ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR"

Transkript

1 EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den SWD(2012) 40 final ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR SAMMANFATTNING AV KONSEKVENSBEDÖMNINGEN Den roll markanvändning, förändrad markanvändning och skogsbruk kan spela för EU:s åtaganden beträffande klimatförändringarna Följedokument Förslag EUROPARLAMENTETS OCH RÅDETS BESLUT om bokföringsregler och handlingsplaner för utsläpp och upptag av växthusgaser följd av verksamheter i samband med markanvändning, förändrad markanvändning och skogsbruk {COM(2012) 93 final} {SWD(2012) 41 final}

2 ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR SAMMANFATTNING AV KONSEKVENSBEDÖMNINGEN Den roll markanvändning, förändrad markanvändning och skogsbruk kan spela för EU:s åtaganden beträffande klimatförändringarna Följedokument Förslag EUROPARLAMENTETS OCH RÅDETS BESLUT om bokföringsregler och handlingsplaner för utsläpp och upptag av växthusgaser följd av verksamheter i samband med markanvändning, förändrad markanvändning och skogsbruk 1. SAMMANFATTNING 1.1. Tillämpningsområde och bakgrund EU och andra globala ledare har kommit överens om 1 att den globala uppvärmningen inte får åtas överskrida de temperaturer som rådde före den industriella revolutionen med mer än 2 C. För att nå detta långsiktiga mål måste utsläppen av växthusgaser minskas med minst 50 % jämfört med 1990 års nivåer fram På kort sikt har EU åtagit sig att minska sina utsläpp av växthusgaser med 20 % fram 2020 jämfört med 1990 års nivåer och med 30 % om förutsättningarna åter. 2 Europaparlamentet och rådet har beslutat att alla sektorer bör bidra att uppnå målet. 3 Sektorn för markanvändning, förändrad markanvändning och skogsbruk (LULUCF) ingår inte i målet. Syftet med denna konsekvensbedömning är att bedöma hur den sektorn skulle kunna bidra. I EU kommer utsläppen av växthusgaser främst från energiproduktion och andra antropogena källor. Vissa utsläpp uppvägs av att kol absorberas (tas upp) från atmosfären genom fotosyntes och lagras i vegetation, mark och avverkade träprodukter. Olika former av markanvändning och förvaltningsmetoder inom skogsbruk och jordbruk och användning av avverkade träprodukter med lång livslängd kan begränsa utsläppen och öka upptagen från atmosfären. Dessa metoder omfattas av sektorn för markanvändning, förändrad markanvändning och skogsbruk Beslut 1/CP.16 av UNFCCC:s partskonferens (Cancúnöverenskommelserna). Ordförandeskapets slutsatser från Europeiska rådets möte i Bryssel den 8 9 mars 2007, genomförda genom beslut nr 406/2009/EG och direktiv 2009/29/EG. Beslut nr 406/2009/EG och direktiv 2009/29/EG. Andra växthusgaser från jordbruksverksamheter, som metan och kväveoxid från idisslare och gödningsmedel, räknas inte in i sektorn för markanvändning, förändrad markanvändning och skogsbruk, som främst har att göra med utsläpp och avlägsnande av koldioxid från vegetation och mark. Andra utsläpp än av koldioxid omfattas av inventeringssektorn för jordbruk. SV 2 SV

3 1.2. Problemformulering Det finns goda skäl för att redovisa utsläpp och upptag inom markanvändning, förändrad markanvändning och skogsbruk: Skapa samstämmighet i EU:s politik, eftersom bokföringen skulle vara förenlig med Europa 2020-strategin och garantera att alla sektorer bidrar kampen mot klimatförändringarna. Detta är viktigt för EU:s roll när det gäller att främja rättvisa konkurrensvillkor för näringslivet och fördela insatserna rättvist. Förbättra den miljömässiga integriteten i EU:s åtaganden beträffande klimatförändringarna genom att utsläpp och upptag inom alla sektorer registreras. I dagsläget ingår utsläpp från biomassa som används för energi inte i bokföringsreglerna för energisektorn eller för andra sektorer som producerar energi från biomassa. Öka den ekonomiska effektiviteten i EU:s klimatpolitik för att uppnå mer ambitiösa mål genom att låta alla sektorer bidra. Om markanvändning, förändrad markanvändning och skogsbruk ska ingå måste sektorns särskilda profil och de olika medlemsstaternas förutsättningar beaktas. Det behövs bokföringsregler för att skilja mellan antropogena och icke-antropogena utsläpp och upptag. Omkastningen av utsläpp och upptag kan bero på naturliga störningar som bränder, stormar, torrperioder, skadegörare och så vidare, men kan också vara en följd av förvaltningsbeslut om exempel avverkning eller plantering av träd. Därför måste bokföringen kunna återspegla omkastningar. Dessutom är det komplicerat att övervaka och rapportera utsläpp och upptag och det krävs ett robust system för detta. Slutligen varierar utsläpp och upptag i skogsområden kraftigt från år år och kan utgöra mycket stora andelar av medlemsstaternas totala utsläpp Hur skulle problemet utvecklas, allt annat lika? Sänkan (det vill säga när upptagen är större än utsläppen) inom markanvändning, förändrad markanvändning och skogsbruk förväntas minska inom EU fram 2020 vid oförändrade förhållanden 5. Sektorn som helhet väntas minska med ungefär 10 % 2020 jämfört med perioden Denna minskning förväntas bli mycket uttalad inom skogsförvaltningen, vilket delvis kompenseras genom plantering av ny skog (återbeskogning). Utsläpp och upptag från jordbruksverksamheter som skötsel av åkermark och betesmark väntas vara förhållandevis stabila eller förbättras. Negativa trender och utsläpp riskerar att inte uppmärksammas, om markanvändning, förändrad markanvändning och skogsbruk inte ingår i EU:s klimatpolitik. Sänkans prognostiserade kapacitet skulle i allt högre grad påverka samstämmigheten i politiken och den ekonomiska effektiviteten. Att inte redovisa den minskning i nettoupptag som beror på att inga åtgärder vidtas skulle medföra en risk för att alltför stora resurser används för begränsningsåtgärder för andra mål, vilket skulle leda orättvisa konkurrensförhållanden mellan olika alternativ för att begränsa klimatförändringarna. Dessutom kan förlusten i ekonomisk effektivitet förvärras över tid, eftersom det kommer att krävas betydande ytterligare åtgärder inom alla sektorer för att nå de långsiktiga klimatmålen. 5 I det här sammanhanget förutsätts med oförändrade förhållanden att medlemsstaterna når sina minskningsmål på 20 %, även för förnybar energi. SV 3 SV

4 1.4. Syfte Det övergripande syftet är att se att markanvändning, förändrad markanvändning och skogsbruk bidrar EU:s åtaganden beträffande klimatförändringarna. Följande operativa mål är relevanta för problemformuleringen: Medlemsstaternas övervakning och rapportering bör vara förenlig med de riktlinjer för goda metoder som har utfärdats av den mellanstatliga panelen för klimatförändringar (IPCC) för att säkerställa att beräkningarna medger insyn, är fullständiga, enhetliga, jämförbara och korrekta. Bokföringsreglerna bör vara omfattande, så att samtliga utsläpp och upptag ingår i dem, sammans med alla viktiga verksamheter inom markanvändning, förändrad markanvändning och skogsbruk (nybeskogning, återbeskogning, avskogning skogsförvaltning, skötsel av åkermark och skötsel av betesmark), avspegla att utsläpp och upptag inte är permanenta, ge incitament för att begränsa klimatförändringarna, innebära att markanvändning, förändrad markanvändning och skogsbruk integreras under politiska förutsättningar som innebär att medlemsstaternas förmåga att uppfylla minskningsmålen för utsläppen av växthusgaser inte äventyras av årsvariationer i utsläpp och upptag eller av stora naturliga störningar Alternativ Åtgärder för att redovisa markanvändning, förändrad markanvändning och skogsbruk bör vidtas på två nivåer. För det första måste det fastställas alternativ för det politiska sammanhanget för sektorns bokföring, eftersom det redan finns EU-lagstiftning om åtagandet att minska utsläppen av växthusgaser med 20 % fram Alternativet att vidta en annan åtgärd än lagstiftning, eller att inte vidta någon EU-åtgärd (alternativ 1) är inte realistiskt, eftersom EU är en part i Kyotoprotokollet och alla åtaganden inom det protokollet måste vara gemensamma för medlemsstaterna och kräver en gemensam strategi. Att göra ingenting skulle alltså endast leda att alla åtgärder skjuts på framtiden s ett internationellt avtal har ingåtts. Alternativ 2 innebär att det inrättas en rättslig ram för markanvändning, förändrad markanvändning och skogsbruk som är åtskild från de regelverk som fastställs i EU:s beslut om insatsfördelning och i utsläppshandelssystemet. Detta alternativ delades upp i ett utan mål (alternativ 2.I) och ett med mål (alternativ 2.II). Alternativ 3 är att införliva markanvändning, förändrad markanvändning och skogsbruk i beslutet om insatsfördelning. Alternativet att använda utsläppshandelssystemet avfärdades i ett tidigt skede. För det andra utarbetades alternativ för att bedöma hur man skulle åstadkomma robust, bokföring, övervakning och rapportering. I fråga om bokföring övervägdes följande alternativ: SV 4 SV

5 (a) Samma bokföringsregler som för Kyotoprotokollets första åtagandeperiod, inbegripet frivillig bokföring för jordbruksverksamheter, men med obligatorisk bokföring för alla skogsbruksverksamheter. (b) Bokföringsregler som motsvarar det förväntade resultatet av UNFCCC:s förhandlingar om en andra åtagandeperiod inom ramen för Kyotoprotokollet, inbegripet obligatorisk rapportering för samtliga skogsbruksverksamheter och frivillig bokföring för jordbruksverksamheter. (c) Bokföringsregler som motsvarar det förväntade resultatet av UNFCCC:s förhandlingar, men förbättrade genom att det införs obligatorisk bokföring för både skogsbruks- och jordbruksverksamheter. En strategi i tre steg för att skapa robust övervakning och rapportering utformades också. Det första steget handlar om att få en fullständig rapportering av utsläpp och upptag från olika verksamheter med hjälp av enkla metoder. Det andra steget handlar om att öka de rapporterade uppgifternas förlitlighet genom att använda mer sofistikerade metoder. Slutligen skulle jämförbarheten i medlemsstaternas uppgifter finslipas för att harmonisera övervakning, rapportering och hörande nomenklatur. Delalternativen för bokföring, övervakning och rapportering är likadana för alternativ 2 och 3, men de får olika konsekvenser beroende på politiskt sammanhang Konsekvens Analysen visar att två av alternativen skulle uppfylla målet att alla sektorer ska bidra EU:s övergripande åtagande om att minska utsläppen av växthusgaser, det vill säga de skulle införliva markanvändning, förändrad markanvändning och skogsbruk i EU:s mål för minskade utsläpp av växthusgaser genom ett separat regelverk (alternativ 2) eller inom ramen för beslutet om insatsfördelning (alternativ 3). De miljömässiga, ekonomiska och sociala konsekvenserna av alternativen varierar kraftigt beroende på vilka bokföringsregler som ämpas, vilket framgår av tabell 1. Tabell 1. Sammanfattning av de viktigaste konsekvenserna för EU Typ av konsekvens Alternativ 1 Alternativ 2.I Alternativ 2.II Alternativ 3 Inga EUåtgärder Införliva markanvändning, förändrad markanvändning och skogsbruk genom ett separat regelverk Införliva markanvändning, förändrad markanvändning och skogsbruk genom ett separat regelverk Införliva markanvändning, förändrad markanvändning och skogsbruk i beslutet om insatsfördelning (Inget mål) (Mål) Bokföringsalternativ - a) b) c) a) b) c) a) b) c) Miljömässigt Nettoeffekt på begränsning av klimatförändringarna i ekonomin i stort, i ägg referensscenariot (miljoner ton CO 2 per år) (fördröjd) Potentiellt bidrag EU:s utsläppsminskningsmål, inbegripet referensscenariot (fördröjd) SV 5 SV

6 (miljoner ton CO 2 per år) Potentiellt bidrag EU:s utsläppsminskningsmål (i % av totala utsläpp av växthusgaser 1990) (fördröjd) 1,4 0,2 1,5 0,6 1,9 1,6 0,3 1,6 0,7 2/ Ekonomiskt Kostnad för begränsning av klimatförändringarna Kostnad för förbättrad övervakning och rapportering (miljoner euro) (fördröjd) (fördröjd) 0,35 0,65 1,35 0,35 0,65 1,35 0,35 0,65 1,35 Socialt Effekter på sysselsättning (fördröjd) Liten (neutral eller positiv) Liten (neutral eller positiv) Anmärkning: Alternativ 2.II baseras på ett mål på 5,4 miljoner ton CO 2 bokförda krediter. Detta motsvarar ett kolpris på 5 euro per ton CO 2 för bokföringsalternativ b och c, som förutsatt för alternativ 3, men ett kolpris på 12 euro per ton CO 2 för bokföringsalternativ a på grund av att skogsförvaltning inte räknas med. Negativa värden motsvarar nettoupptag (positiva värden motsvarar nettoutsläpp). Källa: beräkningarna baseras på Böttcher m.fl. (2011) och uppdateringen av JRC (2011b), som avspeglar UNFCCC:s översyn. För alternativ 2.I b lämnas två beräkningar av bidraget EU:s utsläppsminskningsmål: en som baseras på modellprognoser och en som baseras på modellprognoser plus nationella prognoser. När det gäller miljömässiga konsekvenser bör åtgärder för att öka upptagen och minska utsläppen helst betraktas på lång sikt, eftersom det kan ta tiotals år innan åtgärder som återbeskogning kan ge någon betydande effekt. EU:s nuvarande åtaganden beträffande klimatförändringarna sträcker sig dock endast fram 2020 och utgör en viktig milstolpe. I vilken grad bidraget skulle gå utöver vad som förväntas av de nuvarande insatserna (dvs. referensscenariot) beror på inom vilket politiskt sammanhang som bokföringen för markanvändning, förändrad markanvändning och skogsbruk görs. Ytterligare åtgärder väntas bli begränsade i alternativ 2.I och 3 och större i alternativ 2.II. Uppskattningen avspeglar dock inte fullt ut den begränsningspotential som finns inom jordbruket och omfattar inte heller fördelarna med materialsubstitution. När det gäller de ekonomiska konsekvenserna skulle bokföringsalternativ a leda högre kostnader i alternativ 2.II om det fastställs mål, eftersom enbart en bråkdel av begränsningsinsatserna faktiskt skulle räknas. Däremot skulle det också skapa stora krediter i referensscenariot och därmed kostnadsbesparingar i alternativ 3, där det inte krävs några ytterligare begränsningsinsatser av sektorn för markanvändning, förändrad markanvändning och skogsbruk, men krediterna kan användas för att ersätta utsläppsminskningar inom ramen för beslutet om insatsfördelning. Kostnaderna för samtliga bokföringsalternativ är noll i alternativ 2.I utan fastställda mål och i alternativ 1 där det inte görs någon bokföring. De sociala konsekvenserna är begränsade och effekterna på sysselsättningen väntas bli små och antingen neutrala eller positiva. Det finns dock vissa fördelningseffekter mellan medlemsstaterna i alternativ 2.II och Jämförelse av alternativen Välja rätt politiskt sammanhang Målet att begränsa effekterna för efterlevnaden av de stora årsvariationerna i utsläpp och upptag och den inneboende omkastningsförmågan är en stor utmaning när det gäller att införliva markanvändning, förändrad markanvändning och skogsbruk i EU:s rättsliga ramar SV 6 SV

7 för utsläppsminskningsmålen. Beslutet om insatsfördelning (alternativ 3) bygger på årlig efterlevnad och innebär att medlemsstaterna ska minska (eller begränsa ökningarna av) utsläppen linjärt. Det skulle dock bli svårt att ämpa linjära minskningskrav på grund av variationerna i nettoutsläpp mellan medlemsstaterna och beräkningarna av rapporterade uppgifter dessutom ofta görs om och ändras i betydande omfattning. I många fall skulle detta gå långt utöver vad beslutet om insatsfördelning medger i fråga om flexibilitet. Dessutom innebär de långa ledtiderna för många åtgärder i fråga om markanvändning, förändrad markanvändning och skogsbruk att årlig bokföring inte är lika meningsfull som inom andra sektorer och krav på linjära utsläppsminskningar varje år skulle i allmänhet inte vara relevanta. Alternativ 2 skulle lösa detta problem genom att visa genomsnittliga utsläpp och upptag under åtagandeperioden och därmed uppfylla målet för årsvariationer. En risk med alternativ 3 är att ett införlivande av markanvändning, förändrad markanvändning och skogsbruk skulle minska de överenskomna ansträngningarna i sektorer som redan ingår i de befintliga åtagandena och därmed i praktiken minska EU:s åtagande. Med alternativ 2 skulle man undvika den risken Skapa robust bokföring I tabell 2 ges en sammanfattande bedömning av hur de olika bokföringsalternativen uppfyller målen. När det gäller att handahålla rättvisa konkurrensvillkor mellan olika begränsningsåtgärder är skogsförvaltning den viktigaste verksamheten. I tabell 1 visas att bokföringsalternativ a genererar betydande krediter, som i stort sett kommer som en skänk från ovan (gratis) eftersom de omfattar upptag som skulle ha skett även utan någon förändring i förvaltningsbesluten. Begränsningsinsatserna kommer att räknas av med 85 %. På så sätt blir begränsningsinsatserna dyrare, vilket också begränsar incitamenten för att vidta ytterligare åtgärder. Detta skulle också ge utrymme för betydande minskningar i nettoupptag och ökningar i nettoutsläpp utan några egentliga ekonomiska konsekvenser. Slutligen skulle det inte ge några garantier för att bristen på permanens avspeglas i bokföringen eftersom det inte skulle omfatta utsläpp och upptag i samband med jordbruksverksamheter och enbart omfattar en bråkdel av verksamheterna i samband med skogsförvaltning. Tabell 2. Resultat av de olika bokföringsalternativen Syfte Grad av måluppfyllelse genom de olika bokföringsalternativen Bokföringsalternativ a Små ändringar Bokföringsalternativ b Sannolikt resultat av förhandlingarna inom UNFCCC Bokföringsalternativ c UNFCCC+ Skapa rättvisa konkurrensvillkor mellan olika begränsningsalternativ Säkerställa omfattande täckning av utsläpp och upptag Säkerställa att bristen på permanens avspeglas i bokföringen Förhindra att stora naturliga störningar påverkar medlemsstaternas efterlevnadsrisk negativt X X Teckenförklaring: x Målet uppnås inte eller uppnås inte i räcklig utsträckning av alternativet. Målet uppnås delvis av alternativet. Målet uppnås i räcklig utsträckning av alternativet. SV 7 SV

8 Bokföringsalternativen b och c åter en förändring i sänkan följd av naturlig mättnad och befintlig politik utan att det skapas någon debet eller kredit, för att räkna bort förändringar i utsläpp och upptag som inte orsakas av människor. Dessutom krävs fullständig bokföring av eventuella avvikelser från referensnivån. Detta innebär i referensscenariot att alla begränsningsalternativ och begränsningsanvändningar, oavsett om det handlar om bindning eller ytterligare användning av biomassa för energiproduktion (för att t.ex. uppnå målen för direktivet om förnybara energikällor) eller materialsubstitution kommer att få samma marginalkostnad. Detta kommer att skapa rättvisa konkurrensvillkor för de olika begränsningsalternativen. När det gäller att säkerställa omfattande täckning av utsläpp och upptag och att bristen på permanens återspeglas i bokföringen är det endast enligt bokföringsalternativ c som det är obligatoriskt för medlemsstaterna att bokföra utsläpp och upptag inom både jordbruk och skogsbruk. Enligt bokföringsalternativen a och b blir det frivilligt att bokföra jordbruk, vilket kan hota trovärdigheten i EU:s åtagande. Att utöka räckvidden för bokföringen skulle öka enhetligheten mellan medlemsstaterna. Det är viktigt att alla sektorer i alla medlemsstater bidrar målen för Europa 2020-strategin för att skapa rättvisa konkurrensvillkor för näringsliv och medlemsstater och en rättvis insatsfördelning, och för att säkerställa en konsekvent behandling av jordbruk, skogsbruk och industri inom EU:s inre marknad. På längre sikt skulle ett mer inkluderande bokföringssystem också kunna främja en ökad kostnadseffektivitet när det gäller att nå det övergripande målet. När det gäller att minska naturliga störningars inverkan på efterlevnadsrisken, skulle bokföringsalternativen b och c omfatta bokföringsregler för stora naturliga störningar och därmed minska risken för bristande efterlevnad av målen för att minska utsläppen av växthusgaser, om utsläpp uppstår följd av sådana störningar som ligger utanför medlemsstaternas kontroll. Konsekvenserna för EU:s övergripande bokföring skulle bli försumbara, men det skulle ge de mest utsatta medlemsstaterna de skyddsmekanismer som krävs Förbättra kontroll och rapportering I denna konsekvensbedömning beskrivs en strategi i tre steg för att uppfylla målet att se att övervakning och rapportering överensstämmer med IPCC:s riktlinjer för goda metoder. Ett första steg skulle handla om att få stånd en fullständig bokföring med enkla metoder. I det andra steget skulle de rapporterade uppgifternas förlitlighet förbättras med hjälp av mer sofistikerade metoder. Framsteg väntas under Kyotoprotokollets första åtagandeperiod, men ansträngningarna måste fortsätta under Slutligen kan jämförbarheten i medlemsstaternas uppgifter förbättras genom en harmonisering av övervakning, rapportering och hörande nomenklatur. Dessa steg skulle ingå i kommissionens förslag ändring av beslutet om övervakningsmekanismer. SV 8 SV

9 1.8. Sammanfattning Ett internationellt avtal om reviderade bokföringsregler för markanvändning, förändrad markanvändning och skogsbruk för den andra åtagandeperioden i Kyotoprotokollet uppnåddes först under den sjuttonde partskonferensen (COP17) i Durban i december Det finns nu goda skäl att införliva markanvändning, förändrad markanvändning och skogsbruk i EU:s åtaganden om att minska utsläppen av växthusgaser: för att öka den politiska samstämmigheten, miljömässiga effektiviteten och ekonomiska effektiviteten. Men detta kräver att särdragen för sektorn för markanvändning, ändrad markanvändning och skogsbruk samt de olika förhållandena i medlemsstaterna beaktas. Därför är det viktigt att se att införa robusta bokföringsregler, övervakning och rapportering. Bokföringsalternativ c omfattar obligatorisk bokföring av utsläpp och upptag för såväl skogsbruks- som jordbruksverksamheter och samma viktning ämpas för åtgärder för att begränsa klimatförändringarna, oavsett om dessa vidtas inom sektorerna för skogsbruk, jordbruk, anknutna industrier eller energi. Detta främjar kostnadseffektivitet och kommer att skapa rättvisa konkurrensvillkor både för medlemsstaterna och för de olika sektorerna inom EU:s inre marknad. Det kommer också att skapa ramar för att stimulera jordbrukare, skogsbrukare och industri att vidta åtgärder för att begränsa klimatförändringarna och se att de blir synliga och återspeglas korrekt. En bred täckning av utsläpp och upptag innebär också att eventuella omkastningar avspeglas i bokföringssystemet. Övervakning och rapportering måste förbättras som stöd för bokföringsreglerna och de indikatorer som används för att spåra framstegen inom jordbruk och skogsbruk. Kommissionen föreslår att detta görs genom ett separat regelverk, nämligen genom en ändring av beslutet om övervakningsmekanismer. För jämförbarhetens och kostnadseffektivitetens skull bör EU-omfattande övervakningsinstrument som Lucas och Corine utnyttjas bättre. För att skapa starka incitament måste resultaten av åtgärder som vidtagits inom sektorerna räknas in i EU:s åtaganden om att minska utsläppen av växthusgaser. Detta är endast möjligt om de rätta politiska förutsättningarna skapas för markanvändning, förändrad markanvändning och skogsbruk. De kraftiga variationerna i skogarnas utsläpp och upptag innebär att de årliga mål för utsläppsminskningar som gäller för andra sektorer inte är lämpliga. De långa ledtider som krävs innan åtgärder för att begränsa klimatförändringarna ger effekt är också speciella för sektorn för markanvändning, förändrad markanvändning och skogsbruk. I denna konsekvensbedömning föreslås att en separat rättslig ram för markanvändning, förändrad markanvändning och skogsbruk vore det bästa alternativet. EU har redan åtagit sig att minska utsläppen av växthusgaser med 20 % fram 2020 jämfört med 1990 genom åtgärder inom andra sektorer. Innan ambitionsnivån höjs mer än 20 % måste förutsättningarna vara de rätta. Sektorn för markanvändning, förändrad markanvändning och skogsbruk bör därför inte införas formellt i åtagandena förrän EU har beslutat att höja ambitionsnivån (alternativ 2.I). Detta innebär dock inte att åtgärderna för att begränsa klimatförändringarna bör skjutas på framtiden. Nationella handlingsplaner kan utarbetas för att ta fram en strategi och en prognos för markanvändning, förändrad markanvändning och skogsbruk Detta skulle vara ett steg på vägen mot en fullständig integrering av sektorn i den nuvarande politiken. 6 Beslut -/CMP.7 1 av partskonferensen i dess funktion som Kyotoprotokollets partsmöte. SV 9 SV

Förslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS BESLUT

Förslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS BESLUT EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 12.3.2012 COM(2012) 93 final 2012/0042 (COD) Förslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS BESLUT om bokföringsregler och handlingsplaner för utsläpp och upptag av växthusgaser

Läs mer

ABCD-projektets roll i klimatpolitiken

ABCD-projektets roll i klimatpolitiken ABCD-projektets roll i klimatpolitiken Skogens roll i klimatpolitiken Innehåll: De första klimatpropositionerna avvaktande hållning till skogens som kolsänka Vision 2050 förändrade behov ger nya initiativ

Läs mer

ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR SAMMANFATTNING AV KONSEKVENSBEDÖMNINGEN. Åtföljande dokument till

ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR SAMMANFATTNING AV KONSEKVENSBEDÖMNINGEN. Åtföljande dokument till EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 27.3.2013 SWD(2013) 96 final ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR SAMMANFATTNING AV KONSEKVENSBEDÖMNINGEN Åtföljande dokument till Förslag till EUROPAPARLAMENTETS

Läs mer

Förslag till RÅDETS BESLUT

Förslag till RÅDETS BESLUT EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 23.5.2014 COM(2014) 291 final 2014/0152 (NLE) Förslag till RÅDETS BESLUT om undertecknande, på Europeiska unionens vägnar, av ett avtal mellan Europeiska unionen och

Läs mer

Klimatmötet i Köpenhamn ett fall framåt för skogsbruket? Hans Nilsagård, Ämnesråd, Jordbruksdepartementet

Klimatmötet i Köpenhamn ett fall framåt för skogsbruket? Hans Nilsagård, Ämnesråd, Jordbruksdepartementet Köpenhamn vad dhände egentligen, och hur fortsätter vi? Klimatmötet i Köpenhamn ett fall framåt för skogsbruket? KSLA 21 april 2010 Hans Nilsagård, Ämnesråd, ordbruksdepartementet Milstolpar i Köpenhamn

Läs mer

ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR SAMMANFATTNING AV KONSEKVENSBEDÖMNINGEN. Följedokument till

ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR SAMMANFATTNING AV KONSEKVENSBEDÖMNINGEN. Följedokument till EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 22.11.2012 SWD(2012) 392 final ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR SAMMANFATTNING AV KONSEKVENSBEDÖMNINGEN Följedokument till Rapport från kommissionen till

Läs mer

ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR SAMMANFATTNING AV KONSEKVENSBEDÖMNINGEN. Följedokument till

ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR SAMMANFATTNING AV KONSEKVENSBEDÖMNINGEN. Följedokument till EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 4.10.2012 SWD(2012) 291 final ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR SAMMANFATTNING AV KONSEKVENSBEDÖMNINGEN Följedokument till förslag till Europaparlamentets

Läs mer

RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN

RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 15.12.2015 COM(2015) 642 final RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN Andra tvåårsrapporten från Europeiska unionen inom ramen för Förenta nationernas ramkonvention om klimatförändringar

Läs mer

ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR SAMMANFATTNING AV KONSEKVENSANALYSEN. Följedokument till

ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR SAMMANFATTNING AV KONSEKVENSANALYSEN. Följedokument till EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 10.9.2014 SWD(2014) 274 final ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR SAMMANFATTNING AV KONSEKVENSANALYSEN Följedokument till Förslag till Europaparlamentets och

Läs mer

Regeringskansliet Faktapromemoria 2015/16:FPM57. Beslut om informationsutbyte om mellanstatliga avtal med tredjeländer på energiområdet

Regeringskansliet Faktapromemoria 2015/16:FPM57. Beslut om informationsutbyte om mellanstatliga avtal med tredjeländer på energiområdet Regeringskansliet Faktapromemoria Beslut om informationsutbyte om mellanstatliga avtal med tredjeländer på energiområdet Miljödepartementet 2016-03-21 Dokumentbeteckning KOM(2016) 53 Förslag till Europaparlamentets

Läs mer

Förslag till RÅDETS BESLUT

Förslag till RÅDETS BESLUT EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 3.3.2017 COM(2017) 111 final 2017/0047 (NLE) Förslag till RÅDETS BESLUT om den ståndpunkt som ska intas på Europeiska unionens vägnar i gemensamma EES-kommittén beträffande

Läs mer

Europeiska unionens råd Bryssel den 4 december 2015 (OR. en) Jordi AYET PUIGARNAU, direktör, för Europeiska kommissionens generalsekreterare

Europeiska unionens råd Bryssel den 4 december 2015 (OR. en) Jordi AYET PUIGARNAU, direktör, för Europeiska kommissionens generalsekreterare Europeiska unionens råd Bryssel den 4 december 2015 (OR. en) 14799/15 ADD 7 SOC 700 MI 770 ANTIDISCRIM 15 FÖLJENOT från: inkom den: 3 december 2015 till: Komm. dok. nr: Ärende: Jordi AYET PUIGARNAU, direktör,

Läs mer

Skogens klimatnytta. - Seminarium om skogens roll i klimatarbetet. KSLA, 24 november 2014 Erik Eriksson, Energimyndigheten

Skogens klimatnytta. - Seminarium om skogens roll i klimatarbetet. KSLA, 24 november 2014 Erik Eriksson, Energimyndigheten Skogens klimatnytta - Seminarium om skogens roll i klimatarbetet. KSLA, 24 november 2014 Erik Eriksson, Energimyndigheten Varför är skogen viktig i klimatarbetet? Vad kan skogen bidra med? Internationella

Läs mer

BILAGOR. till. Förslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING

BILAGOR. till. Förslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 20.7.2016 COM(2016) 479 final ANNEXES 1 to 6 BILAGOR till Förslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING om inbegripande av utsläpp och upptag av växthusgaser

Läs mer

ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR SAMMANFATTNING AV KONSEKVENSBEDÖMNINGEN. Följedokument till

ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR SAMMANFATTNING AV KONSEKVENSBEDÖMNINGEN. Följedokument till EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 30.11.2016 SWD(2016) 406 final ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR SAMMANFATTNING AV KONSEKVENSBEDÖMNINGEN Följedokument till Förslag till Europaparlamentets

Läs mer

Klimatet ett globalt problem som måste lösas via global samverkan

Klimatet ett globalt problem som måste lösas via global samverkan Klimatet ett globalt problem som måste lösas via global samverkan Skogbrukets bidrag till ett bättre klimat KSLA, 18 november 2010 Hans Nilsagård, Ämnesråd, Milstolpar i Köpenhamn 2009 Copenhagen Accord

Läs mer

Rådets möte (miljö) den 15 juni 2015

Rådets möte (miljö) den 15 juni 2015 Rådspromemoria Miljö, dp. 5 2015 06 11 Miljödepartementet Reviderad version Klimatenheten Rådets möte (miljö) den 15 juni 2015 Dagordningspunkt 5 Rubrik: Vägen mot UNFCCCs partsmöte (Paris, 30 november

Läs mer

Europeiska unionens råd Bryssel den 14 april 2016 (OR. en) Jordi AYET PUIGARNAU, direktör, för Europeiska kommissionens generalsekreterare

Europeiska unionens råd Bryssel den 14 april 2016 (OR. en) Jordi AYET PUIGARNAU, direktör, för Europeiska kommissionens generalsekreterare Europeiska unionens råd Bryssel den 14 april 2016 (OR. en) 7949/16 ADD 2 FÖLJENOT från: inkom den: 12 april 2016 till: Komm. dok. nr: Ärende: DRS 6 COMPET 156 ECOFIN 289 FISC 53 CODEC 461 Jordi AYET PUIGARNAU,

Läs mer

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR. Följedokument till

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR. Följedokument till EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION Bryssel den 4.12.2008 SEK(2008) 2938 C6-0470/08 ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR Följedokument till FÖRSLAG FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH

Läs mer

Förslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS BESLUT

Förslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS BESLUT EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 25.7.2012 COM(2012) 416 final 2012/0202 (COD) Förslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS BESLUT om ändring av direktiv 2003/87/EG vad gäller att förtydliga bestämmelserna

Läs mer

ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR SAMMANFATTNING AV KONSEKVENSBEDÖMNINGEN. Följedokument till

ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR SAMMANFATTNING AV KONSEKVENSBEDÖMNINGEN. Följedokument till EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 6.10.2014 SWD(2014) 290 final ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR SAMMANFATTNING AV KONSEKVENSBEDÖMNINGEN Följedokument till Rådets förordning (EG) nr 1098/2007

Läs mer

Europeiska unionens råd Bryssel den 1 december 2016 (OR. en) Jordi AYET PUIGARNAU, direktör, för Europeiska kommissionens generalsekreterare

Europeiska unionens råd Bryssel den 1 december 2016 (OR. en) Jordi AYET PUIGARNAU, direktör, för Europeiska kommissionens generalsekreterare Europeiska unionens råd Bryssel den 1 december 2016 (OR. en) Interinstitutionellt ärende: 2016/0374 (CNS) 14823/16 ADD 2 FISC 210 ECOFIN 1114 IA 129 FÖRSLAG från: inkom den: 1 december 2016 till: Komm.

Läs mer

För delegationerna bifogas kommissionens dokument SEK(2010) 1290 slutlig.

För delegationerna bifogas kommissionens dokument SEK(2010) 1290 slutlig. EUROPEISKA UNIONENS RÅD Bryssel den 3 november 2010 (4.11) (OR. en) Interinstitutionellt ärende: 2010/0306 (NLE) 15770/10 ADD 2 ATO 63 ENV 742 FÖLJENOT från: Jordi AYET PUIGARNAU, direktör, för Europeiska

Läs mer

14127/16 SA/ab,gw 1 DGG 2B

14127/16 SA/ab,gw 1 DGG 2B Europeiska unionens råd Bryssel den 8 november 2016 (OR. en) 14127/16 LÄGESRAPPORT från: Rådets generalsekretariat av den: 8 november 2016 till: Delegationerna Föreg. dok. nr: 13265/16 Ärende: FIN 774

Läs mer

ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR SAMMANFATTNING AV KONSEKVENSBEDÖMNINGEN. som bifogas. Förslag till rådets direktiv

ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR SAMMANFATTNING AV KONSEKVENSBEDÖMNINGEN. som bifogas. Förslag till rådets direktiv EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 13.6.2013 SWD(2013) 200 final ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR SAMMANFATTNING AV KONSEKVENSBEDÖMNINGEN som bifogas Förslag till rådets direktiv om ändring

Läs mer

Europeiska unionens råd Bryssel den 1 oktober 2015 (OR. en)

Europeiska unionens råd Bryssel den 1 oktober 2015 (OR. en) Europeiska unionens råd Bryssel den 1 oktober 2015 (OR. en) Interinstitutionellt ärende: 2015/0226 (COD) 12601/15 ADD 2 EF 183 ECOFIN 743 SURE 24 CODEC 1291 IA 10 FÖLJENOT från: till: Komm. dok. nr: Ärende:

Läs mer

Uwe CORSEPIUS, generalsekreterare för Europeiska unionens råd

Uwe CORSEPIUS, generalsekreterare för Europeiska unionens råd EUROPEISKA UNIONENS RÅD Bryssel den 11 december 2013 (OR. en) Interinstitutionellt ärende: 2013/0408 (COD) 17633/13 ADD 2 DROIPEN 159 COPEN 236 CODEC 2930 FÖLJENOT från: mottagen den: 28 december 2013

Läs mer

Förhållandet mellan direktiv 98/34/EG och förordningen om ömsesidigt erkännande

Förhållandet mellan direktiv 98/34/EG och förordningen om ömsesidigt erkännande EUROPEISKA KOMMISSIONEN GENERALDIREKTORATET FÖR NÄRINGSLIV Vägledning 1 Bryssel den 1 februari 2010 - Förhållandet mellan direktiv 98/34/EG och förordningen om ömsesidigt erkännande 1. INLEDNING Syftet

Läs mer

Förslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS BESLUT

Förslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS BESLUT EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 16.2.2016 COM(2016) 53 final 2016/0031 (COD) Förslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS BESLUT om inrättandet av en mekanism för informationsutbyte om mellanstatliga

Läs mer

För delegationerna bifogas ett utkast till rådets slutsatser om EU-statistik som utarbetats av ekonomiska och finansiella kommittén.

För delegationerna bifogas ett utkast till rådets slutsatser om EU-statistik som utarbetats av ekonomiska och finansiella kommittén. Europeiska unionens råd Bryssel den 29 oktober 2014 (OR. en) 13845/14 ECOFIN 874 STATIS 111 UEM 348 NOT från: till: Ärende: Rådets generalsekretariat Coreper II och rådet Utkast till rådets slutsatser

Läs mer

RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET, RÅDET OCH EUROPEISKA EKONOMISKA OCH SOCIALA KOMMITTÉN

RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET, RÅDET OCH EUROPEISKA EKONOMISKA OCH SOCIALA KOMMITTÉN EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 4.7.2016 COM(2016) 438 final RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET, RÅDET OCH EUROPEISKA EKONOMISKA OCH SOCIALA KOMMITTÉN om tillämpning av lagstiftningspaketet

Läs mer

ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR SAMMANFATTNING AV KONSEKVENSBEDÖMNINGEN. Följedokument till. Förslag till

ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR SAMMANFATTNING AV KONSEKVENSBEDÖMNINGEN. Följedokument till. Förslag till EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 26.3.2012 SWD(2012) 65 final ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR SAMMANFATTNING AV KONSEKVENSBEDÖMNINGEN Följedokument till Förslag till EUROPAPARLAMENTETS

Läs mer

ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR SAMMANFATTNING AV KONSEKVENSBEDÖMNINGEN. Följedokument till

ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR SAMMANFATTNING AV KONSEKVENSBEDÖMNINGEN. Följedokument till EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 25.3.2013 SWD(2013) 78 final ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR SAMMANFATTNING AV KONSEKVENSBEDÖMNINGEN Följedokument till Förslag till Europaparlamentets

Läs mer

Förslag till RÅDETS BESLUT

Förslag till RÅDETS BESLUT EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 18.1.2016 COM(2016) 3 final 2016/0008 (NLE) Förslag till RÅDETS BESLUT om den ståndpunkt som ska antas på Europeiska unionens vägnar vid det sjunde mötet i den mellanstatliga

Läs mer

Förslag till RÅDETS GENOMFÖRANDEBESLUT

Förslag till RÅDETS GENOMFÖRANDEBESLUT EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 7.10.2016 COM(2016) 644 final 2016/0314 (NLE) Förslag till RÅDETS GENOMFÖRANDEBESLUT om ändring av beslut 2013/678/EU om bemyndigande för Republiken Italien att fortsätta

Läs mer

ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR SAMMANFATTNING AV KONSEKVENSANALYSEN. Följedokument till. förslaget till

ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR SAMMANFATTNING AV KONSEKVENSANALYSEN. Följedokument till. förslaget till EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 9.4.2014 SWD(2014) 123 final ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR SAMMANFATTNING AV KONSEKVENSANALYSEN Följedokument till förslaget till Europaparlamentets

Läs mer

Förslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING

Förslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 20.7.2016 COM(2016) 479 final 2016/0230 (COD) Förslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING om inbegripande av utsläpp och upptag av växthusgaser från markanvändning,

Läs mer

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR. Dokument som åtföljer

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR. Dokument som åtföljer EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION Bryssel den 10.1.2008 SEK(2008) 24 ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR Dokument som åtföljer rapporten om konsekvensanalysen av förslag för att modernisera

Läs mer

EU:s 7:e miljöhandlingsprogram Att leva gott inom planetens gränser

EU:s 7:e miljöhandlingsprogram Att leva gott inom planetens gränser 2013-02-20 Miljödepartementet EU:s 7:e miljöhandlingsprogram Att leva gott inom planetens gränser Svenska Jägareförbundet får härmed lämna följande yttrande över rubricerat förslag till program. Generellt

Läs mer

Barnens Rättigheter Manifest

Barnens Rättigheter Manifest Barnens Rättigheter Manifest Barn utgör hälften av befolkningen i utvecklingsländerna. Omkring 100 miljoner barn lever i Europeiska Unionen. Livet för barn världen över påverkas dagligen av EU-politik,

Läs mer

Bryssel den 10 december 2010 (16.12) (OR. en) EUROPEISKA UNIONENS RÅD 17217/2/10 REV 2. Interinstitutionellt ärende: 2008/0241 (COD)

Bryssel den 10 december 2010 (16.12) (OR. en) EUROPEISKA UNIONENS RÅD 17217/2/10 REV 2. Interinstitutionellt ärende: 2008/0241 (COD) EUROPEISKA UNIONENS RÅD Bryssel den 10 december 2010 (16.12) (OR. en) Interinstitutionellt ärende: 2008/0241 (COD) 17217/2/10 REV 2 ENV 824 MI 510 CODEC 1413 REVIDERAD NOT från: Generalsekretariatet till:

Läs mer

Förslag till RÅDETS BESLUT

Förslag till RÅDETS BESLUT EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 2.6.2016 COM(2016) 362 final 2016/0165 (NLE) Förslag till RÅDETS BESLUT om den ståndpunkt som ska intas på Europeiska unionens vägnar i gemensamma EES-kommittén beträffande

Läs mer

Tidigare dokument: KOM(2014) 330 final Faktapromemoria: 2013/14:FPM95

Tidigare dokument: KOM(2014) 330 final Faktapromemoria: 2013/14:FPM95 Kommenterad dagordning rådet 2015-06-01 Miljö- och energidepartementet Internationella sekretariatet Rådets möte TT(E) energi 8 juni 2015 Kommenterad dagordning 1. Godkännande av dagordningen Lagstiftning

Läs mer

Regeringskansliet Faktapromemoria 2015/16:FPM124. Förordning om ansvarsfördelning för utsläpp av växthusgaser inom ramverket. Dokumentbeteckning

Regeringskansliet Faktapromemoria 2015/16:FPM124. Förordning om ansvarsfördelning för utsläpp av växthusgaser inom ramverket. Dokumentbeteckning Regeringskansliet Faktapromemoria Förordning om ansvarsfördelning för utsläpp av växthusgaser inom 2030- ramverket Miljödepartementet 2016-09-07 Dokumentbeteckning KOM (2016) 482 slutlig Förslag till Europaparlamentets

Läs mer

Regeringskansliet Faktapromemoria 2015/16:FPM125. Förordning om utsläpp och upptag av växthusgaser från markanvändning,

Regeringskansliet Faktapromemoria 2015/16:FPM125. Förordning om utsläpp och upptag av växthusgaser från markanvändning, Regeringskansliet Faktapromemoria Förordning om utsläpp och upptag av växthusgaser från markanvändning, förändrad markanvändning och skogsbruk (LULUCF) Miljödepartementet 2016-09-07 Dokumentbeteckning

Läs mer

Regeringskansliet Faktapromemoria 2016/17:FPM35. Meddelande om europeiskt initiativ för hållbarhet - Agenda Dokumentbeteckning.

Regeringskansliet Faktapromemoria 2016/17:FPM35. Meddelande om europeiskt initiativ för hållbarhet - Agenda Dokumentbeteckning. Regeringskansliet Faktapromemoria Meddelande om europeiskt initiativ för hållbarhet - Agenda 2030 Finansdepartementet, Utrikesdepartementet 2016-12-22 Dokumentbeteckning KOM (2016) 739 Meddelande från

Läs mer

BILAGA ETT KONCEPT FÖR PLANERING AV HÅLLBAR RÖRLIGHET I STÄDER. till

BILAGA ETT KONCEPT FÖR PLANERING AV HÅLLBAR RÖRLIGHET I STÄDER. till EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 17.12.2013 COM(2013) 913 final ANNEX 1 BILAGA ETT KONCEPT FÖR PLANERING AV HÅLLBAR RÖRLIGHET I STÄDER till MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET, RÅDET,

Läs mer

Europeiska ekonomiska och sociala kommittén YTTRANDE

Europeiska ekonomiska och sociala kommittén YTTRANDE Europeiska ekonomiska och sociala kommittén NAT/624 En ny EU-skogsstrategi Bryssel den 10 juli 2014 YTTRANDE från Europeiska ekonomiska och sociala kommittén om "Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet,

Läs mer

Sammanfattning. Uppdraget och hur det genomförts

Sammanfattning. Uppdraget och hur det genomförts Sammanfattning Uppdraget och hur det genomförts Regeringen beslutade den 18 december 2014 att ge Miljömålsberedningen i uppdrag att föreslå ett klimatpolitiskt ramverk och en strategi för en samlad och

Läs mer

Riktlinjer för förlängning av återhämtningsperioden vid exceptionellt svåra situationer

Riktlinjer för förlängning av återhämtningsperioden vid exceptionellt svåra situationer EIOPA-BoS-15/108 SV Riktlinjer för förlängning av återhämtningsperioden vid exceptionellt svåra situationer EIOPA Westhafen Tower, Westhafenplatz 1-60327 Frankfurt Germany - Tel. + 49 69-951119-20; Fax.

Läs mer

ÅTGÄRDSPAKET FÖR EN ENERGIUNION BILAGA FÄRDPLAN FÖR ENERGIUNIONEN. till

ÅTGÄRDSPAKET FÖR EN ENERGIUNION BILAGA FÄRDPLAN FÖR ENERGIUNIONEN. till EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 25.2.2015 COM(2015) 80 final ANNEX 1 ÅTGÄRDSPAKET FÖR EN ENERGIUNION BILAGA FÄRDPLAN FÖR ENERGIUNIONEN till MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET, RÅDET,

Läs mer

ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR SAMMANFATTNING AV KONSEKVENSANALYSEN

ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR SAMMANFATTNING AV KONSEKVENSANALYSEN EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 15.7.2011 SEK(2011) 919 slutlig ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR SAMMANFATTNING AV KONSEKVENSANALYSEN Följedokument till Förslaget till EUROPAPARLAMENTETS

Läs mer

Regeringskansliet Faktapromemoria 2016/17:FPM43. Energieffektiviseringsdirektivet och direktivet om byggnaders energiprestanda. Dokumentbeteckning

Regeringskansliet Faktapromemoria 2016/17:FPM43. Energieffektiviseringsdirektivet och direktivet om byggnaders energiprestanda. Dokumentbeteckning Regeringskansliet Faktapromemoria Energieffektiviseringsdirektivet och direktivet om byggnaders energiprestanda Miljö- och energidepartementet 2016-12-22 Dokumentbeteckning KOM (2016) 761 Europaparlamentets

Läs mer

Sveriges klimatmål och skogens roll i klimatpolitiken

Sveriges klimatmål och skogens roll i klimatpolitiken Sveriges klimatmål och skogens roll i klimatpolitiken Hans Nilsagård Ämnesråd, enheten för skog och klimat 1 Skogens dubbla roller för klimatet När tillväxten är större än avverkningen ökar förrådet, då

Läs mer

Europeiska unionens råd Bryssel den 18 december 2015 (OR. en) Jordi AYET PUIGARNAU, direktör, för Europeiska kommissionens generalsekreterare

Europeiska unionens råd Bryssel den 18 december 2015 (OR. en) Jordi AYET PUIGARNAU, direktör, för Europeiska kommissionens generalsekreterare Europeiska unionens råd Bryssel den 18 december 2015 (OR. en) Interinstitutionellt ärende: 2015/0286 (NLE) 15495/15 FÖRSLAG från: inkom den: 11 december 2015 till: Komm. dok. nr: Ärende: FISC 192 ECOFIN

Läs mer

SV Förenade i mångfalden SV A7-0041/8. Ändringsförslag. Marina Yannakoudakis för ECR-gruppen

SV Förenade i mångfalden SV A7-0041/8. Ändringsförslag. Marina Yannakoudakis för ECR-gruppen 7.3.2012 A7-0041/8 8 Punkt 9 9. Europaparlamentet uppmanar rådet att gå vidare med parlamentets ståndpunkt om en ändring av direktivet om mammaledighet, framför allt när det gäller ersättning till kvinnor

Läs mer

ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR SAMMANFATTNING AV KONSEKVENSBEDÖMNINGEN. Följedokument till. Förslag till

ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR SAMMANFATTNING AV KONSEKVENSBEDÖMNINGEN. Följedokument till. Förslag till EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 3.12.2012 SWD(2012) 402 final C7-0394/12 ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR SAMMANFATTNING AV KONSEKVENSBEDÖMNINGEN Följedokument till Förslag till Europaparlamentets

Läs mer

Konsekvenser för Sverige av EU-kommissionens förslag på klimat-och energipolitiskt ramverk

Konsekvenser för Sverige av EU-kommissionens förslag på klimat-och energipolitiskt ramverk PM Nr 24, 2014 Konsekvenser för Sverige av EU-kommissionens förslag på klimat-och energipolitiskt ramverk Miljöekonomiska enheten 2014-01-31 Konjunkturinstitutet Dnr 4.2-2-3-2014 Konsekvenser för Sverige

Läs mer

Rekommendation till RÅDETS GENOMFÖRANDEFÖRORDNING

Rekommendation till RÅDETS GENOMFÖRANDEFÖRORDNING EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 27.7.2016 COM(2016) 519 final Rekommendation till RÅDETS GENOMFÖRANDEFÖRORDNING om att ålägga Portugal böter för underlåtenhet att vidta effektiva åtgärder för att komma

Läs mer

MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET

MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 28.1.2016 COM(2016) 23 final MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET Åtgärdspaket mot skatteflykt: Nästa steg i riktning mot effektiv beskattning

Läs mer

RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET. Översyn av direktiv 94/19/EG om system för garanti av insättningar KOM(2010) 368

RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET. Översyn av direktiv 94/19/EG om system för garanti av insättningar KOM(2010) 368 SV SV SV EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 12.7.2010 KOM(2010)369 slutlig RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET Översyn av direktiv 94/19/EG om system för garanti av insättningar

Läs mer

Förslag till RÅDETS BESLUT

Förslag till RÅDETS BESLUT EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 10.7.2015 COM(2015) 334 final 2015/0147 (NLE) Förslag till RÅDETS BESLUT om den ståndpunkt som på Europeiska unionens vägnar ska intas i gemensamma EESkommittén beträffande

Läs mer

RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET

RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 8.1.2014 COM(2013) 938 final RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET Lägesrapport om tillämp av direktiv 2006/32/EG om effektiv slutanvändning av

Läs mer

Utsläpp av växthusgaser i Sverige 2011

Utsläpp av växthusgaser i Sverige 2011 Utsläpp av växthusgaser i Sverige 2011 PM GL 2012-10-10 Utsläppen minskade Efter en kraftig uppgång 2010 minskade de svenska utsläppen av växthusgaser igen år 2011. Tillgänglig statistik inom nyckelområden

Läs mer

ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR

ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 11.3.2013 SWD(2013) 67 final ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR SAMMANFATTNING AV KONSEKVENSBEDÖMNINGEN AV BESTÄMMELSERNA OM DJURFÖRSÖK I FÖRORDNING (EG)

Läs mer

MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL RÅDET OCH EUROPAPARLAMENTET. Teknisk justering av budgetramen för 2016 för att kompensera för BNI-utvecklingen

MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL RÅDET OCH EUROPAPARLAMENTET. Teknisk justering av budgetramen för 2016 för att kompensera för BNI-utvecklingen EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 22.5.2015 COM(2015) 320 final MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL RÅDET OCH EUROPAPARLAMENTET Teknisk justering av budgetramen för 2016 för att kompensera för BNI-utvecklingen

Läs mer

Bilaga 3. Rådets möte (miljö) den 20 februari 2007

Bilaga 3. Rådets möte (miljö) den 20 februari 2007 Bilaga 3 Rådspromemoria 2007-02-12 Miljödepartementet Enheten för miljökvalitet Rådets möte (miljö) den 20 februari 2007 Dagordningspunkt 5 Rubrik: Förslag till Europaparlamentets och rådets direktiv om

Läs mer

Vilken rättslig grund för familjerätt? Vägen framåt

Vilken rättslig grund för familjerätt? Vägen framåt GENERALDIREKTORATET FÖR EU-INTERN POLITIK UTREDNINGSAVDELNING C: MEDBORGERLIGA RÄTTIGHETER OCH KONSTITUTIONELLA FRÅGOR RÄTTSLIGA FRÅGOR Vilken rättslig grund för familjerätt? Vägen framåt NOT PE 462.498

Läs mer

Swedish The Swedi wood effect Sh wood effec NYckelN Till framgång T i köpenhamn1 Swe e TT global T per Spek Tiv ett initiativ av:

Swedish The Swedi wood effect Sh wood effec NYckelN Till framgång T i köpenhamn1 Swe e TT global T per Spek Tiv ett initiativ av: Swedish Wood Effect NYCKELN TILL FRAMGÅNG I KÖPENHAMN ETT INITIATIV AV: 1 2 Lösningen finns närmare än du tror Klimatfrågan är en av mänsklighetens ödesfrågor. De klimatförändringar som beror på människans

Läs mer

Europeiska unionens råd Bryssel den 17 juni 2016 (OR. en) Jordi AYET PUIGARNAU, direktör, för Europeiska kommissionens generalsekreterare

Europeiska unionens råd Bryssel den 17 juni 2016 (OR. en) Jordi AYET PUIGARNAU, direktör, för Europeiska kommissionens generalsekreterare Europeiska unionens råd Bryssel den 17 juni 2016 (OR. en) 10442/16 ADD 17 FÖLJENOT från: inkom den: 16 juni 2016 till: Komm. dok. nr: Ärende: ENV 440 AGRI 357 SAN 272 MI 464 CHIMIE 41 IA 43 Jordi AYET

Läs mer

Regeringskansliet Faktapromemoria 2014/15:FPM47. Översyn av EU:s handelssystem för utsläppsrätter - genomförande av 2030 ramverket. Dokumentbeteckning

Regeringskansliet Faktapromemoria 2014/15:FPM47. Översyn av EU:s handelssystem för utsläppsrätter - genomförande av 2030 ramverket. Dokumentbeteckning Regeringskansliet Faktapromemoria Översyn av EU:s handelssystem för utsläppsrätter - genomförande av 2030 ramverket Miljödepartementet 2015-09-02 Dokumentbeteckning KOM (2015) 337 slutlig Förslag till

Läs mer

ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR SAMMANFATTNING AV KONSEKVENSBEDÖMNINGEN. Följedokument till. Förslag

ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR SAMMANFATTNING AV KONSEKVENSBEDÖMNINGEN. Följedokument till. Förslag EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 4.11.2013 SWD(2013) 443 final ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR SAMMANFATTNING AV KONSEKVENSBEDÖMNINGEN Följedokument till Förslag till Europaparlamentets

Läs mer

FÖRSLAG TILL YTTRANDE

FÖRSLAG TILL YTTRANDE Europaparlamentet 2014-2019 Utskottet för sysselsättning och sociala frågor 2016/0278(COD) 5.12.2016 FÖRSLAG TILL YTTRANDE från utskottet för sysselsättning och sociala frågor till utskottet för rättsliga

Läs mer

RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET

RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 30.3.2015 COM(2015) 138 final RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET om utövande av delegering av befogenheter till kommissionen i enlighet med Europaparlamentets

Läs mer

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION KOMMISSIONENS ARBETSDOKUMENT. Åtföljande dokument till

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION KOMMISSIONENS ARBETSDOKUMENT. Åtföljande dokument till SV SV SV EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION Bryssel den 24.9.2008 SEK(2008) 2487 KOMMISSIONENS ARBETSDOKUMENT Åtföljande dokument till Förslag till Europaparlamentets och rådets direktiv om förenkling

Läs mer

Förslag till RÅDETS BESLUT

Förslag till RÅDETS BESLUT EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 30.4.2015 COM(2015) 181 final 2015/0094 (NLE) Förslag till RÅDETS BESLUT om ingående, på Europeiska unionens vägnar, av stabiliserings- och associeringsavtalet mellan

Läs mer

KOMMISSIONENS DELEGERADE FÖRORDNING (EU) nr / av den 17.12.2014

KOMMISSIONENS DELEGERADE FÖRORDNING (EU) nr / av den 17.12.2014 EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 17.12.2014 C(2014) 9656 final KOMMISSIONENS DELEGERADE FÖRORDNING (EU) nr / av den 17.12.2014 om komplettering av Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/109/EG

Läs mer

Samråd om ESP:s manifest inför valet till Europaparlamentet 2009, diskussionsunderlag. Rädda vår planet

Samråd om ESP:s manifest inför valet till Europaparlamentet 2009, diskussionsunderlag. Rädda vår planet Samråd om ESP:s manifest inför valet till Europaparlamentet 2009, diskussionsunderlag Rädda vår planet 1. Utmaningen Idag står Europa inför utmaningen att åstadkomma hållbar utveckling: En utveckling som

Läs mer

Riktlinjer för försäkringsföretags hantering av klagomål

Riktlinjer för försäkringsföretags hantering av klagomål EIOPA-BoS-12/069 SV Riktlinjer för försäkringsföretags hantering av klagomål 1/7 1. Riktlinjer Inledning 1. Dessa riktlinjer utfärdas i enlighet med artikel 16 i förordningen om Eiopa 1 (Europeiska försäkrings-

Läs mer

Meddelandet om strategisk vision för europeiska standarder inför 2020 (2020 COM (2011) 311 final) innefattar följande fem strategiska målsättningar:

Meddelandet om strategisk vision för europeiska standarder inför 2020 (2020 COM (2011) 311 final) innefattar följande fem strategiska målsättningar: EU KOMMISSIONENS STANDARDISERINGSPAKET: MEDDELANDE OCH FÖRORDNING HUVUDINNEHÅLL Meddelandet om strategisk vision för europeiska standarder inför 2020 (2020 COM (2011) 311 final) innefattar följande fem

Läs mer

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION. Förslag till RÅDETS BESLUT

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION. Förslag till RÅDETS BESLUT EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION Bryssel den 08.06.2006 KOM(2006) 280 slutlig Förslag till RÅDETS BESLUT om bemyndigande för Förenade kungariket att införa en särskild åtgärd som avviker från artikel

Läs mer

Regeringskansliet Faktapromemoria 2015/16:FPM95. Reviderad förordning om det europeiska stödkontoret för asylfrågor (EASO) Dokumentbeteckning

Regeringskansliet Faktapromemoria 2015/16:FPM95. Reviderad förordning om det europeiska stödkontoret för asylfrågor (EASO) Dokumentbeteckning Regeringskansliet Faktapromemoria Reviderad förordning om det europeiska stödkontoret för asylfrågor (EASO) Justitiedepartementet 2016-06-07 Dokumentbeteckning KOM (2016) 271 Förslag från kommissionen

Läs mer

Yttrande över M2015/03246/Kl: Förslag till översyn av EU:s handelssystem för perioden 2021-2030.

Yttrande över M2015/03246/Kl: Förslag till översyn av EU:s handelssystem för perioden 2021-2030. Dnr M2015/03246/Kl Miljö- och energidepartementet 103 33 Stockholm REMISSVAR Yttrande över M2015/03246/Kl: Förslag till översyn av EU:s handelssystem för perioden 2021-2030. Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademien,

Läs mer

Förhållandet mellan direktiv 2001/95/EG och förordningen om ömsesidigt erkännande

Förhållandet mellan direktiv 2001/95/EG och förordningen om ömsesidigt erkännande EUROPEISKA KOMMISSIONEN GENERALDIREKTORATET FÖR NÄRINGSLIV Vägledning 1 Bryssel den 1 februari 2010 - Förhållandet mellan direktiv 2001/95/EG och förordningen om ömsesidigt erkännande 1. INLEDNING Syftet

Läs mer

RIKTLINJER DEN CENTRALA KONTAKTPUNKTEN FÖR ANMÄLNINGSFÖRFARANDET 98/34 OCH FÖR DE ANMÄLNINGSFÖRFARANDEN SOM FÖRESKRIVS I SÄRSKILD EU-LAGSTIFTNING

RIKTLINJER DEN CENTRALA KONTAKTPUNKTEN FÖR ANMÄLNINGSFÖRFARANDET 98/34 OCH FÖR DE ANMÄLNINGSFÖRFARANDEN SOM FÖRESKRIVS I SÄRSKILD EU-LAGSTIFTNING 24 oktober 2012 RIKTLINJER DEN CENTRALA KONTAKTPUNKTEN FÖR ANMÄLNINGSFÖRFARANDET 98/34 OCH FÖR DE ANMÄLNINGSFÖRFARANDEN SOM FÖRESKRIVS I SÄRSKILD EU-LAGSTIFTNING Innehållsförteckning I. Inledning II. EU-lagstiftning

Läs mer

TRANSPORTER PÅ VÄG: HARMONISERING AV LAGSTIFTNING

TRANSPORTER PÅ VÄG: HARMONISERING AV LAGSTIFTNING TRANSPORTER PÅ VÄG: HARMONISERING AV LAGSTIFTNING Det går inte att skapa en enhetlig europeisk vägtransportmarknad utan att harmonisera lagstiftningen i medlemsstaterna. Europeiska unionen har vidtagit

Läs mer

Förslag till RÅDETS GENOMFÖRANDEBESLUT

Förslag till RÅDETS GENOMFÖRANDEBESLUT EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 20.10.2016 COM(2016) 665 final 2016/0326 (NLE) Förslag till RÅDETS GENOMFÖRANDEBESLUT om ändring av beslut 2009/790/EG om bemyndigande för Republiken Polen att tillämpa

Läs mer

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för miljö, folkhälsa och konsumentfrågor FÖRSLAG TILL YTTRANDE. från utskottet för miljö, folkhälsa och konsumentfrågor

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för miljö, folkhälsa och konsumentfrågor FÖRSLAG TILL YTTRANDE. från utskottet för miljö, folkhälsa och konsumentfrågor EUROPAPARLAMENTET 1999 2004 Utskottet för miljö, folkhälsa och konsumentfrågor PRELIMINÄRT FÖRSLAG 9 juli 2001 FÖRSLAG TILL YTTRANDE från utskottet för miljö, folkhälsa och konsumentfrågor till utskottet

Läs mer

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för kultur och utbildning FÖRSLAG TILL YTTRANDE. från utskottet för kultur och utbildning

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för kultur och utbildning FÖRSLAG TILL YTTRANDE. från utskottet för kultur och utbildning EUROPAPARLAMENTET 2004 Utskottet för kultur och utbildning 2009 2007/0174(COD) 20.12.2007 FÖRSLAG TILL YTTRANDE från utskottet för kultur och utbildning till utskottet för industrifrågor, forskning och

Läs mer

Förslag till RÅDETS FÖRORDNING. om metoder och förfaranden för tillhandahållande av egna medel grundade på mervärdesskatt

Förslag till RÅDETS FÖRORDNING. om metoder och förfaranden för tillhandahållande av egna medel grundade på mervärdesskatt EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 9.11.2011 KOM(2011) 737 slutlig 2011/0333 (CNS) Förslag till RÅDETS FÖRORDNING om metoder och förfaranden för tillhandahållande av egna medel grundade på mervärdesskatt

Läs mer

Regeringsuppdrag Underlag till svensk Färdplan 2050 (och den marginella jordbruksmarken) Reino Abrahamsson Naturvårdsverket

Regeringsuppdrag Underlag till svensk Färdplan 2050 (och den marginella jordbruksmarken) Reino Abrahamsson Naturvårdsverket Regeringsuppdrag Underlag till svensk Färdplan 2050 (och den marginella jordbruksmarken) Reino Abrahamsson Naturvårdsverket Regeringens Vision 2050: Sverige har en hållbar och resurseffektiv energiförsörjning

Läs mer

Remissvar på EU-kommissionens förslag om bindande årliga minskningar av medlemsstaternas växthusgasutsläpp COM (2016) 482

Remissvar på EU-kommissionens förslag om bindande årliga minskningar av medlemsstaternas växthusgasutsläpp COM (2016) 482 2016-09-23 Miljö- och energidepartementet Remiss M2016/01052/Kl 103 33 Stockholm Anna Holmberg anna.holmberg@skogsindustrierna.org 08-762 72 44 072-722 72 44 Remissvar på EU-kommissionens förslag om bindande

Läs mer

Förslag till RÅDETS FÖRORDNING

Förslag till RÅDETS FÖRORDNING EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 11.4.2016 COM(2016) 208 final 2016/0111 (NLE) Förslag till RÅDETS FÖRORDNING om ändring av rådets förordning (EU) nr 1370/2013 om fastställande av vissa stöd och bidrag

Läs mer

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION. Förslag till RÅDETS BESLUT

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION. Förslag till RÅDETS BESLUT EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION Bryssel den 10.9.2009 KOM(2009) 468 slutlig 2009/0126 (ACC) Förslag till RÅDETS BESLUT om undertecknande och ingående av ett frivilligt partnerskapsavtal mellan Europeiska

Läs mer

Utsläppsrättspris på Nord Pool

Utsläppsrättspris på Nord Pool Kyotoprotokollet I enlighet med Kyotoprotokollet ska EU minska sina utsläpp med 8% från 1990 till perioden 2008-2012. I enlighet med EU:s sk bördefördelning har Sverige fått möjlighet att öka sina utsläpp

Läs mer

Rapport om Europeiska rådets möte Göteborg

Rapport om Europeiska rådets möte Göteborg 63((&+ 0V0DUJRW:DOOVWU P Miljökommissionär Rapport om Europeiska rådets möte Göteborg Yttrande inför Europaparlamentet på kommissionens vägnar ledamot av kommissionen Strasbourg den 3 juli 2001 +HUUIUXWDOPDQSUHPLlUPLQLVWHUlUDGHOHGDP

Läs mer

Europeiska unionens råd Bryssel den 26 oktober 2016 (OR. en) Jordi AYET PUIGARNAU, direktör, för Europeiska kommissionens generalsekreterare

Europeiska unionens råd Bryssel den 26 oktober 2016 (OR. en) Jordi AYET PUIGARNAU, direktör, för Europeiska kommissionens generalsekreterare Europeiska unionens råd Bryssel den 26 oktober 2016 (OR. en) Interinstitutionellt ärende: 2016/0337 (CNS) 13730/16 ADD 3 FISC 170 IA 99 FÖRSLAG från: inkom den: 26 oktober 2016 till: Komm. dok. nr: Ärende:

Läs mer

Förslag till RÅDETS GENOMFÖRANDEBESLUT

Förslag till RÅDETS GENOMFÖRANDEBESLUT EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 6.1.2017 COM(2016) 833 final 2016/0417 (NLE) Förslag till RÅDETS GENOMFÖRANDEBESLUT om ändring av beslut 2013/677/EU om bemyndigande för Luxemburg att tillämpa en åtgärd

Läs mer

Regeringskansliet Faktapromemoria 2015/16:FPM65. Vägen från Paris. Dokumentbeteckning. Sammanfattning. 1 Förslaget. Miljö- och energidepartementet

Regeringskansliet Faktapromemoria 2015/16:FPM65. Vägen från Paris. Dokumentbeteckning. Sammanfattning. 1 Förslaget. Miljö- och energidepartementet Regeringskansliet Faktapromemoria Vägen från Paris Miljö- och energidepartementet 2016-04-06 Dokumentbeteckning KOM (2016) 110 Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet och rådet Vägen efter

Läs mer

Förslag till RÅDETS FÖRORDNING

Förslag till RÅDETS FÖRORDNING EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 7.11.2013 COM(2013) 770 final 2013/0378 (NLE) Förslag till RÅDETS FÖRORDNING om anpassning med verkan från och med den 1 juli 2013 av storleken på avgiften till pensionssystemet

Läs mer