Synpunkterna är framarbetade vid en workshop i Falun den 17 april, där merparten av distriktets personal medverkade.
|
|
- Jan-Erik Lund
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Distrikt Södra Dalarnas synpunkter på remiss Ändringar av föreskrifter och allmänna råd till 30 skogsvårdslagen samt remiss Målbilder för god miljöhänsyn. Synpunkterna är framarbetade vid en workshop i Falun den 17 april, där merparten av distriktets personal medverkade. Ändringar av föreskrifter och allmänna råd till 30 skogsvårdslagen Sid. 9 - Hänsynskrävande biotoper, kulturmiljöer och kulturlämningar På sid 42 framgår det att en representant för skogsbruket har föreslagit att de allmänna råden avseende äldre sandtallskogar ändras på ett sådant sätt att texten kompletteras med att det ska vara ett påtagligt inslag av mycket gamla träd. Detta är något vi reagerar på. I dessa miljöer är det ofta en kontinuitet av träd som är skyddsvärd och naturvärdena är ofta kopplade till marksvampar som bildar mykorrhiza med träden. Det är ofta så att skogen är skyddsvärd just på grund av svamparnas samarbete med träden, oavsett om träden är gamla eller inte. Därför kanske det räcker med enbart ett gammalt träd som signalerar att det kan finnas lång trädkontinuitet på platsen. Sid 12 - Prioritering av hänsyn I art- och habitatdirektivet finns ett flertal skyddsvärda miljöer listade. Bland annat finns mossar upptagna på den listan. Då art- och habitatdirektivet ska gå före vid prioritering av hänsyn torde detta innebära att trädbevuxna myrar som inte är impediment ska prioriteras lika högt som andra hänsynskrävande biotoper t.ex. urskogsrester eller för den delen också nyckelbiotopklassade områden. Då naturvärdena vanligtvis är låga i mossemiljöerna känns det fel om prioriteringen skulle ske på det sättet. Ett annat exempel är hänsyn som ska utformas på grund av fågeldirektivet. I listan saknas t.ex. mindre hackspett och lavskrika. Innebär detta att lavskrikans miljöer ska prioriteras ner till förmån för annan hänsyn? Prioriteringen blir något stelbent med den nya föreslagna skrivningen. Direktiven är ju mycket schablonartade, då de ska gälla hela EU-området. Den gamla skrivningen om att hänsynen till naturvårdens intressen ska utformas så att den biologiska mångfalden gynnas så mycket som möjligt är ur den aspekten bättre, även om den är något svårtolkad. Den beskriver i alla fall tydligt vad utgångspunkten är. I de allmänna råden borde man därför lägga till att utgångspunkten är att hänsynen till naturvårdens intressen ska utformas så att den biologiska mångfalden gynnas så mycket som möjligt. På det viset
2 är det möjligt att förklara varför tallmossen prioriteras ner om det finns en naturskogsrest inom en annan del av den berörda delen eller om avverkningen t.ex. bör anpassas till lavskrikans krav. Det framgår heller inte i föreskrifterna hur prioriteringen ska ske bland hänsynskrävande biotoper, gamla träd och skyddszoner mot sjöar och vattendrag. Finns det en fallande turordning mellan punktsatserna i föreskrifterna eller ska man betrakta dem som likvärdiga i prioriteringssammanhang? Sid 31 - Artskydd generellt Det är bra att man poängterar att det finns ett glapp mellan rödlistan och artskyddsförordningen. Om man ska ta bort rödlistade arter som högsta hänsynsprioritet måste relevanta rödlistade arter finnas med i artskyddsförordningen. Vissa rödlistade arter av högre hotkategorier förekommer på punktobjekt t.ex. flera hundra år gamla tallågor. Dessa kommer inte att kunna återskapas inom en överskådlig framtid. Prioriteringen av dessa arter försvinner helt med den nya skrivningen. Med tanke på att den svenska modellen för bevarande av biologisk mångfald bland annat bygger på att arter ska kunna sprida sig och utbyta gener med andra populationer just genom att utnyttja punktobjekt i det brukade skogslandskapet så känns det fel att ta bort prioriteringen av faktiska förekomster av rödlistade arter. I en hänsynskrävande biotop är det ju inte alls säkert att dessa arter finns där idag eller att de kommer att etablera sig där i framtiden. Sid 50 Prioritering av hänsyn I sista stycket på sidan står det att markägaren fritt kan välja vilken hänsyn ur grupp 2 som ska prioriteras. Då det inte finns någon skrivning någonstans om att utgångspunkten för prioriteringen ska vara att den biologiska mångfalden ska gynnas så mycket som möjligt, så kan detta leda detta till att prioriteringen istället blir så praktisk som möjligt för markägaren. Vi har inte uppfattat att det varit tydligt att det är upp till markägaren att bestämma detta tidigare, utan det ska vara de naturvärden som finns i den aktuella berörda delen som styr hur prioriteringen ska se ut. Per-Anders Ingebro Målbilder för god miljöhänsyn Hänsynskrävande biotoper För att identifiera hänsynskrävande biotoper har dialogen skapat ett hjälpmedel, som består av en manual för att bedöma frekvensen av vanligt förekommande substrat i hänsynskrävande biotoper. Ansatsen är lovvärd, men presenterat resultat är inte tillräckligt utvecklad. Det föreslagna antalet för frekvenserna: förekomst, flera, tydligt och rikligt är detsamma som i Checklistan som daladistrikten använder som stöd för klassificering av nyckelbiotoper. Några av distriktets medarbetare har i fält provat manualen för målbilderna och de olika frekvenserna. De ät tämligen överens om att nivån för de olika beskrivna målbilderna är genomgående för hög. Ofta
3 hamnar man nära gränsen för att hänsynskrävande biotopen ska hålla nyckelbiotop klass. Det framkommer inte i instruktionen av hur manualen ska användas om det är en eller flera av punktsatserna som ska vara uppfyllda för att biotopen ska kvala in som hänsynskrävande biotop. Dessutom verkar några av biotopbeskrivningarna inte följa den beskrivna strukturen. Några av bilderna av hänsynskrävande biotoper, t.ex. den på sumpskog, visar så stora naturmiljövärden att man genast assiosierar med nyckelbiotop. Vi ser att metoden för att beskriva hänsynskrävande biotoper genom att kvantifiera en minigräns av viktiga substrat är mycket lovvärt. Vi anser att det inte är färdigt utvecklat och arbetet bör fortgå med att utveckla beskrivningarna. Vi ser att det även saknas målbeskrivningar för några hänsynskrävande biotoper, bl.a. äldre trädbestånd med påtaglig stor mängd död ved, skogsområden med gamla träd och liten mängd död ved, skogsbäckar med äldre skog och som inte är örtrik. Skyddszon mot våtmarksimpediment Metoden att dela in våtmarkszonen i åtta olika zon typer, och ge varje zon en särskild hänsynsform. Är mycket bra. För att förtydliga det ännu mer, bör det framgå om modellen är tillämplig på våtmarker som är trädbärande impediment, små öppna våtmarker (0-1 ha), lågproduktiv skog på våtmark omgärdad med en bred trädlös lagg. Träd och buskar med naturvärden Här är det uppräknat exempel på naturvärdesträd samtidigt som strukturen med Hänsyn finns med och det ger ett motsägelsefullt budskap. För de föreslagna exemplen på naturvärdesträd har i ett par fall kraven skärps jämfört med allmänna råden 7:18: träd med öppna brandljud har blivit träd med påtagliga, öppna brandljud, och träd med spår av äldre kultur har blivit träd med tydliga äldre kulturspår. I målbilderna för träd och buskar saknas målbilder för all form av död ved. Ordet grov som används för avvikande grova träd och för grov hassel, asp och al bör definieras för att öka tydligheten. Lars-Olof Sarenmark Kantzoner mot sjöar och vattendrag I stort ser det bra ut! Men några synpunkter på förbättringar enl nedan: - Där det står ca 10 m önskar jag att det står 10 m eller mer. Att skriva ca bjuder in till visst glidande på metrarna. - Efter en avverkning kan området kring ett utströmningsområde bli än fuktigare eller blött. Ett körspår utanför ett utströmningsområde kan där med efter
4 avverkning vattenfyllas och då mer likna en körskada. En tydligare beskrivning om försiktighet i direktanslutning till utströmningsområdet kan vara bra. - Att beskriva avstånd med trädlängd är inte riktigt bra då en trädlängd kan variera starkt. - Då man skall plockhugga i en kantzon kan det vara bra att veta ungefär hur mycket man kan ta ut. Man kan säga att skuggningen skall vara minst 50% efter avverkning men jag tror det är lättare att tänka sig en upp till en tredjedel av volymen i kantzonen. Vid känsliga vatten kanske en femtedel är gränsen. - Då man med tanke på skaderisken (insekter o.dyl.) avverkar kantzonen kan det vara bra att vet hur mycket som trots allt bör lämnas. Bild 32a visar ungefär hur det kan se ut men här finns stort utrymme för fri tolkning. Ett liknande problem uppstår om man vill hugga upp luckor efter vattendraget. Hur stora kan dessa luckor vara. En van planerare kanske kan göra en bedömning var dessa luckor bör ligga och hur stora de kan vara utan att påverka vattnet men även här kan det finnas stor variation i tolkningen. - Vid övrig markberedning och sådd/plantering får man inte gå närmre än 5 m. Detta rimmar lite illa då 10 m skall lämnas maskinfritt och med tiden bli en naturlig kantzon. Det är troligtvis mer tydligt om man håller sig till 10 m i alla ingrepp. Johan Baudou Hänsyn till friluftsliv och rekreation Nya grepp för bruka utan att förbruka Vem bär egentligen ansvaret? En tydligare politisk inriktning på ett bredare plan behövs. Sista stycket s. 131 Om att kommunerna har det övergripande ansvaret för människors livsmiljö och det lokala friluftslivet. Här behöver det göras något tydligt politiskt för att få det mera hållbart, inte bara på papperet. Ansvarsfrågan löses inte av någon aktör själv. Det behövs nya grepp för samverkan i skogen. Akta så inte sociala värdet försvinner På sidan 132 fortsätter tankarna hur arbetet ska gå till. Det verkar bra det som skrivs, men frågan blir kan vi lyckas med detta eller kommer denna text att falla bort under remissrundan hos andra aktörer? Antar att det var dessa skrivelser som gjorde att man reagerade starkt från skogsnäringen tidigare när kartläggningsarbetet startade kring de sociala värdena. Varför finns det inte i dag ett närmare samrådsförfarande och samverkan mellan kommuner och myndigheter framförallt mot skogssektorn? Här måste t.ex. kommunförvaltare, Skogsstyrelsen och Länsstyrelsen finna en samverkansform med krav på skogsägare och skogsnäringen när det gäller brukande av skog. Politiskt behöver det även göras mer med anslag för ägande kring närmiljöer.
5 Det är viktigt att ämnet sociala värden bevakas så inte dessa sidor försvinner, utifrån tidigare kritik från näringen. Börja tänk socialt Genom att ex. en markägare eller skogsplanläggare börjar tänka i ett socialt perspektiv så finns möjligheter att man även bygger med befintliga miljövärden och skapar framtida mervärden där naturen, rekreationen och hälsan vinner väg samtidigt som det kan ge avkastning inom acceptabla nivåer. Andra krav De sociala skogarna inkluderat närskogar, friluftsskogar, uppehållsplatser och stigar/leder behöver ha mer framförhållning. De borde prioriteringssättas, kanske innefattas av andra regler, exempelvis krav på andra/fler samrådspartner, en utförligare beskrivning i avverkningsanmälan, längre tid än de 6 veckor som gäller i dag för en avverkningsanmälan, etc. Det måste ringa en klocka! Sidan : Andra stycket s. 135, meningen som pratar om meter, måste bli tydligare. Det är lätt att fastna i dessa meter trots att det står innan att den geografiska utsträckningen bestämmer. Avstånden måste definieras utifrån att upplevelsevärden finns. Det är därför viktigt hur man planlägger dessa områden. Det måste göras ifrån ett helt nytt tänk bland skogsnäringens aktörer. På samma sida uppstår frågor kring målbilderna för närskogarna. Hur klara lagkrav gällande återväxter, om ex markberedning görs mycket skonsam. Kan undantag enligt lag då gälla? Hur klarar vi av skogsskötsel helt utan körskador (skador uppfattas ju väldigt subjektivt bland allmänheten)? Uppehållsplatser visar ju på att människor vistas här. Här måste ju alla de skogliga aktörerna i så väl planering som aktivt på plats ha tydliga målbilder som säger att här måste vi ta hänsyn på detta sätt. Det måste ringa en klocka! Saknad av tidigare dokumentation Hur klara eller orka ta dialogen utifrån att det finns önskemål om samråd, när man inte vet vem som använder, i visa fall har en plast funnit i generationer och markägaren känner inte till något, utifrån någon form av ett allemansrättsperspektiv. Markägaren bör få en tidig fråga inför en skoglig skötsel åtgärd. Finns det något som röjarlaget, avverkningslaget (maskinerna) bör veta. Ska något avgränsas ur ett socialt perspektiv? Den frågeställningen tar man inte idag. Det finns nästan heller ingen information om sociala värden i några former varken i både kart- eller dataregister. Utbildning behövs För att jobba med alla i skogar med de fyra nämna kategorier (närskogar, friluftsskogar, uppehållsplatser och stigar/leder) krävs också att utbildning kring hyggesfria skötselmetoder och naturvårdande skötsel tar fart och att man från näringen ser detta som en möjlighet att utveckla sitt
6 skogsbrukande och inte bara som ett hinder till trakthyggesbruket. Här är det många aktörer som måste vakna om vi ska nå flera av våra miljökvalitetsmål. Bredare dialog och mer styrmedel Kommunerna och skogsägare som äger skogen intill de fyra trappstegskategorierna (s.133) borde ha en närmare dialog. Likaså måste skogsnäringen ta sitt ansvar att jobba med lösningar med utgångspunkt som även inkluderar sociala värden. Ekonomiska styrmedel måste nog också från politiskt håll hjälpa till för att få en förändring, åtminstone för en längre period för att förändringar självmant ska träda i kraft och hinna bli accepterade. Sammanfattning Man kan sammanfattningsvis säga att skogar som är viktiga ur ett socialt perspektiv för bl.a. friluftsliv, rekreation, turism, hälsa och boendemiljö som måste motställas ekonomisk avkastning är så mycket mer komplexa. Idag har vi inga bra verktyg för att lösa dessa skogar utan konflikter. Det måste till ytterligare en ny dimension när vi hanterar och brukar dessa skogar. Att allt som oftast, som det görs idag, fortsätta att ställa produktion och miljö mot varandra räcker inte. Man måste ställa dessa skogar mot deras närmiljö - boende, skolor, institutioner, friluftsområden, badplatser, serviceanläggningar, etc Roger Eriksson
3Tillföra föda till vattenlevande organismer. 4 Ge beskuggning. 5 Tillföra död ved. 6 Bevara biologisk mångfald
Kantzonernas funktioner Vattendrag och sjöar med omgivande skog, kantzoner, ska betraktas som en enhet. Variationen i naturen är stor och den ena bäcken eller sjön och dess omgivning är inte den andra
Läs merSvenska modellen. Skydd. Ex HF. Generell hänsyn
Svenska modellen Skydd Ex HF Generell hänsyn MILJÖHÄNSYN VID SKOGLIGA ÅTGÄRDER BEVARA FÖRST -- NYSKAPA NU!!... ÅTERSKAPA B E V A R A F Ö R S T Ä R K Skog med naturvärden knutna till marksvampar, hänglavar,
Läs merMorakärren SE0110135
1 Naturvårdsenheten BEVARANDEPLAN Datum 2007-02-05 Beteckning 511-2005-071404 Morakärren SE0110135 Bevarandeplan för Natura 2000-område (enligt 17 förordningen (1998:1252) om områdesskydd) Inledning Bevarandeplanen
Läs merAnteckningar från Dialogexkursionen 8 november 2012
Datum 2012-11-21 Diarienr 1(6) Stockholms distrikt Sören Nissilä, Natur/Miljö Sörmlands distrikt Linda Nilsson Anteckningar från Dialogexkursionen 8 november 2012 Introduktion till dagen Frågeställningar
Läs merNATURVÄRDEN VID SÖDRA TÖRNSKOGEN, SOLLENTUNA KOMMUN
NATURVÄRDEN VID SÖDRA TÖRNSKOGEN, SOLLENTUNA KOMMUN Inledning Inför en planerad exploatering vid södra Törnskogen i Sollentuna kommun har Ekologigruppen AB genomfört en bedömning av områdets naturvärden.
Läs merPEFC miljöstandard för skogsentreprenörer
PEFC miljöstandard för skogsentreprenörer Utdrag ut TD II med tillämpningsanvisningar. Version 1.5 Tel: 08-655 41 94 mail: info@smfcert.se Internet: www.smfcert.se PEFC skogsstandard Målsättningen för
Läs merVikten av småbiotoper i slättbygden. www.m.lst.se
Vikten av småbiotoper i slättbygden www.m.lst.se Titel: Utgiven av: Text och bild: Beställningsadress: Layout: Tryckt: Vikten av småbiotoper i slättbygden Länsstyrelsen i Skåne län Eco-e Miljökonsult (Malmö)
Läs merMAGGÅS 25:6 ID 9197. Vålarna Östra-1-121008 ORSA. Avverkning
Vålarna Östra-1-121008 ID 9197 Fastighetsägare SVEN UHLÅS SJURBERG BOCKGATAN 7 79532 RÄTTVIK sven.uhlas@naturbruketsiljan.se Beståndsuppgifter Areal: 5,3 ha Nord: 6770049,7 Lat: Öst: 497957,3 N 61 3 54,7023"
Läs merSynpunkter på skötsel av olika miljöer i Nitta
2011-02-25 Dnr Sven-Olof Johansson Samhällsföreningen i Nitta Drabantvägen 4 523 99 HÖKERUM Synpunkter på skötsel av olika miljöer i Nitta 2010-05-28 träffades K-G Fridén, Sven-Olof Johansson samt Peter
Läs merSkogen förr. Skog som ska röjas. Skog som ska gallras. Skogen idag
Skogen Tiden På Brånstrands familjelantgård får Du uppleva skogen under lokala förhållanden.vårt mål idag är att bruka skogen så att det naturliga kretsloppet störs så lite som möjligt. Ta del av skogens
Läs mer- Utgångspunkten för skogsproduktion måste vara att denna bedrivs inom ekosystemets ramar.
Vårt Dnr: Till Skogsstyrelsen Jönköping Stockholm 2015-04-13 Kunskapsplattform för skogsproduktion Naturskyddsföreningens remissvar Sammanfattning av Naturskyddsföreningens synpunkter Föreningen anser
Läs merMål för skogsskötsel och naturvård i Timrå kommun
Mål för skogsskötsel och naturvård i Timrå kommun Antagen av kommunfullmäktige 2012-09-24 109 2(5) Skogsbrukets mål Bedriva skogsbruk enligt reglerna för miljöcertifiering enligt FSC-standard. Bevara och
Läs merBildande av naturreservatet Högemålsbranten i Jönköpings kommun
BESLUT Sida 1/8 Doss nr 0680-02-226 Marie Andersson Områdesskydd Naturavdelningen 036-39 5408 Enligt sändlista Bildande av naturreservatet Högemålsbranten i Jönköpings kommun Beslut Länsstyrelsen förklarar
Läs merBildande av naturreservatet Bjurforsbäcken
FÖRSLAG TILL BESLUT 1 (6) Datum Vår beteckning 2009-06-02 2009-001066 Handläggare: Peter Klintberg Tel: 0226-645047 E-post: peter.klintberg@avesta.se Er beteckning Bildande av naturreservatet Bjurforsbäcken
Läs merAxamoskogen -Nyckelbiotoper och naturvärden 2016
Axamoskogen -Nyckelbiotoper och naturvärden 2016 Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Metodik och avgränsning... 3 Resultat... 4 Områden... 4 Arter... 4 Områdesredovisning... 5 Litteratur... 11 Framsidans
Läs merBevarandeplan Natura 2000 Mörtsjöbäcken
Dnr 511-7956-05 00-001-064 Bevarandeplan Natura 2000 Mörtsjöbäcken Upprättad: 2005-08-12 Namn: Mörtsjöbäcken Områdeskod: SE0630202 Områdestyp: SCI (Art- och habitatdirektivet) Area: 0,5 ha Skyddsform:
Läs merBilaga 2. Förteckning över objekt där hänsyn bör tas. Objektnummer hänvisar till karta.
Bilaga 2. Förteckning över objekt där hänsyn bör tas. Objektnummer hänvisar till karta. Östra sträckningen Trekilen- Stocklunda Objekt-nr Biotoptyp Y- 1 Rikkärr 146 36 53 704 60 06 Våtmark av rikkärrskaraktär.
Läs merMål och riktlinjer för Karlstads kommuns skogsbruk på förvaltningsskogen
sid 1 (5) TEKNIK- OCH FASTIGHETSFÖRVALTNINGEN Natur- och parkenheten 2012-12-14 Mål och riktlinjer för Karlstads kommuns skogsbruk på förvaltningsskogen Karlstads kommuns skogsinnehav är indelat i två
Läs merRIKTLINJER FÖR FÖRVALTNING AV KALIX KOMMUNS SKOGSINNEHAV
RIKTLINJER FÖR FÖRVALTNING AV KALIX KOMMUNS SKOGSINNEHAV Skogsområde vid kyrkan i Morjärv/2012 BAKGRUND OCH SYFTE Kalix kommuns totala skogsinnehav omfattar 543,9 ha, varav produktiv skogsmark närmare
Läs merVi kräver ett stopp för Skogssällskapets utförsäljning av Svartedalens naturreservat och Natura 2000- område!
Vi kräver ett stopp för Skogssällskapets utförsäljning av Svartedalens naturreservat och Natura 2000- område! Stiftelsen Skogssällskapet lockar i annonser (se bl.a. GP 12 och 14 september) till köp av
Läs merExkursion inom projektet DIALOG OM MILJÖHÄNSYN
MINNESANTECKNINGAR 1(5) Datum 2012-10-24 Diarienr Exkursion inom projektet DIALOG OM MILJÖHÄNSYN Tid: 2012-10-24 Plats: Deltagare: Antecknat av: Siljansfors Ca 42 deltagare (Se adresslista från Maria Nilsson)
Läs merArt enligt Natura 2000 Arten hålträdsklokrypare påträffades vid en inventering 1996.
1(8) Bevarandeplan för Natura 2000-område SE 0430156 psci beslutat av Regeringen 2002-01. SCI fastställt av EU-kommissionen 2004-12. Bevarandeplan kungjord av Länsstyrelsen i Skåne län 2005-12-16. Kommun:
Läs merBilaga 3 Naturvärdesinventering översiktlig
Bilaga 3 Naturvärdesinventering översiktlig Naturtypsinventering av område Garpkölen med omnejd Området norr om Garpkölen domineras av produktionsskog med stora ytor med contortatall (Pinus contorta).
Läs merBildande av Stora Boda naturreservat i Motala kommun samt fastställande av skötselplan för naturreservatet
Naturvårdsenheten Beslut 2013-12-04 sid 1 (6) 511-1125-12 0583-225 Bildande av Stora Boda naturreservat i Motala kommun samt fastställande av skötselplan för naturreservatet Länsstyrelsens beslut Länsstyrelsen
Läs merProgram för Jönköpings kommuns skogar
1 Program för Jönköpings kommuns skogar Borttaget: och trädbärande marker Jönköpings kommun har ca 5 000 ha skog bestående av 50 % lövskog och 50 % barrskog. 1 100 ha av skogsmarken är naturreservat och
Läs merSvenska Jägareförbundet får härmed lämna följande yttrande över rubricerad remiss.
2013-05-31 Skogsstyrelsen Remissvar Översyn av föreskrifter och allmänna råd för 30 SvL Svenska Jägareförbundet får härmed lämna följande yttrande över rubricerad remiss. Sammanfattningsvis välkomnar Svenska
Läs merKronobergs läns författningssamling
Kronobergs läns författningssamling Länsstyrelsen Länsstyrelsens kungörelse med föreskrifter om naturreservatet Flymossen, Ljungby kommun 07FS 2011:06 Utkom från trycket den 20 juni 2011 beslutade den
Läs merLäge Påverkan Konsekvenser Fortsatt arbete och möjliga åtgärder
Tabell 6.4.3 Specifik påverkan och konsekvens för naturmiljön längs med UA1v - profil 10 promille Djurhagen I Skogsparti öster om Djurhagen Börringesjön och Klosterviken Smockan - Fadderstorp - Fiskarehuset
Läs merInformation till prospekteringsföretag i Västerbotten
Maj 2010 Information till prospekteringsföretag i Västerbotten OMRÅDEN SOM KRÄVER SÄRSKILD HÄNSYN Nationalparker Syftet med nationalparker är att bevara ett större sammanhängande område av en viss landskapstyp.
Läs merSkogsstyrelsens författningssamling
Skogsstyrelsens författningssamling ISSN 0347-5212 Skogsstyrelsens föreskrifter (SKSFS 2011:2) och allmänna råd om stöd till vissa åtgärder inom skogsbruket; beslutade den X månad 2014. SKSFS 2014:X Utkom
Läs merBeslut om bildande av naturreservatet Karsvreta träsk i Österåkers kommun
Österåkers kommun Samhällsbyggnadsnämnden Datum: 2015-09-18 Ärende/nr: 2012/0210-0043 Beslut om bildande av naturreservatet Karsvreta träsk i Österåkers kommun (3 bilagor) Uppgifter om naturreservatet
Läs merBilaga 1 ÖVERGRIPANDE FÖRUTSÄTTNINGAR 1. MILJÖBALKEN...2
2009-10-15 Strömstad Kommun VINDKRAFTSPLAN 2009 Bilaga 1 ÖVERGRIPANDE FÖRUTSÄTTNINGAR INNEHÅLL 1. MILJÖBALKEN...2 2. RIKSINTRESSEN, MB 3 & 4 kap...2 2.1 Naturvård, 3 kap 6... 2 2.2 Friluftsliv, 3 kap 6...
Läs mer6NRJDUPHGK JD QDWXUYlUGHQ L6WRFNKROPVOlQ. Björn Möllersten
6NRJDUPHGK JD QDWXUYlUGHQ L6WRFNKROPVOlQ Björn Möllersten Text och layout: Björn Möllersten Författaren och Naturskyddsföreningen i Stockholms län Tryckt hos Nykopia, Stockholm 1997 ISBN 91-972449-6-1
Läs merNaturvärdesinventering Johannisdalsskogen och Västra Sömsta Köpings kommun
Naturvärdesinventering Johannisdalsskogen och Västra Sömsta Köpings kommun Sammanfattning 3 Allmän beskrivning av området 4 Metodik 6 Resultat naturvärdesinventering 7 Delområden med naturvärden 7 Rekommendationer
Läs merDen lönsamma skogsgården Mats Blomberg, Södra
Den lönsamma skogsgården Mats Blomberg, Södra Skogens framtid inspiration och innovation /Regional dialog kring nationella skogsprogrammet Växjö 2015-09-30 2015-10-05 1 Några nyckelfakta Tre fjärdedelar
Läs merE18 Enköping-Stockholm,Tpl Kockbacka
E18 Enköping-Stockholm,Tpl Kockbacka Upplands-Bro kommun, Stockholms län UNDERLAG FÖR SAMRÅD: generella biotopskydd, artskydd och strandskydd, 2013-10-09 Projektnummer: 884258 Bakgrund om projektet Befintlig
Läs merSammanställning av SFV:s skogsbruk 2012
Sammanställning av SFV:s skogsbruk 2012 Sammanställning av SFV:s skogsbruk 2012... 1 Bakgrund... 3 SFV:s skogsbruk... 3 Skogsskötsel... 4 Avverkningsnivå... 4 Skogsmarkens läge... 4 Ägoslagsfördelning...
Läs merBevarandeplan för Natura 2000-område
SE 0 5201 61 Gus ta vs b er g- K o rpberge t 2005-08-15 Bevarandeplan för Natura 2000-område SE0520161 Gustavsberg-Korpberget EU:s medlemsländer bygger upp ett sk. ekologiskt nätverk av naturområden som
Läs merÖVERSIKTLIG BIOTOPKARTERING OCH
NATURCENTRUM AB NATURINVENTERINGAR ÖVERSIKTLIG BIOTOPKARTERING OCH NATURVÄRDESBEDÖMNING Kronetorps gård, Burlövs kommun UNDERLAG FÖR DETALJPLAN På uppdrag av FOJAB Arkitekter, Malmö 2010-03-18 Uppdragstagare
Läs merSkogsstyrelsen och vatten. Daniel Palm, Johan Baudou
Skogsstyrelsen och vatten Daniel Palm, Johan Baudou Aktuell statistik Problem (Skogsstyrelsen) Skogsstyrelsens arbete Andel av avverkad areal där transport över vattendrag förekommer % 45 40 35 30 25 20
Läs merBESLUT 2010-06-14. Föreskrifter enligt 7 kap 30 miljöbalken gäller från 2010-06-14 även om de överklagas.
BESLUT 2010-06-14 Sidan 1 av 7 Dnr 07.0346.336 DOS-id 2022949 Bildande av Gådeåbergsbrännans naturreservat Härnösands kommun Objektnummer 1025246 Län Västernorrland Kommun Härnösand Socken Säbrå Fastighet
Läs mer13 praktiska allmänna skötselråd - För ökad biologisk mångfald tack vare motorbaneaktiviteter
13 praktiska allmänna skötselråd - För ökad biologisk mångfald tack vare motorbaneaktiviteter 04-30 Skötselplan - anvisningar Detta är en generaliserad preliminär skötselplan för att underlätta igångsättning
Läs merFörslag på utvidgade strandskyddsområden i Kalix
2013-11-28 1 Förslag på utvidgade strandskyddsområden i Kalix Andra remissomgången Badstränder på Halsön I förslaget är det 20 områden som föreslås ha utvidgat strandskydd. Inför översynen fanns det 106
Läs mer7.5.7 Häckeberga, sydväst
7 och analys Backlandskapet i sydvästra delen av Häckeberga 7.5.7 Häckeberga, sydväst Naturförhållanden Den sydvästra delen av Häckeberga naturvårdsområde består av ett omväxlande halvöppet backlandskap
Läs merVanliga frågor och svar om Natura 2000
Vanliga frågor och svar om Natura 2000 Vad är Natura 2000? Natura 2000 är EU s nätverk av skyddade naturområden. Alla medlemsstater är skyldiga att peka ut en viss areal av varje naturtyp som finns representerad
Läs merErfarenheter från Kometområdet Kronobergs län, 2010-2014
Erfarenheter från Kometområdet Kronobergs län, 2010-2014 Foto: Mats Blomberg. Kometprogrammet Vad är det? Kronobergs län har under perioden 2010 till 2014 varit ett av fem försöksområden i projektet Kometprogrammet
Läs merEolus Vind AB Naturvärdesbedömning Rångedala / Falskog
Eolus Vind AB Naturvärdesbedömning Rångedala / Falskog Örnborg Kyrkander Biologi och Miljö AB Naturvärdesbedömning Rångedala / Falskog sida 2 Naturvärdesbedömning För att kunna avgöra vilka områden i en
Läs merBevarandeplan för. Klövberget (södra) SCI (Art- och habitatdirektivet) Mittpunktskoordinat: 1543249 / 6900148
Dnr 511-8928-06 00-001-064 Bevarandeplan för Klövberget (södra) Upprättad: 2006-12-15 Namn: Klövberget (södra) Områdeskod: SE0630129 Områdestyp: SCI (Art- och habitatdirektivet) Area: 46 ha Skyddsform:
Läs mer4126 Gyllebo. Areal värdekärna 41 ha Areal skyddszon 0 ha Areal utvecklingsmark 49 ha Areal arronderingsmark 0 ha
4126 Gyllebo Kommun Simrishamn Totalareal 129 ha Naturgeografisk region 8 Areal land 91 ha Objektskategori Ä Areal vatten 38 ha Markägare Sveaskog Areal produktiv skogsmark 87 ha Areal värdekärna 41 ha
Läs mer- I några fall är behovet av att restaurera biotoper för att möjliggöra utplantering av särskilt hotade arter stort. Detta bör göras tydligt.
Naturvårdsverket att: registrator Stockholm Naturskyddsföreningens yttrande över förslag till Förvaltning av skogar och andra trädbärande marker i skyddade områden. Vårt dnr: 197/2012 NV:s dnr NV-08150-11
Läs merGranskning av Holmen Skogs skogsbruk i Härjedalen. Rapport från Fältbiologernas skogsnätverks inventeringsresa augusti 2015
Granskning av Holmen Skogs skogsbruk i Härjedalen Rapport från Fältbiologernas skogsnätverks inventeringsresa augusti 2015 Innehållsförteckning Inledning... 4 Metod... 5 Begreppsförklaringar... 6 Områdesbeskrivningar...
Läs merNaturinventering. skogsområde söder om vårdcentralen i Krokek,
Naturinventering av skogsområde söder om vårdcentralen i Krokek, bl a fastighet 1:76, Norrköpings kommun, Östergötlands län inför fortsatt planarbete för nybyggnation av bland annat förskola och bostadshus
Läs merLättfattligt om Naturkultur
Lättfattligt om Naturkultur Optimering av skogens långsiktiga värdeavkastning Mats Hagner 29-11-11 Skogsägarens nettoinkomst om trädet skördas nu 15 1 5 UBICON Rapport 6, 29 ISSN 1654-4455 -----------------------------------------------------------------------------------------------------------------
Läs merMotion till årsmöte Birdlife Sverige 2016.
Motion till årsmöte Birdlife Sverige 2016. Vi, medlemmar i Birdlife Sverige, är upprörda över att Birdlife Sverige är kvar som medlem i Forest Stewardship Council (FSC) Sverige. Anledningen till detta
Läs merRestaureringsplan för alléer på kommunal mark Allé i Södra Freberga. Motala kommun 2012-07-18
Restaureringsplan för alléer på kommunal mark Allé i Södra Freberga Motala kommun 2012-07-18 1. Inledning... 2 1.1 Bakgrund... 2 1.2 Alléer i Motala befintlig kunskap... 3 1.3 Brister och problem... 3
Läs merYttrande över Översiktsplan för Göteborg och Mölndal, fördjupad för Fässbergsdalen Samrådshandling april 2010
Göteborg 2010-06-22 Byggnadsnämnden Box 2554 403 17 Göteborg Yttrande över Översiktsplan för Göteborg och Mölndal, fördjupad för Fässbergsdalen Samrådshandling april 2010 Historik och nutid Fässbergsdalens
Läs mer3 Om Komet 5 Kometområde Östra Skåne 6 Arbetssätt 9 Vad är en skog med höga naturvärden? 11 Skyddsvärda skogsmiljöer
INNEHÅLL 3 Om Komet 5 Kometområde Östra Skåne 6 Arbetssätt 9 Vad är en skog med höga naturvärden? 11 Skyddsvärda skogsmiljöer 13 Ädellövskogar med gamla träd och död ved 15 Lundartade miljöer 17 Bondelandskapets
Läs merNaturvårdsprogram Uppdaterad kortversion 2014
Naturvårdsprogram Uppdaterad kortversion 2014 Naturvårdsprogram för Hällefors kommun Uppdaterad kortversion Ett naturvårdsprogram för Hällefors kommun antogs i komunfullmäktige 2010-11-16. I denna kortversion
Läs merPostadress Besöksadress Telefon Telefax Bankgiro E-post www
MINNESANTECKNING 1(8) Kontaktperson Miljöavdelningen Johanna Thidell 010-224 16 31 johanna.thidell@lansstyrelsen.se Naturvårdstrategi för Skåne Dialogmöte med markägare 3 oktober 2014, Malmö 13.00 16.00
Läs merRapport från inventering av naturområden vid Välsviken i Karlstads kommun
RAPPORT 1(6) Datum 2013-08-29 Diarienr Västra Värmlands distrikt Roger Gran Sundsgatan 17, 661 40 Säffle roger.gran@skogsstyrelsen.se Tfn 0533-46176 Rapport från inventering av naturområden vid Välsviken
Läs merSkogsbrukets vattenpåverkan,åtgärder samt Skogsstyrelsens roll i genomförandet av vattendirektivet. Johan Hagström Skogsstyrelsen
Skogsbrukets vattenpåverkan,åtgärder samt Skogsstyrelsens roll i genomförandet av vattendirektivet Johan Hagström Skogsstyrelsen Skogsstyrelsens roll Skogstyrelsen är förvaltningsmyndighet för frågor om
Läs merBoo Miljö- och Naturvänner
1 Boo Miljö- och Naturvänner 2015-07-17 Till Mark- och miljödomstolen i Nacka tingsrätt Sänt till Länsstyrelsen i Stockholms län Box 22 067 104 22 Stockholm Överklagan gällande Anmälan om miljöfarlig verksamhet,
Läs merFörslag till beslut om utvidgning av strandskyddsområden i Dals-Eds kommun
1(10) Naturvårdsenheten Naturvårdshandläggare Linnea Bertilsson Enligt sändlista Förslag till beslut om utvidgning av strandskyddsområden i Dals-Eds kommun Innehåll Förslag till beslut Ärendets handläggning
Läs merÖversiktlig naturvärdesbedömning inom planområde för Vista skogshöjd, Vistaberg
Naturvärdesbedömning 1 (9) HANDLÄGGARE Nicklas Johansson 08-535 364 68 nicklas.johansson@huddinge.se Översiktlig naturvärdesbedömning inom planområde för Vista skogshöjd, Vistaberg POSTADRESS Miljö- och
Läs merAnsökan om tillstånd till avverkning
Ansökan om tillstånd till avverkning i ädellövskog m.m. 1(6) Mottagare Plats för streckkodsetikett Skogsstyrelsen Avverkningsanmälan/-ansökan Box 7 351 03 Växjö Ansökan om tillstånd till avverkning Den
Läs merGRÖNPLAN FÖR GISLAVEDS TÄTORT
GRÖNPLAN FÖR GISLAVEDS TÄTORT Skala 1: 20 000 (i A3) 1 Grönplan för Gislaveds tätort på uppdrag av Gislaveds kommun, första utgåva augusti 2007. Foto, kartor, text och layout av Linda Kjellström FÖRORD
Läs merFörslag till nytt naturreservat
Sidan 1 Förslag till nytt naturreservat Ransby-Gillersberg - ett naturskogsområde i norra Värmland - Sidan 2 Ransby-Gillersberg är ett område som ligger öster om Sysslebäck, vid gränsen mot Dalarna i Torsby
Läs merPolicy för Linköpings kommuns skogsinnehav
Policy för Linköpings kommuns skogsinnehav Antagen av Teknik- och samhällsbyggnadsnämnden 2006-02-15 Inledning Linköpings kommun äger idag ca 2 600 hektar skogsmark. I denna areal är övningsområdet samt
Läs merFÄNGSJÖN & STORSJÖHÖJDEN
TJÄDERSPELSINVENTERING VID FÄNGSJÖN & STORSJÖHÖJDEN INFÖR PLANERAD VINDKRAFTSETABLERING Miljötjänst Nord Mattias Åkerstedt Sture Gustafsson Rapport augusti 2012 Rapport september 2012 Miljötjänst Nord
Läs merBilagor till: Rapport från förstudie om Biosfärområde Östra Vätterbranterna
Bilagor till: Rapport från förstudie om Biosfärområde Östra Vätterbranterna I samverkan mellan: Innehållsförteckning Bilaga 1. Beskrivning av landskapets karaktär och värden 3 1.1 Topografi 4 1.2 Infrastruktur
Läs merKonsultation angående skötsel av dammar och ängar på Kungsbacka golfbana
PM Konsultation angående skötsel av dammar och ängar på Kungsbacka golfbana Jonas Stenström Naturcentrum AB 2014-06-23 1 (5) Ängar Allmän bedömning Visserligen kan man konstatera att det verkar som att
Läs merAnsökan om tillstånd till avverkning i fjällnära skog m.m.
Ansökan om tillstånd till avverkning i fjällnära skog m.m. 1(6) Mottagare Plats för streckkodsetikett Skogsstyrelsen Avverkningsanmälan/-ansökan Box 7 351 03 Växjö Ansökan om tillstånd till avverkning
Läs merNaturvärdesbedömning i Ådö skog, Upplands Bro kommun November 2012
ADOXA Naturvård org.nr.590419-1037 F-skattsedel finns Skogshall 640 24 Sköldinge Telefon: 0708-804582, Pg 456 10 12-8 E-mail: janne.elmhag@adoxanatur.se Janne Elmhag Naturvärdesbedömning i Ådö skog, Upplands
Läs merNaturbrukarna 2016-02-29
1 Naturvårdsverket registrator@naturvårdsverket.se Yttrande: Gemensamma riktlinjer för handläggning av artskyddsärenden i skogsbruket Föreningen Sverige önskar härmed inkomma med yttrande rörande Gemensamma
Läs merNaturvärdesinventering på Åh 1:20 m fl Uddevalla kommun
Naturvärdesinventering på Åh 1:20 m fl Uddevalla kommun På uppdrag av HB Arkitektbyrå Maj 2013 Uppdragstagare Strandtorget 3, 444 30 Stenungsund Niklas.Franc@naturcentrum.se Tel. 0303-72 61 65 Fältarbete:
Läs mer25(60) Fördjupad översiktsplan, Fjällbacka 25(60)
25(60) Fördjupad översiktsplan, Fjällbacka 25(60) 26(60) Fördjupad översiktsplan, Fjällbacka NATUR, FRILUFTSLIV OCH TURISM Människan mår bra av att uppleva grönska. Grönstrukturen tilldelas i huvudsak
Läs merVad händer med Storsjön?
Vad händer med Storsjön? Storsjön är idag en övergödd sjö och detta har tidvis fört med sig besvärande massförekomst av alger. Syftet med denna skrift är att, utifrån genomförda undersökningar, informera
Läs merRemissvar till Program för Landvetter Park
Till Härryda kommun Sektorn för samhällsbyggnad Remissvar till Program för Landvetter Park Först och främst vill Göteborgs ornitologiska förening (GOF) göra klart att vi inte är motståndare till att golf-
Läs merNATURINVENTERING SKUTHAMN
RAPPORT NATURINVENTERING SKUTHAMN SLUTVERSION 2014-04-22 Uppdrag: 248148, Detaljplan - Skuthamnen i Ludvika Titel på rapport: Naturinventering Skuthamn Status: Slutversion Datum: 2014-04-22 Medverkande
Läs merFörord. Vi har ett bra och effektivt miljöarbete
Förord Vi har ett bra och effektivt miljöarbete i Sverige och Örebro län. I vårt län har vi minskat våra klimatpåverkande utsläpp med nästan 20 procent sedan 1990. Inom arbetet för minskad övergödning
Läs merOnline reträtt Vägledning vecka 26
Online reträtt Vägledning vecka 26 Jesus helar sina lärjungars blindhet Vägledning: "Jag vill se" Vi kommer till den punkt i Jesu liv, där hans eget val blir klart. Han kommer att gå till Jerusalem. Han
Läs merRegistrator Jordbruksdepartementet 103 33 Stockholm 2006-10-31. Jo 2005/520, 2147 Jo 2006/156, 512
Registrator Jordbruksdepartementet 103 33 Stockholm Jo 2005/520, 2147 Jo 2006/156, 512 2006-10-31 Jakt och fiske i samverkan (SOU 2005:116), Rätt till jakt och fiske i lappmarkerna och på renbetesfjällen
Läs merYttrande 2015-04- 29
Yttrande 2015-04- 29 Hav- och Vattenmyndigheten havochvatten@havochvatten.se Dnr: 3563-14 Yttrandet avseende; Samråd om förslag till åtgärdsprogram för havsmiljön, remissversion organiserar nio kommuner
Läs merAtt ge feedback. Detta är ett verktyg för dig som:
Att ge feedback Detta är ett verktyg för dig som: Vill skapa ett målinriktat lärande hos dina medarbetare Vill bli tydligare i din kommunikation som chef Vill skapa tydlighet i dina förväntningar på dina
Läs merNATURVÄRDES- INVENTERING STRANDNÄRA DELAR AV MÖCKELN, ÄLMHULTS KOMMUN PÅ UPPDRAG AV 2014-10-07
NATURVÄRDES- INVENTERING STRANDNÄRA DELAR AV MÖCKELN, ÄLMHULTS KOMMUN PÅ UPPDRAG AV ÄLMHULTS KOMMUN 2014-10-07 Inventering, text och foto Naturcentrum AB 2014 Strandtorget 3 444 30 Stenungsund Tel. 0303-726160
Läs merSammanställning av intervjuer med rådgivare
Bilaga 7 till Tre år med Mångfald på slätten (OVR306) Sammanställning av intervjuer med rådgivare I april 2011 har telefonintervjuer genomförts med 25 växtodlingsrådgivare från Skåne, Östergötland, Västergötland
Läs merÖversiktlig naturvärdesinventering av strandnära miljöer i Grönklitt i Orsa
Översiktlig naturvärdesinventering av strandnära miljöer i Grönklitt i Orsa 2013 Bengt Oldhammer Innehåll Uppdrag 3 Metodik 3 Resultat 3 Referenser 7 Bilagor bilder och karta 8 Omslagsbild: Råtjärnen med
Läs merVerksamhetsstrategi 2015
Verksamhetsstrategi 2015 Innehåll Inledning 4 Vårt uppdrag 5 Bruka utan förbruka 5 Skogsriket med värden för världen 6 Skogspolitiska mål 6 Produktionsmålet 6 Miljömålet 6 Sveriges miljömål och miljöarbete
Läs merDysåns avrinningsområde (677921-141225)
Dysåns avrinningsområde (677921-141225) Översiktlig beskrivning Dysån är en för regionen typisk skogså, vars avrinningsområde i huvudsak ligger i Älvdalens kommun och därmed förvaltas fisket följaktligen
Läs merPromemoria 2014-11-07
Naturvårdsenheten Promemoria 2014-11-07 sid 1 (6) 511-4251-14 0584 Nedan följer en sammanställning av inkomna yttranden över förslag till utvidgat strandskydd i Vadstena kommun samt Länsstyrelsens eventuella
Läs merSkogspolicyn 2007-03-08 2
Aktuellt: skog Skogspolicyn Naturskyddsföreningens övergripande budskap Skogens värden Lagstiftning och övriga styrmedel Områdesskydd och återskapande av skogens värden Skogsbruk Hyggesfritt skogsbruk
Läs merKronobergs läns författningssamling
Kronobergs läns författningssamling Länsstyrelsen Länsstyrelsens kungörelse med föreskrifter om naturreservatet Ekhorva i Uppvidinge kommun 07FS 2014:12 Utkom från trycket Den 27 november 2014 beslutade
Läs merUtepedagogik i Örnsköldsviks kommun 2006/2007
1 Utepedagogik i Örnsköldsviks kommun 2006/2007 Under några månader runt årsskiftet 2006/2007 har ett antal förskolor besökts i Örnsköldsviks kommun. Syftet var att undersöka hur arbetet med utepedagogik
Läs merFSC -gruppcertifiering för ett hållbart skogsbruk
FSC -gruppcertifiering för ett hållbart skogsbruk Ett ansvarsfullt skogsbruk Ett hållbart skogsbruk är en konkurrensfördel för Sverige. Sveaskog utvecklar skogens värden och är drivande i utvecklingen
Läs merTotalt finns det alltså 20 individer i denna population. Hälften, dvs 50%, av dem är svarta.
EVOLUTION Tänk dig att det på en liten ö i skärgården finns 10 st honor av den trevliga insekten långvingad muslus. Fem av dessa är gula med svarta fläckar och fem är helsvarta. Det är samma art, bara
Läs merecocom Mark- och vegetationskartering kring Videbäcksmåla, Torsås kommun 2008 Påverkansbedömning inför etablering av vindkraftspark
ecocom Mark- och vegetationskartering kring Videbäcksmåla, Torsås kommun 2008 Påverkansbedömning inför etablering av vindkraftspark 2 mark- och vegetationskartering kring videbäcksmåla 2008 Uppdrag Föreliggande
Läs merKan vi återskapa naturvärden?
Kan vi återskapa naturvärden? Erfarenheter från Sveaskogs arbete med ekoparker och naturvårdande skötsel Stefan Bleckert Peter Bergman Innehåll Den svenska modellen - bu eller bä? Ekoparker skapar nya
Läs merSynpunkter paragraf för paragraf. 3 Ersätt ordet uppkommer till kan uppkomma. andra stycket.
Er beteckning 2015/015968 Arbetsmiljöverket 11219 Stockholm Remissvar Förslag till föreskrifter om elektromagnetiska fält samt allmänna råd om tillämpningen av föreskrifterna. Medlemsorganisationerna inom
Läs merÖversyn av föreskrifter för Tivedens nationalpark konsekvensanalys
Naturvårdsverket 2015-07-30 Diarienummer NV-8544-12 Översyn av föreskrifter för Tivedens nationalpark konsekvensanalys A Allmänt 1. Beskrivning av problemet och vad man vill uppnå Förutsättningarna i Tivedens
Läs merGrön Flagg för Vallaskolan
Vallaskolan Grön Flagg för Vallaskolan Tema: Skog Hur ofta har miljörådet träffats? På Vallaskolan arbetar vi med våra miljöfrågor på elevrådet Vi träffas en gång i månaden Elever från alla klasser, år
Läs mer