Ett finskt perspektiv på näringsbalans

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Ett finskt perspektiv på näringsbalans"

Transkript

1 Ett finskt perspektiv på näringsbalans och intensivt skogsbruk Martin Forsius Finlands miljöcentral (SYKE) , Skogsmarksvittringen i fokus för framtida god vattenkvalitet och skogsproduktion

2 Innehåll Bakgrund: planer för användning av bioenergi i Finland Modellsystem och data för integrerad modellering av effekter av intensivt skogsbruk och sur nederbörd Centrala resultat från modellkörningar g Slutsatser

3 Bioenergi i Finland Total skogstillväxt ca. 100 milj. m 3 /år Denna tillväxt motsvarar potentiellt ca. 50 % av det totala energibehovet I nuläget utgör den skogsbaserade energin ca. 20 % av den totala energiproduktionen (biprodukter+direkt bioenergi) g) Målet är att höja användningen av flis från ca. 7.5 milj. m 3 /år 15 milj. m 3 /år till år 2020

4 Integrerad modellering av effekter av intensivt skogsbruk och sur nederbörd Skogstillväkt: MELA-modellen+inventeringsdata+ biomassafunktioner (Marklund), 10x10 km Biogeokemiska processer i mark och vatten: MAGIC modellen Deposition och scenarier: EMEP 50x50 km 2 matriser och CLescenariet för SO 2 och NO x utsläpp Klimatscenarier: ECHAM4 med CO 2 utsläpp enligt A2 Hydrologi: WSFS-modellsystem MAGIC-kalibrering på 1066 avrinningsområden Aherne J Posch M Forsius M Lehtonen A and Härkönen K (2012) Aherne, J., Posch, M., Forsius, M. Lehtonen, A. and Härkönen K. (2012). Impacts of forest biomass removal on soil nutrient status under climate change: a catchment-based modelling study for Finland. Biogeochemistry 107:

5 Datakällor: avrinngsområden, markinventering och upptag av baskatjoner från skogsbruk +3.4 o 69 o 19 o ANC (meq m -3 ) < > o C -2 o C -1 o C 0 o C 1 o C Bsat (%) < > o +3.6 o Bc upt (meq m -2 a -1 ) < > 12 > o C 3 o C +4.0 o 4 o C 5 o C +3.4 o +3.6 o +3.8o 100 km 30 o 60 o

6 Uttag av biomassa m 3 a -1 Bioma ass remo oval (10 6 ) Ttlt Totalt Gran+tall Lövträd

7 Utvärderade skogsbruksscenarier BAU = business as usual SuC = sustainable cuttings 4 SuC-baserade scenarier: SOH = stem-only harvesting SBH = stems plus branches harvesting AGH = above-ground harvesting (SBH + foliage) = whole-tree harvesting (AGH + stubbar och rötter)

8 Uttag av biomassa och baskatjoner Biomass harvested (t ha -1 a -1 ) Ca+Mg+K removed (meq m -2 a -1 ) BAU-1950 BAU BAU SuC-2050-A BAU SuC-2050-A SuC SuC-2050 (n = 1066, SOH-scenariet)

9 Uttag av biomassa, baskatjoner och N för de 4 SuC-scenarierna år 2050 Biomass harvested (t ha -1 a -1 ) SOH Ca+Mg+K and N removed (meq m -2 a -1 ) SOH SBH 20 SBH AGH 60 AGH Svart = Ca+Mg+K Grå = N

10 Skogsmarksvittring från MAGIC 100 % 80 K = blå 60 Mg = grön Ca = röd 40 Totalt =svart 20 Totalt med A2-klimat år 2050 = grått Weathering rates (meq m -2 a -1 ) (n = 1066)

11 Basmättnadsgrad och ANC på avrinningsområdena (n = 1066) 44 Without climate change With climate change (A2) Bas se saturatio on (%) BAU SOH SBH AGH BAU SOH SBH AGH (meq/m 3 ) ANC BAU SOH SBH AGH BAU SOH SBH AGH ANC= acid neutralising capacity = buffertkapacitet i sjöar

12 Statisk input-output budget för K och N år 2050 för 4 SuC-scenarier (nutida och A2-klimat) Kdep+Kw we-kupt Kdep+K +Kwe-Kupt SOH SBH AGH SOH A2 SBH A2 AGH A2 A N dep +N fix -N upt (meq m a ) N dep +N fix -N upt (meq m a ) N dep +N fix -N upt (meq m a ) N dep +N fix -N upt (meq m a ) 118

13 Slutsatser t 1. Ett hållbart skogsbruk k kräver utvärdering av samtliga centrala faktorer: näringsupptag, deposition, vittringshastighet, i ti h t klimatförändring, i avrinning i mm. De olika skogsbruksscenarierna skiljer sig stort beträffande näringsupptag: SOH vs. : Biomassa x 2 Baskatjoner x 3 Kväve x 4 Utan tillskott tt av näringsämnen ä skulle enbart SOH och SBH-scenarierna vara ekologiskt hållbara

14 Slutsatser 2. Enligt MAGIC-resultaten skulle klimatförändring enligt A2- scenariet leda till minskad miljöpåverkan (basmättnadsgrad, sjö-anc) pga. att vittringshastigheten ökar mera en näringsupptaget pga. ökad skogstillväxt Trots denna klimateffekt skulle de mest intensiva scenarierna (AGH, ) inte vara ekologiskt hållbara utan tillsats av näringsämnen Nya resultat om bioenergi i Finland också från Skogs- forskningsinstitutet METLA ( fi/ohjelma/bio/index-en.htm)

15 Tack

Miljömålen i ett nytt klimat

Miljömålen i ett nytt klimat Miljömålen i ett nytt klimat CLEO- Climate Change and Environmental Objectives Gårdsjökonferensen i Stenungsund 2012 Filip Moldan IVL Svenska Miljöinstitutet, med bidrag från många! www.cleoresearch.se

Läs mer

Kommer klimatförändringen påverka återhämtning i sjöar och vattenddrag?

Kommer klimatförändringen påverka återhämtning i sjöar och vattenddrag? Kommer klimatförändringen påverka återhämtning i sjöar och vattenddrag? avnämarseminarium 212-5-21, Stockholm Filip Moldan, IVL Svenska Miljöinstitutet Göteborg, i samarbete med många kolleger från SMHI

Läs mer

Effekter i skog, mark och vatten. Presenterat av Filip Moldan (IVL), Martin Rappe George (SLU) och Göran Lindström (SMHI)

Effekter i skog, mark och vatten. Presenterat av Filip Moldan (IVL), Martin Rappe George (SLU) och Göran Lindström (SMHI) Effekter i skog, mark och vatten Presenterat av Filip Moldan (IVL), Martin Rappe George (SLU) och Göran Lindström (SMHI) Resultat från lokala, välundersökta Metodik och data avrinningsområden Analys av

Läs mer

CLEO -Klimatförändringen och miljömålen Sammanfattning och slutsatser. John Munthe IVL

CLEO -Klimatförändringen och miljömålen Sammanfattning och slutsatser. John Munthe IVL CLEO -Klimatförändringen och miljömålen Sammanfattning och slutsatser John Munthe IVL Klimatet Temperaturökning till mitten på seklet 2.5-3.5 C, mot slutet av seklet mellan 3.5 och 5 C, med kraftigast

Läs mer

Försurande effekter av skörd av stamved, grot och stubbar i Sverige

Försurande effekter av skörd av stamved, grot och stubbar i Sverige Försurande effekter av skörd av stamved, grot och stubbar i Sverige jämförelse med sur deposition Baserat på följande artikel: kl Johan Iwald, Stefan Löfgren, Johan Stendahl, Erik Karltun. Acidifying effect

Läs mer

Synergier och konflikter vid ett intensifierat skogsbruk

Synergier och konflikter vid ett intensifierat skogsbruk Synergier och konflikter vid ett intensifierat skogsbruk Cecilia Akselsson 1, Jörgen Olofsson 1 och Per Erik Karlsson 2 tillsammans med många andra CLEO-medarbetare 1 Naturgeografi och Ekosystemvetenskap,

Läs mer

Klimatförändringar Hur exakt kan vi förutsäga. Markku Rummukainen Lunds universitet

Klimatförändringar Hur exakt kan vi förutsäga. Markku Rummukainen Lunds universitet Klimatförändringar Hur exakt kan vi förutsäga Markku Rummukainen Lunds universitet Markku.Rummukainen@cec.lu.se Det blir varmare Fortsatta utsläpp av växthusgaser kommer att orsaka fortsatt uppvärmning

Läs mer

Skogsbruket som praktisk klimatförvaltare

Skogsbruket som praktisk klimatförvaltare Skogsbruket som praktisk klimatförvaltare Bo Karlsson, Skogforsk Till stor del baserat på material från Göran Örlander, Södra Jordbrukets roll som klimatförvaltare Biomassaproduktionsom exempel på samspel

Läs mer

Kan ökad vittring i ett förändrat klimat motverka försurning vid helträdsuttag?

Kan ökad vittring i ett förändrat klimat motverka försurning vid helträdsuttag? Kan ökad vittring i ett förändrat klimat motverka försurning vid helträdsuttag? Cecilia Akselsson, Lunds universitet QWARTS Upplägg -Miljömålet Bara naturlig försurning: Hur går det? -Vittringens roll

Läs mer

Försurning. Johan Ahlström

Försurning. Johan Ahlström Försurning Johan Ahlström Innehåll Vad menas med försurning? Varför har vi försurning? Försurningsteori och modeller Återhämtning och nuläge Vad menas med försurning? Naturlig försurning Surt vatten Antropogen

Läs mer

Chantal Donnelly, Berit Arheimer, Hydrologienheten, FoU. Hur kommer vattenflöden och näringsämnestransport i Sverige och Europa att påverkas?

Chantal Donnelly, Berit Arheimer, Hydrologienheten, FoU. Hur kommer vattenflöden och näringsämnestransport i Sverige och Europa att påverkas? Chantal Donnelly, Berit Arheimer, Hydrologienheten, FoU Hur kommer vattenflöden och näringsämnestransport i Sverige och Europa att påverkas? Regionala Projektioner - Framtidklimat Klimatprojektioner med

Läs mer

Tillståndet i skogsmiljön i Värmland

Tillståndet i skogsmiljön i Värmland Krondroppsnätet Tillståndet i skogsmiljön i Värmland Resultat från Krondroppsnätet t.o.m. 2011 Per Erik Karlsson, Gunilla Pihl Karlsson, Cecilia Akselsson*, Veronika Kronnäs, och Sofie Hellsten IVL Svenska

Läs mer

Prognoser för försurningsutveckling under klimatförändring med ForSAFE- modellen

Prognoser för försurningsutveckling under klimatförändring med ForSAFE- modellen Prognoser för försurningsutveckling under klimatförändring med ForSAFE- modellen Salim Belyazid 1, Cecilia Akselsson 2, David Rayner 3 1 Belyazid Consulting and Communication AB, Malmö 2Institutionen för

Läs mer

Bioenergi, klimat och biologisk mångfald

Bioenergi, klimat och biologisk mångfald Bioenergi, klimat och biologisk mångfald Mats Björsell, Naturvårdsverket Enheten för styrmedel klimat och luft Örebro 5 okt 2011 Naturvårdsverket är miljömålsansvarig myndighet för 7 av de 16 miljömålen.

Läs mer

Hur kan skogskötsel bidra till att minska kväveförluster i ett förändrat klimat?

Hur kan skogskötsel bidra till att minska kväveförluster i ett förändrat klimat? Hur kan skogskötsel bidra till att minska kväveförluster i ett förändrat klimat? Annemieke Gärdenäs & Martin Rappe George (SLU) CLEO-seminariet 21 maj 2012 Upplägg Bakgrund Vad kan vi lära oss från tidigare

Läs mer

Långvarig torka kontra extrem nederbörd

Långvarig torka kontra extrem nederbörd Halmstad 2011-05-03 Carin Nilsson Långvarig torka kontra extrem nederbörd Hur ser klimatet ut i ett 30 års perspektiv i Sydvästra Sverige? Några utmaningar: Hur ska vi bygga våra hus? Var ska vi bygga

Läs mer

Tillståndet i skogsmiljön i Blekinge län

Tillståndet i skogsmiljön i Blekinge län Krondroppsnätet Tillståndet i skogsmiljön i Blekinge län Resultat t.o.m. september 2016 Per Erik Karlsson, Gunilla Pihl Karlsson, Sofie Hellsten, Cecilia Akselsson, Krondroppsnätet Vad jag kommer att prata

Läs mer

Simulering av möjliga klimatförändringar

Simulering av möjliga klimatförändringar Simulering av möjliga klimatförändringar Torben Königk, Rossby Centre/SMHI Bakgrund, observationer IPCC AR4, globala scenarier Regionala scenarier IPCC AR5 Bakgrund Observationer visar en tydlig uppvärmning

Läs mer

Samhällsnyttan med biogas en studie i Jönköpings län. Sara Anderson, 2050 Consulting

Samhällsnyttan med biogas en studie i Jönköpings län. Sara Anderson, 2050 Consulting Samhällsnyttan med biogas en studie i Jönköpings län Sara Anderson, 2050 Consulting Innehåll Mål och syfte. Vad är samhällsnytta och vad innebär samhällsekonomisk analys? Biogasens olika nyttoeffekter.

Läs mer

HYDROIMPACTS 2.0 Föroreningstransporten i den omättade markzonen. Magnus Persson. Magnus Persson, Lund University, Sweden

HYDROIMPACTS 2.0 Föroreningstransporten i den omättade markzonen. Magnus Persson. Magnus Persson, Lund University, Sweden HYDROIMPACTS 2.0 Föroreningstransporten i den omättade markzonen Magnus Persson Bakgrund Föroreningstransport i den omättade markzonen är ett potentiellt hot mot både yt- och grundvattentäckter. Nederbördsvolymer

Läs mer

FÖRSURADE SJÖAR I VÄRMLANDS LÄN

FÖRSURADE SJÖAR I VÄRMLANDS LÄN FÖRSURADE SJÖAR I VÄRMLANDS LÄN MAGIC-modellering av försurningspåverkan på sjövatten och markkemi i 7 sjöar med avrinningsområden i Värmlands län LÄNSSTYRELSEN I VÄRMLANDS LÄN RAPPORT NR 7:11 Fotona visar

Läs mer

Klimatet i framtiden Våtare Västsverige?

Klimatet i framtiden Våtare Västsverige? Klimatet i framtiden Våtare Västsverige? Anna Edman, SMHI Mätningar Modeller Scenarier IPCC SMHI Rossby Centre Globalt regionalt lokalt Mölndal 13 december 2006 Foto Nils Sjödin, SMHI Gudrun den 8 januari

Läs mer

RCP, CMIP5 och CORDEX. Den nya generationen klimatscenarier

RCP, CMIP5 och CORDEX. Den nya generationen klimatscenarier RCP, CMIP5 och CORDEX Den nya generationen klimatscenarier Erik Kjellström Rossby Centre, SMHI Rossby Centre Day Forskarsamverkan för anpassningsstudier 16 november 2011, SMHI NORRKÖPING Innehåll RCP CMIP5

Läs mer

Vilken klimatnytta gör svensk skog och hur man hävda att den inte gör det?

Vilken klimatnytta gör svensk skog och hur man hävda att den inte gör det? Vilken klimatnytta gör svensk skog och hur man hävda att den inte gör det? Föredrag vid seminariet Ska Bryssel bestämma till vad och hur vår biomassa får användas??, Sundsvall, 8 maj 2014, anordnat av

Läs mer

Forskningsresultat från CLEO-programmet som underlag till FU15. -hur påverkar klimatförändringen möjligheten att uppnå våra miljömål?

Forskningsresultat från CLEO-programmet som underlag till FU15. -hur påverkar klimatförändringen möjligheten att uppnå våra miljömål? Forskningsresultat från CLEO-programmet som underlag till FU15 -hur påverkar klimatförändringen möjligheten att uppnå våra miljömål? Program Välkommen och introduktion 10:00 CLEO-programmet och miljömålen

Läs mer

Framtidens översvämningsrisker

Framtidens översvämningsrisker -1-1 Framtidens översvämningsrisker Bakgrund Med början våren driver SMHI med medel från Länsförsäkringars Forskningsfond forskningsprojektet Framtidens Översvämningsrisker. Projektet skall pågå till och

Läs mer

Vatten-för värdefullt för att bara användas en gång

Vatten-för värdefullt för att bara användas en gång Vatten-för värdefullt för att bara användas en gång - Mamma, det är samma vatten som dinosaurierna drack för flera miljoner år sedan! Allt vatten ingår i ett evigt kretslopp Vattnet tar inte slut och det

Läs mer

Kvävegödsling i Gårdsjön efter 25 år: hur mycket tål skogen?

Kvävegödsling i Gårdsjön efter 25 år: hur mycket tål skogen? Kvävegödsling i Gårdsjön efter 25 år: hur mycket tål skogen? Filip M oldan, IVL, med hjälp av många, men främst av: Dick Wright, Hans Hultberg, Bridget Emmett, Janne Kjönaas, Arne Stuanes, Albert Tietema,

Läs mer

Vattenförvaltningen i Finland med fokus mot skogen

Vattenförvaltningen i Finland med fokus mot skogen Vattenförvaltningen i Finland med fokus mot skogen Vattendagarna och vattenorganisationernas riksmöte Umeå 25.-27.10.2016 Lotta Haldin Etelä-Pohjanmaan elinkeino-, liikenne- ja ympäristökeskus Närings-,

Läs mer

Tillståndet i skogsmiljön i Kronobergs län

Tillståndet i skogsmiljön i Kronobergs län Krondroppsnätet Tillståndet i skogsmiljön i Kronobergs län Resultat t.o.m. september 2016 Per Erik Karlsson, Gunilla Pihl Karlsson, Sofie Hellsten, Cecilia Akselsson, Krondroppsnätet Vad jag kommer att

Läs mer

Markförsurning utveckling och status

Markförsurning utveckling och status Markförsurning utveckling och status Johan Stendahl 1, Johan Iwald 1, Erik Karltun 1 & Stefan Löfgren 2 1 Institutionen för mark & miljö 2 Institutionen för vatten & miljö Skogsmarkens försurning Dåligt

Läs mer

Dränerade våtmarker, storlek på emission och rapportering till UNFCCC och Kyoto. Åsa Kasimir Klemedtsson

Dränerade våtmarker, storlek på emission och rapportering till UNFCCC och Kyoto. Åsa Kasimir Klemedtsson Dränerade våtmarker, storlek på emission och rapportering till UNFCCC och Kyoto Åsa Kasimir Klemedtsson 2013-10-29 Institutionen för geovetenskaper B L U E S Biogeochemistry, Land Use & Ecosystem Sciences

Läs mer

klimatneutral? Konsekvenser Finlandshuset 24 jan 2013

klimatneutral? Konsekvenser Finlandshuset 24 jan 2013 0 Är skogsb biomassan klimatneutral? Konsekvenser för energisektorn Hearing om konkurrensen om skogsråvaran Finlandshuset 24 jan 2013 1 Är biobränslen klimatneutrala? CO 2 -emis ssioner från förbränning

Läs mer

Tillståndet i skogsmiljön i Värmlands län

Tillståndet i skogsmiljön i Värmlands län Krondroppsnätet Tillståndet i skogsmiljön i Värmlands län Resultat t o m sept 2014 Per Erik Karlsson, Gunilla Pihl Karlsson, Sofie Hellsten och Cecilia Akselsson Luftföroreningar i Värmlands län 2013/2014

Läs mer

Skogens klimatnytta. - Seminarium om skogens roll i klimatarbetet. KSLA, 24 november 2014 Erik Eriksson, Energimyndigheten

Skogens klimatnytta. - Seminarium om skogens roll i klimatarbetet. KSLA, 24 november 2014 Erik Eriksson, Energimyndigheten Skogens klimatnytta - Seminarium om skogens roll i klimatarbetet. KSLA, 24 november 2014 Erik Eriksson, Energimyndigheten Varför är skogen viktig i klimatarbetet? Vad kan skogen bidra med? Internationella

Läs mer

KONKURRENSEN OM BIORÅVARAN

KONKURRENSEN OM BIORÅVARAN KONKURRENSEN OM BIORÅVARAN 1 Detta kommer att styra utvecklingen EU:s energimål 20 / 20 / 20(10) till 2020 Klimat Försörjnings säkerhet 20 % reduktion av CO 2 utsläppen 20 % reducerad energi konsumtion

Läs mer

Behöver de kväverelaterade miljökvalitetsmålen revideras? Vad visar resultaten från SCARP och annan forskning?

Behöver de kväverelaterade miljökvalitetsmålen revideras? Vad visar resultaten från SCARP och annan forskning? Behöver de kväverelaterade miljökvalitetsmålen revideras? Vad visar resultaten från SCARP och annan forskning? Filip Moldan, 2013-03-14 Med hjälp och bidrag från många!! Behöver de kväverelaterade miljökvalitetsmålen

Läs mer

Övervakning av luftföroreningar och dess effekter i skogsmiljön

Övervakning av luftföroreningar och dess effekter i skogsmiljön Krondroppsnätet Övervakning av luftföroreningar och dess effekter i skogsmiljön Resultat t o m sept 2016 Sofie Hellsten, Gunilla Pihl Karlsson, Per Erik Karlsson och Cecilia Akselsson Krondroppsnätet Vad

Läs mer

Magicmodellering av försurningspåverkan på sjövatten och markkemi i 80 utvalda sjöar med avrinningsområden i Västra Götalands län

Magicmodellering av försurningspåverkan på sjövatten och markkemi i 80 utvalda sjöar med avrinningsområden i Västra Götalands län Rapport 2:43 Magicmodellering av försurningspåverkan på sjövatten och markkemi i 8 utvalda sjöar med avrinningsområden i Västra Götalands län 14 12 1 8 6 4 2 186 191 196 21 www.o.lst.se Rapport 2:43 ISSN

Läs mer

Övergödning. och effekterna. Philip Axe

Övergödning. och effekterna. Philip Axe Övergödning och effekterna Philip Axe Philip.axe@havochvatten.se Min fråga: Var det bättre förr? 2018-10-01 Övergödning och effekter Philip Axe 2 Vem är detta? Utredare på Havsmiljö enheten Samordnare

Läs mer

EU:s klimat- och energipolitik ur ett skogsindustriellt perspektiv. LULUCF-förordningen

EU:s klimat- och energipolitik ur ett skogsindustriellt perspektiv. LULUCF-förordningen EU:s klimat- och energipolitik ur ett skogsindustriellt perspektiv LULUCF-förordningen Skogsindustrin och bioenergisektorn bildar ett kluster Million m 3 fub Export 0,7 Import 7,8 Sågtimmer 36,3 Sågade

Läs mer

Bara naturlig försurning. Bilaga 10. Underlagsrapport: Potentiella effekter av klimatförändringar på skogsekosystem

Bara naturlig försurning. Bilaga 10. Underlagsrapport: Potentiella effekter av klimatförändringar på skogsekosystem Bara naturlig försurning Bilaga 10 Underlagsrapport: Potentiella effekter av klimatförändringar på skogsekosystem Salim Belyazid, IVL Svenska Miljöinstitutet AB 1 Introduktion Det råder en enighet inom

Läs mer

Skogliga(Bioraffinaderier( Skogen/(Nyckeln(3ll(e4(framgångsrikt( klimat(och(energiarbete(12(nov(piteå(( Magnus*Ma1sons*(((

Skogliga(Bioraffinaderier( Skogen/(Nyckeln(3ll(e4(framgångsrikt( klimat(och(energiarbete(12(nov(piteå(( Magnus*Ma1sons*((( 2000#2005!SLU!Doktorand!!! Skogsbränslesystem!! 2006!Energidalen! Grotskotning!Pelletering!! 2007#2008!Le9land!! Raw!material!supply!manager!! Skogliga(Bioraffinaderier( Skogen/(Nyckeln(3ll(e4(framgångsrikt(!

Läs mer

Livscykelperspektiv på GROT och stubbskörd Projekt: Bränsleproduktion från GROT och stubbskörd vid slutavverkning

Livscykelperspektiv på GROT och stubbskörd Projekt: Bränsleproduktion från GROT och stubbskörd vid slutavverkning Livscykelperspektiv på GROT och stubbskörd Projekt: Bränsleproduktion från GROT och stubbskörd vid slutavverkning Eva Lotta Lindholm, SLU Staffan Berg, Skogforsk Per Anders Hansson, SLU Johan Stendahl,

Läs mer

MAGIC-modellering av försurningspåverkan på sjövatten i 90 sjöar i Hallands län

MAGIC-modellering av försurningspåverkan på sjövatten i 90 sjöar i Hallands län MAGIC-modellering av försurningspåverkan på sjövatten i 90 sjöar i Hallands län MAGIC-modellering av försurningspåverkan på sjövatten i 90 sjöar i Hallands län Länsstyrelsen i Hallands län Enheten för

Läs mer

Miljökonsekvenser av ett ökat uttag av skogsbränsle i relation till uppsatta miljö- och produktionsmål

Miljökonsekvenser av ett ökat uttag av skogsbränsle i relation till uppsatta miljö- och produktionsmål Miljökonsekvenser av ett ökat uttag av skogsbränsle i relation till uppsatta miljö- och produktionsmål Bränsleprogrammet Hållbarhet Johnny de Jong Cecilia Akselsson, Gustaf Egnell, Stefan Löfgren, Bengt

Läs mer

Marin försurning ett nytt hot mot Östersjöns och Västerhavets ekosystem. Anders Omstedt och BONUS/Baltic-C gruppen

Marin försurning ett nytt hot mot Östersjöns och Västerhavets ekosystem. Anders Omstedt och BONUS/Baltic-C gruppen Marin försurning ett nytt hot mot Östersjöns och Västerhavets ekosystem Anders Omstedt och BONUS/Baltic-C gruppen BONUS/ Baltic-C s syfte: Kartlägga Östersjöns koldynamik speciellt för organiskt kol (C

Läs mer

Övervakning av skogsvatten i Sverige, utvärdering av Balån och framåtblick

Övervakning av skogsvatten i Sverige, utvärdering av Balån och framåtblick Övervakning av skogsvatten i Sverige, utvärdering av Balån och framåtblick Stefan Löfgren Inst. f. vatten & miljö, SLU Eva Ring Skogforsk Lars Högbom Skogforsk Jakob Schelker Universitetet i Wien, Österrike

Läs mer

Uppdatering av M AGICbiblioteket:

Uppdatering av M AGICbiblioteket: Uppdatering av M AGICbiblioteket: nya beräkningar på sjöarnas framtida försurningsåterhämtning IVL (Filip M oldan, Johanna Stadmark, Sara Jutterström och Håkan Blomgren) NIVA och CEH (Dick Wright och Jack

Läs mer

Minskning av de sura sulfatjordarnas miljörisker Metoder för anpassning till klimatförändringen

Minskning av de sura sulfatjordarnas miljörisker Metoder för anpassning till klimatförändringen Minskning av de sura sulfatjordarnas miljörisker Metoder för anpassning till klimatförändringen CATERMASS Life+-projektet 2010-2012 Climate Change Adaptation Tools for Environmental Risk Mitigation of

Läs mer

EFFEKTER AV KLIMATFÖRÄNDRINGAR PÅ SJÖPRODUKTIVITET

EFFEKTER AV KLIMATFÖRÄNDRINGAR PÅ SJÖPRODUKTIVITET EFFEKTER AV KLIMATFÖRÄNDRINGAR PÅ SJÖPRODUKTIVITET Jan Karlsson Climate Impacts Research Centre (CIRC) Dept. Ecology and Environmental Science (EMG), Umeå university www.arcticcirc.net Kraftig uppvärmning

Läs mer

Vad utmärker Södra Östersjöns distrikt? Irene Bohman

Vad utmärker Södra Östersjöns distrikt? Irene Bohman Vad utmärker Södra Östersjöns distrikt? Irene Bohman Fem distrikt i Sverige med olika karaktäristik Sverige är uppdelat i fem olika vattendistrikt baserat på de fem större havsbassängerna vilket innebär

Läs mer

Klimat och hydrologi

Klimat och hydrologi Klimat och hydrologi Karlstad 1916 Earth's Radiation Balance. Image Source: NASA. 2012-11-28 2 1 http://www.esrl.noaa.gov/gmd/ccgg/trends/ CO2 development Tvågradersmålet 2 CO2-utsläpp 1990-2010 2012-11-28

Läs mer

Verksamhetsidé. SLU utvecklar kunskapen om de biologiska naturresurserna och människans förvaltning och hållbara nyttjande av dessa.

Verksamhetsidé. SLU utvecklar kunskapen om de biologiska naturresurserna och människans förvaltning och hållbara nyttjande av dessa. Jorden som resurs, SLU:s bidrag Jordbruks- och trädgårdskonferens 2010. Lisa Sennerby Forsse, SLU. 4 mars 2010 Verksamhetsidé SLU utvecklar kunskapen om de biologiska naturresurserna och människans förvaltning

Läs mer

Niclas Hjerdt. Vad innebär ett förändrat klimat för vattnet på Gotland?

Niclas Hjerdt. Vad innebär ett förändrat klimat för vattnet på Gotland? Niclas Hjerdt Vad innebär ett förändrat klimat för vattnet på Gotland? Vattenbalansen på Gotland Ungefär hälften av nederbörden avdunstar. Ungefär häften av nederbörden bildar avrinning (inklusive grundvattenbildning)

Läs mer

Klimatscenarier för analys av klimatpåverkan

Klimatscenarier för analys av klimatpåverkan Rossby Centre dagen 2010-10-21 Klimatscenarier för analys av klimatpåverkan Lars Bärring SMHI, Rossby Centre Innehållsförteckning: Allmän introduktion, klimatscenarier Upplösning hur detaljerade kan vi

Läs mer

Kalkning och försurning. Hur länge måste vi kalka?

Kalkning och försurning. Hur länge måste vi kalka? Kalkning och försurning Hur länge måste vi kalka? NATIONELL FISKEVATTENÄGAREKONFERENS 22-23 november 2017 Ingemar Abrahamsson Innehåll En tillbakablick på försurningen och 35 års kalkning Den framtida

Läs mer

Askåterföring till skog några erfarenheter från Sverige

Askåterföring till skog några erfarenheter från Sverige Askåterföring till skog några erfarenheter från Sverige Oslo 2012-03-16 Ulf Sikström, Skogforsk Allt vanligare syner i skogen Av skördad m 3 s: 90 % slutavv. 10 % gallring GROT-skörd: Ca 70000 ha (Bedömning

Läs mer

Swedish The Swedi wood effect Sh wood effec NYckelN Till framgång T i köpenhamn1 Swe e TT global T per Spek Tiv ett initiativ av:

Swedish The Swedi wood effect Sh wood effec NYckelN Till framgång T i köpenhamn1 Swe e TT global T per Spek Tiv ett initiativ av: Swedish Wood Effect NYCKELN TILL FRAMGÅNG I KÖPENHAMN ETT INITIATIV AV: 1 2 Lösningen finns närmare än du tror Klimatfrågan är en av mänsklighetens ödesfrågor. De klimatförändringar som beror på människans

Läs mer

Environmental Impact of Electrical Energy. En sammanställning av Anders Allander.

Environmental Impact of Electrical Energy. En sammanställning av Anders Allander. Environmental Impact of Electrical Energy. En sammanställning av Anders Allander. Global warming (GWP) in EPD Acidification (AP) in EPD Photochemical Oxidants e.g emissions of solvents VOC to air (POCP)

Läs mer

Anpassning till klimatförändringen i Finland åtgärder och utmaningar. Mikael Hildén, prof. Finlands miljöcentral Strategiska forskningsrådet

Anpassning till klimatförändringen i Finland åtgärder och utmaningar. Mikael Hildén, prof. Finlands miljöcentral Strategiska forskningsrådet Anpassning till klimatförändringen i Finland åtgärder och utmaningar Mikael Hildén, prof. Finlands miljöcentral Strategiska forskningsrådet 1 Strategier/planer och deras utvärdering har skapat en stomme

Läs mer

Arbetstillfällen 100 000.

Arbetstillfällen 100 000. 2 3 4 Arbetstillfällen 100 000. 5 6 7 Vissa anspråk ställs I de internationella direktiv och konventioner Sverige antingen är ålagt att följa eller frivilligt valt att följa. Här har jag listat några exempel

Läs mer

Kalkning och försurning. Var, när, hur och varför?

Kalkning och försurning. Var, när, hur och varför? Kalkning och försurning Var, när, hur och varför? Innehåll Försurningen har minskat Kalkningen har anpassats Den framtida utvecklingen Motiv och mål Hur och var 2015-10-14 Kalkning och försurning 2 Vad

Läs mer

2010-05-06 CARIN NILSSON. Klimatförändringar i Västerbottens län Klimatunderlag och data från SMHI

2010-05-06 CARIN NILSSON. Klimatförändringar i Västerbottens län Klimatunderlag och data från SMHI 2010-05-06 CARIN NILSSON Klimatförändringar i Västerbottens län Klimatunderlag och data från SMHI Vulkanutbrott Eyjafjallajökul Vulkanerna släpper ut varje år runt 130 miljoner ton koldioxid. Jämfört med

Läs mer

Klimatförändringar konsekvenser för biobränsleförsörjningen

Klimatförändringar konsekvenser för biobränsleförsörjningen Klimatförändringar konsekvenser för biobränsleförsörjningen Jenny Gode 1 Tänkbara konsekvenser för energisektorn av klimatförändringar Finansiärer: Elforsk, STEM, NV Elforsk rapport 07:39 Huvudförfattare:

Läs mer

Bara naturlig försurning. Bilaga 8. Underlagsrapport: Skogsbrukets försurningsbidrag

Bara naturlig försurning. Bilaga 8. Underlagsrapport: Skogsbrukets försurningsbidrag Bara naturlig försurning Bilaga 8 Underlagsrapport: Skogsbrukets försurningsbidrag Cecilia Axelsson, Therese Zetterberg, Salim Belyazid, Olle Westling, Sofie Hellsten, Filip Moldan, Veronika Kronnäs IVL

Läs mer

Klimateffekter på vegetation och återkopplingar till klimatet

Klimateffekter på vegetation och återkopplingar till klimatet Klimateffekter på vegetation och återkopplingar till klimatet Ben Smith med bidrag av Wenxin Zhang och Paul Miller Inst för naturgeografi och ekosystemvetenskap Lunds universitet Klimatmodeller är fortfarande

Läs mer

Tillståndet i skogsmiljön i Värmlands län

Tillståndet i skogsmiljön i Värmlands län Tillståndet i skogsmiljön i Värmlands län Krondroppsnätet Per Erik Karlsson, Gunilla Pihl Karlsson, Sofie Hellsten och Cecilia Akselsson Luftföroreningar i Värmlands län 2012/2013 www.krondroppsnatet.ivl.se

Läs mer

Miljööverenskommelse

Miljööverenskommelse Miljööverenskommelse för ett hållbart Värmland Värmland står inför flera miljö- klimatutmaningar! Nu skrivs miljööverenskommelser i Värmland för att driva arbetet framåt synliggöra kommunernas Landstinget

Läs mer

Klimatpåverkan och de stora osäkerheterna - I Pathways bör CO2-reduktion/mål hanteras inom ett osäkerhetsintervall

Klimatpåverkan och de stora osäkerheterna - I Pathways bör CO2-reduktion/mål hanteras inom ett osäkerhetsintervall Klimatpåverkan och de stora osäkerheterna - I Pathways bör CO2-reduktion/mål hanteras inom ett osäkerhetsintervall Vi måste förstå att: Vårt klimat är ett mycket komplext system Många (av människan påverkade)

Läs mer

Trender för vattenkvaliteten i länets vattendrag

Trender för vattenkvaliteten i länets vattendrag Fakta 2014:21 Trender för vattenkvaliteten i länets vattendrag 1998 2012 Publiceringsdatum 2014-12-17 Kontaktpersoner Jonas Hagström Enheten för miljöanalys Telefon: 010-223 10 00 jonas.hagstrom@lansstyrelsen.se

Läs mer

Tillgång och tillgänglighet vid olika tidsperspektiv

Tillgång och tillgänglighet vid olika tidsperspektiv Svensk skogshushållning Förråd i Sverige (1 6 m 3 sk) Hur mycket är 31 miljoner m 3 sk (stamved)? Biomassa från skogen: Tillgång och tillgänglighet vid olika tidsperspektiv Urban Bergsten 5 4 3 2 1 99

Läs mer

Making electricity clean

Making electricity clean Making electricity clean - Vattenfallkoncernen - Forskning och utveckling - Smart Grids Stockholm 2010-01-21 1 Program, möte Gröna liberaler 1. Introduktion och mötesdeltagare 2. Vattenfall nyckelfakta

Läs mer

GULLSPÅNGSÄLVEN Skillerälven uppströms Filipstad (station 3502)

GULLSPÅNGSÄLVEN Skillerälven uppströms Filipstad (station 3502) GULLSPÅNGSÄLVEN 28-212 Skillerälven uppströms Filipstad (station 352) Innehåll Avrinningsområde/utsläpp Väderförhållanden Vattenföring Surhetstillstånd Metaller Organiskt material Siktdjup och klorofyll

Läs mer

Nya värdekedjor i skogen

Nya värdekedjor i skogen Nya värdekedjor i skogen Lisa Sennerby Forsse, Formas, Nordisk Skogskonferens, Danmark, Augusti 29-30 2005 Projekt Nya Värdekedjor i Skogen Uppdrag från Nordiska Ministerrådet Arbetet har letts av en referensgrupp

Läs mer

Klimatanpassning i Sverige och EU vad anpassar vi samhället till och hur gör vi?

Klimatanpassning i Sverige och EU vad anpassar vi samhället till och hur gör vi? Klimatanpassning i Sverige och EU vad anpassar vi samhället till och hur gör vi? Kerstin Konitzer Seminarium Nätverket Renare Mark, Uppsala 5 december 2018 Upplägg av presentationen Klimatscenarier vad

Läs mer

Återhämtning av försurad skogsmark med olika uttag av biomassa

Återhämtning av försurad skogsmark med olika uttag av biomassa cwhuklpwqlqjdyi UVXUDGVNRJVPDUN PHGROLNDXWWDJDYELRPDVVD Filip Moldan, Bibbi Manngård och Olle Westling B 1424 Göteborg och Aneboda, augusti 2001 Organisation/Organization,9/6YHQVND0LOM LQVWLWXWHW$%,9/6ZHGLVK(QYLURQPHQWDO5HVHDUFK,QVWLWXWH/WG

Läs mer

Kan vi åtgärda utsläpp av koldioxid och luftföroreningar samtidigt?

Kan vi åtgärda utsläpp av koldioxid och luftföroreningar samtidigt? Kan vi åtgärda utsläpp av koldioxid och luftföroreningar samtidigt? Stefan Åström, IVL Svenska Miljöinstitutet HC Hansson, Institutet för Tillämpad Miljövetenskap Punkter Huvudbudskap CLEO 4.1, vad gör

Läs mer

Målvattendragsomdrevet. Jens Fölster

Målvattendragsomdrevet. Jens Fölster Målvattendragsomdrevet Jens Fölster Svaveldepositionens uppgång och fall: 30" Svaveldeposi+on kg/ha yr 25" 20" 15" 10" NorrlKust" Bergslagen" Västkusten" 5". 0" 1880" 1900" 1920" 1940" 1960" 1980" 2000"

Läs mer

Modellering av vattenflöde och näringsämnen i ett skogsområde med hjälp av modellen S HYPE.

Modellering av vattenflöde och näringsämnen i ett skogsområde med hjälp av modellen S HYPE. Modellering av vattenflöde och näringsämnen i ett skogsområde med hjälp av modellen S HYPE. Flöden av näringsämnen från land till hav är viktigt för att kunna förbättra miljötillståndet i kustnära områden.

Läs mer

och anpassning KSLA 2 okt. 2012

och anpassning KSLA 2 okt. 2012 Klimatförändringar, effekter och anpassning Oskar Wallgren Oskar Wallgren KSLA 2 okt. 2012 Syfte 1. Beskriva ett klimat-drivet angreppssätt 2. Presentera exempel på resultat 3. Kommentera/reflektera kring

Läs mer

Näringsförluster från svenskt skogsbruk begränsad åtgärdspotential i ett havsperspektiv. Göran Örlander Södra Skog

Näringsförluster från svenskt skogsbruk begränsad åtgärdspotential i ett havsperspektiv. Göran Örlander Södra Skog Näringsförluster från svenskt skogsbruk begränsad åtgärdspotential i ett havsperspektiv Göran Örlander Södra Skog Örlander, Nilsson och Hällgren 1996: Industriell verksamhet Massabruk: Mönsterås, Mörrum

Läs mer

MILJÖTÄNK FÖR VARUMÄRKET

MILJÖTÄNK FÖR VARUMÄRKET MILJÖTÄNK FÖR VARUMÄRKET Malin Forsgren Seniorkonsult, 2050 HANTERA RISKER OCH TA TILL VARA PÅ MÖJLIGHETER 1 TOP 5 GLOBAL ECONOMIC RISKS Källa: WEF Global Risks Report 2018 LIKELIHOOD IMPACT 5 5 4 4 3

Läs mer

Krondroppsnätet. Miljöövervakning, metodutveckling och forskning. Krondroppsnätet

Krondroppsnätet. Miljöövervakning, metodutveckling och forskning. Krondroppsnätet Miljöövervakning, metodutveckling och forskning Gunilla Pihl Karlsson, Per Erik Karlsson, Cecilia Akselsson*, Veronika Kronnäs och Sofie Hellsten IVL Svenska Miljöinstitutet * Lunds Universitet Regional

Läs mer

Dry deposition to a surrogate surface - The total deposition of inorganic nitrogen and base cations to coniferous forests in Sweden

Dry deposition to a surrogate surface - The total deposition of inorganic nitrogen and base cations to coniferous forests in Sweden Swedish Throughfall Monitoring Network Dry deposition to a surrogate surface - The total deposition of inorganic nitrogen and base cations to coniferous forests in Sweden Per Erik Karlsson, Gunilla Pihl

Läs mer

Bara naturlig försurning. Bilaga 9. Underlagsrapport: Målkonflikt klimatmål och skogsmarksförsurning

Bara naturlig försurning. Bilaga 9. Underlagsrapport: Målkonflikt klimatmål och skogsmarksförsurning Bara naturlig försurning Bilaga 9 Underlagsrapport: Målkonflikt klimatmål och skogsmarksförsurning Sofie Hellsten Cecilia Akselsson Salim Belyazid IVL Svenska Miljöinstitutet AB Slutrapport 2007-04-20

Läs mer

Effekter av ett intensifierat skogsbruk på mångfald och miljö

Effekter av ett intensifierat skogsbruk på mångfald och miljö Effekter av ett intensifierat skogsbruk på mångfald och miljö Klimatförändringens effekter på biodiversitet Johnny de Jong Centrum för biologisk mångfald Syntesrapporten de Jong, J., Akselsson, C., Berglund,

Läs mer

Hur ser det förändrade klimatet ut? Extremare väder?

Hur ser det förändrade klimatet ut? Extremare väder? Hur ser det förändrade klimatet ut? Extremare väder? Lars Bärring SMHI Rossby Centre Upplägg: Sveriges klimat de förändringar vi ser redan nu Klimatmodeller vad är det helt kort? Framtida förändringar

Läs mer

Kväve och miljömålen Hur går vi vidare efter SCARP

Kväve och miljömålen Hur går vi vidare efter SCARP Kväve och miljömålen Hur går vi vidare efter SCARP Cecilia Akselsson, Lunds Universitet Nedfall av kväve: Indikator för fem miljömål (mycket viktigt för ett till) Bara naturlig försurning Grundvatten av

Läs mer

Miljökvalitetsmålet: Bara naturlig försurning

Miljökvalitetsmålet: Bara naturlig försurning Miljökvalitetsmålet: Bara naturlig försurning Hur ser arbetet ut inför nästa års fördjupade utvärdering? Salar Valinia & Håkan Staaf Naturvårdsverket Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency

Läs mer

Skogsbrukets vattenpåverkan,åtgärder samt Skogsstyrelsens roll i genomförandet av vattendirektivet. Johan Hagström Skogsstyrelsen

Skogsbrukets vattenpåverkan,åtgärder samt Skogsstyrelsens roll i genomförandet av vattendirektivet. Johan Hagström Skogsstyrelsen Skogsbrukets vattenpåverkan,åtgärder samt Skogsstyrelsens roll i genomförandet av vattendirektivet Johan Hagström Skogsstyrelsen Skogsstyrelsens roll Skogstyrelsen är förvaltningsmyndighet för frågor om

Läs mer

Markanvändning i Sverige och globalt, nu och i framtiden. Janne Bengtsson Framtidens Lantbruk & Inst. Ekologi SLU, Uppsala

Markanvändning i Sverige och globalt, nu och i framtiden. Janne Bengtsson Framtidens Lantbruk & Inst. Ekologi SLU, Uppsala Markanvändning i Sverige och globalt, nu och i framtiden Janne Bengtsson Framtidens Lantbruk & Inst. Ekologi SLU, Uppsala Vad är problemet? En förutsägelse från Leonard Cohen: Get ready for the future:

Läs mer

Effekter av varierande kväveutsläpp från Himmerfjärdens avloppsreningsverk

Effekter av varierande kväveutsläpp från Himmerfjärdens avloppsreningsverk Ulf Larsson Effekter av varierande kväveutsläpp från Himmerfjärdens avloppsreningsverk ett exempel på tillämpad adaptiv förvaltning Ulf Larsson Systemekologiska institutionen Stockholms universitet Varför

Läs mer

Utveckling utan tillväxt?

Utveckling utan tillväxt? Utveckling utan tillväxt? Västra Götalandsregionen och Reväst 2014-03-28 Når vi Det goda livet genom att öka BNP? Lycka BNP och är tillväxt möjlig? Ekologisk Ekonomisk Social hållbarhet Ekologisk Ekonomisk

Läs mer

Rolf Björheden Seniorforskare. Skogsbruket och klimatet en fråga om fotosyntes

Rolf Björheden Seniorforskare. Skogsbruket och klimatet en fråga om fotosyntes Rolf Björheden Seniorforskare Skogsbruket och klimatet en fråga om fotosyntes Koldioxid, CO2 är den viktigaste växthusgasen bildas vid nedbrytning och förbränning av kolföreningar har ökat från 280 till

Läs mer

Klimatinnovationer för akademin och industrin

Klimatinnovationer för akademin och industrin Klimatinnovationer för akademin och industrin Mitigation åtgärdar: samspel mellan industri och klimatforskning Hur bidrar industrin till mitigation? Hur kan klimatmodeller stödja mitigation åtgärdar? Klimatinnovationer

Läs mer

Hur påverkas spridning, halter och effekter av luftföroreningar i ett framtida klimat?

Hur påverkas spridning, halter och effekter av luftföroreningar i ett framtida klimat? Hur påverkas spridning, halter och effekter av luftföroreningar i ett framtida klimat? Magnuz Engardt, Joakim Langner, SMHI Per Erik Karlsson, IVL. Jenny Klingberg, Håkan Pleijel, Göteborgs universitet

Läs mer

Inte bara klimat. Skogen är så mycket mer! Peter Holmgren 26 oktober 2018

Inte bara klimat. Skogen är så mycket mer! Peter Holmgren 26 oktober 2018 Inte bara klimat. Skogen är så mycket mer! Peter Holmgren 26 oktober 2018 gå till menti.com knappa in kod 53 68 51 Kolflöden skogen och klimatet Kolflöden skogen och klimatet (2007-2016) Source: W. Kurz

Läs mer

Effekter av skogsbränsleuttag på näringsämnesbalanser som underlag för avvägning mellan miljömål

Effekter av skogsbränsleuttag på näringsämnesbalanser som underlag för avvägning mellan miljömål RAPPORT Effekter av skogsbränsleuttag på näringsämnesbalanser som underlag för avvägning mellan miljömål För Statens Energimyndighet Sofie Hellsten Cecilia Akselsson Linus Hagberg Filippa Fuhrman B1880

Läs mer

NordGens Miljösamordningsgrupp 2011

NordGens Miljösamordningsgrupp 2011 NordGens Miljösamordningsgrupp 2011 Rapport: Genetisk mångfald en nyckel till motverkan av och anpassning till klimatförändringar Genetisk mångfald en nyckel till motverkan av och anpassning till klimatförändringar

Läs mer