ME D D E L A N D E MILJÖHÄNSYN VID FÖRYNGRINGSAVVERKNING. Delresultat från Polytax

Transkript

1 ME D D E L A N D E MILJÖHÄNSYN VID FÖRYNGRINGSAVVERKNING Delresultat från Polytax

2 MILJÖHÄNSYN VID FÖRYNGRINGSAVVERKNING Delresultat från Polytax

3 Jönköping 1998 Författare Alice Kempe Papper Copy X Upplaga ex Tryck Tabergs Tryckeri AB, Jönköping ISSN BEST NR1527 Skogsstyrelsens förlag Jönköping

4 Förord Skogsstyrelsen har på uppdrag av regeringen utvärderat effekterna av den nya skogspolitiken, särskilt med avseende på miljömålet. I utvärderingen har skogsbrukets utveckling följts upp och resultaten ställts i relation till de skogspolitiska mål som riksdagen fastställde i maj Utvärderingen har skett inom ramen för ett särskilt projekt benämnt SUS (Skogsvårdsorganisationens utvärdering av skogspolitiken). Utvärderingen har varit uppdelad i flera delutvärderingar som gett underlag för de analyser och slutsatser om de samlade effekterna av den skogspolitiken som redovisas i huvudrapporten. I huvudrapporten (Meddelande 1998:1) berörs endast översiktligt resultaten från de olika delutvärderingarna. Utvärderingen har följt en antagen effektkedja där det skogspolitiska beslutet ytterst syftar till att utveckla skogsbruket och förändra skogstillståndet. Riksdagen och regeringens beslut förverkligas av Skogsvårdsorganisationen som genom olika styrmedel påverkar skogsägarna. Skogsägarna, såväl stora som små, har ägnats särskild uppmärksamhet i utvärderingen genom deras roll som beslutsfattare vad avser metoder och åtgärder. I denna rapport redovisas mer utförligt resultaten från en utav delutvärderingarna. Miljöhänsyn efter föryngringsavverkning redovisar resultaten av inventering gjord efter Skogsvårdsorganisationens "Polytaxrutin". Inventeringen sker direkt efter föryngringsavverkning för att bedöma i vilken utsträckning hänsyn tagits till de miljövärden som registrerats före föryngringsavverkningen.

5 Innehållsförteckning Sammanfattning... 5 Bakgrund... 6 Förändringar i skogspolitiken... 6 Polytaxrutinen... 6 Miljöfunktionerna och deras gränsvärden för att motsvara 30 SVL... 8 Beräkning av sparad areal samt kostnad för sparad hänsyn... 9 Slutomdöme Materialet Antal objekt Miljöfunktionernas förekomst per landsdel Andel mark lämplig för naturlig föryngring Andel utförd markberedning inom ett år Resultat för landet och jämförelse med GRÖNSKA Resultat för respektive miljöfunktion Sparad areal Sparad virkesvolym Diskussion Bilaga Miljöfunktionerna i korthet och dess bedömning: Bilaga Intrångsbegränsningskurvan

6 Sammanfattning Miljöhänsyn vid föryngringsavverkning ingår som en delrapport i Skogsstyrelsens utvärdering av den nya skogspolitiken. Delrapporten redovisar tagen miljöhänsyn i föryngringsavverkningar och baserar sig på fältbesök både före och efter föryngringsavverkning. Inventering har skett direkt efter avverkning för att bedöma i vilken utsträckning hänsyn tagits till de miljövärden som registrerats före föryngringsavverkningen. För varje avverkat objekt har en bedömning skett av i vad mån hänsyn tagits till ett antal s.k. miljöfunktioner (markpåverkan, impediment, hänsynskrävande biotoper, träd & buskar, skyddszoner, växt- och djurarter, kulturminnen och upplevelsehänsyn) i förhållande till skogsvårdslagens (SVL) krav i 30. Lämnad hänsyn bör i första hand vara inriktad på biologisk mångfald. För att resultatet ska bli så objektivt som möjligt har varken markägare eller distriktspersonal haft kännedom om vilka objekt som ingår i inventeringen. På sikt kommer återväxtresultatet att inventeras på samma objekt. Helhetsbedömningen av objekten innebär att ca en fjärdedel av den föryngringsavverkade arealen inte når skogsvårdslagens krav på miljöhänsyn, vilket inte är godtagbart. Tabellen nedan visar emellertid också att skogsägarna på nära en femtedel av den föryngringsavverkade arealen har gjort frivilliga åtaganden som går utöver vad som krävs enligt SVL. Bättre än 30 I nivå med 30 Sämre än 30 Areal 19 % 55 % 26 % Antal objekt 14 % 58 % 28 % Resultaten visar att hänsyn till impediment, kulturmiljöer och upplevelsehänsyn beaktas i stor utsträckning vid föryngringsavverkning. Däremot brister naturhänsynen när det gäller hänsynskrävande biotoper, träd och buskar, skyddszoner samt växt- och djurarter. Vid uppföljningen av miljöhänsyn vid föryngringsavverkning enligt inventeringsrutinen GRÖNSKA 1989/91 uppfyllde 48 % av arealen SVL:s krav, 1992/93 hade andelen ökat till 74 %. Andelen är således oförändrad 1997 jämfört med 1992/93. Den nya skogspolitikens miljömål har en inriktning mot bevarande av den biologiska mångfalden medan den förutvarande skogspolitiken i större utsträckning betonade vikten av estetiska hänsyn och rekreation. Detta har lett till en skärpning av vissa föreskrifter till SVL 30. I praktiken innebär detta att det skett en positiv utveckling av lämnad hänsyn även om hänsynen inte når upp till SVL:s krav på mer än 74 % av arealen. I Polytax mäts inte den hänsyn som markägarna tar när de helt avstår från att avverka områden med höga naturvärden. 5

7 Bakgrund Skogsstyrelsen har av regeringen haft i uppdrag att utvärdera den nya skogspolitiken. En viktig del i detta är utvärderingen av miljömålet. I denna rapport utvärderas miljöhänsyn i samband med föryngringsavverkning. För detta har den s k Polytaxrutinen använts. Förändringar i skogspolitiken Den nya skogspolitiken kännetecknas av två jämställda mål, ett miljömål och ett produktionsmål. I SVL ändrades 21 till 30 och Skogsstyrelsen utformade helt nya föreskrifter om hänsyn till natur- och kulturmiljön. Tidigare låg tonvikten främst på sociala och estetiska värden, den nya skogspolitikens miljömål har en inriktning mot arternas fortlevande och bevarande av den biologiska mångfalden. Största skillnaderna jämfört med gamla skogspolitiken är i korthet följande: Avverkningsanmälan skall ske senast sex veckor innan föryngringsavverkning påbörjas, mot tidigare en månad. Hänsynsredovisning infördes i avverkningsanmälan, vilket innebär att skogsägaren i samband med anmälan om föryngringsavverkning skall redovisa den hänsyn han avser att ta till natur- och kulturmiljö- värdens intressen. Skogliga impediment skyddas. Deras karaktär får inte förändras. Träd, trädsamlingar och döda träd har lyfts fram och fått en egen rubrik i förskrifterna. Skyddszoner har också fått en egen rubrik i förskrifterna. Begreppet "Hänsynskrävande biotoper och värdefulla kulturmiljöer i skogen" har tillkommit och fått en egen rubrik i förskrifterna. Polytaxrutinen Syftet med Polytaxrutinen är att kontinuerligt följa upp måluppfyllelsen av skogspolitikens miljörespektive produktionsmål i samband med föryngringsavverkning. Polytax påbörjades 1995 och föregicks av GRÖNSKA (GRundlig Översyn av Natur-Ståndorts- och Kulturmiljö Anpassning i skogsbruket). GRÖNSKAS syfte var att översiktligt beskriva naturvårdshänsyn och ståndortsanpassning i. GRÖNSKA- inventeringar utfördes 1989/91 och 1992/93. Med Polytax bedöms i vad mån de miljövärden som fanns före avverkning tillvaratagits i samband med föryngringsavverkning. I ett senare skede ska också en återväxttaxering av samma objekt ske, vilket ger möjligheter att belysa eventuella samspel mellan återväxtresultat och miljöhänsyn samt ståndortsanpassning. 6

8 Med Polytax bedöms i vad mån lagens krav uppnåtts eller ej och om insatser utöver lagens krav gjorts. Gränsdragningarna mellan de olika nivåerna grundar sig på tolkningar av föreskrifterna och utgår ifrån att hänsynen ska göra största möjliga nytta för den biologiska mångfalden. Härvid anses i Polytaxrutinen hänsynskrävande biotoper, växt- och djurarter och träd och trädsamlingar utgöra de viktigaste delarna. Lämnad hänsyn ställs i relation till den s.k. intrångsbegränsningen. Intrångsbegränsningen är i Polytaxrutinen en kurva vars nivå baserar sig på en bedömning av hur mycket miljöhänsynen maximalt får kosta en markägare i förhållande till rotnettot. För att ett objekt skall vara godkänt enligt SVL ska när föreskrifterna så kräver, och möjligheter att ta hänsyn finns, hänsyn ha tagits upp till den nivå som motsvarar intrångsbegränsningen. Polytax är en urvalsundersökning som beträffande miljöhänsynen omfattar fältinventering före och efter föryngringsavverkning. Urvalet sker bland objekt anmälda till föryngringsavverkning och görs proportionellt mot objektets storlek. Objekten är hemliga för alla utom inventerarna, detta för att möjliggöra en objektiv inventering. Inventerarna har i de flesta fall varit utbildade nyckelbiotopsinventerare. För områden som är 5 ha och mindre ska hela området gås igenom. På större objekt görs en stickprovsinventering. Gångvägen skall planeras så att platser (bedömt på underlagsmaterial, t.ex. kartor) som kan innehålla intressanta miljövärden besöks. Utöver sådana områden så skall inventeringen av större områden ske i raka reproducerbara stråk. En mängd uppgifter som trädslagsblandning, virkesförråd, ståndortsfaktorer, ålder, befintliga träd- och buskarter, träd med bättre naturvärden, hänsynskrävande biotoper, impediment, kulturminnen, risk för körskador m.m. noteras. En karta upprättas till stöd för inventeringen. Efter avverkning återinventeras objektet. Ett omdöme ges för varje miljöfunktion (markpåverkan, impediment, hänsynskrävande biotoper, träd & buskar, skyddszoner, växt- och djurarter, kulturminnen och upplevelsehänsyn). Bedömningen beaktar varje miljöfunktion isolerad för sig i förhållande till SVL:s krav. Ingen hänsyn tas i detta skede till den totala hänsynens omfattning och intrångsbegränsningen. Ett slutomdöme görs efter en helhetsbedömning, se sid 5. För denna bedömning beräknas kostnaden för tagen hänsyn inklusive bedömt rotnetto. Miljöfunktionerna vägs samman och kostnaden för tagen hänsyn jämförs med en schabloniserad intrångsbegränsningskurva. Intrångsbegränsningen är densamma som för GRÖNSKA, dock tydligare uttryckt i Polytaxrutinens inventeringsinstruktion. För att objektet ska vara godkänt enligt SVL måste, i den mån föreskrifterna så kräver, hänsyn ha tagits upp till intrångsbegränsningen. Precis som i GRÖNSKA, ingår inte i Polytax den hänsyn som markägare tar när de helt avstår från att avverka områden med höga naturvärden. Från 1/ till 1/ inventerades objekt före avverkning. Från oktober 1996 till 1/ inventerades samma objekt efter avverkning. Objekten återinventeras vid tidpunkten för återväxttaxering, vilket beräknas ske våren år 2002 i södra Sverige och våren år 2004 för norra Sverige. Kontrollinventering har utförts på inventering före avverkning. Efter avverkning har inga kontroller i fält utförts. 7

9 Miljöfunktionerna och deras gränsvärden för att motsvara 30 SVL. Nedan följer en kort beskrivning av vilka krav som gäller vid bedömningen av varje enskild miljöfunktion. För mer detaljer, se bilaga 1. Markpåverkan: Före avverkning bedöms om det finns risk för körskador och näringsläckage. Skador skall enligt föreskrifterna undvikas helt eller begränsas, om det är möjligt inom ramen för intrångsbegränsningen. Efter avverkning kontrolleras om man tagit hänsyn till detta. Även skogsbränsleuttag har bedömts enligt de föreskrifter och allmänna råd som gällde vid inventeringstillfället. I de allmänna råden är Sverige uppdelat i fyra områden beroende av olika förutsättningar för skogsbruk. Med hänsyn till område och vegetationstyp kan man avläsa hut mycket skogsbränsle som får tas ut på objektet. Skador uppkomna vid markberedning bortses från vid denna inventering. Impediment: Impediment är den funktion som är tydligast avgränsad i 30 SVL. På skogliga impediment större än 0,1 ha gäller förbud mot avverkning och skogsvårdsåtgärder. Enstaka träd får avverkas om naturmiljöns karaktär inte förändras därav. Hänsynskrävande biotop: Med hänsynskrävande biotop avses ett mindre, avvikande område, med naturvärden. I dessa områden skall enligt föreskrifterna skador till följd av skogsbruksåtgärder undvikas eller begränsas. Före avverkning identifieras alla hänsynskrävande biotoper och de bedöms efter sitt naturvärde. Efter avverkning bedöms hur stora delar som lämnats oskadade. För att ligga i nivå med 30 ska merparten av de naturvärden som fanns innan avverkning vara kvar. Storleken på hänsynskrävande biotoper är i allmänhet högst 0,5-1,0 ha. Stora delar med höga naturvärden av ett bestånd särskiljs och beskrivs som delobjekt. Träd & Buskar: Vid all avverkning skall av hänsyn till växt- och djurlivet, kulturmiljön och landskapsbilden buskar och enstaka träd eller trädsamlingar lämnas kvar. När det finns grova lövträd, döende och döda träd över en viss diameter, hålträd, boträd, och träd som kan utvecklas till boträd, lågor och grova ikullfallna träd, samt kulturpåverkade träd, skall i första hand sådana träd lämnas kvar. Det ska finnas minst 10 stående och levande träd/ha kvar efter avverkning inklusive de med naturvärden för objekt mindre än 5 ha. För större objekt är kravet 5 träd/ha. Dessutom ska minst 50 % av lågor och döda träd, över en viss diameter, som fanns innan avverkning vara kvar. Lämnade träd skall alltid främst bestå av träd med bättre naturvärden. Finns det inga träd med naturvärden sänks kravet till 5 stående och levande träd/ha som bör lämnas, för objekt mindre än 5 ha. För objektet är större än 5 ha blir kravet 3 träd/ha. Kvarlämnade träd kan, när det för övrigt ej finns träd med naturvärden, ingå i annan hänsyn, t.ex. hänsynskrävande biotop eller skyddszon. Skyddszoner: Skyddszoner med träd och buskar skall lämnas kvar mot skogliga impediment, utmed hav, sjöar, vattendrag och öppen jordbruksmark. Zonen bör vara minst 5 meter bred i genomsnitt utmed 75% av sträckan. Enstaka träd i zonen kan vara avverkade. Anpassningen till t. ex. fuktiga områden utefter en bäck är viktiga. Ljus- och fuktighetsförhållanden är det som främst ska skyddas. Skyddszon krävs inte om skogens beskaffenhet varit sådan att det med hänsyn till stormfällningsrisken varit uppenbart omöjligt att lämna en skyddszon. Innan avverkning ritas det in på kartan var skyddszoner bör lämnas. Detta följs sedan upp vid inventeringen efter avverkning.. 8

10 Växt- och djurarter: Skador till följd av skogsbruksåtgärder skall undvikas eller begränsas för växt- och djurarter som enligt Statens naturvårdsverk är akut hotade, sårbara, sällsynta eller hänsynskrävande. Detsamma gäller växtoch djurarter som är ovanliga inom regionen. Växt- och djurarter kan vara svåra att upptäcka, speciellt om man kommer vid fel tidpunkt på året. Alla akut hotade, sårbara, sällsynta eller hänsynskrävande växt- och djurarter som hittas registreras före avverkning. Efter avverkning följs det upp om registrerade förekomster finns kvar och om hänsyn till häckningsperiod är tagen. Har avverkning skett som påverkar, men lokalen kan fortfarande utgöra livsmiljö för den aktuella växt- eller djurarten, bedöms den som att avverkning har skett i nivå med 30. Kulturmiljöer: Skador till följd av skogsbruksåtgärder skall undvikas på värdefulla kulturmiljöer. Inga skador på kulturminnen bör finnas efter avverkning, objektet bör inte heller vara övertäckt med ris. Upplevelsehänsyn: Detta registreras enbart vid behov vid bebyggelse och rekreationsområde. Upplevelsehänsyn skall främjas vid bebyggelse och allmänt nyttjade stigar och leder får ej förstöras. Beräkning av sparad areal samt kostnad för sparad hänsyn Underlag för slutomdöme. Arealen för hänsynskrävande biotoper, skyddszoner och övrig sparad areal beräknas. Övrig areal kan t.ex. vara större kantzon runt en hänsynskrävande biotop, ungskogsgrupper samt träd grupper lämnade av estetisk synpunkt. Arealer för impediment räknas ej. Det totala virkesförrådet som lämnats i hänsynskrävande biotoper och skyddszoner registreras. Det utgör ett underlag för värderingen. En grov bedömning av den totala kostnaden för sparad hänsyn görs. Kostnaden består främst av utebliven intäkt för sparade träd i hänsynskrävande biotoper, skyddszoner och detaljhänsyn. När frö- eller skärmträd lämnats räknas utebliven intäkt endast för de kvarlämnade träden med bättre värden. Den ekonomiska värderingen av sparad hänsyn görs enligt en schablon. Virkesförrådet av sparad hänsyn multipliceras med ett värde motsvarande 70% av rotpostpriset för aktuellt län. Detta eftersom man av erfarenhet i genomsnitt över landet bedömer att träden i hänsynskrävande biotoper och skyddszoner ofta är av lägre kvalitet. För att ha uppfyllt SVL:s krav skall hänsyn tas i den omfattning föreskrifterna kräver upp till nivån för intrångsbegränsning. Förts när kostnaderna för hänsynstagandet når upp till eller överstiger intrångsbegränsningen kan avsteg från föreskrifterna accepteras och objektet ändå klara 30 SVL minimikrav. Av SKS föreskrifter till 30 framgår att föreskrifterna gäller i det enskilda fallet i den utsträckning de inte är så ingripande att pågående markanvändning avsevärt försvåras (intrångsbegränsning). Baserat på förarbeten till plan- och bygglagen samt ett antal rättsfall, har detta tolkats till ett schablondiagram som används som mätnivå i Polytaxrutinen. Rotnettot fastställs genom en schablon per aktuellt län för avverkningsåret. Virkesförrådet multipliceras med genomsnittspriset för länets rotposter under 1995/96. 9

11 Slutomdöme För hela objektet görs en total sammanvägning av samtliga funktioner. Därvid tas hänsyn till intrångsbegränsningskurvan. Prioriteringen av biologisk mångfald inom objektet bedöms också, där hänsynskrävande biotoper, växt- och djurarter och träd och trädsamlingar anses utgöra de viktigaste delarna. Ett objekt kan klassas som att det ej uppnåt SVL:s krav p g a felprioritering, även om intrångsbegränsningen är nådd. Nedan följer en beskrivning av nivåerna i slutomdömet, med några exempel på olika resultat. Bättre hänsyn än SVL 30. Den totala kostnaden för hänsynen når upp till eller överstiger gränsen för intrångsbegränsningen. Hänsynen har utformats så att den biologiska mångfalden gynnats så mycket som möjligt. Det innebär oftast att för miljöfunktionerna växt- och djurarter, hänsynskrävande biotoper samt träd och buskar har hänsynen varit bättre än 30. Ingen miljöfunktion har bedömts som otillräcklig enligt 30. Tillräcklig hänsyn enl. SVL 30. A) Om kostnaderna för tagen hänsyn understiger gränsen för intrångsbegränsningen skall hänsynen för samtliga miljöfunktiner lägst motsvara 30. B) Den totala kostnaden för hänsynen når upp till eller överstiger gränsen för intrångsbegränsningen. Hänsyn har utformats så att i första hand den biologiska mångfalden gynnats. Det innebär oftast att hänsynen till växt- och djurarter, hänsynskrävande biotoper samt träd och buskar varit minst 30. Hänsynen till någon eller några av de andra miljöfunktionerna kan ha varit otillräcklig enligt 30. Otillräcklig hänsyn enl. SVL 30. A) Kostnaderna för tagen hänsyn understiger gränsen för intrångsbegränsningen samtidigt som mer hänsyn krävts enligt 30. B) Den totala kostnaden för hänsynen når upp till eller överstiger gränsen för intrångsbegränsningen men hänsynen har inte gynnat den biologiska mångfalden så mycket som varit möjligt inom ramen för intrångsbegränsningen. Det innebär oftast att hänsynen till någon av miljöfunktionerna växt- och djurarter, hänsynskrävande biotoper, träd och buskar varit otillräcklig enligt

12 Materialet Antal objekt Före avverkning inventerades 444 objekt. Av dessa avverkades 80% inom ett år, och det är dessa 358 inventerade objekt som resultaten baserar sig på. Ursprungligen planerades att inventera ca 500 objekt. Flera skogsvårdsstyrelser ville få resultat för sin region. Utfallet i lottningen baserades på antalet anmälda avverkningar året innan. Avverkningsmängden blev betydligt mindre än beräknat den avverkningsäsong som lottningen utfördes. Delvis berodde detta på den stora stormen i södra Sverige under nov-1995, som innebar att det i stort sett blev avverkningstopp hela våren 1996 i berörda områden. För att kompensera den lägre avverkningsnivån gjordes reviderad lottning till de flesta skogsvårdsstyrelser. Ett antal objekt bortföll p g a att de avverkats innan inventering hann genomföras. Av de objekt som inventerats före avverkning, föll ett stort antal bort p g a att de inte avverkades inom ett år. En avverkningsanmälan är giltig i två år och ett tillstånd inom svårföryngrad skog fem år. Några enstaka objekt plockades bort p g a att naturvärdena var för höga för att låta gå förbi utan aktiv rådgivning eller införande av något skydd såsom biotopskydd eller naturvårdsavtal. Här följer bakgrundsbeskrivning av de 358 objekt som inventerades både före och efter avverkning. Totalt inventerad areal, inklusive Gotland är 2503,5 ha. Alla resultat redovisas annars exklusive Gotland om inget annat skrivs. Landsdel Inventerad areal i hektar Anmäld areal i hektar under 95/96 * 0,8 N. Norrland 712, ,4 S. Norrland 737, ,6 Svealand ,8 Götaland* 452, ,8 Tabell 1: Totalt inventerad areal per landsdel och avverkad föryngringsanmäld areal (anmäld areal * 0.8) från 1/ / * Inklusive Gotland. Miljöfunktionernas förekomst per landsdel. Några skogsvårdsstyrelser i Svealand och Götaland utförde flera inventeringar än det minimum som behövdes. Tabellen nedan visar att: Funktionen Växt- och djurarter är mer förekommande i norra Sverige. Kulturmiljöhänsyn fanns främst att ta i södra Sverige. Upplevelsehänsyn hade främst förekommit i Svealand. Hänsynskrävande biotoper fanns på över 65% av objekten utom i Götaland där de förekom på 45% av objekten. 11

13 Landsdel Antal objekt Förekomst på föryngringsanmälda objekt i % per landsdel. Träd & Buskar Växt- och djurarter Markpåverkan Impediment Hänsynsbiotoper Skyddszoner Kulturmiljö Upplevelse -hänsyn N. Norrland S. Norrland Svealand Götaland* Tabell 2: Förekomst av miljöfunktioner i procent på inventerade objekt per landsdel. *Inklusive Gotland. Markpåverkan finns på nästan varje objekt, p g a att trädbränsleuttag noterades. Träd och buskar bör finnas på varje objekt, men så är inte fallet. Förekomsten av några av miljöfunktionerna varierar starkt mellan landsdelar. Detta bör beaktas vid tolkning av resultatet. Andel mark lämplig för naturlig föryngring. 1 På varje objekt bedömdes med hjälp av skogsvårdshandboken vilken föryngringsmetod som är lämpligast. På 527 ha (22,3% av inventerad avverkad areal) bedömdes naturlig föryngring vara lämpligast metod. Detta berörde 88 (av 310) av objekten helt eller delvis. Inventeraren kunde också ange om fröträd/skärm ska, bör eller inte bör lämnas. På 857 ha hade man bedömt att fröträd ska lämnas. På en del av arealen, 20 ha. hade plantering redan utförts. När hänsyn tagits till det ses att minst 30 fröträd/ha. har ställts på 60 % av den areal där så krävs. Andel utförd markberedning inom ett år. 2 På hela eller delar av 47 (av 310) objekt hade markberedning redan utförts vid inventering efter avverkning. Det berör 12,4 % av inventerad avverkad areal var 292,8 ha (av 2366,9 ha inventerat). Vanligaste utnyttjade markberedningsformerna var harv (på 21 objekt)och djup fläckmarksberedning (på 17 objekt). 1 Resultaten från Gotland och Blekinge ingår ej. 2 12

14 Resultat för landet och jämförelse med GRÖNSKA Två inventeringsomgångar har genomförts i GRÖNSKA, 89/91 och 92/93. Resultaten förbättrades markant mellan de två inventeringarna. % /91 Grönska 92/93 Grönska 95/97 Polytax Diagram 1: Slutresultatet med minst tillräcklig hänsyn enligt SVL i Polytax och GRÖNSKA. Inventering med hjälp av Polytaxrutinen under gav resultatet i tabell 3. Resultat för hela landet 95/97* Bättre än 30 I nivå med 30 Sämre än 30 Andel areal i % enligt SVL Andel av antal objekt enligt SVL Tabell 3: Fördelning av arealer respektive objekt. Slutomdöme av miljöhänsyn vid föryngrings avverkning i förhållande till SVL. * Gotland ingår ej. Eftersom Polytax är en urvalsundersökning är resultaten behäftade med s.k. stickprovsfel. Med 95 % sannolikhet ligger den "sanna" andelen Sämre än 30 i intervallet % och för den sanna andelen I nivå med 30 eller Bättre än 30 i intervallet %. Resultat per landsdel, andel areal i %. Bättre än 30 I nivå med 30 Sämre än 30 Norra Norrland Södra Norrland Svealand Götaland* Tabell 4: Miljöhänsyn i förhållande till SVL 30. Andel av den föryngringsavverkade arealen. Gotland ingår ej. 13

15 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% Sämre än 30 I nivå med 30 Bättre än 30 30% 20% 10% 0% Götaland Svealand S. Norrland N. Norrland Diagram 2: Miljöhänsyn i förhållande till SVL 30. Andel av den föryngringsavverkade arealen. Resultat för respektive miljöfunktion Till grund för slutomdömet ligger hänsynen tagen till inom objektet förekommande miljöfunktioner. Totalt bedömdes åtta olika miljöfunktioner före och efter avverkning. Alla miljöfunktioner finns inte på alla objekt, därav kolumnen antal objekt med observationer i tabell 5. Miljöfunktioner: * Antal objekt med observationer Bättre än 30 i % I nivå med 30 i % Sämre än 30 i % Markpåverkan Impediment Hänsynskrävande biotoper Träd & buskar Skyddszoner Kulturmiljö ,5 36 7,5 Upplevelsehänsyn 67 58,2 34,3 7,5 Skyddszoner Växt- och djurarter Tabell 5: Resultat för enskilda miljöfunktioner i förhållande till SVL 30. Andel av arealen. * Inklusive Gotland. 14

16 Av diagram 3 framgår att det finns en positiv utveckling sen 89/91 års GRÖNSKA % /91 Grönska 92/93 Grönska 95/97 Polytax Markpåverkan Impediment Hänsynskrävande biotoper Träd och buskar Kulturmiljöer Upplevelse hänsyn Diagram 3: Arealandelar för olika miljöfunktioner med minst godtagbar hänsyn enligt 30 i SVL Markpåverkan: I GRÖNSKA fanns funktionen drivning som är i stort sett detsamma som markpåverkan i Polytax, förutom att skogsbränsleuttag ej beaktades. Resultatet enligt Polytax idag är 88 % minst i nivå med 30. I GRÖNSKA 89/91 var det 78 %, och 92/93 var det 93 % tillräcklig hänsyn. Impediment: Hänsynen till impedimenten har blivit mycket bättre sen första GRÖNSKA. 89/91 låg det på 62 % med minst tillräcklig hänsyn. 92/93 var det 96 %. I Polytax idag är det 91 % med minst i nivå med 30 enligt SVL. Hänsynskrävande biotoper: I GRÖNSKA fanns småbiotoper. Dessa är delvis jämförbara med hänsynskrävande biotoper i Polytax, men även funktionen skyddszon täcks in i småbiotoperna. 89/91 var resultatet 54 % med minst tillräcklig hänsyn. Detta ökade 92/93 till 78 %. I Polytax är resultatet för hänsynskrävande biotoper 76 % som ligger minst i nivå med 30. Om man lägger till skyddszoner så blir resultatet 78 %. Det går att med djupare analys få fram mer jämförbara resultat genom att jämföra grupper av småbiotoper för sig. I dagsläget är dock materialet för litet för detta. Träd & buskar: Kraven är strängare i Polytax än i GRÖNSKA p g a nya föreskrifter och tolkningar tillkommit. I Polytax är resultatet 82 % som ligger minst i nivå med 30. I GRÖNSKA 89/91 var det 56 % med minst tillräcklig hänsyn och 92/93 var det 85 %. Skyddszoner: Denna miljöfunktion ingick i GRÖNSKA i funktionen småbiotoper, se hänsynskrävande biotoper ovan. Enligt Polytax ligger 80 % ligger minst i nivå med

17 Växt- och djurarter: Denna miljöfunktion ingick ej i GRÖNSKA. Polytax visar att 61 % av funna förekomster behandlas minst i nivå med 30. Upplevelsehänsyn: Upplevelsehänsynen har hela tiden legat på en hög godkänd andel. Den grundar sig dock på ett fåtal observationer vid varje inventeringsomgång, då det inte är så vanligt förekommande att sådan hänsyn måste tas. 89/91 var det 89 % som uppfyllde minst lagens krav. 92/93 var det 87 % och nu i Polytax är det 92 % som ligger minst i nivå med 30. Kulturminne: Kulturminnen har också hela tiden haft relativt hög andel godkända objekt. I GRÖNSKA 89/91 var det 77 %, GRÖNSKA 92/93 var det 87 %, och i Polytax ligger resultatet på 92 % som ligger minst i nivå med 30. Av nedanstående tabell framgår vilken/vilka funktioner som varit orsak till att objekt underkänts. Orskande funktion: En funktion (fördelat enligt): 46 % Träd och buskar 42 % Markpåverkan 17 % Hänsynskrävande biotop 13 % Övriga fem miljöfunktioner 29 % Två funktioner 26 % Flera funktioner 28 % Tabell 6: Orsakande miljöfunktion till underkänt i Polytax. 16

18 Sparad areal Förättningsmännen har vid fältinventeringen bedömt och beräknat den areal som i samband med avverkningen avsatts för naturhänsyn. Landsdel Avverkad areal i %. Hänsynskräv. biotoper Sparad areal i % Skyddszoner Övrig areal Totalt sparad areal Totalt inventerad areal N. Norrland 91,1 3,8 4,3 0,7 8,8 100,0 S. Norrland 91,9 2,3 4,0 1,7 8,0 100,0 Svealand 92,1 3,8 2,3 1,8 7,9 100,0 Götaland* 92,9 3,3 2,4 1,3 7,0 100,0 Tabell 7: Sparad hänsyn och avverkad areal i procent av inventerad areal föryngringsavverkning per landsdel. * Inklusive Gotland. I övrig areal ingår sparade grupper av träd utan speciellt naturvärde, trädgrupper sparade för estetiskt värde samt ungskogsgrupper. Under 1996 utfördes en inventering som också tillhör utvärderingen av den nya skogspolitiken. Den kallas Naturskydd och Naturhänsyn i skogen. Dess resultat finns att läsa i Skogsstyrelsens Meddelande I den inventeringen ingick en bedömning av skogsmark som skogsvårdslagstiftningen undantar. Samma definitioner är använda i den inventeringen som i Polytax. I Polytax kan dock hänsynskrävande biotoper vara större än 0,5 ha. För att göra resultaten jämförbara har bitoper större än 0,5 ha tagits bort ur materialet. Andel hänsynsareal i % Landsdel 89/ N. Norrland ,5 S. Norrland ,0 Svealand ,6 Götaland ,3 Hela landet 2,1 3,8 4,9 5,2 Tabell 8: Andelen kvarlämnad hänsynsyta av avverkad areal i procent. Från Naturskydd och Naturhänsyn i skogen 1996 och Polytax Inklusive Gotland. Tidsföljden 89/91-95 har inventerats samma år, Detta kan ha påverkat utfallet för åren 89/91 och 93. Mer hänsyn kan ha varit lämnat direkt efter avverkning, men försvunnit senare. 17

19 Sparad virkesvolym Vid inventering efter avverkning angavs hur stor virkesvolym som stod kvar i hänsynskrävande biotoper, skyddszoner och som detaljhänsyn. Till detaljhänsyn räknades volymen träd på övrigt sparad areal samt kvarlämnade träd med naturvärden. Volymen lämnade fröträd/skärm medräknas ej. I tabell 9 framgår sparad volym för hela objekten, i tabell 10 sparade virkesvolymer i hänsynskrävande biotper och skyddszoner. Sparad volym i Andel av sparad volym i %. Landsdel m3sk/ha Hänsynsk. Biotop Skyddszon Detaljhänsyn N. Norrland 7,3 47,4 37,3 15,3 S. Norrland 8,8 26,4 47,2 26,4 Svealand 11,6 42,4 28,9 28,6 Götaland* 9,9 30,0 25,4 44,5 Tabell 9: Totalt sparad volym i m3sk per hektar på de avverkade objekten. * Inklusive Gotland. Landsdel Sparad virkesvolym i m3sk/hektar i: Hänsynskrävande biotoper Skyddszoner N. Norrland S. Norrland Svealand Götaland* Tabell 10: Lämnad volym i m3sk/ha i Hänsynskrävande biotoper och Skyddszoner. * Inklusive Gotland. 18

20 Diskussion Jämförelser mellan resultaten från Polytax och GRÖNSKA måste göras med viss försiktighet. De innehåller delvis olika miljöfunktioner, och funktionerna har bedömts utifrån vid varje tillfälle gällande föreskrifter. Efterlevnaden av skogsvårdslagens hänsynskrav är inte sämre i Polytax än i GRÖNSKA 92/93, utom för markpåverkan. I båda inventeringarna var den godkända arealandelen 74 %. Mot bakgrund av att kraven för godkänt vid inventeringen skärpts vad gäller träd och buskar kan man anta att det skett en viss förbättring i fält. Detta styrks också av resultatet från uppföljningen "Naturskydd och naturhänsyn i skogen" som utfördes under Polytaxresultatet visar nu på ytterligare tendens till förbättring. Förbättringarna beror sannolikt på bättre kunskaper och insikter, bl.a. genom utbildning och rådgivning samt ett ökat miljöintresse. Utvecklingen av Polytaxrutinen och de gränsvärden resultaten skulle följas upp mot innebar speciella problem. För miljömålet och 30 SVL finns ytterst få gränser angivna. Inom andra områden, såsom taxering av återväxter, finns detaljerade krav i Skogsstyrelsens föreskrifter. Den hänsyn till natur- och kulturmiljövård som måste tas enligt lagen kan bara preciseras av SVS i det enskilda fallet. För att vid inventeringen avgöra om lagens krav och politikens mål uppnåtts har instruktionen försetts med vissa schablonmässiga kravnivåer, mot vilka bedömningarna gjorts. Syftet med detta var att få en likartad bedömning mellan inventerare över hela landet. Gränserna har tagits fram genom en prcess där olika förarbeten (Skogspolitiska kommittén, skogspolitiska propositionen m. m.) utnyttjats. Under processen inbjöds skogsbruket att lämna synpunkter. Instruktionen fastställdes hösten 1996 och inventering efter avverkning påbörjades direkt därefter. De kravnivåer som använts i rutinen har mot bakgrund av den korta tiden ännu inte nått ut till skogsägarna. Spridningen i materialet blev lite större än beräknat p g a att antalet objekt blev färre än planerat. Medelfelet 2 % medför att andelen som räknas som sämre än 30 varierar mellan % (med 95 % sannolikhet). Detta bör beaktas vid användningen av materialet. Vad är då orsakerna till att objekt blev underkända i Polytax? I drygt 40 % av fallen var det en enda miljöfunktion som bidrog till detta. Träd och buskar stod för knappt hälften. Utslaget på samtliga objekt som inventerades innebär det att 5 % av objekten underkändes p g a bristande hänsyn till träd och buskar. På en fjärdedel av de underkända objekten var det två miljöfunktioner som bidrog till underkännandet. Markpåverkan och Hänsynskrävande biotoper var ofta delaktiga som en av de två, de var också ganska frekventa när det bara gällde en bristande miljöfunktion. Växt- och djurarter som ensam funktion stjälpte tre objekt. På 30% av de underkända objekten har man inte klarat av ett flertal miljöfunktioner (fler än 2). Tre objekt har underkänts på grund av att de felprioriterat hänsynen, eller gjort den schablonartat. Vid tolkningen av resultaten för vissa miljöfunktioner bör bl.a. följande svårigheter beaktas: Växt- och djurarter kan vara svåra att upptäcka både vid planering och genomförande av avverkning, speciellt om man kommer vid fel tidpunkt på säsongen. Dessutom finns det många arter som är mycket svåra för en icke specialist att överhuvudtaget känna igen. Det kan också vara svårt att i efterhand bedöma vid vilken tidpunkt på året som avverkningen utfördes. Detta kan krävas för att avgöra om t. ex en fågelhäckning har störts. 19

21 För träd och buskar kan det vara svårt att prioritera vad som främst bör vara kvar. Träd med höga naturvärden är ofta av dålig kvalitet. I dessa fall borde det inte medföra några problem att lämna dem. Det är i fina tallskogar som det kan vara svårt. Stora spärrgreniga tallar som är lämpliga boträd, är ofta av bra kvalitet och innehåller stor virkesvolym. Det som utmärker Polytaxrutinen är att området inventeras både före och efter avverkning. Under 1990 genomfördes som ett led i utvecklingen av GRÖNSKA inventeringar av samma objekt med två olika rutiner, GRÖNSKA och BANK-rutinen. Med GRÖNSKA inventerades objekten både före och efter avverkning och med BANK-rutinen enbart efter avverkning. I övrigt motsvarade inventeringsrutinerna varandra. I tre avseenden skilde sig inventeringsresultaten åt: Impediment, Hänsynskrävande biotoper och Skyddszoner (då under begreppet småbiotoper) samt Träd och buskar. Sammanfattningvis träffade BANK-rutinen rätt när hänsynskravet lätt kunde avgöras utan att se trädvegetationen. Det var svårt att avgöra hur många träd som borde ha stått kvar, vilka möjligheter som fanns till skyddszoner och vilka förutsättningar som fanns för hänsynskrävande biotoper. Dessa skillnader bör beaktas när man jämför Polytaxinventeringarnas resultat med andra motsvarande inventeringar. 20

22 Bilaga 1 Miljöfunktionerna i korthet och dess bedömning: Nedan följer en beskrivning av vilka krav som gäller vid bedömningen av varje enskild miljöfunktion. Markpåverkan: Innan avverkning bedöms om det finns risk för körskador och näringsläckage. Efter avverkning kontrolleras om hänsyn tagits till detta. Även skogsbränsleuttag har bedömts enligt de föreskrifter (allmänna råd) som gäller. Bedömningar av skogsbränsleuttag kan vara svåra att göra, eftersom uttag ej alltid är avslutade vid inventeringstillfället. Skador uppkomna vid markberedning bortses från vid denna inventering. Full hänsyn. Inga skador har uppkommit. För uttag av trädrester gäller att uttaget skall vara minst en klass bättre än de allmänna råden. Om trädresterna lämnats kvar skall de vara utspridda. Delvis hänsyn. Vissa skador finns men det framgår ända att hänsyn tagits. Vid passage av vattendrag, surdråg eller fuktiga partier har körningen koncentrerats till ett ställe. Uttaget av trädrester följer minst de allmänna råden. Trädresterna kan vara koncentrerade i högar. Ingen hänsyn. Ingen eller obetydlig hänsyn tagen. Uttaget av trädrester strider mot de allmänna råden. För hela objektet och samtliga delar under markpåverkan görs en total sammanvägning. Bättre än 30. I allt väsentligt har delar klassats som full hänsyn. Klassen ingen hänsyn får inte förekomma. 30. Delar har klassats som full och delvis hänsyn. Någon obetydlig del kan ha klassats som ingen hänsyn under förutsättning att andra delar klassats som full eller delvis. Otillräckligt enligt 30. En eller flera delar har klassats som ingen hänsyn. Impediment: Impediment är den funktion som är tydligast avgränsad i 30 i SVL. På skogliga impediment större än 0,1 ha gäller förbud mot avverkning och skogsvårdsåtgärder. Endast enstaka träd kan få avverkas om naturmiljöns karaktär inte förändras därav. Full hänsyn. Ingen avverkning har skett på impediment. Impediment under 0,1 hektar är även de orörda. Delvis hänsyn. Enstaka träd har avverkats dock inte så att naturmiljöns karaktär förändrats. Hänsyn har även tagits till impediment under 0,1 hektar. Ingen hänsyn. Mer än enstaka träd har avverkats på impediment. Impediment under 0,1 hektar har avverkats i sin helhet. För hela objektet och samtliga delar under impediment görs en total sammanvägning enligt nedan. Bättre än 30. I allt väsentligt har delar klassats som full hänsyn. Klassen ingen hänsyn får inte förekomma. 30. Delvis hänsyn har angetts på ett eller flera impediment. Ingen hänsyn får endast förekomma för impediment under 0,1 hektar. Otillräckligt enligt 30. Ingen hänsyn finns ifylld för ett eller flera impediment. Hänsynskrävande biotop: Med hänsynskrävande biotop avses ett mindre, avvikande område, med höga naturvärden. I dessa områden skall, enligt föreskrifterna, skador till följd av skogsbruksåtgärder undvikas eller begränsas. Före avverkning identifieras alla hänsynskrävande biotoper och de bedöms efter sitt naturvärde. Efter avverkning bedöms hur stora delar som lämnats oskadade. Ljus- och fuktighetsförhållanden inne i själva kärnan bör fortfarande vara densamma för full hänsyn enligt 30, för att ligga i nivå med 30 så ska merparten av de naturvärden som fanns innan avverkning vara kvar. Storleken på hänsynskrävande biotoper är i allmänhet högst 0,5-1,0 ha. Stora delar med höga naturvärden av ett bestånd särskiljs och beskrivs som delobjekt. 21

23 Full hänsyn. Inga skador har uppkommit. Främst ljus- och fuktighetsförhållanden är desamma som innan avverkningen. Det innebär oftast att ett område större än själva biotopen lämnats orört. Delvis hänsyn. Vissa skador finns men det framgår ända att hänsyn tagits. Biotopen kan anses ha kvar merparten av de naturvärden som den hade innan avverkningen. Ingen hänsyn. Ingen eller obetydlig hänsyn tagen. För hela objektet och samtliga delar under hänsynskrävande biotoper görs en total sammanvägning enligt nedan. Bättre än 30. I allt väsentligt har delar klassats som full hänsyn. Klassen ingen hänsyn får inte förekomma. 30. Delar har klassats som full eller delvis hänsyn. Någon obetydlig del kan ha klassats som ingen hänsyn under förutsättning att det finns andra delar som klassats som full eller delvis. Otillräckligt enligt 30. En eller flera delar har klassats som ingen hänsyn. Träd & Buskar: Vid all avverkning skall av hänsyn till växt- och djurlivet, kulturmiljön och landskapsbilden buskar och enstaka träd eller trädsamlingar lämnas kvar. När det finns grova lövträd, döende och döda träd, hålträd, boträd och träd som kan utvecklas till boträd, lågor och ikullfallna träd av grövre dimensioner samt kulturpåverkade träd, skall i första hand sådana träd lämnas kvar. Det ska finnas minst 10 stående och levande träd/ha kvar efter avverkning inklusive de med naturvärden för objekt mindre än 5 ha. För större objekt är kravet 5 träd/ha. Lämnade träd skall alltid främst bestå av de träd som innan avverkning fanns med naturvärden. Finns det inga träd med naturvärden så sjunker kravet på antalet träd som bör lämnas till 5 stående och levande träd/ha för objekt mindre än 5 ha, och 3 träd/ha om objektet är större än 5 ha. Dessa kan också ingå i annan hänsyn t.ex. hänsynskrävande biotop eller skyddszon. Oberoende storlek på objektet ska alltid minst 50 % av döda och lågor av grövre dimensioner finnas kvar. Full hänsyn. Samtliga stora träd med höga naturvärden och träd med bättre värden finns kvar efter avverkningen. Observera att de stora träd som inte bedöms ha några specifika naturvärden inte beaktas vid bedömningen av full hänsyn. De träden finns dock fortfarande registrerade på traktkarta och på blanketten. Delvis hänsyn. Minst 50% av stora träd med höga naturvärden och träd med bättre värden finns kvar. Ingen hänsyn. Mindre än 50% av stora träd med höga naturvärden och träd med bättre värden finns kvar. För hela objektet och samtliga träd och buskar görs en sammanvägning enligt nedan: Bättre än 30. Full hänsyn har angetts för så gott som samtliga delar. Dessutom finns fler än 10 stående och levande träd per hektar (5 sådana träd för objekt över 5 hektar) kvar. Därutöver finns individer av alla före avverkningen befintliga arter kvar efter avverkningen, med undantag av tall, gran och björk. Om det endast funnits träd med ordinära värden räcker det med 5 stående och levande träd per hektar (3 sådana träd för objekt över 5 hektar). Det innebär att någon bedömning av delar inte varit möjlig. 30. Delvis hänsyn har angetts för flera delar. Dessutom finns minst 10 stående och levande träd per hektar (5 sådana träd för objekt över 5 hektar) kvar av stora träd och träd med bättre värden. Om det inte funnits tillräckligt många träd ur kategorierna stora och bättre, före avverkning, kompletteras antalet med träd av ordinära värden. Kravet på antal träd minskar då, se under fullgod hänsyn. Om det i trädslagsrena granbestånd endast funnits träd med mindre naturvärden är hänsynen tillräcklig även om inga träd lämnats. Det kan t.ex. vara fallet i trädslagsrena likåldriga granbestånd på före detta åkermark. Otillräckligt enligt 30. Ingen hänsyn har angetts för flera delar. Mindre än 10 stående och levande träd per hektar (5 sådana träd för objekt över 5 hektar) finns kvar efter avverkning. Om det endast funnits träd med ordinära värden finns det mindre än 5 stående och levande träd per hektar. (3 sådana träd för objekt över 5 hektar). Hänsynen bedöms även som obetydlig om det finns mer än 10 stående och levande träd per hektar (5 sådana träd för objekt över 5 hektar) efter avverkning men dessa har tagits ur grupperna ordinära eller mindre värda istället för stora träd eller träd med bättre värden. 22

24 Skyddszoner: Skyddszoner med träd och buskar skall lämnas kvar mot skogliga impediment, utmed hav, sjöar, vattendrag och öppen jordbruksmark. Zonen bör vara minst 5 meter bred i genomsnitt utmed 75% av zonens sträcka. Enstaka träd i zonen kan vara avverkade. Anpassningen till t.ex. fuktiga områden utefter en bäck är viktiga. Ljus- och fuktighetsförhållanden är det som främst ska skyddas. Skyddszon krävs inte om skogens beskaffenhet varit sådan att det med hänsyn till stormfällningsrisken varit uppenbart omöjligt att lämna en zon. Innan avverkning ritas det in på kartan var skyddszoner bör lämnas i den mån det är möjligt. Detta följs sedan upp vid inventeringen efter avverkning.. Full hänsyn. Skyddszon är lämnad fullt ut där det tidigare skogstillståndet så medgett. Delvis hänsyn. Skyddszon är lämnad på mer än 75% av den sträcka där så är önskvärt. Enstaka träd i zonen är avverkade. Skyddszon kan inte krävas om skogens beskaffenhet varit sådan att det med hänsyn till stormfällningsrisken varit uppenbart omöjligt att lämna en zon. Sådan avverkad zon bedöms som delvis hänsyn. Ingen hänsyn. Ingen eller obetydlig hänsyn tagen. Skyddszon är lämnad på mindre än 75% av den sträcka där så är önskvärt. För hela objektet och samtliga delar under skyddszoner görs en total sammanvägning enligt följande: Bättre än 30. I allt väsentligt har delar klassats som aktiv eller full hänsyn. Klassen ingen hänsyn får inte förekomma. 30 Delar har klassats som aktiv, full eller delvis hänsyn. Någon obetydlig del kan ha klassats som ingen hänsyn under förutsättning att det finns andra delar som klassats som full eller delvis. Otillräckligt enligt 30. En eller flera delar har klassats som ingen hänsyn. Växt- och djurarter: Skador till följd av skogsbruksåtgärder skall undvikas eller begränsas för växt- och djurarter som enligt Statens naturvårdsverk är akut hotade, sårbara, sällsynta eller hänsynskrävande. Detsamma gäller växtoch djurarter som är ovanliga inom regionen. Växt- och djurarter kan vara svåra att upptäcka, speciellt om inventering utförs för arten fel säsong på året. Om det är möjligt följs om hänsyn till häckningsperiod är tagen. Ett annat exempel som kommer in under växt- och djurarter är grupp av lågor. Alla akut hotade, sårbara, sällsynta eller hänsynskrävande växt- och djurarter som hittas registreras före avverkning. Efter avverkning följs det upp om registrerade förekomster finns kvar. Full hänsyn. Inga skador har uppkommit. Avverkningen skedde i förekommande fall under en tidpunkt som inte störde fortplantningen. Delvis hänsyn. Vissa små skador finns men det framgår ändå att hänsyn tagits. Lokalen kan fortfarande utgöra livsmiljö för den aktuella växt- eller djurarten. Avverkningen skedde i förekommande fall under en tidpunkt eller på sådant sätt så att inte fortplantningen stördes. Ingen hänsyn. Ingen eller obetydlig hänsyn tagen. Avverkningen har skett på ett störande sätt under fortplantningstid. För hela objektet och samtliga delar under växt- och djurarter görs en total sammanvägning enligt följande: Bättre än 30. I allt väsentligt har delar klassats som full hänsyn. Klassen ingen hänsyn får inte förekomma. 30. Delar har klassats som full eller delvis hänsyn. Någon obetydlig delar kan ha klassats som ingen hänsyn under förutsättning att det finns andra delfunktioner som klassats som full eller delvis. Otillräckligt enligt 30. En eller flera delar har klassats som ingen hänsyn. Kulturmiljöer: Skador till följd av skogsbruksåtgärder skall undvikas på värdefulla kulturmiljöer. Inga skador på kulturminnen bör finnas efter avverkning, objektet bör inte heller vara övertäckt med ris. Full hänsyn. Inga skador har uppkommit på eller i anslutning till objektet. På kulturminnen har hänsyn uppenbart tagits till ett större område än själva kulturminnet. Delvis hänsyn. Någon liten skada kan ha uppkommit. Objektet kan vara delvis övertäckt med ris. Ingen hänsyn. Tydliga skador har uppkommit. 23

25 För hela objektet och samtliga delar under kulturmiljö görs en total sammanvägning enligt följande: Bättre än 30. I allt väsentligt har delar klassats som full hänsyn. Klassen ingen hänsyn får inte förekomma. 30. Delar har klassats som full eller delvis hänsyn. Någon obetydlig del kan ha klassats som ingen hänsyn under förutsättning att det finns andra delar som klassats som full eller delvis. Otillräckligt enligt 30. En eller flera delar har klassats som ingen hänsyn. Upplevelsehänsyn: Detta registreras enbart vid behov vid bebyggelse och rekreationsområde. Upplevelsehänsyn skall främjas vid bebyggelse och allmänt nyttjade stigar och leder får ej förstöras eller risas igen. Full hänsyn. All den möjliga hänsyn som noterades före avverkning har sparats. Inga skador har uppstått. Delvis hänsyn. Vissa skador finns men det framgår ända att viss hänsyn tagits. Skyddszon är lämnad på mer än 75% av den sträcka där så är önskvärt. Enstaka träd i zonen kan vara avverkade. Ingen hänsyn. Ingen eller obetydlig hänsyn tagen. Skyddszon är lämnad på mindre än 75% av den sträcka där så är önskvärt. För hela objektet och samtliga delar under upplevelse görs en total sammanvägning enligt följande: Bättre än 30. I allt väsentligt har delar klassats som full hänsyn. Klassen ingen hänsyn får inte förekomma. 30. Delar har klassats full eller delvis hänsyn. Någon obetydlig del kan ha klassats som ingen hänsyn under förutsättning att det finns andra delar som klassats som full eller delvis. Otillräckligt enligt 30. En eller flera delar har klassats som ingen hänsyn. Beräkning av sparad areal samt kostnad för sparad hänsyn. Underlag för slutomdöme. Arealen för hänsynskrävande biotoper, skyddszoner och övrig sparad areal beräknas. Övrig areal kan t.ex. vara större kantzon runt en hänsynskrävande biotop eller ungskogsgrupper. Arealer för impediment räknas ej. Det totala virkesförrådet som lämnats i hänsynskrävande biotoper och skyddszoner registreras. Det utgör ett underlag för värderingen. En grov bedömning av den totala kostnaden för sparad hänsyns görs. Kostnaden består främst av utebliven intäkt för sparade träd. Då frö- eller skärmträd lämnats räknas utebliven intäkt endast för de kvarlämnade stora träden och träden med bättre värden. Den ekonomiska värderingen av sparad hänsyn görs enligt en schablon. Virkesförrådet av sparad hänsyn multipliceras med ett värde motsvarande 70% av rotpostpriset för aktuellt län. Föreskrifterna 30 SVL Allmänt Föreskrifterna gäller i det enskilda fallet i den utsträckning de inte är så ingripande att pågående markanvändning avsevärt försvåras (intrångsbegränsning). Denna begränsning gäller dock inte föreskrifterna under rubriken "Skogliga impediment". Med uttrycket "skador skall undvikas eller begränsas" avses i föreskrifterna att skador skall undvikas helt, om det är möjligt inom ramen för intrångsbegränsningen, eller i annat fall begränsas så långt det är möjligt inom denna ram. Om det inte är möjligt att inom ramen för intrångsbegränsningen ta all den hänsyn som föreskrifterna kräver, skall hänsyn i första hand tas till de arter som enligt Statens naturvårdsverk är akut hotade, sårbara och sällsynta. Hänsynen till naturvårdens intressen skall utformas så, att den biologiska mångfalden gynnas så mycket som möjligt. För att ha uppfyllt SVL:s krav skall hänsyn tas i den omfattning föreskrifterna kräver upp till nivån för intrångsbegränsning. Förts när kostnaderna för hänsynstagandet överstiger intrångsbegränsningen kan avsteg från föreskrifterna accepteras och objektet ändå klara SVL 30 minimikrav. 24