Europeiska unionens råd Bryssel den 4 maj 2017 (OR. en) Jordi AYET PUIGARNAU, direktör, för Europeiska kommissionens generalsekreterare

Transkript

1 Europeiska unionens råd Bryssel den 4 maj 2017 (OR. en) Interinstitutionellt ärende: 2017/0086 (COD) 8838/17 ADD 7 FÖRSLAG från: inkom den: 2 maj 2017 till: Komm. dok. nr: Ärende: MI 378 ENT 113 TELECOM 103 DIGIT 119 COMPET 293 IND 100 CODEC 728 IA 73 Jordi AYET PUIGARNAU, direktör, för Europeiska kommissionens generalsekreterare Jeppe TRANHOLM-MIKKELSEN, generalsekreterare för Europeiska unionens råd SWD(2017) 214 final ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR SAMMANFATTNING AV KONSEKVENSBEDÖMNINGEN Följedokument till Europaparlamentets och rådets förordning om inrättande av en gemensam digital ingång för tillhandahållande av information, förfaranden samt hjälp- och problemlösningstjänster och om ändring av förordning (EU) nr 1024/2012 För delegationerna bifogas dokument SWD(2017) 214 final. Bilaga: SWD(2017) 214 final 8838/17 ADD 7 /ss DGG 3A

2 EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den SWD(2017) 214 final Efterlevnadspaket ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR SAMMANFATTNING AV KONSEKVENSBEDÖMNINGEN Följedokument till Europaparlamentets och rådets förordning om inrättande av en gemensam digital ingång för tillhandahållande av information, förfaranden samt hjälp- och problemlösningstjänster och om ändring av förordning (EU) nr 1024/2012 {COM(2017) 256 final} {SWD(2017) 211 final} {SWD(2017) 212 final} {SWD(2017) 213 final}

3 Sammanfattning Konsekvensbedömning av Europaparlamentets och rådets förordning om inrättande av en gemensam digital ingång för tillhandahållande av information, förfaranden samt hjälp- och problemlösningstjänster och om ändring av förordning (EU) nr 1024/2012 Varför? Vilket problem behöver åtgärdas? A. Behov av åtgärder Det är tidskrävande och dyrt för privatpersoner och företag i EU att utöva sina rättigheter på den inre marknaden. Information, förfaranden och hjälptjänster som behövs för att verka över gränserna finns ofta inte online, är inte allmänt kända, håller inte tillräcklig hög kvalitet eller är inte tillgängliga för användare i andra EU-länder. Vad förväntas initiativet leda till? Syftet med den gemensamma digitala ingången är att göra information och hjälptjänster som rör EU-rättigheter och nationella regler om verksamhet och rörlighet inom EU mer tillgängliga online, förbättra deras kvalitet och göra dem lättare att hitta. Medlemsstaterna kommer att bli skyldiga att tillhandahålla viktiga nationella förfaranden helt online och göra alla onlineförfaranden helt tillgängliga för användare i andra EU-länder. Vad är mervärdet med åtgärder på EU-nivå? De nationella reglerna på den inre marknaden är inte helt harmoniserade. Det är viktigt att användare enkelt kan hitta alla medlemsstaternas regler. Det är också avgörande att förfaranden inte skapar en onödig extra regelbörda för användare i andra EU-länder. Dessa målsättningar kräver åtgärder på EU-nivå. B. Lösningar Vilka alternativ, både lagstiftning och andra åtgärder, har övervägts? Finns det ett rekommenderat alternativ? Varför? Utvärderingen av den information och de hjälptjänster som finns i dag visar att den nuvarande blandningen av rättsligt bindande och icke rättsligt bindande instrument inte är effektiv. Det lämpligaste instrumentet för att uppnå målen för initiativet är en förordning som bygger på artiklarna 21.2, 48 och 114 i fördraget. Alternativen för den gemensamma digitala ingången varierar från en kraftfull nationell samordning (alternativ 1) till en fullständig harmonisering inom EU (alternativ 3). Det rekommenderade alternativet är alternativ 2: en samordnad EU-strategi som gör att information, förfaranden och hjälptjänster kan hittas med en EU-omfattande sökfunktion. Medlemsstaten förvaltar innehållet. Detta kompletteras med tydliga och genomförbara kvalitetskriterier och viktiga förfaranden som finns tillgängliga online. Vem stöder vilka alternativ? Initiativet har ett brett stöd bland företag, privatpersoner och myndigheter. Nationella och europeiska näringslivsorganisationer har uttryckt ett starkt stöd. Många medlemsstater har ställt sig bakom initiativet, bland annat i form av en gemensam skrivelse som undertecknades av 17 ministrar i september Europaparlamentet och företagen föredrar det mer ambitiösa alternativ 3. Refit-plattformen efterfrågade en lösning i linje med alternativ 1. Medlemsstaterna fördrar alternativ som bygger på befintliga portaler, som alternativ 1 och 2. 2

4 C. Det rekommenderade alternativets konsekvenser Vad är nyttan med det rekommenderade alternativet (om sådant alternativ finns, annars anges för huvudsakliga alternativ)? Med det rekommenderade alternativet kommer transaktionskostnaderna för informationssökning, hjälptjänster och utförande av viktiga förfaranden att minska, i synnerhet för små och medelstora företag utan intern juridisk avdelning eller särskilt avsatta resurser. Därigenom kommer den inre marknaden att fungera bättre och nya affärsmöjligheter att skapas. De tjänster som ingår krävs redan enligt EU:s lagstiftning eller betalas ur EU:s budget, och införandet av minimikvalitetskriterier kommer därför att både ge användarna en bättre upplevelse och skapa ökat mervärde. Om centrala förfaranden finns tillgängliga online och kan utföras helt över gränserna kommer diskrimineringen mellan nationella medborgare och medborgare från andra EU-länder att minska. Färre hinder för rörligheten leder till bättre utbildnings- och sysselsättningsmöjligheter och social sammanhållning. Vad är kostnaderna för det rekommenderade alternativet (om sådant alternativ finns, annars anges för huvudsakliga alternativ)? De största kostnaderna blir kostnader för it-utveckling till stöd för den gemensamma digitala ingången, personalresurser för samordning och kvalitetssäkring samt marknadsföring och översättning. För medlemsstaterna uppskattas de inledande kostnaderna för att upprätta den digitala ingången och göra alla centrala förfaranden helt nätbaserade till i genomsnitt 5,8 miljoner euro. Kommissionens kostnader kommer att uppgå till mellan 4,3 och 4,8 miljoner euro. De årliga löpande kostnaderna beräknas till omkring euro per medlemsstat och 2,2 miljoner euro för kommissionen. Hur påverkas företagen, särskilt små och medelstora företag och mikroföretag? Den gemensamma digitala ingången kommer att minska transaktionskostnaderna för att tillhandahålla tjänster och sälja varor i andra medlemsstater, i synnerhet för små och medelstora företag. Som en indikation skulle kostnaden för företag kunna minska med miljarder euro årligen. Denna uppskattning tar endast hänsyn till nio företagsförfaranden och nio ämnesområden som företag vanligtvis söker information om när de utökar sin verksamhet över landsgränserna. Påverkas medlemsstaternas budgetar och förvaltningar i betydande grad? Kostnaderna kommer till stor del att kompenseras av besparingar i de administrativa utgifterna eftersom onlineförfaranden i allmänhet är effektivare än förfaranden som inte utförs online. Utvecklingen av den gemensamma digitala ingången kommer att medföra betydande kostnader för medlemsstater som inte har kommit så långt med att digitalisera förfaranden. De europeiska struktur- och investeringsfonderna är en av de finansieringskällor som kan användas för den inledande investeringen om det ligger i linje med prioriteringarna i de nationella operativa programmen. Uppstår andra betydande konsekvenser? Den gemensamma digitala ingången kan också förenkla reglerna och leda till att europeiska företag och privatpersoner tar större ansvar för den inre marknaden. D. Uppföljning 3

5 När kommer åtgärderna att ses över? Med hjälp av ett verktyg för användaråterkoppling kommer man att kunna övervaka om målen uppfylls. Genom verktyget inkommer direkta synpunkter som gör att tjänsterna kan förbättras. Synpunkterna kommer att analyseras vartannat år av kommissionen och medlemsstaterna. En komplett utvärdering kommer att göras fyra år efter det att förordningen har trätt i kraft. 4