. Skogskonferens 4 november 2015 SKA 15 Resultatpresentation Skogskonferens 4 november 2015 SKA 15 Global analys av framtida efterfrågan på och möjligt utbud av virkesråvara. Scenarioberäkningar. Rundvirkes- och skogsbränslebalanser för

Läs mer

Skogsbruksplan. Värnebo 1:7 Steneby-Tisselskog Bengtsfors Västra Götalands län. Fastighet Församling Kommun Län. Ägare.

Skogsbruksplan. Värnebo 1:7 Steneby-Tisselskog Bengtsfors Västra Götalands län. Fastighet Församling Kommun Län. Ägare. Skogsbruksplan Fastighet Församling Kommun Län Värnebo 1:7 Steneby-Tisselskog Bengtsfors Västra Götalands län Ägare Bergvik Skog Upprättad år Planen avser tiden Förrättningsman Juni 2012 2012-2021 Falu

Läs mer

Vad säger rödlistan om utvecklingen för skogens arter? Anders Dahlberg ArtDatabanken

Vad säger rödlistan om utvecklingen för skogens arter? Anders Dahlberg ArtDatabanken Vad säger rödlistan om utvecklingen för skogens arter? Anders Dahlberg ArtDatabanken Skilda världar Detta säger rödlistan om tillståndet i skogen ca 30 000 skogslevande arter i Sverige Inte bedömda ca

Läs mer

Proposition 2013/14:141 Miljödepartementet

Proposition 2013/14:141 Miljödepartementet En svensk strategi för biologisk mångfald och ekosystemtjänster Proposition 2013/14:141 2010 CBD Nagoya 2011 EU-strategi 2011-2013 Uppdrag och utredningar 2014 Regeringsbeslut i mars Riksdagen i juni Strategi

Läs mer

Formellt skyddad skog i Norrbottens län

Formellt skyddad skog i Norrbottens län 2014-06-26 Diarienummer Länsstyrelsen: 501 4403-2014 Diarienummer Skogsstyrelsen: 2014 / 1674 Formellt skyddad skog i Norrbottens län Att skydda en del av våra skogar långsiktigt i form av bland annat

Läs mer

Laserskanning Nya möjligheter för skogsbruket. Swedish University of Agricultural Sciences Forest Remote Sensing

Laserskanning Nya möjligheter för skogsbruket. Swedish University of Agricultural Sciences Forest Remote Sensing Laserskanning Nya möjligheter för skogsbruket Regeringsuppdrag under 3 år Totalt ca 20 MSEK till Skogsstyrelsens förvaltningsanslag för utveckling av förbättrade skogliga skattningar från laserdata Medlen

Läs mer

Samråd om skogsbruksåtgärder

Samråd om skogsbruksåtgärder SAMRÅD 1(3) Datum 2015-03-05 Ärendenr A 67163-2014 Hallands distrikt Anders Hejnebo Ryttarevägen 8, 30262 HALMSTAD anders.hejnebo@skogsstyrelsen.se Tfn 035-136835 Er referens MAST00191878_1_1_T orpa Fastighet

Läs mer

Åtgärdsprogram för Levande skogar i Gävleborgs län

Åtgärdsprogram för Levande skogar i Gävleborgs län Åtgärdsprogram för Levande skogar i Gävleborgs län I arbetsgruppen för att ta fram ett nytt åtgärdsprogram för miljömålet Levande skogar i Gävleborgs län har följande deltagare medverkat. Jonas Geholm

Läs mer

Naturvärden på Enö 2015

Naturvärden på Enö 2015 Naturvärden på Enö 2015 Text och foto: Tobias Ivarsson, Svanås Hagtorpet, 342 64 Ör, tel. 0472-76167. saperda@spray.se 1 Innehållsförteckning Metodik 2 Tidigare inventeringar 3 Intressanta arter 3 Enö

Läs mer

3: Karta S:16 6:7 27:1 7:2 5:10 11:3 7:1 28:5 5:23 10:1 7:6 4:1 3:7

3: Karta S:16 6:7 27:1 7:2 5:10 11:3 7:1 28:5 5:23 10:1 7:6 4:1 3:7 2521509 Karta 3:21 2521509 Karta S:16 27:1 6:7 7:2 5:10 11:3 28:5 7:1 5:23 7:6 10:1 4:1 3:7 SKOGSKARTA Plan SVEASKOG 2521509 Församling Pajala Kommun Pajala Län Norrbottens län Upprättad år 2016 Planläggare

Läs mer

KORT OM WWF +100 +5000 +5M. WWF finns i över 100 länder, på 5 kontinenter. WWF har över 5,000 anställda i världen. WWF grundades 1961, Sverige 180 000

KORT OM WWF +100 +5000 +5M. WWF finns i över 100 länder, på 5 kontinenter. WWF har över 5,000 anställda i världen. WWF grundades 1961, Sverige 180 000 Skog, ekologisk hållbarhet, och frihet under ansvar Linda Berglund, Världsnaturfonden WWF 7 april 2011 KORT OM WWF +100 WWF finns i över 100 länder, på 5 kontinenter +5000 WWF har över 5,000 anställda

Läs mer

Praktiskt naturvårdsarbete i kommuner, länsstyrelser, skogsvårdsstyrelser och på konsultbasis diskuteras också.

Praktiskt naturvårdsarbete i kommuner, länsstyrelser, skogsvårdsstyrelser och på konsultbasis diskuteras också. Karl-Olof Bergman juli 2014 Linköpings universitet, avd för biologi Praktisk naturvård 15hp 140901-141031 Mål och syfte Kursens mål är att ge färdigheter i att kunna värdera natur med hög tillförlitlighet

Läs mer

Jonas Fridman Programchef

Jonas Fridman Programchef Användning av en ny datalagermiljö ger Riksskogstaxeringen nya möjligheter för statistikproduktion och analys Jonas Fridman Programchef Innehåll Allmänt om Riksskogstaxeringen Arbetet med att bygga det

Läs mer

Beslutas att Policy för hyggesfritt skogsbruk, version 1.0, ska börja tillämpas fr.o.m. den 15 september 2010.

Beslutas att Policy för hyggesfritt skogsbruk, version 1.0, ska börja tillämpas fr.o.m. den 15 september 2010. PROTOKOLL Nr 111 1(1) Datum 2010-08-19 Närvarande: Monika Stridsman Johan Wester Håkan Wirtén Generaldirektör, beslutande Enhetschef Avdelningschef Handläggare, föredragande Justeras Monika Stridsman 1

Läs mer

Åtgärdsstatistik storskaligt skogsbruk 2006

Åtgärdsstatistik storskaligt skogsbruk 2006 Åtgärdsstatistik storskaligt skogsbruk 2006 JO0301 A. Allmänna uppgifter A.1 Ämnesområde Jord- och skogsbruk, fiske A.2 Statistikområde Produktion i skogsbruket. A.3 Statistikprodukten ingår i Sveriges

Läs mer

Genresursarbete i Sverige. Vårt nationella kulturarv

Genresursarbete i Sverige. Vårt nationella kulturarv Genresursarbete i Sverige Vårt nationella kulturarv Varför bevara genetisk mångfald? Den genetiska variationen bland domesticerade djur och odlade växter är viktig att bevara i ett långsiktigt perspektiv

Läs mer

NATURVÄRDEN VID SÖDRA TÖRNSKOGEN, SOLLENTUNA KOMMUN

NATURVÄRDEN VID SÖDRA TÖRNSKOGEN, SOLLENTUNA KOMMUN NATURVÄRDEN VID SÖDRA TÖRNSKOGEN, SOLLENTUNA KOMMUN Inledning Inför en planerad exploatering vid södra Törnskogen i Sollentuna kommun har Ekologigruppen AB genomfört en bedömning av områdets naturvärden.

Läs mer

Åtgärdsstatistik storskaligt skogsbruk 2014 JO0301

Åtgärdsstatistik storskaligt skogsbruk 2014 JO0301 Enheten för Policy och Analys 2015-07-02 1(8) Åtgärdsstatistik storskaligt skogsbruk 2014 JO0301 I denna beskrivning redovisas först allmänna och legala uppgifter om undersökningen samt dess syfte och

Läs mer

Åtgärdsprogram för levande skogar

Åtgärdsprogram för levande skogar sprogram för levande skogar Hyggesfritt skogsbruk i Spikbodarna Östersunds kommun Skogens och skogsmarkens värde för biologisk produktion ska skyddas samtidigt som den biologiska mångfalden bevaras samt

Läs mer

Uppdrag att göra en analys av forskning om biologisk mångfald och ekosystemtjänster

Uppdrag att göra en analys av forskning om biologisk mångfald och ekosystemtjänster Regeringsbeslut I:5 2015-02-12 M2015/772/Nm Miljö- och energidepartementet Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande Box 1206 111 82 STOCKHOLM Uppdrag att göra en analys av forskning

Läs mer

Skogsvårdsplan 2014 Skanssundets Samfällighetsförening

Skogsvårdsplan 2014 Skanssundets Samfällighetsförening www.skanssundet.se Skogsvårdsplan 2014 Skanssundets Samfällighetsförening Skogsvårdsplan Skanssundets Samfällighetsförening BG 20140302 Sid 1 Bakgrund Skanssundets samfällighet har sedan dess bildande

Läs mer

Miljömålen regionalt och RUS.

Miljömålen regionalt och RUS. Miljömålen regionalt och RUS www.rus.lst.se Miljömålsproppen 2009/10:155 5.2 Regionala miljömål och regionalt miljöarbete Regeringens bedömning: Regionala miljömål beslutas av regionalt miljömåls-ansvariga

Läs mer

Gödsling gör att din skog växer bättre

Gödsling gör att din skog växer bättre Skogsgödsling Skogsgödsling är ett mycket effektivt sätt att öka skogens tillväxt. Produktionen ökar och blir mer lönsam, dessutom binder skogen koldioxid när den växer vilket ger positiva miljö- och klimateffekter.

Läs mer

Naturvårdseffekter av granbarkborrebekämpningen

Naturvårdseffekter av granbarkborrebekämpningen Sundsvall 2012-03-13 Naturvårdseffekter av granbarkborrebekämpningen Bengt Gunnar Jonsson Mittuniversitetet, Sundsvall Skurken Mittuniversitetet i projektet Utveckling av feromon för dubbelögad bastborre

Läs mer

hur undviker vi konflikter och konkurrens? k Johnny de Jong Centrum för biologisk mångfald

hur undviker vi konflikter och konkurrens? k Johnny de Jong Centrum för biologisk mångfald Biologisk mångfald och torv hur undviker vi konflikter och konkurrens? k Johnny de Jong Centrum för biologisk mångfald Hur kan man kombinera torvtäkt med att bevara och förstärka biologisk mångfald i landskapet?

Läs mer

Sammanställning över fastigheten

Sammanställning över fastigheten Sammanställning över fastigheten Arealer hektar Produktiv skogsmark 165,3 83 Myr/kärr/mosse 16,7 8 Berg/Hällmark 9,9 5 Inäga/åker 6,6 3 Väg och kraftledning (linjeavdrag) 2,6

Läs mer

Formellt skyddad skog i Norrbottens län

Formellt skyddad skog i Norrbottens län 2012-05-02 Formellt skyddad skog i Norrbottens län Att skydda en del av våra skogar långsiktigt i form av bland annat naturreservat är en viktig del i det svenska naturvårdsarbetet. Skyddet av skog skapar

Läs mer

Remiss Fördjupad utvärdering av Levande Skogar

Remiss Fördjupad utvärdering av Levande Skogar LRF SKOGSÄGARNA REMISSYTTRANDE Dnr 2015/7077 Er ref 2013/3340 Skogsstyrelsen Remiss Fördjupad utvärdering av Levande Skogar LRF och Skogsägarföreningarna Södra, Mellanskog, Norrskog och Norra Skogsägarna,

Läs mer

Användning av Skogsstyrelsens laserdataprodukter. Johan Eriksson och Svante Larsson

Användning av Skogsstyrelsens laserdataprodukter. Johan Eriksson och Svante Larsson Användning av Skogsstyrelsens laserdataprodukter Johan Eriksson och Svante Larsson 1 Produktionsläget skogliga grunddata 31 december 2015 Version 1.1 Återstår KSLA 2016-02-11 2 Skogliga grunddata Skog

Läs mer

Bilaga 1. Riktlinjer för kommunens hänsyn till naturvärden vid planering och tillstånd

Bilaga 1. Riktlinjer för kommunens hänsyn till naturvärden vid planering och tillstånd Bilaga. Riktlinjer för kommunens hänsyn till naturvärden vid planering och tillstånd Kommunen ska i all planering och i beslut som gäller exploatering av mark och vatten (översiktsplanering, bygglov, strandskyddsprövning

Läs mer

Ett rikt växt- och djurliv i Skåne

Ett rikt växt- och djurliv i Skåne Ett rikt växt- och djurliv i Skåne Länsstyrelsens arbete med miljökvalitetsmålet Gabrielle Rosquist Vad innebär miljömålet Ett rikt växt- och djurliv? Beskrivning av miljömålet Den biologiska mångfalden

Läs mer

Skogsbruksplan. Planens namn Rovalds 1:13, Isome 1:31. Planen avser tiden Fältarbetet utfört under Planen upprättad av 2015-2024 2015-09-07

Skogsbruksplan. Planens namn Rovalds 1:13, Isome 1:31. Planen avser tiden Fältarbetet utfört under Planen upprättad av 2015-2024 2015-09-07 Skogsbruksplan Planens namn Rovalds 1:13, Isome 1:31 Planen avser tiden Fältarbetet utfört under Planen upprättad av Referenskoordinat (WGS84) 2015-2024 2015-09-07 Thomas Johansson Lat: 57 26' 24.95" N

Läs mer

Bedömning av påverkan på fågellivet av planerad bebyggelse söder om Stockevik, Lysekils kommun

Bedömning av påverkan på fågellivet av planerad bebyggelse söder om Stockevik, Lysekils kommun PM 2015-03-10 1(5) Bedömning av påverkan på fågellivet av planerad bebyggelse söder om Stockevik, Lysekils kommun Uppdraget Att bedöma hur fågellivet påverkas av en exploatering av ett ca 15 ha stort område

Läs mer

Skogsbruksplan. Planens namn SVEASKOG Planen avser tiden Fältarbetet utfört under Planen upprättad av

Skogsbruksplan. Planens namn SVEASKOG Planen avser tiden Fältarbetet utfört under Planen upprättad av Skogsbruksplan Planens namn SVEASKOG 2523517 Planen avser tiden Fältarbetet utfört under Planen upprättad av 216-225 214-9 Risbergs Skogskonsult AB Ägarförhållanden Ägare, 1 % Referenskoordinat (WGS84)

Läs mer

Naturvärdesbedömning i Ådö skog, Upplands Bro kommun November 2012

Naturvärdesbedömning i Ådö skog, Upplands Bro kommun November 2012 ADOXA Naturvård org.nr.590419-1037 F-skattsedel finns Skogshall 640 24 Sköldinge Telefon: 0708-804582, Pg 456 10 12-8 E-mail: janne.elmhag@adoxanatur.se Janne Elmhag Naturvärdesbedömning i Ådö skog, Upplands

Läs mer

Svenska kraftnät arbetet med Biologisk mångfald. Jan-Erik Bjermkvist AFL

Svenska kraftnät arbetet med Biologisk mångfald. Jan-Erik Bjermkvist AFL Svenska kraftnät arbetet med Biologisk mångfald Jan-Erik Bjermkvist AFL Svenska kraftnät Kraftledningsgators underhåll skall bl.a. bidra till uppfyllnad av det nationella 16:e miljökvalitetsmålet. Ett

Läs mer

- I några fall är behovet av att restaurera biotoper för att möjliggöra utplantering av särskilt hotade arter stort. Detta bör göras tydligt.

- I några fall är behovet av att restaurera biotoper för att möjliggöra utplantering av särskilt hotade arter stort. Detta bör göras tydligt. Naturvårdsverket att: registrator Stockholm Naturskyddsföreningens yttrande över förslag till Förvaltning av skogar och andra trädbärande marker i skyddade områden. Vårt dnr: 197/2012 NV:s dnr NV-08150-11

Läs mer

Pelagia Miljökonsult AB

Pelagia Miljökonsult AB KOMPLETTERANDE NATURVÄRDESINVENTERING OCH MYRKARTERING I LIDENOMRÅDET MED OMNEJD 2014 Pelagia Miljökonsult AB Adress: Sjöbod 2, Strömpilsplatsen 12, 907 43 Umeå, Sweden. Telefon: 090-702170 (+46 90 702170)

Läs mer

Översiktlig naturvärdesinventering, tillhörande detaljplaneprogram för Mörmon 5:33, Djupängen, Hammarö Kommun

Översiktlig naturvärdesinventering, tillhörande detaljplaneprogram för Mörmon 5:33, Djupängen, Hammarö Kommun Version 1.00 Projekt 7400 Upprättad 2016-05-30 Reviderad Översiktlig naturvärdesinventering, tillhörande detaljplaneprogram för Mörmon 5:33, Djupängen, Hammarö Kommun Sammanfattning En inventering har

Läs mer

INVENTERING AV SVAMPAR I

INVENTERING AV SVAMPAR I INVENTERING AV SVAMPAR I ÅSBARRSKOGAR PÅ SWEDAVIAS MARKINNEHAV VID ARLANDA MED FOKUS PÅ RÖDLISTADE ARTER OCH SIGNALARTER 2010-12 - 16 Beställning Beställarens namn Swedavia Framställt av: Ekologigruppen

Läs mer

1 Checklista för åtgärder i Naturvård / Skötsel bestånd (NS)

1 Checklista för åtgärder i Naturvård / Skötsel bestånd (NS) 1 Checklista för åtgärder i Naturvård / Skötsel bestånd (NS) (Listan ska även användas för generella naturvårdhuggningar) Man kan grovt dela upp NS bestånd i två kategorier. Dels en kategori som utgörs

Läs mer

Grönt bokslut. för skogs- och mångbruket på Stiftelsen Skånska landskaps skogar under år 2013

Grönt bokslut. för skogs- och mångbruket på Stiftelsen Skånska landskaps skogar under år 2013 Sida (9) Grönt bokslut för skogs- och mångbruket på Stiftelsen Skånska landskaps skogar under år ======================================================== Grönt bokslut för skogsbruket på Stiftelsen Skånska

Läs mer

Version I : 1999-03-11. Undersökningstyp inom delprogram Extensiv övervakning av skogsbiotopers innehåll med inriktning mot biologisk mångfald.

Version I : 1999-03-11. Undersökningstyp inom delprogram Extensiv övervakning av skogsbiotopers innehåll med inriktning mot biologisk mångfald. Allmäninventering 1 Programområde: Skog : Allmäninventering allmän beskrivning av ett inventeringsobjekt och dess angränsande ägoslag inom delprogram Extensiv övervakning av skogsbiotopers innehåll med

Läs mer

Naturvärden i Hedners park

Naturvärden i Hedners park Naturvärden i Hedners park Innehållsförteckning Bakgrund... 3 Sammanfattning... 3 Resultat... 3 Förslag till hänsyn vid restaurering... 6 Förstasidan visar beståndet med gamla tallar, den norra granbersån

Läs mer

Skogsbruksplan. Stig Rönnqvist mfl Pastorsvägen 20 90362 UMEÅ. 2008-04-20 2008-2017 Töre Sbs

Skogsbruksplan. Stig Rönnqvist mfl Pastorsvägen 20 90362 UMEÅ. 2008-04-20 2008-2017 Töre Sbs Skogsbruksplan Fastighet Församling Kommun Län Nikkala 1:2, 1:20, 1:58 Nedertorneå-Haparanda Haparanda Norrbottens län Ägare Adress Stig Rönnqvist mfl Pastorsvägen 20 90362 UMEÅ Upprättad år Planen avser

Läs mer

SLU Åke Lindelöw Sören Wulff Rapport Normaltillstånd av barkborrepopulationen

SLU Åke Lindelöw Sören Wulff Rapport Normaltillstånd av barkborrepopulationen SLU Åke Lindelöw Sören Wulff 2010-11-19 Rapport Normaltillstånd av barkborrepopulationen Kan man beskriva ett normaltillstånd för granbarkborre? Normaltillståndet kan beskrivas som en nivå (population,

Läs mer

Ingrid Oikari Beslut: 2005-04-12 Miljömålsrådets kansli Ingrid.Oikari@naturvardsverket.se. Miljömålsrådets informations- och kommunikationsstrategi

Ingrid Oikari Beslut: 2005-04-12 Miljömålsrådets kansli Ingrid.Oikari@naturvardsverket.se. Miljömålsrådets informations- och kommunikationsstrategi Ingrid Oikari Beslut: 2005-04-12 Miljömålsrådets kansli Ingrid.Oikari@naturvardsverket.se Miljömålsrådets informations- och kommunikationsstrategi Innehåll: 1 BAKGRUND, SYFTE OCH UPPDRAG... 3 1.1 MILJÖMÅLSRÅDETS

Läs mer

Inslaget frias. Granskningsnämnden anser att det inte strider mot kraven på opartiskhet och saklighet.

Inslaget frias. Granskningsnämnden anser att det inte strider mot kraven på opartiskhet och saklighet. 1/5 BESLUT 2012-10-01 Dnr: 12/01182 SAKEN Rapport, SVT1, 2012-05-01, kl. 19.30, inslag om skövling av gammelskogar; fråga om opartiskhet och saklighet BESLUT Inslaget frias. Granskningsnämnden anser att

Läs mer

Regeringsuppdrag om Värdefulla skogar

Regeringsuppdrag om Värdefulla skogar Regeringsuppdrag om Värdefulla skogar Hearing Stockholm, 2016-10-05 Program 10:15 Inledning Uppdraget Utvärderingen Nuläge värdefulla skogar Vägvalen i korthet 11:40 Lunch 12:30 Diskussioner om några vägval

Läs mer

Uppföljning av biologisk mångfald med data från Riksskogstaxeringen

Uppföljning av biologisk mångfald med data från Riksskogstaxeringen Uppföljning av biologisk mångfald med data från Riksskogstaxeringen Delrapport 1, maj 211 Elin Andersson, Länsstyrelsen i Jämtland Göran Kempe, Riksskogstaxeringen, SLU Artur Larsson, Artdatabanken, SLU

Läs mer

Kan vi återskapa naturvärden?

Kan vi återskapa naturvärden? Kan vi återskapa naturvärden? Erfarenheter från Sveaskogs arbete med ekoparker och naturvårdande skötsel Stefan Bleckert Peter Bergman Innehåll Den svenska modellen - bu eller bä? Ekoparker skapar nya

Läs mer

Miljömålen på ny grund

Miljömålen på ny grund Miljömålen på ny grund Naturvårdsverkets utökade årliga redovisning av miljökvalitetsmålen 2011 Reviderad version av rapport 6420 rapport 6433 maj 2011 figur 1 Sveriges utsläpp av växthusgaser 1990 2009

Läs mer

Skogsbruksplan. Planens namn KATRINEHOLM LIND 2:5. Planen avser tiden Fältarbetet utfört under Planen upprättad av juli 2013

Skogsbruksplan. Planens namn KATRINEHOLM LIND 2:5. Planen avser tiden Fältarbetet utfört under Planen upprättad av juli 2013 Skogsbruksplan Planens namn KATRINEHOLM LIND 2:5 Planen avser tiden Fältarbetet utfört under Planen upprättad av Planläggningsmetod 2016-2025 juli 2013 Björn Forssman Okuläruppskattning Uppgifter om virkesförråd,

Läs mer

Verksamhetsstrategi 2015

Verksamhetsstrategi 2015 Verksamhetsstrategi 2015 Innehåll Inledning 4 Vårt uppdrag 5 Bruka utan förbruka 5 Skogsriket med värden för världen 6 Skogspolitiska mål 6 Produktionsmålet 6 Miljömålet 6 Sveriges miljömål och miljöarbete

Läs mer

Metodik för skattning av skogliga variabler

Metodik för skattning av skogliga variabler Metodik för skattning av skogliga variabler Jonas Jonzén Forskningsingenjör SLU Swedish University of Agricultural Sciences Forest Remote Sensing Skattade variabler Pixelstorlek 12.5 x 12.5 m Variabel

Läs mer

Övergripande riktlinjer för skötseln av kronhjortsstammen i Uppsala län

Övergripande riktlinjer för skötseln av kronhjortsstammen i Uppsala län Övergripande riktlinjer för skötseln av kronhjortsstammen i Uppsala län LÄNSSTYRELSENS MEDDELANDESERIE 2014: 15 N AT U R M I L J Ö E N H E T E N ISSN 1400-4712 Foto framsida: cc.flickr.com/isfugl Länsstyrelsen

Läs mer

ÖVERSIKTLIG NATURVÄRDESINVENTERING AV NATURMARK PÅ KRÅKVIK 2:2, SEGELTORP

ÖVERSIKTLIG NATURVÄRDESINVENTERING AV NATURMARK PÅ KRÅKVIK 2:2, SEGELTORP 25 maj 2015 ÖVERSIKTLIG NATURVÄRDESINVENTERING AV NATURMARK PÅ KRÅKVIK 2:2, SEGELTORP NATUR- OCH BYGGNADSFÖRVALTNINGEN NATURVÅRDSAVDELNINGEN Nicklas Johansson Inledning I samband med att området utreds

Läs mer

Naturvärdesinventering av ett område norr om Annelund, Jönköping 2017

Naturvärdesinventering av ett område norr om Annelund, Jönköping 2017 Naturvärdesinventering av ett område norr om Annelund, Jönköping 2017 2 Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Allmän beskrivning av naturmiljön... 3 Metodik och avgränsning... 3 Begreppet rödlistad

Läs mer