LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND

Transkript

1 LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND REMISSYTTRANDE Er ref 2011/3281 Ert datum Skogsstyrelsen Enh f policy och analys, Svante Claesson Jönköping skogsstyrelsen@skogsstyrelsen.se Remiss av Målbilder för god miljöhänsyn från projektet Dialog om miljöhänsyn. LRF Skogsägarna och skogsägarföreningarna Södra, Mellanskog, Norrskog och Norra Skogsägarna vill framföra följande synpunkter på remissen av Målbilder för god miljöhänsyn: Vi är mycket positiva till dialogprocessen som föregått rapporten. Vi anser att det har varit en mycket lyckad och givande arbetsform. Processen har lett fram till konkreta målbilder som till stor del vilar på vetenskapliga grunder och praktiska erfarenheter. Vi är övertygade om att det här arbetet kommer att leda till en högre måluppfyllelse i skogen. Arbetsgruppsmöten varvat med exkursioner i fält, partsöverläggningar och återkommande seminarier har varit ett bra arbetssätt, eftersom det även fångar upp synpunkter från organisationer som inte har haft resurser att delta fullt ut i arbetet. Det hade varit önskvärt ifall forskarpanelen hade involverats tidigare i processen. På så sätt skulle deras kunskaper och erfarenheter ha kunnat nyttjats på ett ännu bättre sätt än vad som nu blev fallet. Familjeskogsbruket har hittills satsat ansenliga resurser i arbetet. Våra tjänstemän har lagt ner mycket tid i möten med tillhörande förberedelser, regionala och nationella exkursioner, seminarier m.m. Vi ser inte att arbetet är slut här utan att det är nu som det verkliga arbetet påbörjas. För att implementera målbilderna i fält är vi beredda att göra stora utbildningsinsatser i våra organisationer och hoppas på ett fortsatt gott samarbete med Skogsstyrelsen. Ett bra exempel är Norra Skogsägarnas projekt Ökad produktivitet, kvalitet och miljöhänsyn i praktiken som bland annat syftar till minskad spårbildning, bättre traktplanering och implementering av målbilderna i fältorganisationen. Det påpekas i rapporten att målbilderna ser olika ut. Vi anser inte att det är något större problem. Det är snarare en spegelbild av i vilken fas arbetet inom aktuellt område befinner sig i näringen och även vilken typ av komplexitet som området har. SOFIA BACKÉUS sofia.backeus@lrf.se LRF Skogsägarna Stockholm Besöksadress Franzéngatan 6 Tfn Växel Fax

2 REMISSYTTRANDE 2(5) Det föreslås att målbilderna eventuellt kan behöva regionaliseras. Det tycker vi kan vara en bra lösning, men att det med utgångspunkt i de föreslagna målbilderna inte upplevs som nödvändigt. Det är viktigt att komma ihåg att målbilderna ska ses som en eftersträvad ambitionsnivå utifrån sektorsansvaret och inte utgör lagnivån. Vi vill lämna några synpunkter på målbilderna. Det är ett omfattande arbete som utförts och vid en genomläsning av målbilderna ser vi några förbättringsområden: Hänsynskrävande biotoper I kapitlet om hänsynskrävande biotoper är det ett generellt problem att många hänsynsförslag handlar om att biotopen ska lämnas orörd och att därefter kommer olika förslag på skötsel. Detta behöver ses över så att termen orördhet inte används schablonartat. En schablonskrivning om att en viss naturtyp alltid skall vara orörd försvårar en aktiv bedömning av skötselalternativ i fält. Några hänsynsbeskrivningar innehåller särskilt bra formuleringar kopplade till de enskilda objektens befintliga naturvärden, t.ex. beskrivningen av blockmarker. Vi rekommenderar att de övriga beskrivningarna hämtar inspiration från de bra exempel som tydligt visar att olika objekt kan se olika ut och kräva olika skötsel. Definitionen av hänsynskrävande biotoper behöver tydliggöras i texten, nu beskrivs definitionerna över flera sidor. Samtidigt vore det önskvärt att bearbeta texten så att den ger en tydligare bild av hur hänsynskrävande biotoper relaterar till nyckelbiotoper, objekt med naturvärden samt ev. objekt med lägre naturvärden. Det är viktigt med tanke på att just hänsynskrävande biotoper är ett av de svåraste områdena att bedöma och det är viktigt att terminologin är stringent för att undvika missförstånd. Vi saknar ordet utveckla naturvärden i definitionen av hänsynskrävande biotoper, d.v.s. I andra fall är ingrepp nödvändiga för att exempelvis förstärka biotopens särdrag, eller bevara eller utveckla naturvärden kopplade till naturliga störningar eller äldre kulturmiljöer. Begreppet avvikande mot kringvarande skog används i definitionen. Det kan stämma ibland, men långt ifrån alltid som beskrivning av hänsynsbiotoper. Sid. 10. För att tydliggöra skillnaden mellan hänsynsyta och hänsynsområde vore det bra att lägga in arealstorlek, dvs hänsynsyta (<0,5 ha) resp. hänsynsområde (>0,5 ha) Några bilder bör bytas ut för att ge tydligare exempel på hänsynsbiotoper, gäller s. 18 (upplevs som en kantzon), s. 26 (för trivial), s. 40 (källan är svår att se)

3 REMISSYTTRANDE 3(5) Målbilden Naturskogsrester beskrivs ur ett norrländskt perspektiv. I södra Sverige finns andra typer av naturskog. Ändra förslagsvis rubriken till Naturskogsrester barrskog. Målbild Örtrika bestånd på kalkrika marker. Förekomst av kalk i marken kan inte i sig per automatik leda till orördhet oberoende av träd- och fältskikt. Kalkbarrskogar kan också vara PG-skogar. Beskrivningen behöver nyanseras samt även kompletteras med att kalkbarrskogar finns på Öland, Gotland samt i Skåne, delar av Dalsland och norra Östergötland. Hänsyn till träd och buskar Bra kapitel, vi har inga synpunkter. Kantzoner mot våtmarker I huvudsak ett bra kapitel som ger en god bild av hur hänsynen ska utformas. Överväg om det går att minska antalet typer av kantzoner för specifika miljöer på sid Kantzoner mot sjöar och vattendrag Det bör förtydligas i inledningen att kantzoner längs ett vattendrag kan gå igenom många naturtyper, såväl slutna som öppna. När man läser texten så kan man få uppfattningen att alla kantzoner handlar om skog. Det hade varit önskvärt med en kort beskrivning av landskapsperspektivet innan man går in på olika typer av kantzoner. Lämna allt löv inom cirka 10 meter bör ändras till: Gynna löv inom cirka 10 meter så att kantzonen på sikt blir lövdominerad. Det är viktigt för såväl naturvård som rekreation och landskapsbild att t.ex. vissa träd som naturvärdesträd och ädla lövträd kan gynnas framför andra samt att man kan öppna upp delar av kantzonen så att människor kan uppleva miljön kring vattnet. I södra Sverige finns exempelvis många marker med lövskog. Sid. 68. Skrivningen Bredare zon lämnas också mot söder än mot norr. är för detaljerad och kommer vara svår att implementera då vattendrag kan variera mycket i sträckningen. På sid 73 står I samband med föryngringsavverkning vid vatten med höga värden lämnas en kantzon längs större delen av sträckan, oavsett kvaliteten på kantzonen. Vi delar inte den bedömningen. Att i alla lägen spara även vanlig produktionsgran som kantzon är inte bra prioriterad naturvård. Det kan vara bättre att skapa en ny funktionell kantzon när nästa skogsgeneration växer upp. Sid. 74. Stycket om vattendrag som inte är vattenförande året om borde endast gälla vatten med särskilt höga värden. Texten bör därför flyttas in under det avsnittet.

4 REMISSYTTRANDE 4(5) Sid. 75. För in cirka vid meterangivelserna. Sid. 80. Det behövs förklaring till vad blå målklasser är och de olika klassningarna samt att den föregås av en naturvärdesbedömning av vattnet. Överfart över vattendrag vid terrängkörning I huvudsak bra kapitel med tydliga illustrationer. Vi invänder mot att överfarter som t.ex. virkesbroar generellt ska finns tillgängliga för efterföljande åtgärder. Utrustningen är dyr och det är inte säkert att det är samma aktör som ansvarar för senare åtgärder. Det är också risk att överfarten glöms kvar. Vi invänder mot att samma nivå på hänsyn ska tas vid överfarter över diken. Det bör räcka med enklare hjälpmedel för att undvika skador. Kulturmiljöer Det är positivt att kulturstubbar införs tydligt i det praktiska arbetet. Se över användningen av olika begrepp, vissa förklaras, andra inte. Under avsnittet Inventeringar och kunskapsläget finns sifferuppgifter utan källhänvisning Processbeskrivning/problemidentifiering. Avsnittet är generellt och inte bara kopplat till kulturmiljövård, det borde egentligen lyftas fram till inledningskapitlen. Friluftsliv och rekreation Vi anser att målbilderna i huvudsak är bra. Ett tydliggörande av hur sektorsansvaret ska uttolkas i detta sammanhang behöver göras. I de flesta fall ska hänsynen rymmas inom ramen för sektorsansvaret och den generella hänsynen och då handlar det om att ta fram målbilder som visar hur man tar hänsyn kopplad till rekreation och friluftsliv så bra som möjligt inom denna ram. Vilka delar av målbilderna som ska hänföras huvudsakligen till generell hänsyn och rymmas inom gränsen för intrångsbegränsningen respektive vilka delar som bygger på att markägaren eller samhället gör åtaganden som går utöver denna nivå. Gruppens målbilder bygger i flera avseenden på att samhället inklusive kommunerna tillhanda håller medel och resurser för att kompensera markägare för produktionsbortfall. Hur prioriteringar görs när den samlade hänsynen till natur- och kulturmiljövärden och friluftsliv och rekreation ska rymmas inom ramen för intrångsbegränsning. Definitioner av begrepp behöver utvecklas ytterligare.

5 REMISSYTTRANDE 5(5) Avslutningsvis vill vi påpeka att vi gärna fortsätter att arbeta med Skogsstyrelsen i dialogform. Det har varit en unik process som skett på ett demokratiskt sätt. Ett möjligt fortsatt område till dialog skulle kunna vara kring traktplanering/avverkningsanmälan. LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND Sten Frohm Skogsdirektör LRF Skogsägarna Sofia Backéus Handläggare