ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR"

Transkript

1 EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den SWD(2012) 40 final ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR SAMMANFATTNING AV KONSEKVENSBEDÖMNINGEN Den roll markanvändning, förändrad markanvändning och skogsbruk kan spela för EU:s åtaganden beträffande klimatförändringarna Följedokument Förslag EUROPARLAMENTETS OCH RÅDETS BESLUT om bokföringsregler och handlingsplaner för utsläpp och upptag av växthusgaser följd av verksamheter i samband med markanvändning, förändrad markanvändning och skogsbruk {COM(2012) 93 final} {SWD(2012) 41 final}

2 ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR SAMMANFATTNING AV KONSEKVENSBEDÖMNINGEN Den roll markanvändning, förändrad markanvändning och skogsbruk kan spela för EU:s åtaganden beträffande klimatförändringarna Följedokument Förslag EUROPARLAMENTETS OCH RÅDETS BESLUT om bokföringsregler och handlingsplaner för utsläpp och upptag av växthusgaser följd av verksamheter i samband med markanvändning, förändrad markanvändning och skogsbruk 1. SAMMANFATTNING 1.1. Tillämpningsområde och bakgrund EU och andra globala ledare har kommit överens om 1 att den globala uppvärmningen inte får åtas överskrida de temperaturer som rådde före den industriella revolutionen med mer än 2 C. För att nå detta långsiktiga mål måste utsläppen av växthusgaser minskas med minst 50 % jämfört med 1990 års nivåer fram På kort sikt har EU åtagit sig att minska sina utsläpp av växthusgaser med 20 % fram 2020 jämfört med 1990 års nivåer och med 30 % om förutsättningarna åter. 2 Europaparlamentet och rådet har beslutat att alla sektorer bör bidra att uppnå målet. 3 Sektorn för markanvändning, förändrad markanvändning och skogsbruk (LULUCF) ingår inte i målet. Syftet med denna konsekvensbedömning är att bedöma hur den sektorn skulle kunna bidra. I EU kommer utsläppen av växthusgaser främst från energiproduktion och andra antropogena källor. Vissa utsläpp uppvägs av att kol absorberas (tas upp) från atmosfären genom fotosyntes och lagras i vegetation, mark och avverkade träprodukter. Olika former av markanvändning och förvaltningsmetoder inom skogsbruk och jordbruk och användning av avverkade träprodukter med lång livslängd kan begränsa utsläppen och öka upptagen från atmosfären. Dessa metoder omfattas av sektorn för markanvändning, förändrad markanvändning och skogsbruk Beslut 1/CP.16 av UNFCCC:s partskonferens (Cancúnöverenskommelserna). Ordförandeskapets slutsatser från Europeiska rådets möte i Bryssel den 8 9 mars 2007, genomförda genom beslut nr 406/2009/EG och direktiv 2009/29/EG. Beslut nr 406/2009/EG och direktiv 2009/29/EG. Andra växthusgaser från jordbruksverksamheter, som metan och kväveoxid från idisslare och gödningsmedel, räknas inte in i sektorn för markanvändning, förändrad markanvändning och skogsbruk, som främst har att göra med utsläpp och avlägsnande av koldioxid från vegetation och mark. Andra utsläpp än av koldioxid omfattas av inventeringssektorn för jordbruk. SV 2 SV

3 1.2. Problemformulering Det finns goda skäl för att redovisa utsläpp och upptag inom markanvändning, förändrad markanvändning och skogsbruk: Skapa samstämmighet i EU:s politik, eftersom bokföringen skulle vara förenlig med Europa 2020-strategin och garantera att alla sektorer bidrar kampen mot klimatförändringarna. Detta är viktigt för EU:s roll när det gäller att främja rättvisa konkurrensvillkor för näringslivet och fördela insatserna rättvist. Förbättra den miljömässiga integriteten i EU:s åtaganden beträffande klimatförändringarna genom att utsläpp och upptag inom alla sektorer registreras. I dagsläget ingår utsläpp från biomassa som används för energi inte i bokföringsreglerna för energisektorn eller för andra sektorer som producerar energi från biomassa. Öka den ekonomiska effektiviteten i EU:s klimatpolitik för att uppnå mer ambitiösa mål genom att låta alla sektorer bidra. Om markanvändning, förändrad markanvändning och skogsbruk ska ingå måste sektorns särskilda profil och de olika medlemsstaternas förutsättningar beaktas. Det behövs bokföringsregler för att skilja mellan antropogena och icke-antropogena utsläpp och upptag. Omkastningen av utsläpp och upptag kan bero på naturliga störningar som bränder, stormar, torrperioder, skadegörare och så vidare, men kan också vara en följd av förvaltningsbeslut om exempel avverkning eller plantering av träd. Därför måste bokföringen kunna återspegla omkastningar. Dessutom är det komplicerat att övervaka och rapportera utsläpp och upptag och det krävs ett robust system för detta. Slutligen varierar utsläpp och upptag i skogsområden kraftigt från år år och kan utgöra mycket stora andelar av medlemsstaternas totala utsläpp Hur skulle problemet utvecklas, allt annat lika? Sänkan (det vill säga när upptagen är större än utsläppen) inom markanvändning, förändrad markanvändning och skogsbruk förväntas minska inom EU fram 2020 vid oförändrade förhållanden 5. Sektorn som helhet väntas minska med ungefär 10 % 2020 jämfört med perioden Denna minskning förväntas bli mycket uttalad inom skogsförvaltningen, vilket delvis kompenseras genom plantering av ny skog (återbeskogning). Utsläpp och upptag från jordbruksverksamheter som skötsel av åkermark och betesmark väntas vara förhållandevis stabila eller förbättras. Negativa trender och utsläpp riskerar att inte uppmärksammas, om markanvändning, förändrad markanvändning och skogsbruk inte ingår i EU:s klimatpolitik. Sänkans prognostiserade kapacitet skulle i allt högre grad påverka samstämmigheten i politiken och den ekonomiska effektiviteten. Att inte redovisa den minskning i nettoupptag som beror på att inga åtgärder vidtas skulle medföra en risk för att alltför stora resurser används för begränsningsåtgärder för andra mål, vilket skulle leda orättvisa konkurrensförhållanden mellan olika alternativ för att begränsa klimatförändringarna. Dessutom kan förlusten i ekonomisk effektivitet förvärras över tid, eftersom det kommer att krävas betydande ytterligare åtgärder inom alla sektorer för att nå de långsiktiga klimatmålen. 5 I det här sammanhanget förutsätts med oförändrade förhållanden att medlemsstaterna når sina minskningsmål på 20 %, även för förnybar energi. SV 3 SV

4 1.4. Syfte Det övergripande syftet är att se att markanvändning, förändrad markanvändning och skogsbruk bidrar EU:s åtaganden beträffande klimatförändringarna. Följande operativa mål är relevanta för problemformuleringen: Medlemsstaternas övervakning och rapportering bör vara förenlig med de riktlinjer för goda metoder som har utfärdats av den mellanstatliga panelen för klimatförändringar (IPCC) för att säkerställa att beräkningarna medger insyn, är fullständiga, enhetliga, jämförbara och korrekta. Bokföringsreglerna bör vara omfattande, så att samtliga utsläpp och upptag ingår i dem, sammans med alla viktiga verksamheter inom markanvändning, förändrad markanvändning och skogsbruk (nybeskogning, återbeskogning, avskogning skogsförvaltning, skötsel av åkermark och skötsel av betesmark), avspegla att utsläpp och upptag inte är permanenta, ge incitament för att begränsa klimatförändringarna, innebära att markanvändning, förändrad markanvändning och skogsbruk integreras under politiska förutsättningar som innebär att medlemsstaternas förmåga att uppfylla minskningsmålen för utsläppen av växthusgaser inte äventyras av årsvariationer i utsläpp och upptag eller av stora naturliga störningar Alternativ Åtgärder för att redovisa markanvändning, förändrad markanvändning och skogsbruk bör vidtas på två nivåer. För det första måste det fastställas alternativ för det politiska sammanhanget för sektorns bokföring, eftersom det redan finns EU-lagstiftning om åtagandet att minska utsläppen av växthusgaser med 20 % fram Alternativet att vidta en annan åtgärd än lagstiftning, eller att inte vidta någon EU-åtgärd (alternativ 1) är inte realistiskt, eftersom EU är en part i Kyotoprotokollet och alla åtaganden inom det protokollet måste vara gemensamma för medlemsstaterna och kräver en gemensam strategi. Att göra ingenting skulle alltså endast leda att alla åtgärder skjuts på framtiden s ett internationellt avtal har ingåtts. Alternativ 2 innebär att det inrättas en rättslig ram för markanvändning, förändrad markanvändning och skogsbruk som är åtskild från de regelverk som fastställs i EU:s beslut om insatsfördelning och i utsläppshandelssystemet. Detta alternativ delades upp i ett utan mål (alternativ 2.I) och ett med mål (alternativ 2.II). Alternativ 3 är att införliva markanvändning, förändrad markanvändning och skogsbruk i beslutet om insatsfördelning. Alternativet att använda utsläppshandelssystemet avfärdades i ett tidigt skede. För det andra utarbetades alternativ för att bedöma hur man skulle åstadkomma robust, bokföring, övervakning och rapportering. I fråga om bokföring övervägdes följande alternativ: SV 4 SV

5 (a) Samma bokföringsregler som för Kyotoprotokollets första åtagandeperiod, inbegripet frivillig bokföring för jordbruksverksamheter, men med obligatorisk bokföring för alla skogsbruksverksamheter. (b) Bokföringsregler som motsvarar det förväntade resultatet av UNFCCC:s förhandlingar om en andra åtagandeperiod inom ramen för Kyotoprotokollet, inbegripet obligatorisk rapportering för samtliga skogsbruksverksamheter och frivillig bokföring för jordbruksverksamheter. (c) Bokföringsregler som motsvarar det förväntade resultatet av UNFCCC:s förhandlingar, men förbättrade genom att det införs obligatorisk bokföring för både skogsbruks- och jordbruksverksamheter. En strategi i tre steg för att skapa robust övervakning och rapportering utformades också. Det första steget handlar om att få en fullständig rapportering av utsläpp och upptag från olika verksamheter med hjälp av enkla metoder. Det andra steget handlar om att öka de rapporterade uppgifternas förlitlighet genom att använda mer sofistikerade metoder. Slutligen skulle jämförbarheten i medlemsstaternas uppgifter finslipas för att harmonisera övervakning, rapportering och hörande nomenklatur. Delalternativen för bokföring, övervakning och rapportering är likadana för alternativ 2 och 3, men de får olika konsekvenser beroende på politiskt sammanhang Konsekvens Analysen visar att två av alternativen skulle uppfylla målet att alla sektorer ska bidra EU:s övergripande åtagande om att minska utsläppen av växthusgaser, det vill säga de skulle införliva markanvändning, förändrad markanvändning och skogsbruk i EU:s mål för minskade utsläpp av växthusgaser genom ett separat regelverk (alternativ 2) eller inom ramen för beslutet om insatsfördelning (alternativ 3). De miljömässiga, ekonomiska och sociala konsekvenserna av alternativen varierar kraftigt beroende på vilka bokföringsregler som ämpas, vilket framgår av tabell 1. Tabell 1. Sammanfattning av de viktigaste konsekvenserna för EU Typ av konsekvens Alternativ 1 Alternativ 2.I Alternativ 2.II Alternativ 3 Inga EUåtgärder Införliva markanvändning, förändrad markanvändning och skogsbruk genom ett separat regelverk Införliva markanvändning, förändrad markanvändning och skogsbruk genom ett separat regelverk Införliva markanvändning, förändrad markanvändning och skogsbruk i beslutet om insatsfördelning (Inget mål) (Mål) Bokföringsalternativ - a) b) c) a) b) c) a) b) c) Miljömässigt Nettoeffekt på begränsning av klimatförändringarna i ekonomin i stort, i ägg referensscenariot (miljoner ton CO 2 per år) (fördröjd) Potentiellt bidrag EU:s utsläppsminskningsmål, inbegripet referensscenariot (fördröjd) SV 5 SV

6 (miljoner ton CO 2 per år) Potentiellt bidrag EU:s utsläppsminskningsmål (i % av totala utsläpp av växthusgaser 1990) (fördröjd) 1,4 0,2 1,5 0,6 1,9 1,6 0,3 1,6 0,7 2/ Ekonomiskt Kostnad för begränsning av klimatförändringarna Kostnad för förbättrad övervakning och rapportering (miljoner euro) (fördröjd) (fördröjd) 0,35 0,65 1,35 0,35 0,65 1,35 0,35 0,65 1,35 Socialt Effekter på sysselsättning (fördröjd) Liten (neutral eller positiv) Liten (neutral eller positiv) Anmärkning: Alternativ 2.II baseras på ett mål på 5,4 miljoner ton CO 2 bokförda krediter. Detta motsvarar ett kolpris på 5 euro per ton CO 2 för bokföringsalternativ b och c, som förutsatt för alternativ 3, men ett kolpris på 12 euro per ton CO 2 för bokföringsalternativ a på grund av att skogsförvaltning inte räknas med. Negativa värden motsvarar nettoupptag (positiva värden motsvarar nettoutsläpp). Källa: beräkningarna baseras på Böttcher m.fl. (2011) och uppdateringen av JRC (2011b), som avspeglar UNFCCC:s översyn. För alternativ 2.I b lämnas två beräkningar av bidraget EU:s utsläppsminskningsmål: en som baseras på modellprognoser och en som baseras på modellprognoser plus nationella prognoser. När det gäller miljömässiga konsekvenser bör åtgärder för att öka upptagen och minska utsläppen helst betraktas på lång sikt, eftersom det kan ta tiotals år innan åtgärder som återbeskogning kan ge någon betydande effekt. EU:s nuvarande åtaganden beträffande klimatförändringarna sträcker sig dock endast fram 2020 och utgör en viktig milstolpe. I vilken grad bidraget skulle gå utöver vad som förväntas av de nuvarande insatserna (dvs. referensscenariot) beror på inom vilket politiskt sammanhang som bokföringen för markanvändning, förändrad markanvändning och skogsbruk görs. Ytterligare åtgärder väntas bli begränsade i alternativ 2.I och 3 och större i alternativ 2.II. Uppskattningen avspeglar dock inte fullt ut den begränsningspotential som finns inom jordbruket och omfattar inte heller fördelarna med materialsubstitution. När det gäller de ekonomiska konsekvenserna skulle bokföringsalternativ a leda högre kostnader i alternativ 2.II om det fastställs mål, eftersom enbart en bråkdel av begränsningsinsatserna faktiskt skulle räknas. Däremot skulle det också skapa stora krediter i referensscenariot och därmed kostnadsbesparingar i alternativ 3, där det inte krävs några ytterligare begränsningsinsatser av sektorn för markanvändning, förändrad markanvändning och skogsbruk, men krediterna kan användas för att ersätta utsläppsminskningar inom ramen för beslutet om insatsfördelning. Kostnaderna för samtliga bokföringsalternativ är noll i alternativ 2.I utan fastställda mål och i alternativ 1 där det inte görs någon bokföring. De sociala konsekvenserna är begränsade och effekterna på sysselsättningen väntas bli små och antingen neutrala eller positiva. Det finns dock vissa fördelningseffekter mellan medlemsstaterna i alternativ 2.II och Jämförelse av alternativen Välja rätt politiskt sammanhang Målet att begränsa effekterna för efterlevnaden av de stora årsvariationerna i utsläpp och upptag och den inneboende omkastningsförmågan är en stor utmaning när det gäller att införliva markanvändning, förändrad markanvändning och skogsbruk i EU:s rättsliga ramar SV 6 SV

7 för utsläppsminskningsmålen. Beslutet om insatsfördelning (alternativ 3) bygger på årlig efterlevnad och innebär att medlemsstaterna ska minska (eller begränsa ökningarna av) utsläppen linjärt. Det skulle dock bli svårt att ämpa linjära minskningskrav på grund av variationerna i nettoutsläpp mellan medlemsstaterna och beräkningarna av rapporterade uppgifter dessutom ofta görs om och ändras i betydande omfattning. I många fall skulle detta gå långt utöver vad beslutet om insatsfördelning medger i fråga om flexibilitet. Dessutom innebär de långa ledtiderna för många åtgärder i fråga om markanvändning, förändrad markanvändning och skogsbruk att årlig bokföring inte är lika meningsfull som inom andra sektorer och krav på linjära utsläppsminskningar varje år skulle i allmänhet inte vara relevanta. Alternativ 2 skulle lösa detta problem genom att visa genomsnittliga utsläpp och upptag under åtagandeperioden och därmed uppfylla målet för årsvariationer. En risk med alternativ 3 är att ett införlivande av markanvändning, förändrad markanvändning och skogsbruk skulle minska de överenskomna ansträngningarna i sektorer som redan ingår i de befintliga åtagandena och därmed i praktiken minska EU:s åtagande. Med alternativ 2 skulle man undvika den risken Skapa robust bokföring I tabell 2 ges en sammanfattande bedömning av hur de olika bokföringsalternativen uppfyller målen. När det gäller att handahålla rättvisa konkurrensvillkor mellan olika begränsningsåtgärder är skogsförvaltning den viktigaste verksamheten. I tabell 1 visas att bokföringsalternativ a genererar betydande krediter, som i stort sett kommer som en skänk från ovan (gratis) eftersom de omfattar upptag som skulle ha skett även utan någon förändring i förvaltningsbesluten. Begränsningsinsatserna kommer att räknas av med 85 %. På så sätt blir begränsningsinsatserna dyrare, vilket också begränsar incitamenten för att vidta ytterligare åtgärder. Detta skulle också ge utrymme för betydande minskningar i nettoupptag och ökningar i nettoutsläpp utan några egentliga ekonomiska konsekvenser. Slutligen skulle det inte ge några garantier för att bristen på permanens avspeglas i bokföringen eftersom det inte skulle omfatta utsläpp och upptag i samband med jordbruksverksamheter och enbart omfattar en bråkdel av verksamheterna i samband med skogsförvaltning. Tabell 2. Resultat av de olika bokföringsalternativen Syfte Grad av måluppfyllelse genom de olika bokföringsalternativen Bokföringsalternativ a Små ändringar Bokföringsalternativ b Sannolikt resultat av förhandlingarna inom UNFCCC Bokföringsalternativ c UNFCCC+ Skapa rättvisa konkurrensvillkor mellan olika begränsningsalternativ Säkerställa omfattande täckning av utsläpp och upptag Säkerställa att bristen på permanens avspeglas i bokföringen Förhindra att stora naturliga störningar påverkar medlemsstaternas efterlevnadsrisk negativt X X Teckenförklaring: x Målet uppnås inte eller uppnås inte i räcklig utsträckning av alternativet. Målet uppnås delvis av alternativet. Målet uppnås i räcklig utsträckning av alternativet. SV 7 SV

8 Bokföringsalternativen b och c åter en förändring i sänkan följd av naturlig mättnad och befintlig politik utan att det skapas någon debet eller kredit, för att räkna bort förändringar i utsläpp och upptag som inte orsakas av människor. Dessutom krävs fullständig bokföring av eventuella avvikelser från referensnivån. Detta innebär i referensscenariot att alla begränsningsalternativ och begränsningsanvändningar, oavsett om det handlar om bindning eller ytterligare användning av biomassa för energiproduktion (för att t.ex. uppnå målen för direktivet om förnybara energikällor) eller materialsubstitution kommer att få samma marginalkostnad. Detta kommer att skapa rättvisa konkurrensvillkor för de olika begränsningsalternativen. När det gäller att säkerställa omfattande täckning av utsläpp och upptag och att bristen på permanens återspeglas i bokföringen är det endast enligt bokföringsalternativ c som det är obligatoriskt för medlemsstaterna att bokföra utsläpp och upptag inom både jordbruk och skogsbruk. Enligt bokföringsalternativen a och b blir det frivilligt att bokföra jordbruk, vilket kan hota trovärdigheten i EU:s åtagande. Att utöka räckvidden för bokföringen skulle öka enhetligheten mellan medlemsstaterna. Det är viktigt att alla sektorer i alla medlemsstater bidrar målen för Europa 2020-strategin för att skapa rättvisa konkurrensvillkor för näringsliv och medlemsstater och en rättvis insatsfördelning, och för att säkerställa en konsekvent behandling av jordbruk, skogsbruk och industri inom EU:s inre marknad. På längre sikt skulle ett mer inkluderande bokföringssystem också kunna främja en ökad kostnadseffektivitet när det gäller att nå det övergripande målet. När det gäller att minska naturliga störningars inverkan på efterlevnadsrisken, skulle bokföringsalternativen b och c omfatta bokföringsregler för stora naturliga störningar och därmed minska risken för bristande efterlevnad av målen för att minska utsläppen av växthusgaser, om utsläpp uppstår följd av sådana störningar som ligger utanför medlemsstaternas kontroll. Konsekvenserna för EU:s övergripande bokföring skulle bli försumbara, men det skulle ge de mest utsatta medlemsstaterna de skyddsmekanismer som krävs Förbättra kontroll och rapportering I denna konsekvensbedömning beskrivs en strategi i tre steg för att uppfylla målet att se att övervakning och rapportering överensstämmer med IPCC:s riktlinjer för goda metoder. Ett första steg skulle handla om att få stånd en fullständig bokföring med enkla metoder. I det andra steget skulle de rapporterade uppgifternas förlitlighet förbättras med hjälp av mer sofistikerade metoder. Framsteg väntas under Kyotoprotokollets första åtagandeperiod, men ansträngningarna måste fortsätta under Slutligen kan jämförbarheten i medlemsstaternas uppgifter förbättras genom en harmonisering av övervakning, rapportering och hörande nomenklatur. Dessa steg skulle ingå i kommissionens förslag ändring av beslutet om övervakningsmekanismer. SV 8 SV

9 1.8. Sammanfattning Ett internationellt avtal om reviderade bokföringsregler för markanvändning, förändrad markanvändning och skogsbruk för den andra åtagandeperioden i Kyotoprotokollet uppnåddes först under den sjuttonde partskonferensen (COP17) i Durban i december Det finns nu goda skäl att införliva markanvändning, förändrad markanvändning och skogsbruk i EU:s åtaganden om att minska utsläppen av växthusgaser: för att öka den politiska samstämmigheten, miljömässiga effektiviteten och ekonomiska effektiviteten. Men detta kräver att särdragen för sektorn för markanvändning, ändrad markanvändning och skogsbruk samt de olika förhållandena i medlemsstaterna beaktas. Därför är det viktigt att se att införa robusta bokföringsregler, övervakning och rapportering. Bokföringsalternativ c omfattar obligatorisk bokföring av utsläpp och upptag för såväl skogsbruks- som jordbruksverksamheter och samma viktning ämpas för åtgärder för att begränsa klimatförändringarna, oavsett om dessa vidtas inom sektorerna för skogsbruk, jordbruk, anknutna industrier eller energi. Detta främjar kostnadseffektivitet och kommer att skapa rättvisa konkurrensvillkor både för medlemsstaterna och för de olika sektorerna inom EU:s inre marknad. Det kommer också att skapa ramar för att stimulera jordbrukare, skogsbrukare och industri att vidta åtgärder för att begränsa klimatförändringarna och se att de blir synliga och återspeglas korrekt. En bred täckning av utsläpp och upptag innebär också att eventuella omkastningar avspeglas i bokföringssystemet. Övervakning och rapportering måste förbättras som stöd för bokföringsreglerna och de indikatorer som används för att spåra framstegen inom jordbruk och skogsbruk. Kommissionen föreslår att detta görs genom ett separat regelverk, nämligen genom en ändring av beslutet om övervakningsmekanismer. För jämförbarhetens och kostnadseffektivitetens skull bör EU-omfattande övervakningsinstrument som Lucas och Corine utnyttjas bättre. För att skapa starka incitament måste resultaten av åtgärder som vidtagits inom sektorerna räknas in i EU:s åtaganden om att minska utsläppen av växthusgaser. Detta är endast möjligt om de rätta politiska förutsättningarna skapas för markanvändning, förändrad markanvändning och skogsbruk. De kraftiga variationerna i skogarnas utsläpp och upptag innebär att de årliga mål för utsläppsminskningar som gäller för andra sektorer inte är lämpliga. De långa ledtider som krävs innan åtgärder för att begränsa klimatförändringarna ger effekt är också speciella för sektorn för markanvändning, förändrad markanvändning och skogsbruk. I denna konsekvensbedömning föreslås att en separat rättslig ram för markanvändning, förändrad markanvändning och skogsbruk vore det bästa alternativet. EU har redan åtagit sig att minska utsläppen av växthusgaser med 20 % fram 2020 jämfört med 1990 genom åtgärder inom andra sektorer. Innan ambitionsnivån höjs mer än 20 % måste förutsättningarna vara de rätta. Sektorn för markanvändning, förändrad markanvändning och skogsbruk bör därför inte införas formellt i åtagandena förrän EU har beslutat att höja ambitionsnivån (alternativ 2.I). Detta innebär dock inte att åtgärderna för att begränsa klimatförändringarna bör skjutas på framtiden. Nationella handlingsplaner kan utarbetas för att ta fram en strategi och en prognos för markanvändning, förändrad markanvändning och skogsbruk Detta skulle vara ett steg på vägen mot en fullständig integrering av sektorn i den nuvarande politiken. 6 Beslut -/CMP.7 1 av partskonferensen i dess funktion som Kyotoprotokollets partsmöte. SV 9 SV

Förslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS BESLUT

Förslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS BESLUT EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 12.3.2012 COM(2012) 93 final 2012/0042 (COD) Förslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS BESLUT om bokföringsregler och handlingsplaner för utsläpp och upptag av växthusgaser

Läs mer

Klimatmötet i Köpenhamn ett fall framåt för skogsbruket? Hans Nilsagård, Ämnesråd, Jordbruksdepartementet

Klimatmötet i Köpenhamn ett fall framåt för skogsbruket? Hans Nilsagård, Ämnesråd, Jordbruksdepartementet Köpenhamn vad dhände egentligen, och hur fortsätter vi? Klimatmötet i Köpenhamn ett fall framåt för skogsbruket? KSLA 21 april 2010 Hans Nilsagård, Ämnesråd, ordbruksdepartementet Milstolpar i Köpenhamn

Läs mer

Klimatet ett globalt problem som måste lösas via global samverkan

Klimatet ett globalt problem som måste lösas via global samverkan Klimatet ett globalt problem som måste lösas via global samverkan Skogbrukets bidrag till ett bättre klimat KSLA, 18 november 2010 Hans Nilsagård, Ämnesråd, Milstolpar i Köpenhamn 2009 Copenhagen Accord

Läs mer

ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR SAMMANFATTNING AV KONSEKVENSANALYSEN. Följedokument till. förslaget till

ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR SAMMANFATTNING AV KONSEKVENSANALYSEN. Följedokument till. förslaget till EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 9.4.2014 SWD(2014) 123 final ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR SAMMANFATTNING AV KONSEKVENSANALYSEN Följedokument till förslaget till Europaparlamentets

Läs mer

Skogens klimatnytta. - Seminarium om skogens roll i klimatarbetet. KSLA, 24 november 2014 Erik Eriksson, Energimyndigheten

Skogens klimatnytta. - Seminarium om skogens roll i klimatarbetet. KSLA, 24 november 2014 Erik Eriksson, Energimyndigheten Skogens klimatnytta - Seminarium om skogens roll i klimatarbetet. KSLA, 24 november 2014 Erik Eriksson, Energimyndigheten Varför är skogen viktig i klimatarbetet? Vad kan skogen bidra med? Internationella

Läs mer

RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET. Översyn av direktiv 94/19/EG om system för garanti av insättningar KOM(2010) 368

RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET. Översyn av direktiv 94/19/EG om system för garanti av insättningar KOM(2010) 368 SV SV SV EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 12.7.2010 KOM(2010)369 slutlig RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET Översyn av direktiv 94/19/EG om system för garanti av insättningar

Läs mer

Förhållandet mellan direktiv 98/34/EG och förordningen om ömsesidigt erkännande

Förhållandet mellan direktiv 98/34/EG och förordningen om ömsesidigt erkännande EUROPEISKA KOMMISSIONEN GENERALDIREKTORATET FÖR NÄRINGSLIV Vägledning 1 Bryssel den 1 februari 2010 - Förhållandet mellan direktiv 98/34/EG och förordningen om ömsesidigt erkännande 1. INLEDNING Syftet

Läs mer

ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR SAMMANFATTNING AV KONSEKVENSBEDÖMNINGEN. Följedokument till. Förslag till

ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR SAMMANFATTNING AV KONSEKVENSBEDÖMNINGEN. Följedokument till. Förslag till EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 3.12.2012 SWD(2012) 402 final C7-0394/12 ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR SAMMANFATTNING AV KONSEKVENSBEDÖMNINGEN Följedokument till Förslag till Europaparlamentets

Läs mer

Samråd om ESP:s manifest inför valet till Europaparlamentet 2009, diskussionsunderlag. Rädda vår planet

Samråd om ESP:s manifest inför valet till Europaparlamentet 2009, diskussionsunderlag. Rädda vår planet Samråd om ESP:s manifest inför valet till Europaparlamentet 2009, diskussionsunderlag Rädda vår planet 1. Utmaningen Idag står Europa inför utmaningen att åstadkomma hållbar utveckling: En utveckling som

Läs mer

Förslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING

Förslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 31.1.2014 COM(2014) 28 final 2014/0012 (COD) Förslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING om ändring av förordningarna (EG) nr 715/2007 och (EG) nr 595/2009

Läs mer

Utsläppsrättspris på Nord Pool

Utsläppsrättspris på Nord Pool Kyotoprotokollet I enlighet med Kyotoprotokollet ska EU minska sina utsläpp med 8% från 1990 till perioden 2008-2012. I enlighet med EU:s sk bördefördelning har Sverige fått möjlighet att öka sina utsläpp

Läs mer

MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL RÅDET OCH EUROPAPARLAMENTET. Teknisk justering av budgetramen för 2016 för att kompensera för BNI-utvecklingen

MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL RÅDET OCH EUROPAPARLAMENTET. Teknisk justering av budgetramen för 2016 för att kompensera för BNI-utvecklingen EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 22.5.2015 COM(2015) 320 final MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL RÅDET OCH EUROPAPARLAMENTET Teknisk justering av budgetramen för 2016 för att kompensera för BNI-utvecklingen

Läs mer

Biobränsle. Biogas. Cirkulär ekonomi. Corporate Social Responsibility (CSR) Cradle to cradle (C2C)

Biobränsle. Biogas. Cirkulär ekonomi. Corporate Social Responsibility (CSR) Cradle to cradle (C2C) Biobränsle X är bränslen som har organiskt ursprung, biomassa, och kommer från de växter som lever på vår jord just nu. Exempel på X är ved, rapsolja, biogas och vissa typer av avfall. Biogas Gas som består

Läs mer

Riktlinjer för försäkringsföretags hantering av klagomål

Riktlinjer för försäkringsföretags hantering av klagomål EIOPA-BoS-12/069 SV Riktlinjer för försäkringsföretags hantering av klagomål 1/7 1. Riktlinjer Inledning 1. Dessa riktlinjer utfärdas i enlighet med artikel 16 i förordningen om Eiopa 1 (Europeiska försäkrings-

Läs mer

KOMMISSIONENS DELEGERADE FÖRORDNING (EU) nr / av den 17.12.2014

KOMMISSIONENS DELEGERADE FÖRORDNING (EU) nr / av den 17.12.2014 EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 17.12.2014 C(2014) 9656 final KOMMISSIONENS DELEGERADE FÖRORDNING (EU) nr / av den 17.12.2014 om komplettering av Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/109/EG

Läs mer

Förhållandet mellan direktiv 2001/95/EG och förordningen om ömsesidigt erkännande

Förhållandet mellan direktiv 2001/95/EG och förordningen om ömsesidigt erkännande EUROPEISKA KOMMISSIONEN GENERALDIREKTORATET FÖR NÄRINGSLIV Vägledning 1 Bryssel den 1 februari 2010 - Förhållandet mellan direktiv 2001/95/EG och förordningen om ömsesidigt erkännande 1. INLEDNING Syftet

Läs mer

ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR SAMMANFATTNING AV KONSEKVENSBEDÖMNINGEN. Följedokument till KOMMISSIONENS DELEGERADE FÖRORDNING

ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR SAMMANFATTNING AV KONSEKVENSBEDÖMNINGEN. Följedokument till KOMMISSIONENS DELEGERADE FÖRORDNING EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 5.7.2012 SWD(2012) 197 final ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR SAMMANFATTNING AV KONSEKVENSBEDÖMNINGEN Följedokument till KOMMISSIONENS DELEGERADE FÖRORDNING

Läs mer

Förslag till RÅDETS FÖRORDNING

Förslag till RÅDETS FÖRORDNING EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 7.11.2013 COM(2013) 770 final 2013/0378 (NLE) Förslag till RÅDETS FÖRORDNING om anpassning med verkan från och med den 1 juli 2013 av storleken på avgiften till pensionssystemet

Läs mer

Vilken rättslig grund för familjerätt? Vägen framåt

Vilken rättslig grund för familjerätt? Vägen framåt GENERALDIREKTORATET FÖR EU-INTERN POLITIK UTREDNINGSAVDELNING C: MEDBORGERLIGA RÄTTIGHETER OCH KONSTITUTIONELLA FRÅGOR RÄTTSLIGA FRÅGOR Vilken rättslig grund för familjerätt? Vägen framåt NOT PE 462.498

Läs mer

Förslag till ändringar i regler om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism

Förslag till ändringar i regler om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism 2013-09-09 R E M I S S P R O M E M O R I A FI Dnr 13-6295 Förslag till ändringar i regler om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism Finansinspektionen Box 7821 SE-103 97 Stockholm [Brunnsgatan

Läs mer

ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR. Sammanfattning av konsekvensbedömningen. Följedokument till

ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR. Sammanfattning av konsekvensbedömningen. Följedokument till EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 11.9.2013 SWD(2013) 332 final C7-0267/13 ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR Sammanfattning av konsekvensbedömningen Följedokument till Förslag till Europaparlamentets

Läs mer

Synpunkter på EU-kommissionens konsekvensanalys

Synpunkter på EU-kommissionens konsekvensanalys PM Nr 23, 2014 Synpunkter på EU-kommissionens konsekvensanalys Miljöekonomiska enheten 2014-01-23 Konjunkturinstitutet Dnr 4.2-2-3-2014 Synpunkter på EU-kommissionens konsekvensanalys SAMMANFATTNING EU-kommissionen

Läs mer

EPSU välkomnar tillfället att bidra till debatten och föreslår ett antal ändringar.

EPSU välkomnar tillfället att bidra till debatten och föreslår ett antal ändringar. EUROPEAN FEDERATION OF PUBLIC SERVICE UNIONS RUE ROYALE 45 1000 BRUSSELS TEL: 32 2 250 10 80 FAX : 32 2 250 10 99 E-MAIL : EPSU@EPSU.ORG EPSU:s ståndpunkt om EU-kommissionens förslag till direktiv om utsläppsrätter

Läs mer

Barnens Rättigheter Manifest

Barnens Rättigheter Manifest Barnens Rättigheter Manifest Barn utgör hälften av befolkningen i utvecklingsländerna. Omkring 100 miljoner barn lever i Europeiska Unionen. Livet för barn världen över påverkas dagligen av EU-politik,

Läs mer

* * 1.1 Ekonomiska och sociala kommittén följer med stor oro den utveckling i EU och medlemsstaterna som

* * 1.1 Ekonomiska och sociala kommittén följer med stor oro den utveckling i EU och medlemsstaterna som TEN/030 FRÄMJANDE AV EL/FÖRNYBARA ENERGIKÄLLOR Bryssel den 20 september 2000 YTTRANDE från Ekonomiska och sociala kommittén om "Förslag till Europaparlamentets och rådets direktiv om främjande av el från

Läs mer

FÖRHANDLINGARNA OM BULGARIENS OCH RUMÄNIENS ANSLUTNING TILL EUROPEISKA UNIONEN

FÖRHANDLINGARNA OM BULGARIENS OCH RUMÄNIENS ANSLUTNING TILL EUROPEISKA UNIONEN FÖRHANDLINGARNA OM BULGARIENS OCH RUMÄNIENS ANSLUTNING TILL EUROPEISKA UNIONEN Bryssel den 31 mars 2005 (OR. en) AA 12/2/05 REV 2 ANSLUTNINGSFÖRDRAGET: PROTOKOLLET, BILAGA IX UTKAST TILL RÄTTSAKTER OCH

Läs mer

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION. Förslag till RÅDETS BESLUT

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION. Förslag till RÅDETS BESLUT EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION Bryssel den 10.9.2009 KOM(2009) 468 slutlig 2009/0126 (ACC) Förslag till RÅDETS BESLUT om undertecknande och ingående av ett frivilligt partnerskapsavtal mellan Europeiska

Läs mer

Regeringens klimat- och energisatsningar

Regeringens klimat- och energisatsningar Bioenergiseminarium Örebro 11 november 2008 Regeringens klimat- och energisatsningar Magnus Blümer Energienheten Innehåll Energiläget Allians för Sverige - energiöverenskommelse EU Aktuella nationella

Läs mer

Riktlinjer för avgränsning av försäkringsavtal

Riktlinjer för avgränsning av försäkringsavtal EIOPA-BoS-14/165 SV Riktlinjer för avgränsning av försäkringsavtal EIOPA Westhafen Tower, Westhafenplatz 1-60327 Frankfurt Germany - Tel. + 49 69-951119-20; Fax. + 49 69-951119-19; email: info@eiopa.europa.eu

Läs mer

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION. Förslag till RÅDETS BESLUT

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION. Förslag till RÅDETS BESLUT EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION Bryssel den 08.06.2006 KOM(2006) 280 slutlig Förslag till RÅDETS BESLUT om bemyndigande för Förenade kungariket att införa en särskild åtgärd som avviker från artikel

Läs mer

RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET. Om övervakning av koldioxidutsläpp från nya personbilar i EU: uppgifter för 2008

RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET. Om övervakning av koldioxidutsläpp från nya personbilar i EU: uppgifter för 2008 SV SV SV EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 12.1.2010 KOM(2009)713 slutlig RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET Om övervakning av koldioxidutsläpp från nya personbilar i EU: uppgifter

Läs mer

hållbar affärsmodell för framtiden

hållbar affärsmodell för framtiden hållbar affärsmodell för framtiden Vår affärsmodell bygger på det vi tror är rätt i ett långsiktigt perspektiv. Långsiktigheten följer den tradition som Södras medlemmar i generationer har arbetat efter

Läs mer

EUROPAPARLAMENTET 2014-2019. Utskottet för industrifrågor, forskning och energi ARBETSDOKUMENT

EUROPAPARLAMENTET 2014-2019. Utskottet för industrifrågor, forskning och energi ARBETSDOKUMENT EUROPAPARLAMENTET 2014-2019 Utskottet för industrifrågor, forskning och energi 27.4.2015 ARBETSDOKUMENT om utveckling av en hållbar europeisk industri för oädla metaller Utskottet för industrifrågor, forskning

Läs mer

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för den inre marknaden och konsumentskydd 10.5.2012 2012/2037(INI) FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE om genomförandet av direktiv 2008/48/EG om konsumentkreditavtal (2012/2037(INI))

Läs mer

5933/4/15 REV 4 ADD 1 SN/cs 1 DPG

5933/4/15 REV 4 ADD 1 SN/cs 1 DPG Europeiska unionens råd Bryssel den 28 april 2015 (OR. en) Interinstitutionellt ärende: 2013/0025 (COD) 5933/4/15 REV 4 ADD 1 RÅDETS MOTIVERING Ärende: EF 26 ECOFIN 70 DROIPEN 14 CRIMORG 16 CODEC 142 PARLNAT

Läs mer

EIOPA(BoS(13/164 SV. Riktlinjer för försäkringsförmedlares hantering av klagomål

EIOPA(BoS(13/164 SV. Riktlinjer för försäkringsförmedlares hantering av klagomål EIOPA(BoS(13/164 SV Riktlinjer för försäkringsförmedlares hantering av klagomål EIOPA WesthafenTower Westhafenplatz 1 60327 Frankfurt Germany Phone: +49 69 951119(20 Fax: +49 69 951119(19 info@eiopa.europa.eu

Läs mer

Kommittédirektiv. Nya regler om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism. Dir. 2014:140

Kommittédirektiv. Nya regler om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism. Dir. 2014:140 Kommittédirektiv Nya regler om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism Dir. 2014:140 Beslut vid regeringssammanträde den 30 oktober 2014 Sammanfattning En särskild utredare ska lämna förslag

Läs mer

Klimatpolitikens utmaningar

Klimatpolitikens utmaningar MILJÖEKONOMI 4 februari 2011 Klimatpolitikens utmaningar Eva Samakovlis MILJÖEKONOMI 4 februari 2011 Innehåll Inledning Globala miljöproblem kräver globala lösningar Renodla koldioxid- och energiskatterna

Läs mer

Södertälje och växthuseffekten

Södertälje och växthuseffekten Södertälje och växthuseffekten - vad kan jag göra? Detta är växthuseffekten Jorden omges av atmosfären, ett gastäcke som sträcker sig cirka 10 mil upp i luften. Gastäcket består av kväve, syre, vattenånga

Läs mer

Långsiktig finansiering av REDD+

Långsiktig finansiering av REDD+ Långsiktig finansiering av REDD+ - utmaning som kräver tålamod och pragmatism Sverige och REDD+ inför COP 16 i Cancun KSLA, 18 november 2010 Hans Nilsagård, Ämnesråd, Långsiktig finansiering ~ Fas 3 paragraf

Läs mer

Remissvar på Naturvårdsverkets underlag till Färdplan 2050

Remissvar på Naturvårdsverkets underlag till Färdplan 2050 Remissvar på Naturvårdsverkets underlag till Färdplan 2050 Remissvar från Hagainitiativet, Stockholm den 1 februari 2013 Sammanfattning: Naturvårdsverkets underlag till Färdplan 2050 tar sig an en viktig

Läs mer

FÖRSLAG TILL YTTRANDE

FÖRSLAG TILL YTTRANDE EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för utveckling 15.7.2013 2013/0024(COD) FÖRSLAG TILL YTTRANDE från utskottet för utveckling till utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och

Läs mer

Riktlinjer för undergruppen katastrofrisk vid sjukförsäkring

Riktlinjer för undergruppen katastrofrisk vid sjukförsäkring EIOPA-BoS-14/176 SV Riktlinjer för undergruppen katastrofrisk vid sjukförsäkring EIOPA Westhafen Tower, Westhafenplatz 1-60327 Frankfurt Germany - Tel. + 49 69-951119-20; Fax. + 49 69-951119-19; email:

Läs mer

E-HANDEL OCH FINANSIELLA TJÄNSTER. MARKT/2094/01 SV Orig. EN

E-HANDEL OCH FINANSIELLA TJÄNSTER. MARKT/2094/01 SV Orig. EN E-HANDEL OCH FINANSIELLA TJÄNSTER MARKT/2094/01 SV Orig. EN Syftet med detta dokument I detta dokument beskrivs den nuvarande situationen beträffande e-handel och finansiella tjänster samt den särskilda

Läs mer

BILAGA. till. KOMMISSIONENS DELEGERADE FÖRORDNING (EU) nr.../... av den XXX

BILAGA. till. KOMMISSIONENS DELEGERADE FÖRORDNING (EU) nr.../... av den XXX EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 25.7.2014 C(2014) 5136 final ANNEX 1 BILAGA till KOMMISSIONENS DELEGERADE FÖRORDNING (EU) nr.../... av den XXX om komplettering av förordning (EU) nr 514/2014 med avseende

Läs mer

UNFCCC-förhandlingar om REDD MJV-konferens 13 maj 2009 Klas Österberg Naturvårdsverket. Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency

UNFCCC-förhandlingar om REDD MJV-konferens 13 maj 2009 Klas Österberg Naturvårdsverket. Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency UNFCCC-förhandlingar om REDD MJV-konferens 13 maj 2009 Klas Österberg Naturvårdsverket Kurvor för Global Temperatur och Atmosfärens koncentration av koldioxid, medeltal från 1880 (efter Lester Brown, WRI)

Läs mer

KOMMISSIONENS REKOMMENDATION. av den 21.2.2011. om rapportering av kontroller av vägtransporter av farligt gods

KOMMISSIONENS REKOMMENDATION. av den 21.2.2011. om rapportering av kontroller av vägtransporter av farligt gods SV SV SV EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 21.2.2011 K(2011) 909 slutlig KOMMISSIONENS REKOMMENDATION av den 21.2.2011 om rapportering av kontroller av vägtransporter av farligt gods SV SV KOMMISSIONENS

Läs mer

Växthuseffekten, Kyotoprotokollet och klimatkompensering

Växthuseffekten, Kyotoprotokollet och klimatkompensering Frågor och svar om: Växthuseffekten, Kyotoprotokollet och klimatkompensering 1. Klimatförändring Hur fungerar växthuseffekten? Den naturliga växthuseffekten är en förutsättning för livet på jorden. Beräkningar

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om hållbarhetskriterier för biodrivmedel och flytande biobränslen; SFS 2010:598 Utkom från trycket den 18 juni 2010 utfärdad den 10 juni 2010. Enligt riksdagens beslut 1

Läs mer

Så minskar vi EU:s beroende av rysk olja och gas

Så minskar vi EU:s beroende av rysk olja och gas Så minskar vi EU:s beroende av rysk olja och gas 1. Inledning Sverige och Europa är beroende av fossil energi. Konsekvenserna av detta beroende kännetecknas av klimatförändringar med stigande global medeltemperatur

Läs mer

Riktlinjer för redovisning och värdering av tillgångar och skulder som inte är försäkringstekniska avsättningar

Riktlinjer för redovisning och värdering av tillgångar och skulder som inte är försäkringstekniska avsättningar EIOPA-BoS-15/113 SV Riktlinjer för redovisning och värdering av tillgångar och skulder som inte är försäkringstekniska avsättningar EIOPA Westhafen Tower, Westhafenplatz 1-60327 Frankfurt Germany - Tel.

Läs mer

ÄNDRINGSFÖRSLAG 1 från Rijk van Dam för EDD-gruppen, Christopher Heaton-Harris och Erik Meijer

ÄNDRINGSFÖRSLAG 1 från Rijk van Dam för EDD-gruppen, Christopher Heaton-Harris och Erik Meijer 3 april 2003 A5-0109/1 ÄNDRINGSFÖRSLAG 1 Punkt 3a (ny) 3a. Europaparlamentet konstaterar att revisionsrättens ordförande gjort uttalanden (skrivelse 000824 av den 7 februari 2003) om att revisionsrätten

Läs mer

Skogsbruket som praktisk klimatförvaltare

Skogsbruket som praktisk klimatförvaltare Skogsbruket som praktisk klimatförvaltare Bo Karlsson, Skogforsk Till stor del baserat på material från Göran Örlander, Södra Jordbrukets roll som klimatförvaltare Biomassaproduktionsom exempel på samspel

Läs mer

Förslag till ny dataskyddsförordning och dess konsekvenser för registerbaserad forskning

Förslag till ny dataskyddsförordning och dess konsekvenser för registerbaserad forskning Förslag till ny dataskyddsförordning och dess konsekvenser för registerbaserad forskning 21 maj 2014 Förslag till ny dataskyddsförordning (allmän uppgiftsskyddsförordning) Europaparlamentets och Rådets

Läs mer

Yttrande över EUs klimat- och energiramverk

Yttrande över EUs klimat- och energiramverk REMISSVAR Jernkontorets diarienr: 10/14 Stockholm 24 februari 2014 m.registrator@regeringskansliet.se fredrik.hannerz@regeringskansliet.se truls.borgstrom@regeringskansliet.se Yttrande över EUs klimat-

Läs mer

Ändringar i regler om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism

Ändringar i regler om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism 2013-11-12 BESLUTSPROMEMORIA Ändringar i regler om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism FI Dnr 13-6295 Finansinspektionen Box 7821 SE-103 97 Stockholm [Brunnsgatan 3] Tel +46 8 787 80

Läs mer

Riktlinjer om behandling av anknutna företag, inklusive ägarintressen

Riktlinjer om behandling av anknutna företag, inklusive ägarintressen EIOPA-BoS-14/170 SV Riktlinjer om behandling av anknutna företag, inklusive ägarintressen EIOPA Westhafen Tower, Westhafenplatz 1-60327 Frankfurt Germany - Tel. + 49 69-951119-20; Fax. + 49 69-951119-19;

Läs mer

Jämförelser av Köpenhamnslöftena

Jämförelser av Köpenhamnslöftena Peter Stigson och Susanna Roth Projektresultat från CompNat Klimatfrukost, Hotell Birger Jarl 11 december 2012 CompNat - Om projektet Finansierat av Energimyndighetens forskningsprogram Internationell

Läs mer

Kommittédirektiv. Genomförande av det moderniserade yrkeskvalifikationsdirektivet. Dir. 2013:59. Beslut vid regeringssammanträde den 23 maj 2013

Kommittédirektiv. Genomförande av det moderniserade yrkeskvalifikationsdirektivet. Dir. 2013:59. Beslut vid regeringssammanträde den 23 maj 2013 Kommittédirektiv Genomförande av det moderniserade yrkeskvalifikationsdirektivet Dir. 2013:59 Beslut vid regeringssammanträde den 23 maj 2013 Sammanfattning En särskild utredare ska lämna förslag till

Läs mer

Riktlinjer för egen risk- och solvensbedömning

Riktlinjer för egen risk- och solvensbedömning EIOPA-BoS-14/259 SV Riktlinjer för egen risk- och solvensbedömning EIOPA Westhafen Tower, Westhafenplatz 1-60327 Frankfurt Germany - Tel. + 49 69-951119-20; Fax. + 49 69-951119-19; email: info@eiopa.europa.eu

Läs mer

KOMMISSIONENS ARBETSDOKUMENT SAMMANFATTNING AV KONSEKVENSANALYSEN. Följedokument till. förslaget till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING

KOMMISSIONENS ARBETSDOKUMENT SAMMANFATTNING AV KONSEKVENSANALYSEN. Följedokument till. förslaget till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING SV SV SV EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel xxx SEK(2010) xxx KOMMISSIONENS ARBETSDOKUMENT SAMMANFATTNING AV KONSEKVENSANALYSEN Följedokument till förslaget till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING OM

Läs mer

En investeringsplan för Europa

En investeringsplan för Europa En investeringsplan för Europa Den goda triangeln INVESTERINGAR STRUKTUR- REFORMER BUDGETANSVAR 1 En investeringsplan för Europa MOBILISERA FINANSIERING FÖR INVESTERINGAR Kraftigt stöd till strategiska

Läs mer

Europaparlamentets resolution av den 16 januari 2014 om EU:s strategi mot hemlöshet (2013/2994(RSP))

Europaparlamentets resolution av den 16 januari 2014 om EU:s strategi mot hemlöshet (2013/2994(RSP)) P7_TA-PROV(2014)0043 EU:s strategi mot hemlöshet Europaparlamentets resolution av den 16 januari 2014 om EU:s strategi mot hemlöshet (2013/2994(RSP)) Europaparlamentet utfärdar denna resolution med beaktande

Läs mer

Efter Köpenhamn. Vad gäller och vad gör vi?

Efter Köpenhamn. Vad gäller och vad gör vi? Efter Köpenhamn. Vad gäller och vad gör vi? Olle Björk Sammanhanget: Milstolpar i klimatförhandlingarna Klimatkonventionen i Rio 1992 Kyotoprotokollet 1997 Bali Action Plan 2007 Köpenhamn 2009 Mexiko 2010

Läs mer

5c'(765(62/87,21 DYGHQ. om "kvinnor och vetenskap" EUROPEISKA UNIONENS RÅD UTFÄRDAR DENNA RESOLUTION

5c'(765(62/87,21 DYGHQ. om kvinnor och vetenskap EUROPEISKA UNIONENS RÅD UTFÄRDAR DENNA RESOLUTION (8523(,6.$ 81,21(165c' %U\VVHOGHQMXQL 25HQ /,0,7( 5(&+ 5c'(765(62/87,21 DYGHQ om "kvinnor och vetenskap" EUROPEISKA UNIONENS RÅD UTFÄRDAR DENNA RESOLUTION av följande skäl: 1. Främjandet av jämställdhet

Läs mer

ARTIKEL 29 Arbetsgruppen för skydd av personuppgifter

ARTIKEL 29 Arbetsgruppen för skydd av personuppgifter ARTIKEL 29 Arbetsgruppen för skydd av personuppgifter 00065/2010/SV WP 174 Yttrande 4/2010 över FEDMA:s europeiska uppförandekodex för användning av personuppgifter i direkt marknadsföring Antaget den

Läs mer

KOMMISSIONENS DELEGERADE FÖRORDNING (EU) nr / av den 30.1.2015

KOMMISSIONENS DELEGERADE FÖRORDNING (EU) nr / av den 30.1.2015 EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 30.1.2015 C(2015) 361 final KOMMISSIONENS DELEGERADE FÖRORDNING (EU) nr / av den 30.1.2015 om ändring av delegerad förordning (EU) nr 241/2014 om komplettering av Europaparlamentets

Läs mer

Bilaga 3. EU:s och Sveriges klimat- och energimål

Bilaga 3. EU:s och Sveriges klimat- och energimål bilaga till granskningsrapport dnr: 31-2011-1078 rir 2013:19 Bilaga 3. EU:s och Sveriges klimat- och energimål Klimat för pengarna? Granskningar inom klimatområdet 2009 2013(RiR 2013:19) slutrapport: hållbar

Läs mer

EUROPEISKA UNIONENS RÅD. Bryssel den 10 december 2010 (13.12) (OR. en) 17769/10 DEVGEN 399 COHAFA 111 ACP 327 RELEX 1100 FIN 730

EUROPEISKA UNIONENS RÅD. Bryssel den 10 december 2010 (13.12) (OR. en) 17769/10 DEVGEN 399 COHAFA 111 ACP 327 RELEX 1100 FIN 730 EUROPEISKA UNIONENS RÅD Bryssel den 10 december 2010 (13.12) (OR. en) 17769/10 DEVGEN 399 COHAFA 111 ACP 327 RELEX 1100 FIN 730 NOT från: Generalsekretariatet till: Delegationerna Föreg. dok. nr: 17477/10

Läs mer

IPCCs femte utvärderingsrapport. Klimatförändringarnas fysikaliska bas

IPCCs femte utvärderingsrapport. Klimatförändringarnas fysikaliska bas IPCCs femte utvärderingsrapport Delrapport 1 Klimatförändringarnas fysikaliska bas Innehåll Observerade förändringar Förändringar i atmosfären Strålningsdrivning Förändringar i haven Förändringar i snö-

Läs mer

Förslag till RÅDETS BESLUT

Förslag till RÅDETS BESLUT EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 21.10.2014 COM(2014) 638 final 2014/0297 (NLE) Förslag till RÅDETS BESLUT om ingående, på Europeiska unionens vägnar, av Marrakechfördraget om att underlätta tillgången

Läs mer

Valencia Charter svensk översättning april 2006

Valencia Charter svensk översättning april 2006 V alenciastadgan o m de eur opeiska regi o n ernas roll i miljöpolitiken antagen av Miljökonferensen för Europas regioner (ENCORE) i Valencia, Spanien, den 21 november 1995 och uppdaterad av ENCORE i Åre,

Läs mer

Kommissionens förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om offentlig kontroll

Kommissionens förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om offentlig kontroll LIVSMEDELSVERKET PROMEMORIA 1 (5) Kommissionens förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om offentlig kontroll Bakgrund Europeiska unionens kommission har den 6 maj lagt fram fyra förslag

Läs mer

Detta dokument är endast avsett som dokumentationshjälpmedel och institutionerna ansvarar inte för innehållet

Detta dokument är endast avsett som dokumentationshjälpmedel och institutionerna ansvarar inte för innehållet 2003L0087 SV 01.07.2013 005.001 1 Detta dokument är endast avsett som dokumentationshjälpmedel och institutionerna ansvarar inte för innehållet B EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS DIREKTIV 2003/87/EG av den

Läs mer

VÄGLEDNING FÖR SAMORDNINGSKOMMITTÉN FÖR FONDERNA

VÄGLEDNING FÖR SAMORDNINGSKOMMITTÉN FÖR FONDERNA EUROPEISKA KOMMISSIONEN GENERALDIREKTORATET FÖR Regional- och stadspolitik VÄGLEDNING FÖR SAMORDNINGSKOMMITTÉN FÖR FONDERNA OM BEHANDLING AV RETROAKTIVT EU-STÖD UNDER PERIODEN 2007 2013 ANSVARSFRISKRIVNING:

Läs mer

FEM TIPS HUR DU UPPHANDLAR AFFÄRSMÄSSIGT MED DE NYA DIREKTIVEN

FEM TIPS HUR DU UPPHANDLAR AFFÄRSMÄSSIGT MED DE NYA DIREKTIVEN FEM TIPS HUR DU UPPHANDLAR AFFÄRSMÄSSIGT MED DE NYA DIREKTIVEN Upphandlingsdagarna 29-30 januari 2014 AGENDA Nyheter i korthet Fem tips om hur du upphandlar affärsmässigt med de nya direktiven Utmaningar

Läs mer

Ann-Carin Andersson Avdelningen för byggteknik EKOLOGI Luft, vatten, mark, flora, fauna Miljömål etc EKONOMI Mervärden för.. - Individ - Samhälle - Företaget/motsv Hållbar utveckling SOCIALT Bostad Arbetsmiljö

Läs mer

Jorden blir varmare går det att stoppa? Markku Rummukainen Lunds universitet Markku.Rummukainen@cec.lu.se

Jorden blir varmare går det att stoppa? Markku Rummukainen Lunds universitet Markku.Rummukainen@cec.lu.se Jorden blir varmare går det att stoppa? Markku Rummukainen Lunds universitet Markku.Rummukainen@cec.lu.se Mänskligheten sedan 1800 Befolkningsökning 1 7 miljarder Industrialisering Energianvändning: 40x

Läs mer

Befintliga strategidokument och utredningar

Befintliga strategidokument och utredningar Bilaga 2 Befintliga strategidokument och utredningar 1.1 EU-nivå 1.1.1 Digital agenda för Europa Syftet är att skapa hållbara ekonomiska och sociala fördelar utifrån en digital inre marknad baserad på

Läs mer

EU-KOMMISSIONENS KONSULTATION OM FÖRETAGSHEMLIGHETER. Amelia Andersdotter, Europaparlamentariker

EU-KOMMISSIONENS KONSULTATION OM FÖRETAGSHEMLIGHETER. Amelia Andersdotter, Europaparlamentariker Februari 2013 SVARSGUIDE EU-KOMMISSIONENS KONSULTATION OM FÖRETAGSHEMLIGHETER Amelia Andersdotter, Europaparlamentariker EU-kommissionen har öppnat en en konsultation om företagshemligheter. Konsultationen

Läs mer

Innovate.on. Bioenergi. störst betydelse för att EUs klimatmål ska uppnås

Innovate.on. Bioenergi. störst betydelse för att EUs klimatmål ska uppnås Innovate.on Bioenergi störst betydelse för att EUs klimatmål ska uppnås Förnybar energi som minskar utsläppen Bioenergi är en förnybar energiresurs som använder som bränsle. Utvecklingen av förnybar energi

Läs mer

BILAGA. till. förslag till rådets beslut

BILAGA. till. förslag till rådets beslut EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 5.3.2015 COM(2015) 91 final ANNEX 1 BILAGA till förslag till rådets beslut om undertecknande på Europeiska unionens vägnar och om provisorisk tillämpning av avtalet

Läs mer

EUROPAPARLAMENTET ARBETSDOKUMENT. Utskottet för den inre marknaden och konsumentskydd 11.2.2008

EUROPAPARLAMENTET ARBETSDOKUMENT. Utskottet för den inre marknaden och konsumentskydd 11.2.2008 EUROPAPARLAMENTET 2004 2009 Utskottet för den inre marknaden och konsumentskydd 11.2.2008 ARBETSDOKUMENT om förbättrad konsumentutbildning och höjd medvetenhet när det gäller kredit och finans Utskottet

Läs mer

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION SJÄTTE MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL RÅDET OCH EUROPAPARLAMENTET

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION SJÄTTE MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL RÅDET OCH EUROPAPARLAMENTET SV SV SV EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION Bryssel den 28.07.2004 KOM(2004) 524 slutlig SJÄTTE MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL RÅDET OCH EUROPAPARLAMENTET om tillämpningen av artiklarna 4 och 5 i

Läs mer

Klimat- och energistrategi

Klimat- och energistrategi Klimat- och energistrategi Bilaga 3 - Nationella och regionala mål och samarbeten Nationella klimat- och energimål Halten av växthusgaser i atmosfären, i enlighet med klimatkonventionen ska stabiliseras

Läs mer

Regel rådet 2013-11-13 N 2008:05/2013/385

Regel rådet 2013-11-13 N 2008:05/2013/385 Näringsdepartementet 103 33 Stockholm över EU-kommissionens konsekvensanalys avseende förslag [COM (2013) 627 final] om åtgärder för att fullborda den europeiska inre marknaden för elektronisk kommunikation

Läs mer

Koldioxid Vattenånga Metan Dikväveoxid (lustgas) Ozon Freoner. Växthusgaser

Koldioxid Vattenånga Metan Dikväveoxid (lustgas) Ozon Freoner. Växthusgaser Växthuseffekten Atmosfären runt jorden fungerar som rutorna i ett växthus. Inne i växthuset har vi jorden. Gaserna i atmosfären släpper igenom solstrålning av olika våglängder. Värmestrålningen som studsar

Läs mer

Fusioner och delningar över gränserna

Fusioner och delningar över gränserna Fusioner och delningar över gränserna Fusioner och delningar över gränserna Samråd med EU-kommissionens generaldirektorat för inre marknaden och tjänster INLEDNING Bakgrund Med det här samrådet vill vi

Läs mer

En praktisk vägledning. Europeiskt Rättsligt Nätverk på privaträttens område

En praktisk vägledning. Europeiskt Rättsligt Nätverk på privaträttens område Användning av videokonferenser vid bevisupptagning i mål och ärenden av civil eller kommersiell natur enligt rådets förordning (EG) nr 1206/2001 av den 28 maj 2001 En praktisk vägledning Europeiskt Rättsligt

Läs mer

Medfinansieras av Europeiska kommissionen

Medfinansieras av Europeiska kommissionen Medfinansieras av Europeiska kommissionen Varför en Europeisk Union? Visioner och tankar om ett enat Europa fanns redan på 1800talet men först efter de två världskrigen startade ett sådant Europeiskt samarbete.

Läs mer

Ren energi för framtida generationer

Ren energi för framtida generationer Ren energi för framtida generationer Ren energi för framtida generationer Fortums mål är att skapa energi som gör livet bättre för nuvarande och framtida generationer. För att uppnå detta investerar vi

Läs mer

Ledord för Sveriges energipolitik Styrmedel. Energiförsörjning för ett hållbart samhälle. Förnybartdirektivet. Energieffektivisering

Ledord för Sveriges energipolitik Styrmedel. Energiförsörjning för ett hållbart samhälle. Förnybartdirektivet. Energieffektivisering Ledord för Sveriges energipolitik Styrmedel Inom energiområdet Energiläget 2013 sid 56-57, 94-105 En sv-no elcertifikatmarknad Naturvårdverket - NOx Ekologisk hållbarhet Konkurrenskraft Försörjningstrygghet

Läs mer

Finansdepartementet. Avdelningen för offentlig förvaltning. Ändring i reglerna om aggressiv marknadsföring

Finansdepartementet. Avdelningen för offentlig förvaltning. Ändring i reglerna om aggressiv marknadsföring Finansdepartementet Avdelningen för offentlig förvaltning Ändring i reglerna om aggressiv marknadsföring Maj 2015 1 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning... 3 2 Förslag till lag om ändring i marknadsföringslagen

Läs mer

(Icke-lagstiftningsakter) FÖRORDNINGAR

(Icke-lagstiftningsakter) FÖRORDNINGAR 3.5.2013 Europeiska unionens officiella tidning L 122/1 II (Icke-lagstiftningsakter) FÖRORDNINGAR KOMMISSIONENS FÖRORDNING (EU) nr 389/2013 av den 2 maj 2013 om upprättande av ett unionsregister i enlighet

Läs mer

Enmansbolag med begränsat ansvar

Enmansbolag med begränsat ansvar Enmansbolag med begränsat ansvar Samråd med EU-kommissionens generaldirektorat för inre marknaden och tjänster Inledande anmärkning: Enkäten har tagits fram av generaldirektorat för inre marknaden och

Läs mer

Market mechanisms from CDM towards a global carbon market

Market mechanisms from CDM towards a global carbon market FORES 2012 Ulrika Raab Market mechanisms from CDM towards a global carbon market Sammanfattning HUVUDBUDSKAP Flexibla mekanismer minskar inte utsläppen. I grunden måste det finnas åtaganden att minska

Läs mer

FÖRSLAG TILL YTTRANDE

FÖRSLAG TILL YTTRANDE EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män 30.9.2013 2013/0110(COD) FÖRSLAG TILL YTTRANDE från utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet

Läs mer

MARKT/2508/02 SV Orig. EN ETT PÅSKYNDAT FÖRFARANDE FÖR TILLSYNEN ÖVER ÅTERFÖRSÄKRINGSVERKSAMHET

MARKT/2508/02 SV Orig. EN ETT PÅSKYNDAT FÖRFARANDE FÖR TILLSYNEN ÖVER ÅTERFÖRSÄKRINGSVERKSAMHET MARKT/2508/02 SV Orig. EN ETT PÅSKYNDAT FÖRFARANDE FÖR TILLSYNEN ÖVER ÅTERFÖRSÄKRINGSVERKSAMHET Projektet för tillsyn över återförsäkringsföretag har nu kommit dithän att vissa viktiga val som gäller helhetsstrukturen

Läs mer

Klimatförändringar Omställning Sigtuna/SNF Sigtuna 2014-03-29 Svante Bodin. Sustainable Climate Policies

Klimatförändringar Omställning Sigtuna/SNF Sigtuna 2014-03-29 Svante Bodin. Sustainable Climate Policies Klimatförändringar Omställning Sigtuna/SNF Sigtuna 2014-03-29 Svante Bodin Bella Centre, Köpenhamn 2009 Hur kommer det att se ut i Paris 2015 när avtalet om utsläpp 2030 ska tas? Intergovernmental Panel

Läs mer

Hur står sig Västra Götaland mot målen i Europa 2020

Hur står sig Västra Götaland mot målen i Europa 2020 Fakta & Analys 2012:3 EN KORTRAPPORT FRÅN REGIONUTVECKLINGSSEKRETARIATET Hur står sig mot målen i Europa 2020 Sommaren 2010 lanserade -kommissionen en ny strategi för tillväxt och sysselsättning, Europa

Läs mer