Scenariosammanställningar SKA VB-08 och beräkningar

Transkript

1 Bilaga 2 Scenariosammanställningar SKA VB-08 och beräkningar Skogliga konsekvensanalyser 2008 (SKA VB-08) syftar till att beräkna uttag ifrån skogen utifrån olika framtida scenarier med varierad intensitet i skogens skötsel, olika ambitionsnivå i miljövårdsarbetet och med ett förändrat klimat. Scenarioanalyserna är beräknade i Hugin-systemet, som innehåller ett antal simuleringsmodeller som gör det möjligt att skriva fram skogstillståndet samt skatta potentiell avverkning. I SKA VB-08 har man gjort simuleringar utifrån 27 delområden och fyra olika scenarier under perioden Utgångstillståndet är taget från skogstillståndet 2004 (Sveriges lantbruksuniversitet, Institutionen för skoglig resurshushållning 2007). Beräkningarna avser all produktiv skogsmark (Prop 2007/08:108). Marken har delats in i tre markanvändningsklasse: formellt skydd, övrig mark avsatt för miljöändamål, samt övrig produktiv skogsmark. I övrig mark avsatt för miljöändamål ingår frivilliga avsättningar samt hänsynsytor < 0,5 ha som lämnats som miljöhänsyn vid föryngringsavverkning. Inom kategorin hänsynsytor förekommer viss naturvårdsanpassad skötsel i form av naturvårdsgallring. För mer detaljerad bakgrundsinformation hänvisas till rapporten Skogliga konsekvensanalyser 2008 (Skogsstyrelsen 2008). Scenariobeskrivning SKA VB-08 har använt sig av fyra olika scenarier utformade för att studera den sammanlagda effekten av en stor mängd olika åtgärder. Alla scenarier innehåller antagandet om fortsatta klimatförändringar och därmed en ökad tillväxt. Vidare har man räknat in tillväxtvinster med förädlat plantmaterial. Nedan följer en beskrivning av scenarierna. Referens Scenariot Referens beskriver en utveckling utifrån nuvarande ambitioner vad gäller skogsskötsel samt beslutad miljöpolitik till år 2010, dvs. att miljökvalitetsmålet levande skogar kommer att bli uppfyllt. En uppräkning av arealen skyddad skog har gjorts med ha för att målet levande skogar ska tillgodoses. I hänsynsytor ingår frivilliga avsättningar och miljöhänsyn lämnade vid föryngringsavverkningar. De frivilliga avsättningarna skiljer sig något i fördelning jämfört med uppföljningen av frivilliga avsättningar för delmålet Levande skogar. Miljöhänsyn efter slutavverkning på ytor <0,5 ha utgör ca 4,5 % av den föryngringsavverkade arealen. Sammantaget ger detta en virkesproducerande areal på 20,3 miljoner ha vilket motsvarar 87,2 % av den produktiva skogsmarken (tabell 5). I scenariot avsätts 12,8 % av den produktiva skogsmarksarealen till 1

2 miljöhänsyn, varav 4,1 % utgör reservat. Utöver miljöhänsyn kan nämnas att föryngring sker med förädlat plantmaterial, att contortatall planteras årligen på 3300 ha samt att gödsling sker på ha årligen. Tabell 5. Andelen reservat, hänsynsmark och virkesproduktion av den totala arealen produktiv skogsmark för scenariot Referens. Reservat motsvarar områden med formellt skydd. I hänsynsmark ingår generell hänsyn samt frivilliga avsättningar. Reservat Hänsynsmark Anpassad Orörd skötsel Mark för virkesproduktion Norrland 4,8% 6,6% 2,5% 86,1% Svealand 3,7% 5,3% 2,5% 88,5% Götaland 2,6% 5,5% 3,0% 88,8% Hela landet 4,1% 6,1% 2,6% 87,2% Miljö Scenariot Miljö belyser skogens utveckling med miljöambitionerna höjda till en nivå som anses krävas för att de övergripande miljökvalitetsmålen, framför allt Levande skogar uppfylls ned råge. Det innebär att scenariot har högre miljöambitioner än Miljömålsrådets förslag till delmål till Ambitionerna i skogsskötsel är på samma nivå som i scenariot Referens. De miljöfaktorer som förändrats i förhållande till scenariot Referens handlar om ökad areal formellt och frivilligt skydd, satsning på restaurering av skog samt ökad hänsyn mot sjöar och vattendrag i form av funktionella kantzoner. Ytterligare hänsyn handlar om att alla föryngringsavverkningar skall klara Skogsstyrelsens rådgivningsnivå (fler evighetsträd och större hänsynsytor) samt att särskild hänsyn till områden med höga kulturvärden och tätortsnära skog tas. Sammantaget kommer miljöhänsyn att ta 21,2 % av skogsmarksarealen, varav 8,1 % utgörs av reservat. De återstående 78,8 % av skogsmarksarealen ägnas åt virkesproduktion (tabell 6). Det motsvarar en minskning av virkesproduktionsarealen med ca 2 miljoner ha i förhållande till scenario Referens. Tabell 6. Andelen reservat, hänsynsmark och virkesproduktion av den totala arealen produktiv skogsmark för scenariot Miljö. I reservat ingår formellt skyddad mark, hänsyn till kulturmiljöer samt 2

3 tätortsnära skogar och restaureringsskogar. I hänsynsmark ingår kantzoner mot vattendrag, generell hänsyn samt frivilliga avsättningar. Reservat Hänsynsmark Mark för Anpassad Anpassad virkesproduktion Orörd skötsel Orörd skötsel Norrland 7,9% 0,6% 7,5% 5,4% 78,6% Svealand 6,3% 1,1% 6,0% 7,2% 79,4% Götaland 5,4% 2,3% 6,0% 7,6% 78,6% Hela landet 7,0% 1,1% 6,8% 6,3% 78,8% Produktion Scenariot Produktion syftar till att belysa potentialen för och effekterna av en ökad virkesproduktion givet rimliga men höga investeringsnivåer i skogsbruket. Miljöambitionerna och är på samma nivå som i Referens. Det innebär att scenariot Produktion jämfört med scenariot Referens enbart ger nya förutsättningar för skogens skötsel på marken för virkesproduktion. Produktionshöjningen sker genom: 1) Nya åtgärder inom föryngring och röjning. 2) Fyrdubbling av årlig gödslingsareal med traditionell gödsling ( ha/år). 3) Successivt införande av behovsanpassad gödsling (BAG). Om 50 år är 1,1 miljoner ha föremål för BAG. 4) Årlig plantering av contortatall ökar med 7 gånger i förhållande till scenariot Referens ( ha/år) vilket ger en fördubbling av arealen contortatall inom 20 år. Miljö + Produktion Scenariot Miljö + Produktion syftar till att belysa utvecklingen förutsatt både ökade miljöambitioner och rimliga men höga investeringsnivåer i skogsbruket för att öka produktionen. Scenariot innebär en sammanslagning av förutsättningarna för scenarierna Miljö och Produktion. Skogsvårds- och produktionsambitioner har tagits från scenariot Produktion, medan fördelningen av totala skogsmarksarealen på markanvändningsklasser samt antalet evighetsträd vid föryngringsavverkning baseras på scenariot Miljö. Dagens fördelning För att bättre kunna jämföra utfallet av de olika scenarierna har vi försökt samla ihop data om tillståndet i Sverige idag med avseende på områdesskydd samt skörd av skogsbränsle. För områdesskydd är det formella skyddet väl dokumenterat. Sämre är det med frivilliga avsättningar som bygger på en uppskattning utifrån arealer som är under PEFC- eller FSC-certifiering och de krav som ställs. Hänsynsmarker som lämnas vid generell hänsyn finns inte med i tabellen (tabell 7). 3

4 Tabell 7. Fördelning av formellt skydd och frivilliga avsättningar på Sveriges produktiva skogsmark. I formellt skydd ingår nationalparker, reservat, biotopskydd samt områden med naturvårdsavtal. Frivilliga avsättningar är en uppskattning baserat på markägare under olika former av certifiering. Från skogsstatistisk årsbok 2010, Skogsstyrelsen. Formellt skydd Skogsbrukets frivilliga avsättningar Resterande areal Norrland 4,4% 6,0% 89,6% Svealand 2,4% 3,9% 93,7% Götaland 1,9% 3,7% 94,3% Hela landet 3,4% 5,0% 91,6% Vad gäller skörd av grot och stubbar är statistiken väldigt bristfällig. Det finns kunskap om hur mycket som förbränns i anläggningar. Med då är skogsbränslena redan uppblandade med både flis från sågverk och hushållsavfall. Det finns långt gångna förslag på att förbättra den officiella statistiken så att det går att skilja ut skogsbränslen ifrån hushållsavfall. Men innan det är gjort får vi hålla till godo med Skogsstyrelsens statistik på avverkningsanmälningar. Dessa har nackdelen att de inte speglar vad som faktiskt har utförts, utan endast vad som planerats. Precisionen för faktisk areal är därför relativt dålig. Däremot kan statistiken ge information om trender. Genom att jämföra med Riksskogstaxeringens beräkningar av avverkning så kan man få en bild av hur stor del av avverkningsanmälningarna som verkligen avverkats. Under 2008 avverkningsanmäldes ha i hela landet. Avverkningar enligt Riksskogstaxeringen ligger 33 % lägre än arealen för avverkningsanmälningar. Av avverkningsanmälningarna anmäldes grottuttag på 40,7 %, men inga stubbuttag. Under 2009 avverkningsanmäldes ha, medan avverkningsarealen från Riksskogstaxeringen är 21,3 % lägre. Under 2009 innehöll 53,2 % av avverkningsanmälningarna uttag av grot och 2,3 % innehöll anmälan om stubbuttag. Skogsstyrelsen gjorde en uppskattning av energivärdet i 2007 års grotskörd till 7,1 TWh. Beräkningar baserat på SKA VB-08 Siffror från SKA VB-08 har använts för att beräkna skogsbränslemängder, bidrag av C och död ved med olika uttagningsintensitet i de olika scenarierna. Torrsubstans (TS) har tagits direkt från SKA VB- 08. Grotuttag antas ske vid alla former av avverkning. Ett grotuttag på 100 % innebär att all den grot som produceras vid föryngringsavverkning, 1:a gallring samt övrig gallring tas ut, utan varken miljöeller tekniska restriktioner med avseende på grotuttag. Stubbuttag antas endast vara aktuellt vid föryngringsavverkning. Ett stubbuttag på 100 % innebär att alla stubbar som produceras vid en föryngringsavverkning tas ut, utan varken miljö- eller tekniska restriktioner med avseende på stubbuttag. I SKA VB-08 finns beräkningar för stubbuttag endast för scenario Referens men inte för 4

5 övriga scenarier. Vi har därför räknat fram stubbuttag genom att multiplicera årligt stamuttag inklusive bark från föryngringsavverkningar med 0,42. Detta värde räknades fram som ett medelvärde av kvoten mellan stubbuttag och stamuttag plus bark för scenario Referens i SKA VB-08. Eftersom vi ville använda samma beräkningsmetod för alla scenarier, räknade vi fram ett nytt värde även för scenario Referens. Det gör att våra värden av stubbuttag ochtwh skiljer sig något från scenario Referens i SKA VB-08. SKA VB-08 anger att 1 ton TS motsvarar 4,9 MWh (värmevärde vid 42 % fukthalt). Det innebär att tusen ton TS motsvarar 0,0049 TWh. För att få mängd C multipliceras ton TS med 0,5. Årlig areal som påverkas av grottuttag är summan av den areal som årligen varit föremål för föryngringsavverkning eller gallring. Årlig areal för stubbuttag motsvarar årlig areal föryngringsavverkning. Andelen areal som påverkas varje år beräknas utifrån total produktiv skogsmarksareal, som är densamma för alla scenarier. För många av de organismer som nyttjar färsk död ved är stubben intressant längre än ett år. Därför har andel av skogsmarksarealen som påverkas av grot- respektive stubbuttag under fem år beräknats. Årlig produktion av färsk död ved är summan av kvarlämnade stubbar vid föryngringsavverkningar och den årliga naturliga avgången. Eftersom rödlistade arter föredrar grövre död ved har en uppskattning gjorts av mängden död ved grövre än 10 cm i diameter. För stubbar innebär det ett avdrag på 40 % för rotdelar mindre än 10 cm i diameter, samt ved under jord. De övriga 60 % utgörs av ved grövre än 10 cm i diameter ovan jord. Dessa procentsatser baserar sig på beräkningar av Hakkila (1976) som undersökt olika fraktioner av gran- och tallstubbar. I SKA VB-08s naturliga avgångar ingår alla dimensioner av stamdelar utan stubbe, m 3 sk. I våra beräkningar låter vi SKA VB- 08s naturliga avgångar motsvara årlig avgång av grov död ved inklusive stubbar. Årlig färsk död ved är ett mått med begränsat värde sett utifrån ett ekologiskt perspektiv, dels eftersom många organismer nyttjar död ved under flera år, dels att nedbrytningshastigheten varierar från norr till söder. Riksskogstaxeringen samlar data på hård död ved med en diameter på minst 10 cm. Dessa värden har använts för att beräkna död ved i landskapet idag och i framtiden. Ett korrigeringsvärde har räknats fram genom att dividera årlig avgång från SKA VB-08 med mängden hård död ved i olika landsdelar från Riksskogstaxeringen. Detta värde har sedan multiplicerats med årlig naturlig avgång från SKA VB-08 för att få fram den ackumulerade mängden hård död ved per ha. Beräkningar av framtida mängd död ved från SKA VB-08 har dock sina begränsningar, då den naturliga avgången i framtiden är kraftigt överskattad. En orsak till detta är att simuleringsprogrammet Hugin har svårt att hantera bestånd med fri utveckling. Det gör att de absoluta talen av död ved i framtiden är orealistiska. Det går alltså inte att jämföra dagens mängd av 5

6 död ved med den simulerade framtida. Men det går att titta på relationer mellan olika scenarier idag och i framtiden. 6