Förslag till färdplan för utökad dialog om miljöhänsyn

Transkript

1 PM 1(9) Datum Diarienr 2011/3281 Enheten för policy och analys Svante Claesson Tfn Förslag till färdplan för utökad dialog om miljöhänsyn Syftet med detta dokument Skogsstyrelsen har i avrapporteringen av regeringsuppdraget Kunskapsplattform om hållbart brukande av skog utfäst sig att ta initiativ till en utökad dialog om mål, lagkrav och uppföljningsmetoder för miljöhänsyn (Skogsstyrelsen och Naturvårdsverket 2011). Detta dokument avser att beskriva hur denna utökade dialog skall genomföras. En dialog är en levande process och därför ska inte det arbetssätt som beskrivits i detta dokument eller tidplanen ses som en plan som oaktat utvecklingen skall följas. Istället kommer denna plan löpande behöva revideras och utvecklas allt eftersom dialogen fortlöper. Inte desto mindre är detta dokument viktigt för att ge alla intressenter en gemensam bild av vad som skall genomföras och hur detta i stort skall gå till. Detta dokument är med tanke på vad som tidigare sagts ett levande dokument. Version Datum Ändring Signatur Utkast inför dialogmöte SC Bakgrund Hösten 2010 fick Skogsstyrelsen och Naturvårdsverket regeringens uppdrag att utarbeta en kunskapsplattform om hur man kan uppnå en större måluppfyllelse när det gäller miljörelaterade mål för hållbart skogsbruk. I genomförandet av detta arbete fokuserade myndigheterna på miljöhänsyn vid föryngringsavverkning. Genom diskussioner i Skogsstyrelsens sektorsråd på nationell och regional nivå, under en workshop, i en kunskapspanel och via djupintervjuer samlade myndigheterna uppfattningar om orsaker till brister och förslag till åtgärder. En genomgående synpunkt som framkommit i den här dialogen om orsaker är att skogsbruket och Skogsstyrelsen har olika målbilder för vad som är god miljöhänsyn. Tydligast är skillnaderna när det gäller frågor som nyskapande av miljövärden kontra bevarande av befintliga värden och prioritering mellan befintliga värden. En annan skillnad är om man skall utgå från rödlistade arter eller de miljöer, strukturer och substrat som dessa arter är beroende av. Som framgår av redovisningen av Polytax och jämförelsen med skogsbrukets egna uppföljningar förefaller det även finnas en stor skillnad i synsätt kring hänsynskrävande biotoper. Dessa skillnader i synsätt tenderar att dominera varje dialog om miljöhänsyn, och har därmed hindrat ett konstruktivt och framåtsyftande arbete.

2 Skogsstyrelsen Pm (9) Dessa skillnader i målbild eller synsätt får ett tydligt avtryck i respektive organisations uppföljning av miljöhänsynen, vilket gjort att det finns olika uppfattning vilken kvalitet miljöhänsynen håller idag. Ovanstående kortfattade problembeskrivning utgör kärnan till att Skogsstyrelsen i avrapporteringen till regeringen åtog sig att initiera en utökad dialog om mål, lagkrav och metoder för uppföljning av miljöhänsyn. Parallellt med att myndigheterna genomförde regeringsuppdraget om Kunskapsplattform om hållbart skogsbruk påbörjade Skogsstyrelsen en översyn av föreskrifter och allmänna råd till 30 SVL. Översynen är motiverad genom att det gått ett antal år sedan dessa föreskrifter och allmänna råd skrevs och att det därmed finns ett uppdämt behov av att se över dem. Vidare har ett antal regeringsuppdrag som Skogsstyrelsen genomfört lett till påpekanden om att föreskrifter och allmänna råd behöver ses över, främst rörande vattendirektivet och stubbskörd. Arbetet med översynen har lett fram till ett förslag som skall presenteras för Skogsstyrelsens styrelse i början av oktober Detta förslag är i skrivande stund utskickat till intressenter för att få in synpunkter. Frågor som rör Växt- och djurarter och prioritering av hänsyn omfattas inte av ovanstående förslag. Frågan om Växt- och djurarter är sedan tidigare lyft ur nu liggande förslag då projektgruppen konstaterat att artskyddsförordningens betydelse i skogsbruket behöver utredas innan förslag på ändringar i föreskrifter och allmänna råd kan tas fram. För frågan om prioritering av hänsyn har det under arbetets gång visat sig att det behövs en längre tid för att processa fram ett förslag. Den 8 juni 2011hölls ett inledande möte för den utökade dialogen om miljöhänsyn. Syftet med mötet var att få in synpunkter på vad dialogen skall omfatta, hur den skall bedrivas och hur lång tid vi kan tänka oss att det är rimligt att bedriva den. Från detta möte har Skogsstyrelsen tagit med sig följande viktiga punkter som tjänat som vägledning vid utformningen av denna färdplan. Arbetet bör bedrivas i mindre arbetsgrupper kombinerat med redovisning och diskussion vid större seminarier och workshops kring specifika frågor. Det bör finnas en övergripande projektorganisation som håller ihop helheten. Arbetsgrupperna bör ha tydliga resultatkrav. Viktigt med tydliga avgränsningar så att varje arbetsgrupp kan fokusera på en specifik fråga. Det är viktigt att dialogen fortlöpande hålls levande men ett initialt större arbete borde genomföras inom 1-2 år. Arbetet bör inkludera exkursioner i fält.

3 Skogsstyrelsen Pm (9) Den fortsatta översynen av 30 SVL bör ingå som en komponent i dialogen. Resultaten från dialogen skall ha en hög konkretiseringsgrad och kommunikativa för användning i praktiskt skogsbruk. Dialogens syfte Under uppstartsmötet ( ) presenterade Skogsstyrelsen nedanstående punkter som målsättningar för dialogen, vilka gavs brett stöd. Dessa målsättningar är: Ökad samsyn om sektorsansvaret Utvecklade sätt att beskriva målbilder för bra miljöhänsyn Väl kända lagkrav för miljöhänsyn Uppföljningssystem som kan utgöra grunden för en fortsatt utvecklings och lärprocess Genomförande Det egentliga arbetet bedrivs i mindre arbetsgrupper, storleksordningen 5-6 personer. För några av arbetsgrupperna kan det finnas behov av att de är större för att få till en bra representation av olika intressen, se vidare under beskrivningen av varje grupp. Till dialogen knyts en processgrupp som håller ihop dialogen, svarar för att processen drivs framåt, beskriver förväntningarna på övriga arbetsgrupper på ett tydligt sätt m.m. Alla de övriga arbetsgrupperna skall vara representerade i processgruppen. Utöver processgruppen inrättas ytterligare 6 arbetsgrupper. Fyra av grupperna är tematiska (Naturvård, Mark och vatten, Upplevelsevärden och Kulturmiljöer). Dessa fyra tematiska arbetsgrupper skall framförallt beskriva målbilder inom respektive område (jmfr arbetet som bedrivits av den så kallade körskadegruppen). Den femte arbetsgruppen knyts till den fortsatta översynen av allmänna råd och föreskrifter till 30 SVL och kommer därmed att arbeta med lagnivån. Slutligen tillsätts en sjätte arbetsgrupp som skall arbeta med frågor som rör uppföljning av miljöhänsyn vid föryngringsavverkning.

4 Skogsstyrelsen Pm (9) Fas I Seminarium Fas II Seminarium Fas III Seminarium Processgrupp Övergripande och samordnande arbete Grupp 1, Naturvård Hänsynskrävande biotoper Hänsyns & utvecklingsträd Zoner mot andra ägoslag exkl. vatten Grupp 2, Mark och vatten Kantzoner sjöar/vattendrag Övrigt inom mark & vatten Grupp 3, Upplevelsevärden Upplevelsevärden Grupp 4, Kulturmiljöer Yttäckande lämningar Övriga kulturmiljöer Grupp 5, översyn 30 Växt & djurarter Prioritering Grupp 6, Uppföljning Analys av uppföljningsresultat / övergripande uppföljningsfrågor Uppföljningsmetoder kopplat till resultaten från Fas I Uppföljningsmetoder kopplat till resultat från Fas II Breddförankring via exkursioner av resultat från Fas I Breddförankring via exkursioner av resultat från Fas II Partsöverläggningar Figur 1. Schematisk skiss över genomförandet av dialogen. För att skapa tydliga avstämningspunkter och driv framåt i dialogen delas den in i 3 faser, som var och en sträcker sig över ett halvår. Totalt sett innebär det att dialogen skulle pågå åtminstone till december Varje fas avslutas med ett större seminarium där de olika arbetsgrupperna får presentera uppnådda resultat och eventuellt kvarstående problem. Efter presentationerna diskuteras och tas beslut om fortsatt inriktning på dialogen. Efter varje seminarium finns det alltså ett behov av att omvärdera denna färdplan. Arbetet i respektive arbetsgrupp är lagt så att idag kända problemområden skall prioriteras under fas I. Den schematiska skiss som presenteras i figur 1 gör inte anspråk på att var komplett i den meningen att den täcker in alla problemområden som behöver hanteras. Den kommer troligtvis att behöva kompletteras med ytterligare problemområden, eventuellt genom att fånga upp kvarstående problem i en Fas IV. Nedan följer en utförligare beskrivning av respektive arbetsgrupp. Arbetsformer inom respektive arbetsgrupp beskrivs inte i detta dokument utan är upp till varje arbetsgrupp att ta ställning till, t.ex. balansen mellan exkursioner i fält och arbete på rummet. Vi tänker oss också att utöver de tre seminarier som avslutar respektive fas så kan de olika arbetsgrupperna i sig initiera ytterligare samverkan i form av seminarier eller workshopar. Processgrupp Processgruppen tillsätts med representation från övriga sex arbetsgrupper, den kommer därmed att bestå av 7-8 personer. Det är även viktigt att sammansättningen sker så att gruppen har en bra representation.

5 Skogsstyrelsen Pm (9) Gruppen ansvara dels för samordning och dels för att hantera övergripande frågor. Som exempel på samordningsfrågor som gruppen kommer att behöva hantera kan nämnas: Avgränsningsproblem mellan de olika arbetsgrupperna. Tydliggöra förväntningarna på de övriga arbetsgrupperna i form av hur resultat skall levereras (eventuella skrivmallar). Hur skall kvarstående skillnader i synsätt/målbild dokumenteras och hanteras? Sörja för planering av gemensamma aktiviteter under dialogen, tex seminarierna. Som exempel på övergripande frågor som arbetsgruppen behöver hantera kan vara: Vad menar vi egentligen med målbild? Hur relaterar den till 30 SVL och certifieringsstandarderna? Hur skall den tydliggjorda målbilden implementeras och förvaltas i olika organisationer? Medlemmar: Svante Claesson, Skogsstyrelsen Gunilla Kock Hansson, Skogsstyrelsen Arbetsgrupp 1. Arbetsgrupp 2. Arbetsgrupp 3. Arbetsgrupp 4. Arbetsgrupp 5. Arbetsgrupp 6. Arbetsgrupp 1 Naturvård Den tematiska arbetsgruppen naturvård skall ta fram en gemensam målbild för de delar av miljöhänsynen som syftar till att bevara eller förstärka naturvärden. Inom dessa delar av miljöhänsynen står hänsynskrävande biotoper för den kvantitativt största volymen och samtidigt indikerar polytaxuppföljningarna att för hänsynskrävande biotoper är det störst skillnad mellan vad polytaxinventerarna identifierat före avverkning och vad som lämnas vid avverkningen. Det finns med andra ord skäl att tro att för hänsynskrävande biotoper är skillnaden i synsätt stor mellan Skogsstyrelsen och skogsbruket. Med detta som bakgrund föreslår vi att denna arbetsgrupp börjar med att utveckla en gemensam målbild för hänsynskrävande biotoper. För hänsynskrävande biotoper finns ett tydligt avgränsningsproblem mellan denna grupp och arbetsgrupp 2 mark och vatten, då Skogsstyrelsen klassificerar områden mot bäckar eller vattendrag som har terrestra specifika

6 Skogsstyrelsen Pm (9) naturvärden som hänsynskrävande biotoper, vilket stora delar av eller hela skogsbruket inte gör. Längre fram under dialogen förväntas denna arbetsgrupp hantera frågor som rör friställda träd (hänsynsträd och utvecklingsträd) och zoner mot andra ägoslag exklusive zoner mot vatten. Medlemmar: Skogsstyrelsen, Skogsavdelningen Skogsstyrelsen, Region XX Arbetsgrupp 2 Mark och vatten Inom det tematiska området mark och vatten har delar av arbetet redan genomförts genom den gemensamma policy för körskador som tagits fram (SkogForsk 2010). Vidare pågår parallella processer. Skogsstyrelsen genomförde under 2010 ett regeringsuppdrag om vattenförvaltningen i skogen (Skogsstyrelsen 2010). För närvarande planerar Skogsstyrelsen för att starta upp ett genomförandeprojekt, Vattenförvaltning 2015, för genomförande av de åtgärder som gavs som förslag i regeringsuppdraget. För att minska antalet grupperingar skulle denna arbetsgrupp även kunna verka som referensgrupp till Vattenförvaltning Inom det tematiska området Mark och vatten är vårt förslag att arbetsgruppen under första fasen arbetar med målbilder för zoner mot sjöar och vattendrag. Medlemmar: Skogsstyrelsen, Skogsavdelningen Skogsstyrelsen, Region XX Arbetsgrupp 3 Upplevelsevärden Den tematiska arbetsgruppen för upplevelsevärden är tänkt att på motsvarande sätt som övriga tematiska grupper arbeta med att utveckla en samsyn och tydlighet i målbild. Någon uppdelning av denna arbetsgrupps arbetsfält är på motsvarande sätt som för de övriga tematiska grupperna är ännu inte gjord. Med tanke på kopplingen mellan övriga tematiska grupperingar och upplevelsevärden kan man fundera på om upplevelsevärden bör hanteras i en egen arbetsgrupp eller ingå som en del av arbetet i någon av de övriga arbetsgrupperna. Det kan även finnas ett behov att vidare undersöka om det finns skäl att tidsmässigt förlägga detta arbete så att det på ett bra sätt hänger ihop med arbetet med Friluftspropositionen och den målutveckling som är tänkt att ske inom den ramen.

7 Skogsstyrelsen Pm (9) Medlemmar: Skogsstyrelsen, Skogsavdelningen Skogsstyrelsen, Region XX Arbetsgrupp 4 Kulturmiljöer Den tematiska arbetsgruppen för kulturmiljöer får uppgiften att utveckla tydligare målbilder för hänsyn till kulturmiljöer. Liksom i övriga tematiska grupper föreslår vi att man initialt arbetar med det område där vi uppfattar att problemet är störst, vilket i det här fallet skulle vara ytäckande kulturmiljöer, t.ex. röjningsrösområden. Medlemmar: Skogsstyrelsen, Skogsavdelningen Skogsstyrelsen, Region XX Arbetsgrupp 5 Översyn av 30 Denna arbetsgrupp är tänkt att arbeta med de två frågor som inte finns med i nuvarande förslag till ändringar i föreskrifter och allmänna råd till 30 SvL, nämligen Växt- och djurarter och prioritering mellan olika hänsynsmöjligheter. Initialt tror vi att arbetets tyngdpunkt i denna arbetsgrupp bör ligga på frågan om Växt och djurarter men att man även håller frågan om prioritering levande eftersom vi uppfattar att frågan om prioritering behöver lång processtid. Troligen kommer innehållet i de två faserna överlappa mer än vad figur 1 indikerar. Medlemmar: Skogsstyrelsen, Skogsavdelningen Arbetsgrupp 6 Uppföljning Under Fas I är vårt förslag att denna arbetsgrupp skall genomföra ytterligare analyser av data från Polytax. Dels för att vid behov kunna tillhandahålla material till de tematiska arbetsgrupperna som kan stödja dem i att identifiera områden där det finns en skillnad i målbild och dels för att svara på frågor som hittills lämnats obesvarade. Exempel på en sådan fråga kan vara vilken betydelse Skogsstyrelsens ändrade praxis för intrångsbegränsningen haft för de senaste årens försämrade resultet.

8 Skogsstyrelsen Pm (9) Under fas I föreslår vi även att denna arbetsgrupp undersöker om det finns alternativa former för att bedriva uppföljning av miljöhänsyn. Skogsstyrelsen har haft en initial kontakt med Swedac om möjligheten att bedriva uppföljning av miljöhänsyn i ett så kallat öppet system där tredjepartsinsyn finns genom ackriditering och kontroll via Swedac. Ett öppet system med ackriditering och kontroll av utförare kan vara ett exempel på alternativa former som arbetsgruppen under Fas I bör undersöka närmare och beskriva möjligheter och risker med. Under Fas II och III är tanken att denna arbetsgrupp skall ta tillvara de utvecklade målbilder som tagits fram i de tematiska arbetsgrupperna och antingen, beroende på vilken slutsats arbetsgruppen kommer till under Fas I och hur de berörda organisationerna förhåller sig till denna slutsats, se vilka justeringar som behövs inom ramen för befintliga uppföljningssystem eller hur dessa kan implementeras i ett alternativt system. Skogsstyrelsen har under våren genomfört en utredning av Skogsstyrelsens uppföljningsverksamhet. I denna utredning föreslås bland annat att man bör inrätta ett fast forum för Skogsstyrelsen miljörelaterade uppföljningar (miljöhänsyn, frivilliga avsättningar, nyckelbiotopsinventering). Eventuellt kan denna arbetsgrupp övergå till ett sådant fast forum på sikt, men kan då behöva kompletteras med ytterligare personer eller organisationer. Medlemmar: Skogsstyrelsen, Skogsavdelningen Skogsstyrelsen, Region XX Swedac Breddförankring via exkursioner Under Fas II och III tänker vi oss att det vore lämpligt att påbörja en breddförankring regionalt/lokalt av resultaten från tidigare faser. Förankringen genomförs lämpligen med inslag av exkursioner. I den här breddförankringen bör det finnas möjlighet till att påverka inehållet i de utvecklade målbilderna, framför allt aspekter som påverkar deras användbarhet i praktiskt skogsbruk. Partsöverläggningar Skogsstyrelsen vill allmänt uppmana alla berörda organisationer att ta intiativ till partsöverläggningar med Skogsstyrelsen om eller när man upplever ett sådant behov. Vi tror att det finns ett behov av att utöver diskussioner i arbetsgrupper eller seminarier träffas bilateralt för att dialogen på ett bra sätt skall föras frammåt. Från Skogsstyrelsens sida avser vi att ta sådana iniativ speciellt för att skapa en ökad samsyn kring sektorsansvarets innebörd.

9 Skogsstyrelsen Pm (9) Referenser SkogForsk Förslag på gemensam policy angående körskador på skogsmark för svenskt skogsbruk. SkogForsk, Arbetsrapport nr Skogsstyrelsen Vattenförvaltning i skogen. Skogsstyrelsen. Meddelande 1/2010. Skogsstyrelsen och Naturvårdsverket Skogs- och miljöpolitiska mål brister, orsaker och förslag på åtgärder. Skogsstyrelsen. Meddelande 2/2011. Skogsstyrelsen Översyn av föreskrifter och allmänna råd för 30 SvL Del 1. Utkast till rapport