Försurande effekter av skörd av stamved, grot och stubbar i Sverige

Transkript

1 Försurande effekter av skörd av stamved, grot och stubbar i Sverige jämförelse med sur deposition Baserat på följande artikel: kl Johan Iwald, Stefan Löfgren, Johan Stendahl, Erik Karltun. Acidifying effect of removal of tree stumps and logging residues as compared to atmospheric deposition. Forest tecology and Management t(212) (212),

2 Två typer av försurning Biologisk försurning orsakas av att träden tar upp ett överskott av katjoner och avger vätejoner till marken Antropogen försurning orsakas av deposition av starka syror (H 2 SO 4, HNO 3 ), främst pga. förbränning av fossila bränslen

3 Skörd av stubbar och grot kan förväntas öka i framtiden I Sverige : Biobränslen 23% Olja 47% År 22 ska andelen förnybar energi vara 49% (Sverige) resp. 2% (EU) Dtt Detta kan ge ökad biologisk i försurning

4 Frågeställningar: Hur stor är den försurande effekten av skörd av stamved, grot och stubbar, jämfört med effekten av sur deposition? Hur kommer den biologiska i försurningen i Sverige att utvecklas i framtiden? Huvudsakliga källor: Claesson, S., 28. Skogliga konsekvensanalyser 28 SKA VB 8. Rapport 25. Skogsstyrelsen, Jönköping. SLU, 212. Riksskogstaxeringen (RT). / k

5 Beräkning av biologisk respektive antropogen försurning för tre regioner i Sverige Biologisk försurning: Tall, gran, björk Stamved, grot, stubbar

6 Biologisk försurning: Tre nivåer på grot och stubbskörd: L1 L2 L3 Alla stubbar och all grot skördas En del områden undantas från skörd och där man skördar, lämnar man 2% Ytterligare en del områden undantas från skörd och där man skördar, lämnar man 4% För björk skördas inga stubbar i L2 och L3 Källa: SKA VB 8

7 Avverkad biomassa respektive areal vid de olikanivåerna L1, L2, L3 (hela Sverige) 4 Avverkad biomassa Avverkad areal kha/år 35 Mton TS/år 3 25 Grot Stamved Stamved 6 Stubbar och grot Stubbar L1 L2 L3 Avverkning + gallring L1 L2 L3 Källa: SKA VB 8

8 Beräkningar av biologisk försurning per ha Biologisk försurning definieras som trädens nettoupptag av katjoner: (K + + Ca 2+ + Mg 2+ + Na + ) (H PO + SO 4 + Cl ) (Kväve tas inte med eftersom det tas upp som ~5% nitrat (NO 3 ) och ~5% ammonium (NH 4+ ))

9 Beräkningar av biologisk försurning per ha Avverkning i fyra regioner N Norrland S Norrland Svealand Götaland år (SKA VB 8) Fördelning av avverkningen på varje län (mha RT) Biomassa stamved biomassa stubbar och grot Biomassa skördad stamved stubbar bark grenar barr för tall, gran, björk för varje län Skördade mängder katjoner (Ca, Mg, K, N) Na) Skördad d grenar och anjoner biomassa/ha (P, S, Cl) per ha

10 Beräkningar av biologisk försurning per ha Skördade mängder katjoner (Ca, Mg, K, Na) och anjoner (P, S, Cl) per ha Biologisk försurning (katjoner anjoner)/ha: skörd av stamved, stubbar och grot nivåerna L1, L2 och L3 tall, gran respektive björk varje län Sammanföring av data g till de tre regionerna sydväst, sydost och norr

11 Beräkningar av biologisk försurning per ha Biologisk försurning beräknas för perioden (uppskattad skörd av stamved, grot och stubbar finns i SKA VB 8) för perioderna , och (uppskattad skörd av stamved finns i SKA VB 8)

12 Antropogen försurning: Beräkningar baserat på de fyra IM områdena Referenser: Köhler, S.J., Zetterberg, T., Futter, M.N., Föls ter, J., Löfgren, S., 211. Assessment of uncertainty in long term mass balances for acidification assessments: a MAGIC model exercise. Ambio 4, Löfgren, S., Aastrup, M., Bringmark, L., Hult berg, H., Lewin Pihlblad, L., Lundin, L., Karlsson, G.P., Thunholm, B., 211. Recovery of soil water, groundwater, and streamwater from acidification at the Swedish integrated monitoring i catchments. Ambio 4,

13 Beräkningar av antropogen försurning För IM områdena finns depositionsdata Antropogen försurning beräknas baserat på depositionens syraneutraliserande förmåga (ANC) ANC = (Ca 2+ + Mg 2+ + K + + Na + + NH 4+ ) (SO NO 3 + Cl ) katjoner anjoner Försurning = (SO NO 3 + Cl ) (Ca 2+ + Mg 2+ + K + + Na + + NH 4+ ) anjoner katjoner.

14 Beräkningar av antropogen försurning För vart och ett av IM områdena fås försurningsintervall Försurningsintervall för regionerna sydväst, sydost och norr fås av kombinationerna Sydväst: Gårdsjön Aneboda Sydost: Kindla Aneboda Norr: Gammtratten Kindla

15 Resultat: Beräknad försurning år

16 Uppskattad avverkning år S d M /å Stamved, Mton/år Källa: SKA VB 8

17 4 6 8 Tall Norr Gran Norr Björk Norr Björk Sydost 8 Gran Sydost 8 Tall Sydost Gran Sydväst Tall Sydväst 6 8 Björk Sydväst

18 8 Tall Norr 8 Gran Norr 8 Björk Norr Tall Sydost 8 8 Gran Sydost 6 Björk Sydost Tall Sydväst Gran Sydväst 8 8 Björk Sydväst

19 8 Tall Norr 8 Gran Norr 8 Björk Norr Tall Sydost 8 8 Gran Sydost 6 Björk Sydost Tall Sydväst Gran Sydväst 8 8 Björk Sydväst

20 Biologisk försurning (ekv/ha och år) i SV Sverige 8 Gran (stamved) Tall (stamved) Tall (stamved) Tall (grot) Gran (grot) Björk (stamved) Björk (grot) Tall (stubbar) Gran (stubbar) Björk (stubbar)

21 Försurning relaterat till värmevärde Syra input till marken (ekv H + ) per producerad MWh Stubbar Grot Stubbar + grot Tall Gran Björk

22 Gran stamved grot stubbar Biologisk försurning sammanfattning Biologisk i försurning per ha jämförelse mellan trädslag, träddelar, regioner Björk stamved grot stubbar Tall stamved grot stubbar I nivå L1 är grot>stamved för tall och gran SYDVÄST Gran stamved grot stubbar Björk stamved grot stubbar SYDOST Tall stamved grot stubbar Gran stamved grot stubbar Björk stamved grot stubbar NORR Biologisk försurning per MWh grot>stubbar Tall stamved grot stubbar

23 Biologisk försurning jämförelse med sur deposition Biologisk försurning per areaenhet vid uttag av stamved + grot + stubbar: Gran Björk Tall Sur deposition

24 Biologisk försurning framtidsutsikter Sur deposition Biologisk försurning pga. Ökad tillväxt i skogen Större andel gran och björk, mindre andel tall Ökad skörd av grot och stubbar Biologisk försurning blir den primära orsaken till fortsatt försurning av skogsmarken Av total biologisk försurning kommer stubbskörd att svara för 13 24% grot skörd att svara för 27 45%