EU:s klimat- och energipolitik ur ett skogsindustriellt perspektiv. LULUCF-förordningen
|
|
- Linda Ek
- för 6 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 EU:s klimat- och energipolitik ur ett skogsindustriellt perspektiv LULUCF-förordningen
2 Skogsindustrin och bioenergisektorn bildar ett kluster Million m 3 fub Export 0,7 Import 7,8 Sågtimmer 36,3 Sågade trävaror 26, jobb Avverkning 70,7 71,6 Flis 9,9 Exp 125 mdr. ~100 TWh Brännved etc 6,2 Massaved 35,3 Massa& Papper 45,2 Källa: VMR/SDC, 2014
3 Mål för utsläppsminskningar/sektor och Flexibiltetsmekanismer -43% - 30% **No debit rule = Om utsläppen inom LULUCF > upptagen måste det kompenseras fullt ut inom ramen för LULUCF-flexibiliteterna eller med krediter från ESR Utsläppshandelssystemet, ETS Överföra* *Engångsoption för MS med hög BNP, max 2 % av utsläppen 2005 (1 milj ton CO 2 /år) Icke handlande sektorn, ESR Mellan MS Köpa Sälja Låna Spara Överföra** Markanvändning, LULUCF Mellan MS Köpa Sälja Spara Överföra** * ***Option, max 1,1 % av upptag inom jordbruk och nybeskogning (0,5 milj ton CO 2 /år) Hållbarhetskriterier, RED II
4 No debit rule Utsläppshandelssystemet, ETS Överföra* Icke handlande sektorn, ESR Mellan MS Köpa Sälja Låna Spara Överföra** Markanvändning, LULUCF Mellan MS Köpa Sälja Spara Överföra*** Hållbarhetskriterier, RED II
5 Spänningsfält Ökad ekonomisk tillväxt Skogen en kolsänka. Minskar omvandlingstrycket på användningen av fossil energi Liten bioekonomi Substitution av ändliga resurser Resurseffektiviteten Innovationer, Ökad skogstillväxt Växande bioekonomi Fossil energi slår ut bioenergi Bioenergi och biodrivmedel konkurrerar ut fossil energi och skapar ett stort tryck på skogen De-growth
6 Positiva delar i EU-kommissions förslag Skogsbrukets och skogsprodukternas bidrag till att mildra klimatförändringarna erkänns. Utsläppen från skogsbruk rapporteras när avverkning sker. Då kan de inte rapporteras en gång till när bioenergin från träden förbränns. Refererar till nationell skogslagstiftning och praxis för att beräkna skogliga referensnivåer. Rapportering och redovisning läggs på medlemsstaterna. Inga krav på den enskilda skogsfastigheten/skogsägaren. Ingen överföring av krediter från brukad skog till andra sektorer. Flexibiliteterna inom LULUCF. No debit rule. Stärker trovärdigheten och ställer krav på robust bokföring. Men viktigt att långsiktigt hållbar avverkning får nyttjas.
7 Behov av förändringar Ändra inriktning från att skog är energi eller sänka till att ett ökat flöde av koldioxid genom skogen till produkter innebär att utsläpp kan minskas Att bygga skogssänka är en riskfylld strategi När tillväxten avtar måste det finnas ny teknologi för att minska utsläpp. Skogliga referensnivåer = avverkning begränsas av historisk intensitet. Begränsar intresset att stimulera ett aktivt skogsbruk och därmed ett ökat flöde av CO 2 och därmed skogens klimatnytta. Driver på ökad import för att klara EU:s behov och då sker avverkningen I tredje land.. Begränsar värdeskapandet. Minskar omvandlingstrycket i andra sektorer. En mer tidsenlig referensperiod för dokumenterad praxis är inte användbart för att beskriva aktuellt skogsbruk. Beslut om referensnivåer EU-kommissionen ska inte kunna räkna om nationella beräkningar innan de fastställs. Viktigt med tydliga kriterier.
8 Svensk virkesförbrukning i olika scenarios jämfört med EU-Kommissionens LULUCF-förslag Reporterat utsläpp Reporterat utsläpp Avverkning med red. för historisk intensitet Today's annual harvest 1 % increase/year until % increase/year until 2025 LULUCF -level EU- Commission Harvest HWP Stump-pool From ESR * Maximal överföring av krediter från ESR enligt NO debit rule om Sverige sänker utsläppen i den icke handlade sektorn med 59%.
9 Sammanfattning Vilken betydelse har LULUCF för skogsindustrin Stimulerar på lång sikt ökad skogstillväxt och ökad kollagring i träprodukter. Ökat utnyttjande av biprodukter och restenergi för drivmedelsproduktion bidrar till målet inom ESR utan att påverka ramen inom LULUCF. Befintlig och ny användning av bioenergi byggd på biprodukter inom ETSsektorn och inom den icke handlande sektorn (uppvärmning) påverkas inte så länge hållbarhetskriterierna uppfylls. Det är mycket viktigt att den skogliga referensnivån bygger på högsta möjliga uthålliga avverkningsnivå.
10 Tack
Skogsindustrierna tackar för möjligheterna ge synpunkter på rubricerade förslag.
2016-09-23 Miljö- och energidepartementet Remiss M2015/03034/Kl 103 33 Stockholm Mårten Larsson marten.larsson@skogsindustrierna.org 08-762 79 72 070-352 79 72 Remissvar på EU-kommissionens förslag om
Remissvar på EU-kommissionens förslag om bindande årliga minskningar av medlemsstaternas växthusgasutsläpp COM (2016) 482
2016-09-23 Miljö- och energidepartementet Remiss M2016/01052/Kl 103 33 Stockholm Anna Holmberg anna.holmberg@skogsindustrierna.org 08-762 72 44 072-722 72 44 Remissvar på EU-kommissionens förslag om bindande
Sveriges klimatmål och skogens roll i klimatpolitiken
Sveriges klimatmål och skogens roll i klimatpolitiken Hans Nilsagård Ämnesråd, enheten för skog och klimat 1 Skogens dubbla roller för klimatet När tillväxten är större än avverkningen ökar förrådet, då
Den växande bioekonomin hur ser den ut? Om bioekonomi och branschens möjligheter. Vad krävs av politiker och beslutsfattare?
Den växande bioekonomin hur ser den ut? Om bioekonomi och branschens möjligheter. Vad krävs av politiker och beslutsfattare? Magnus.berg@skogsindustrierna.se @MagnusBerg4 Cirkulär, biobaserad ekonomi Innovation
Skogens klimatnytta. - Seminarium om skogens roll i klimatarbetet. KSLA, 24 november 2014 Erik Eriksson, Energimyndigheten
Skogens klimatnytta - Seminarium om skogens roll i klimatarbetet. KSLA, 24 november 2014 Erik Eriksson, Energimyndigheten Varför är skogen viktig i klimatarbetet? Vad kan skogen bidra med? Internationella
SCA WOOD Framåt i värdekedjan. Jerry Larsson Affärsområdeschef SCA Wood
SCA WOOD Framåt i värdekedjan Jerry Larsson Affärsområdeschef SCA Wood SCA som helhet Europas största privata skogsägare Skogsmark 2,6m ha 6% av Sverige Sågverk Massafabrik Kraftlinerbruk Tryckpappersbruk
Uppdrag att utarbeta prognoser för flöden av växthusgaser till och från skog och skogsmark för åren
Regeringsbeslut IV 1 2018-02-22 N2018/01213/SK Näringsdepartementet Sveriges lantbruksuniversitet Box 7070 750 07 Uppsala Uppdrag att utarbeta prognoser för flöden av växthusgaser till och från skog och
ABCD-projektets roll i klimatpolitiken
ABCD-projektets roll i klimatpolitiken Skogens roll i klimatpolitiken Innehåll: De första klimatpropositionerna avvaktande hållning till skogens som kolsänka Vision 2050 förändrade behov ger nya initiativ
EUs politik om bioenergi Hur kan det påverka oss? Raziyeh Khodayari Miljö, hållbarhet, energitillförsel
EUs politik om bioenergi Hur kan det påverka oss? Raziyeh Khodayari Miljö, hållbarhet, energitillförsel Kort om fjärrvärme kilometer fjärrvärmenät i Sverige Fjärrvärme och fjärrkyla i Sverige 49 TWh fjärrvärme
BSL2020, BSL2020, Av.rest -50 %, + export. Massaved 181 203 228 188 203 208 229* 3 229. Pellets 227 234 219 239 244 233 297...* 4
BSL2020 Av.rest -50 % Av.rest -50 %, + export BSL 2020, elcert+ trp grödor/av.rest skogssekt +10 % allting samtidigt Sammanfattning I delrapport 2 av projektet BIOKONK studeras den väntade utvecklingen
Klimatet ett globalt problem som måste lösas via global samverkan
Klimatet ett globalt problem som måste lösas via global samverkan Skogbrukets bidrag till ett bättre klimat KSLA, 18 november 2010 Hans Nilsagård, Ämnesråd, Milstolpar i Köpenhamn 2009 Copenhagen Accord
BESLUT 1 (6)
BESLUT 1 (6) Analysavdelningen Enheten för policy och statistik Helena Leander 016-544 21 08 helena.leander@energimyndigheten.se Ert dnr M2016/01052/Kl m.registrator@regeringskansliet.se ina.engelbrektson@regeringskansliet.se
Europeiska unionens råd Bryssel den 26 juli 2016 (OR. en) Jordi AYET PUIGARNAU, direktör, för Europeiska kommissionens generalsekreterare
Europeiska unionens råd Bryssel den 26 juli 2016 (OR. en) Interinstitutionellt ärende: 2016/0230 (COD) 11494/16 ADD 2 FÖLJENOT från: inkom den: 22 juli 2016 till: Komm. dok. nr: Ärende: CLIMA 93 ENV 512
klimatneutral? Konsekvenser Finlandshuset 24 jan 2013
0 Är skogsb biomassan klimatneutral? Konsekvenser för energisektorn Hearing om konkurrensen om skogsråvaran Finlandshuset 24 jan 2013 1 Är biobränslen klimatneutrala? CO 2 -emis ssioner från förbränning
Uttalande från Lettland och Litauen. Våtmarkernas betydelse som effektiva ekosystem för lagring av koldioxid bör erkännas.
Europeiska unionens råd Bryssel den 2 maj 2018 (OR. en) Interinstitutionellt ärende: 2016/0230 (COD) 8216/18 ADD 1 REV 1 CODEC 607 CLIMA 66 ENV 244 AGRI 185 FORETS 14 ONU 30 I/A-PUNKTSNOT från: till: Ärende:
Bioekonomi från ord till handling
Bioekonomi från ord till handling Sverige är ett fantastiskt skogsland! Vår vision kan skapa en positiv dialog och samsyn om skogens möjligheter. Skogen ger hopp om en hållbar framtid en bioekonomi. Se
Yttrande över promemorian Reduktionsplikt för minskning av växthusgasutsläpp från bensin och dieselbränsle
2017-04-19 Miljö- och energidepartementet Remiss M2017/00723/R Energienheten 103 33 Stockholm Helena Sjögren helena.sjogren@skogsindustrierna.org 08-762 72 35 Yttrande över promemorian Reduktionsplikt
Bioenergi från Norra Europa en nyckelkomponent i övergången till en fossilfri ekonomi
2016-11-25 EU-kommissionen EU-parlamentet Sveriges regering Bioenergi från Norra Europa en nyckelkomponent i övergången till en fossilfri ekonomi Europaforum Norra Sverige (EFNS) är ett nätverk för politiker
Den 20 september 2013 antog Europeiska kommissionen meddelandet om en ny EU-skogsstrategi.
14 februari 2014 Europaforum Norra Sverige - Synpunkter på Europeiska kommissionens förslag om en ny EU-skogsstrategi: för skogarna och den skogsbaserade sektorn (Bryssel den 20/09/2013, COM(2013) 659
Klimatmötet i Köpenhamn ett fall framåt för skogsbruket? Hans Nilsagård, Ämnesråd, Jordbruksdepartementet
Köpenhamn vad dhände egentligen, och hur fortsätter vi? Klimatmötet i Köpenhamn ett fall framåt för skogsbruket? KSLA 21 april 2010 Hans Nilsagård, Ämnesråd, ordbruksdepartementet Milstolpar i Köpenhamn
BILAGOR. till. Förslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING
EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 20.7.2016 COM(2016) 479 final ANNEXES 1 to 6 BILAGOR till Förslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING om inbegripande av utsläpp och upptag av växthusgaser
Rolf Björheden Seniorforskare. Skogsbruket och klimatet en fråga om fotosyntes
Rolf Björheden Seniorforskare Skogsbruket och klimatet en fråga om fotosyntes Koldioxid, CO2 är den viktigaste växthusgasen bildas vid nedbrytning och förbränning av kolföreningar har ökat från 280 till
Regeringsuppdrag Underlag till svensk Färdplan 2050 (och den marginella jordbruksmarken) Reino Abrahamsson Naturvårdsverket
Regeringsuppdrag Underlag till svensk Färdplan 2050 (och den marginella jordbruksmarken) Reino Abrahamsson Naturvårdsverket Regeringens Vision 2050: Sverige har en hållbar och resurseffektiv energiförsörjning
VDs anförande Årsstämma Ulf Larsson, VD och koncernchef 20 mars, 2019
VDs anförande Årsstämma 2019 Ulf Larsson, VD och koncernchef 20 mars, 2019 2018 i sammandrag Bästa resultat hittills Fördubblad massakapacitet Positiv klimatnytta Fortsatt tillväxt 2 SCAs prestation 2018
Skogsbruket som praktisk klimatförvaltare
Skogsbruket som praktisk klimatförvaltare Bo Karlsson, Skogforsk Till stor del baserat på material från Göran Örlander, Södra Jordbrukets roll som klimatförvaltare Biomassaproduktionsom exempel på samspel
FÖRSLAG TILL YTTRANDE
Europaparlamentet 2014-2019 Utskottet för industri, forskning och energi 2016/0230(COD) 1.3.2017 FÖRSLAG TILL YTTRANDE från utskottet för industri, forskning och energi till utskottet för miljö, folkhälsa
Skogskonferens i Linköping 31 mars 2011 Stora Enso Bioenergi, Peter Sondelius
Skogskonferens i Linköping 31 mars 2011 Stora Enso Bioenergi, Peter Sondelius Bioenergi nationellt och regionalt Stora Enso Stora Enso Bioenergi Hållbarhet för biobränsle i Stora Enso Sammanfattning 2011-03-31
Ett fall framåt för svenskt skogsbruk?
Klimatmötet i Köpenhamn Ett fall framåt för svenskt skogsbruk? Vad resulterade COP 15 i? Visade svårigheten i att driva jättelika förhandlingsprocesser där enskilda länder/ grupper av länder har olika
Skogsindustriernas position kring EUs Vitbok om Energi och Klimat till 2030
2014-02-21 m.registrator@regeringskansliet.se fredrik.hannertz@regeringskansliet.se truls.borgstrom@regeringskansliet.se Lina Palm Lina.Palm@skogsindustrierna.org 08-7627949 070-3971449 Er ref: M2014/390/KI
Regeringskansliet Faktapromemoria 2015/16:FPM125. Förordning om utsläpp och upptag av växthusgaser från markanvändning,
Regeringskansliet Faktapromemoria Förordning om utsläpp och upptag av växthusgaser från markanvändning, förändrad markanvändning och skogsbruk (LULUCF) Miljödepartementet 2016-09-07 Dokumentbeteckning
Branschstatistik 2015
www.skogsindustrierna.org Branschstatistik 2015 Det här är ett sammandrag av 2015 års statistik för skogsindustrin. Du hittar mer statistik på vår hemsida. Skogsindustrierna Branschstatistik 2015 1 Fakta
ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR
EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 12.3.2012 SWD(2012) 40 final ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR SAMMANFATTNING AV KONSEKVENSBEDÖMNINGEN Den roll markanvändning, förändrad markanvändning
Storproducent av biobränslen, nollkonsument av fossila bränslen. Lina Palm
Storproducent av biobränslen, nollkonsument av fossila bränslen Lina Palm FRÅGAN i FOKUS NEJ! MEN, ökad substitution av fossilbaserade produkter med produkter som har förnybart ursprung, dvs. baserade
Swedish The Swedi wood effect Sh wood effec NYckelN Till framgång T i köpenhamn1 Swe e TT global T per Spek Tiv ett initiativ av:
Swedish Wood Effect NYCKELN TILL FRAMGÅNG I KÖPENHAMN ETT INITIATIV AV: 1 2 Lösningen finns närmare än du tror Klimatfrågan är en av mänsklighetens ödesfrågor. De klimatförändringar som beror på människans
Faktorer som påverkar utvecklingen av svensk bioenergi
Faktorer som påverkar utvecklingen av svensk bioenergi Agenda "Termisk Bioenergianvändning" Värme, kyla och el från bioenergi Kontaktuppgifter: Bengt- Erik Löfgren ÄFAB/PelletsFörbundet Sockerbruksgatan
Energimyndighetens syn på framtidens skogsbränslekedja
Energimyndighetens syn på framtidens skogsbränslekedja Bioenergiseminarium Linnéuniversitet svante.soderholm@energimyndigheten.se Världens energi är till 80 % fossil. Det mesta måste bort. Har vi råd att
Skogens roll i en växande svensk bioekonomi
Skogens roll i en växande svensk bioekonomi Gasdagarna 2017 1 juni, Båstad Pål Börjesson Miljö- och energisystem Lunds Universitet Potential för ökad tillförsel och avsättning av inhemsk biomassa i en
ICAO:s nya klimatstyrmedel för det internationella flyget
ICAO:s nya klimatstyrmedel för det internationella flyget Flyginformationsdag, Naturvårdsverket 6 december 2016 Therése Sjöberg, Transportstyrelsen Historien bakom Internationellt flyg och sjöfart inte
Förnybar värme/el mängder idag och framöver
Förnybar värme/el mängder idag och framöver KSLA-seminarium 131029 om Marginalmarkernas roll vid genomförandet av Färdplan 2050 anna.lundborg@energimyndigheten.se Jag skulle vilja veta Hur mycket biobränslen
Skogsbrukets hållbarhetsproblem
Skogsbrukets hållbarhetsproblem Vattendagarna 20-21:a november 2006 Johan Bergh Sydsvensk Skogsvetenskap Miljömålet "Skogsmarkens naturgivna produktionsförmåga skall bevaras. En biologisk mångfald och
Rådets möte (miljöministrarna) den 13 oktober 2017
Kommenterad dagordning rådet 2017-10-02 Miljö- och energidepartementet Internationella sekretariatet Rådets möte (miljöministrarna) den 13 oktober 2017 Kommenterad dagordning 1. Godkännande av dagordningen
LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND
LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND REMISSYTTRANDE m.remissvar@regeringskansliet.se ina.muller.engelbrektson@regeringskansliet.se ert dnr M2019/00116/KI En ren jord åt alla En europeisk strategisk långsiktig vision
13204/17 ADD 1 REV 1 1 DPG
Europeiska unionens råd Bryssel den 15 november 2017 (OR. en) 13204/17 ADD 1 REV 1 UTKAST TILL PROTOKOLL Ärende: PV/CONS 54 ENV 845 CLIMA 277 3565:e mötet i Europeiska unionens råd (miljö) i Luxemburg
Vi arbetar för att öka användningen av bioenergi på ett ekonomiskt och miljömässigt optimalt sätt. www.svebio.se
Vi arbetar för att öka användningen av bioenergi på ett ekonomiskt och miljömässigt optimalt sätt. Bioenergi Sveriges största energislag! Naturgas Vindkraft 11,3 TWh, 5,3 TWh, Värmepumpar 3,0% 1,4% 3,8
SveMins yttrande kring EU:s Vitbok om Energi och Klimat till 2030
2014-02-24 Er referens dnr M2014/390/Kl Miljödepartementet SveMins yttrande kring EU:s Vitbok om Energi och Klimat till 2030 SveMin är bekymrade över en utveckling på energimarknaden som hotar att minska
Skogen Nyckeln till ett framgångsrikt klimat- och energiarbete Nils-Olov Lindfors
Skogen Nyckeln till ett framgångsrikt klimat- och energiarbete Nils-Olov Lindfors Bakgrund! Kyoto protokollet Artikel 3.4! Countries should, in their work of achieving their defined goals, apply forest
Utskottet för jordbruk och landsbygdens utveckling. från utskottet för jordbruk och landsbygdens utveckling
Europaparlamentet 2014-2019 Utskottet för jordbruk och landsbygdens utveckling 2016/0230(COD) 1.6.2017 YTTRANDE från utskottet för jordbruk och landsbygdens utveckling till utskottet för miljö, folkhälsa
Remissvar från Skogsindustrierna angående Energimyndighetens Helhetssyn är nyckeln Strategi för forskning och innovation på energiområdet
2016-04-04 Mårten Larsson marten.larsson@skogsindustrierna.org 08-762 79 72 070-352 79 72 Miljö- och energidepartementet Diarienummer: M2015/04264/Ee Remissvar från Skogsindustrierna angående Energimyndighetens
Värdekedjan Energi från skogsråvara
Värdekedjan Energi från skogsråvara Rolf Björheden, Skogforsk Ann Segerborg-Fick, JTI KSLA, 2013-11-25 Värdekedjan Energi från skogsråvara Rolf Björheden, Skogforsk Ann Segerborg-Fick, JTI KSLA, 2013-11-25
De officiella utsläppssiffrorna för år 2007 till klimatkonventionen och Kyotoprotokollet
Miljö och naturresurser 2009 Växthusgaser 2007 De officiella utsläppssiffrorna för år 2007 till klimatkonventionen och Kyotoprotokollet Den 8. april sände Statistikcentralen Finlands officiella siffror
KONKURRENSEN OM BIORÅVARAN
KONKURRENSEN OM BIORÅVARAN 1 Detta kommer att styra utvecklingen EU:s energimål 20 / 20 / 20(10) till 2020 Klimat Försörjnings säkerhet 20 % reduktion av CO 2 utsläppen 20 % reducerad energi konsumtion
Finlands nationella skogsprogram 2015. Skogsbranschen blir en ansvarfull föregångare inom bioekonomi
Finlands nationella skogsprogram 2015 Skogsbranschen blir en ansvarfull föregångare inom bioekonomi Skogsbranschens omvärld i förändringen Förändringar i efterfrågan på produkter finanskrisen den snabba
BIOENERGIGRUPPEN I VÄXJÖ AB
BIOENERGIGRUPPEN I VÄXJÖ AB Bioenergiutveckling internationellt, nationellt och regionalt samt några aktuella regionala satsningar på bioenergi för värme och elproduktion. Hans Gulliksson Energi som en
Environmental Impact of Electrical Energy. En sammanställning av Anders Allander.
Environmental Impact of Electrical Energy. En sammanställning av Anders Allander. Global warming (GWP) in EPD Acidification (AP) in EPD Photochemical Oxidants e.g emissions of solvents VOC to air (POCP)
Skogen och klimatet. Vill du skriva ut dokumetet? Välj A4 liggande! komma samhället till del som substitution för fossila och resurskrävande råvaror.
LRF Skogsägarnas Agenda för Skogen och klimatet Vill du skriva ut dokumetet? Välj A4 liggande! LRF Skogsägarna anser att skogen som förnybar resurs har en central roll i den pågående klimat om ställningen
KOMMISSIONENS REKOMMENDATION. av den om Sveriges utkast till integrerad nationell energi- och klimatplan för perioden
EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 18.6.2019 C(2019) 4427 final KOMMISSIONENS REKOMMENDATION av den 18.6.2019 om Sveriges utkast till integrerad nationell energi- och klimatplan för perioden 2021 2030
Om EU:s lagstiftning relaterad till miljö, energi, klimat och bioekonomi, regionalt utvecklingsarbete och skogsindustrin i Jämtland och
Om EU:s lagstiftning relaterad till miljö, energi, klimat och bioekonomi, regionalt utvecklingsarbete och skogsindustrin i Jämtland och Västernorrland Uppdrag 276403, EU-lagstiftning Ramavtal Landstinget
Biobränslemarknaden En biobränsleleverantörs perspektiv
Biobränslemarknaden En biobränsleleverantörs perspektiv Roger Johansson Biobränslekoordinator, Sveaskog Panndagarna 9 10 feb 2011 Innehåll Kort om Sveaskog Marknadssituation biobränsle Sverige Utblick
Hållbara transporter. transportköparens perspektiv. Karin Tormalm, Skogsindustrierna
Hållbara transporter transportköparens perspektiv Karin Tormalm, Skogsindustrierna Välfärd fås av handel som fås av transporter Vi behöver transporter det ger jobb och välfärd! Alla trafikslag behövs ställ
Skogsbruk minskar koldioxidutsläppen så länge träet ersätter annat
Skogsbruk minskar koldioxidutsläppen så länge träet ersätter annat är det för klimatet, säger Skogsindustrierna. Men det gäller bara så länge träet gör att vi minskar användningen av fossil energi, enligt
Regeringskansliet Faktapromemoria 2015/16:FPM65. Vägen från Paris. Dokumentbeteckning. Sammanfattning. 1 Förslaget. Miljö- och energidepartementet
Regeringskansliet Faktapromemoria Vägen från Paris Miljö- och energidepartementet 2016-04-06 Dokumentbeteckning KOM (2016) 110 Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet och rådet Vägen efter
Regeringens klimat- och energisatsningar
Bioenergiseminarium Örebro 11 november 2008 Regeringens klimat- och energisatsningar Magnus Blümer Energienheten Innehåll Energiläget Allians för Sverige - energiöverenskommelse EU Aktuella nationella
Svensk energi- och klimatpolitik leder den till grön tillväxt? Maria Sunér Fleming, Svenskt Näringsliv
Svensk energi- och klimatpolitik leder den till grön tillväxt? Maria Sunér Fleming, Svenskt Näringsliv KLIMAT: En ny klimatpolitik för Sverige En klimatlag instiftas Ett klimatpolitiskt råd tillsätts Mål
Klimatnyttan av att använda bioenergi - hur ska vi se på källor och sänkor?
Klimatnyttan av att använda bioenergi - hur ska vi se på källor och sänkor? Anders Lindroth Institutionen för geo- och ekosystemvetenskaper Lunds universitet anders.lindroth@nateko.lu.se www.lucci.lu.se
Europeiska unionens råd Bryssel den 2 december 2016 (OR. en) Jordi AYET PUIGARNAU, direktör, för Europeiska kommissionens generalsekreterare
Europeiska unionens råd Bryssel den 2 december 2016 (OR. en) Interinstitutionellt ärende: 2016/0382 (COD) 15120/16 ADD 9 FÖLJENOT från: inkom den: 1 december 2016 till: ENER 417 CLIMA 168 CONSOM 298 TRANS
Skogsindustriernas remissvar på DS 2009:24 - Effektivare skatter på klimat- och energiområdet.
Finansdepartementet Skatte- och tullavdelningen 103 33 Stockholm registrator@finance.ministry.se Skogsindustriernas remissvar på DS 2009:24 - Effektivare skatter på klimat- och energiområdet. Skogsindustrierna
Skogens roll i klimatarbetet
Skogens roll i klimatarbetet En sammanfattning av en forskningsstudie om det svenska skogsbrukets klimatnytta Innehåll Sammanfattning sid 1 Bakgrund sid 2 Material och metoder sid 4 Resultat sid 8 1 Skogens
Mer hållbar med mindre stöd BIOMASSA FORTUMS ENERGIRAPPORT APRIL Energy_review_Biomassa_haitari_se.indd 3
Mer hållbar med mindre stöd BIOMASSA FORTUMS ENERGIRAPPORT APRIL 2016 Energy_review_Biomassa_haitari_se.indd 3 29/04/2016 09:54 Bioenergi är den viktigaste formen av förnybar energi Bioenergi är den vanligaste
Avverkning 2008 JO0312
Analysenheten 2008-02-18 1(6) Avverkning 2008 JO0312 I denna beskrivning redovisas först allmänna och legala uppgifter om undersökningen samt dess syfte och historik. Därefter redovisas undersökningens
Konsekvenser för Sverige av EU-kommissionens förslag på klimat-och energipolitiskt ramverk
PM Nr 24, 2014 Konsekvenser för Sverige av EU-kommissionens förslag på klimat-och energipolitiskt ramverk Miljöekonomiska enheten 2014-01-31 Konjunkturinstitutet Dnr 4.2-2-3-2014 Konsekvenser för Sverige
SCA Skog. Utvärdering enligt svenska FSC-standardens kriterie 8.2
SCA Skog Utvärdering enligt svenska FSC-standardens kriterie 8.2 I enlighet med kraven i den svenska FSC-standardens kriterie 8:2 övervakar och utvärderar SCA Skog verksamhetens utfall enligt följande:
Hållbara transporter framtida möjligheter
Hållbara transporter framtida möjligheter 1 november 2017 Logistikdag Norr www.twitter.com/skogstransport Karolina Boholm, transportdirektör Skogsindustrierna https://www.instagram.com/karolinaboholm https://www.linkedin.com/in/karolinaboholm
Nya spännande användningsområden för skogen, men kommer råvaran att räcka till? Utmaningar och möjligheter för skogsindustrin i framtiden.
Nya spännande användningsområden för skogen, men kommer råvaran att räcka till? Utmaningar och möjligheter för skogsindustrin i framtiden. Marcus Åsgärde, Produktionschef, Södra Cell Värö Södra Cell Värö
13249/17 alo/adj/np 1 DGE 1B
Europeiska unionens råd Bryssel den 16 oktober 2017 (OR. en) Interinstitutionellt ärende: 2016/0230 (COD) 13249/17 LÄGESRAPPORT från: till: Rådets generalsekretariat Delegationerna Föreg. dok. nr: 12829/17
Finlands klimatpolitik
Finlands klimatpolitik mot ett koldioxidsnålt och energieffektivt samhälle Miljöministeriet, jord- och skogsbruksministeriet och arbets- och näringsministeriet 2015 1 DEL I Utgångspunkter i klimatpolitiken
Region Östergötlands strategi för stöd till utveckling av skogsnäringen
Region Östergötlands strategi för stöd till utveckling av skogsnäringen Det finns mycket skog i Östergötland Skogen är en viktig resurs för en grön omställning av samhället Skogsnäringen har stor betydelse
Skogliga koldioxidkrediter
Skogliga koldioxidkrediter ABCD projektet Arctic Boreal Climate Development Privata skogsägare i Övertorneå kommun Vision: Koldioxidneutralt Sverige år 2050 Tunga industrin står för en stor del av utsläppen
Skogens vatten. Lena Ek ordförande i Södra _138
Skogens vatten Lena Ek ordförande i Södra 2016-09-16 1 2016-09-16_138 Sverige en skogsindustriell stormakt Nettoexportvärde om ca 130 mdr (12% av svensk varuexport) Ca 15-20% av Sveriges samlade industriinvesteringar
L 156. officiella tidning. Europeiska unionens. Lagstiftning. Lagstiftningsakter. sextioförsta årgången 19 juni 2018.
Europeiska unionens officiella tidning L 156 Svensk utgåva Lagstiftning sextioförsta årgången 19 juni 2018 Innehållsförteckning I Lagstiftningsakter FÖRORDNINGAR Europaparlamentets och rådets förordning
SV Förenade i mångfalden SV B8-0184/36. Ändringsförslag
12.3.2019 B8-0184/36 36 Punkt 17c (ny) 17c. Europaparlamentet påminner om att EU:s företag, tack vare att EU är den första större ekonomi som satsar på klimatneutralitet, kommer att kunna erhålla initiativtagarfördelar
Landsbygdsprogrammet
Aktuellt inom landsbygdsprogrammet inom området Minskad klimatpåverkan och förnybar energi med fokus kompetensutveckling Anna Hagerberg Rådgivningsenheten söder Alnarp Landsbygdsprogrammet 2014-2020 Landsbygdsprogrammet
SYFTET med presentationen är att den ska vara ett underlag för vidare diskussion i KLIMATFRÅGAN.
Bild 1 Jordbruket och Växthuseffekten Målet för presentationen är att informera åhörarna om: Vad ingår i den svenska rapporteringen av emissioner av klimatgaser från jordbruket Hur stora är utsläppen från
En världsledande region i omställningen till drivmedel, energi och produkter från förnybar råvara
En världsledande region i omställningen till drivmedel, energi och produkter från förnybar råvara Loggor Utveckling av Skogsbränsle från Mittregionen SLU 19 Mars Magnus Matisons Projektledare Forest Refine
I enlighet med kraven i den svenska FSC-standardens kriterie 8:2 övervakar och utvärderar SCA Skog verksamhetens utfall enligt följande:
I enlighet med kraven i den svenska FSC-standardens kriterie 8:2 övervakar och utvärderar SCA Skog verksamhetens utfall enligt följande: Rubrik Kriterie Uttag av traditionella skogsprodukter 8.2a Sågtimmer
Skog till nytta för alla- Räcker den svenska skogsråvaran?
Skog till nytta för alla- Räcker den svenska skogsråvaran? Vilken världsmarknad möter skogssektorn i framtiden? Magnus Fridh NOAA. ESA/Eurimage 1993. Metria Skogliga KonsekvensAnalyser 2015 Tidigare SKA/AVB
Reduktionsplikt en möjlig väg mot en fossiloberoende fordonsflotta. Sören Eriksson
Reduktionsplikt en möjlig väg mot en fossiloberoende fordonsflotta Sören Eriksson Preem Raffinering Export Marknad Står för 80 % av Sveriges raffineringskapacitet 30% av totala raffineringskapaciteten
Bruttoavverkning 2015 JO0312
Enheten för policy och analys 2016-08-31 1(8) Bruttoavverkning 2015 JO0312 I denna beskrivning redovisas först allmänna och legala uppgifter om undersökningen samt dess syfte och historik. Därefter redovisas
Sveriges bidrag till det globala virkesbehovet
Sveriges bidrag till det globala virkesbehovet Magnus Fridh NOAA. ESA/Eurimage 1993. Metria 1 Sveriges bidrag beskrivs av SKA 15 Skogliga Konsekvens Analyser 2015 Omvärld: Global analys Historik: Skogstillstånd
BioDrivmedelsvalet 2013-11-28. Sven Löchen Ren Fuel AB Renewable fuel by catalysis www.renfuel.se
BioDrivmedelsvalet 2013-11-28 Katalys på lignin, ett Columbi ägg för 2:a generationens biodrivmedel Sven Löchen Ren Fuel AB Renewable fuel by catalysis www.renfuel.se Ren Fuel AB Vår innovation gör bensin
hållbar affärsmodell för framtiden
hållbar affärsmodell för framtiden Vår affärsmodell bygger på det vi tror är rätt i ett långsiktigt perspektiv. Långsiktigheten följer den tradition som Södras medlemmar i generationer har arbetat efter
Läget på energimarknaderna
Läget på energimarknaderna Fasta biobränslen Månad: Januari, 2017 2017-01-18 Sammanfattning I denna rapport redogör vi för några aktuella nyheter under den gångna månaden. Ni kan bland annat läsa om hur
VÅR ENERGIFÖRSÖRJNING EN VÄRLDSBILD
Borgviks bruk 1890 Asmundska handelshuset Göteborg 1680 VÅR ENERGIFÖRSÖRJNING EN VÄRLDSBILD Presentation vid STORA MARINDAGEN 2011 Göteborg Om Människans energibehov i en värld med minskande koldioxidutsläpp.
Skogsindustriernas utmaningar
Skogsindustriernas utmaningar Carina Håkansson, vd Skogsindustrierna 6/2 2014 Skogsindustriernas uppdrag är att stärka medlemsföretagens konkurrenskraft fördelaktiga politiska och marknadsmässiga villkor
Yttrande från Stockholmsregionen till EU-kommissionens samråd om en hållbar bioenergipolitik efter 2020
Yttrande från Stockholmsregionen till EU-kommissionens samråd om en hållbar bioenergipolitik efter 2020 Bakom detta yttrande står Stockholmsregionens Europaförening (SEF) 1 som företräder en av Europas
Skogsindustrins möjligheter med förgasning Roine Morin Chef Koncernstab Miljö och Energi
Skogsindustrins möjligheter med förgasning Roine Morin Chef Koncernstab Miljö och Energi Fordonsbränsle från skogsråvara - tre huvudspår Tallolja till talloljediesel tallolja, en biprodukt vid massaproduktion,
Bioenergi och GROT i den Nordiska marknaden. Stora Enso Bioenergi
Bioenergi och GROT i den Nordiska marknaden. Stora Enso Bioenergi Agenda Stora Enso Marknadsinformation Hur jobbar vi med GROT 2 14/6/2016 Allt som tillverkas av fossila material idag kan tillverkas av
Främmande trädslag på Sveaskog. Marie Larsson-Stern Skogsvårdschef
Främmande trädslag på Sveaskog Marie Larsson-Stern Skogsvårdschef Sveaskogs markinnehav Finns i hela Sverige 3,3 milj. ha produktiv skogsmark 20% naturvård All vår skog är FSCcertifierad Trädslagsfördelning
S k o g e n S l i l l a g r ö n a
skog, trä och papper är bra för klimatet Skogen är en del av lösningen på klimatfrågan! Skogen är en del av lösningen på klimatfrågan och en hörnsten i ett hållbart samhälle. Skogsbruket i Sverige har
Bruttoavverkning 2015 JO0312
Enheten för Skogspolicy och Analys 2015-08-31 1(8) Bruttoavverkning 2015 JO0312 I denna beskrivning redovisas först allmänna och legala uppgifter om undersökningen samt dess syfte och historik. Därefter