BILAGA ETT KONCEPT FÖR PLANERING AV HÅLLBAR RÖRLIGHET I STÄDER. till

Transkript

1 EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den COM(2013) 913 final ANNEX 1 BILAGA ETT KONCEPT FÖR PLANERING AV HÅLLBAR RÖRLIGHET I STÄDER till MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET, RÅDET, EKONOMISKA OCH SOCIALA KOMMITTÉN OCH REGIONKOMMITTÉN Tillsammans för en konkurrenskraftig och resurseffektiv rörlighet i städer {SWD(2013) 524 final} {SWD(2013) 525 final} {SWD(2013) 526 final} {SWD(2013) 527 final} {SWD(2013) 528 final} {SWD(2013) 529 final} SV SV

2 BILAGA ETT KONCEPT FÖR PLANERING AV HÅLLBAR RÖRLIGHET I STÄDER till MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET, RÅDET, EKONOMISKA OCH SOCIALA KOMMITTÉN OCH REGIONKOMMITTÉN Tillsammans för en konkurrenskraftig och resurseffektiv rörlighet i städer Det koncept för utformning av planer för hållbar rörlighet i städer som beskrivs i detta dokument är resultatet av ett brett utbyte mellan berörda aktörer och planeringsexperter inom EU, som fått stöd genom kommissionsinitiativ som Eltis Plus-projektet. Konceptet avspeglar ett allmänt samförstånd om hur huvuddragen i en modern och hållbar plan för rörlighet och transport i städer bör se ut. Konceptet är dock inte tänkt att fungera som en strategi för planering av stadstransporter som passar alla. Tvärtom både kan och bör konceptet anpassas till de särskilda förhållandena i medlemsstaterna och deras städer. Nedanstående punkter bör följaktligen betraktas som vägledande principer. Mål och syften Det centrala målet för en plan för hållbar rörlighet i städer är att förbättra städernas tillgänglighet och tillhandahålla hållbara rörlighets- och transportlösningar av hög kvalitet till, genom och inom staden. I planen beaktas den fungerande stadens och dess omgivningars behov, snarare än kommunala förvaltningars eller liknande myndigheters behov. Som ett led i försöken att uppnå detta mål bidrar en plan för hållbar rörlighet i städer till att utveckla ett stadstransportsystem som a) är tillgängligt och tillgodoser alla användares grundläggande behov, b) balanserar och tillgodoser människornas, företagens och industrins olika behov av rörlighet och transporttjänster, c) vägleder en balanserad utveckling och en bättre integration av olika transportsätt, d) tillgodoser hållbarhetskraven och balanserar behovet av ekonomisk lönsamhet, social rättvisa, hälsa och miljökvalitet, e) optimerar ändamålsenligheten och kostnadseffektiviteten, f) förbättrar användningen av stadsutrymmet och av befintliga transportinfrastrukturer och tjänster, g) bidrar till att göra stadsmiljön attraktivare, höja livskvaliteten och förbättra folkhälsan, h) förbättrar trafiksäkerheten, i) minskar luft- och bullerföroreningar, utsläpp av växthusgaser och energiförbrukning, och j) bidrar till en allmänt bättre prestanda hos det transeuropeiska transportnätet och till EU:s transportsystem i stort. En långsiktig vision och en tydlig genomförandeplan SV 2 SV

3 En plan för hållbar rörlighet i städer innehåller eller är kopplad till en befintlig långsiktig strategi för den framtida utvecklingen av stadsområdet i fråga och, i samband med detta, för den framtida utvecklingen av infrastruktur och tjänster för transport och rörlighet. Planen ska dessutom innehålla en resultatplan för det kortsiktiga genomförandet av strategin. (1) Tids- och budgetplan: Resultatplanen bör innehålla en tidsplan för genomförandet samt en budgetplan. Källor till nödvändig finansiering bör fastställas. Resultatplanen bör lämpligtvis täcka en period på 3 10 år. (2) Ansvar och resurser: Planer för hållbar rörlighet i städer bör ange en tydlig ansvarsfördelning för genomförandet av den politik och de åtgärder som anges i planen samt nödvändiga resurser för varje aktör. Bedömning av nuvarande och framtida resultat En noggrann bedömning av nuvarande och framtida resultat för stadens transportsystem bör ligga till grund för utformningen av planer för hållbar rörlighet i städer. (3) Lägesanalys och grundscenario: Planen bör innehålla en grundlig redovisning av den rådande situationen och utmynna i ett grundscenario genom en effektivitetsrevision av rörligheten i staden, mot bakgrund av vilken kommande framsteg kan mätas. Analysen bör innehålla en redovisning av den institutionella organisationen, planeringsprocessen samt resultatmekanismer. En konsekvensbedömning av de föreslagna åtgärderna bör också finnas med. (4) Resultatindikatorer: Lämpliga indikatorer bör fastställas för att utifrån relevanta politiska perspektiv beskriva den rådande situationen inom det berörda stadsområdets transportsystem: transporttjänsternas och transportinfrastrukturens kvalitet och tillgänglighet, markanvändning och fysisk utveckling, säkerhet, energi, miljö, social integration och jämställdhet, ekonomisk utveckling, hälsa, utbildning osv.). I rörlighetsplanen bör man dessutom kartlägga särskilt utsatta platser inom stadsområdet, där det nuvarande transportsystemet fungerar särskilt dåligt med avseende på ovannämnda politiska perspektiv. (5) Särskilda mål: Särskilda resultatmål bör anges, vilka bör vara realistiska med avseende på den situation som enligt lägesanalysen råder i stadsområdet, och ambitiösa i förhållande till planens mål och allmänna syften. (6) Mål: Mätbara mål, som bygger på en realistisk bedömning av grundscenariot, och tillgängliga resurser bör anges i planen. Målen bör dessutom avspegla de särskilda syftena med planer för hållbar rörlighet i städerna. Balanserad och integrerad utveckling av transportsätten En plan för hållbar rörlighet i städer främjar en välavvägd utveckling av alla relevanta transportsätt, samtidigt som en övergång till mer hållbara transportsätt uppmuntras. Planen bör innehålla en integrerad uppsättning tekniska, infrastrukturella och politiska åtgärder samt mjuka åtgärder för att förbättra resultaten och kostnadseffektiviteten med avseende på det fastställda målet och de särskilda syftena. Följande frågor behandlas vanligen i dessa sammanhang: a) Kollektivtrafik: Rörlighetsplanen bör fungera som en strategi för att höja kvaliteten, säkerheten, integrationen och tillgängligheten med avseende på kollektivtrafiktjänster, vilket omfattar infrastruktur, rullande materiel och tjänster. SV 3 SV

4 b) Icke-motoriserade transporter: Det bör finnas en plan för att göra det attraktivare, säkrare och tryggare att gå och cykla. Befintlig infrastruktur bör utvärderas och vid behov förbättras. Utvecklingen av ny infrastruktur bör inte bara planeras längs de motoriserade transportlederna. Särskild infrastruktur bör övervägas för cyklister och fotgängare, så att de skils från tung motoriserad trafik och för att korta av resvägar när så är lämpligt. Infrastrukturåtgärderna bör kompletteras med andra tekniska, politiska och mjuka åtgärder. c) Intermodalitet: Rörlighetsplanen bör bidra till bättre integration av de olika transportsätten, och man bör kartlägga åtgärder som särskilt inriktas på att underlätta smidig och multimodal rörlighet och transport. d) Trafiksäkerhet i stadsområden: En plan för hållbar rörlighet i städer bör innehålla åtgärder för att förbättra trafiksäkerheten utifrån en analys av de största trafiksäkerhetsproblemen och riskområdena i det berörda stadsområdet. e) Vägtransport (rörlig och stillastående): När det gäller vägnät och motoriserad transport, bör både rörlig och stillastående trafik behandlas i planen. Syftet med åtgärderna bör vara att optimera användningen av befintlig väginfrastruktur och förbättra situationen i såväl de särskilt utsatta områden som kartlagts och generellt. Möjligheterna att omfördela vägutrymmet till andra transportsätt, andra offentliga funktioner och andra användningsområden än transport bör utforskas. f) Stadslogistik: En plan för hållbar rörlighet i städer bör innehålla åtgärder för att förbättra kvaliteten på stadslogistiken, inklusive godsleveranser i städer, samtidigt som relaterade externa faktorer som utsläpp av växthusgaser, förorenande ämnen och buller minskas. g) Rörlighetsstyrning: Planer för hållbar rörlighet i städer bör också innehålla åtgärder för att främja en förändring som går mot mer hållbara rörlighetsmönster. Medborgare, arbetsgivare, skolor och andra relevanta aktörer kan engageras i den här frågan. h) Intelligenta transportsystem (även kallade ITS): Intelligenta transportsystem kan användas för alla transportsätt och rörlighetstjänster, både för passagerare och gods, och kan därför stödja utformningen av strategier, genomförandet av politik och övervakningen av åtgärderna i planer för hållbar rörlighet. Horisontell och vertikal integration Utarbetandet och genomförandet av planer för hållbar rörlighet följer ett integrerat synsätt med heltäckande samarbete, samordning och samråd mellan de olika styrnivåerna och berörda myndigheter. Den lokala planeringsmyndigheten bör inrätta lämpliga strukturer och förfaranden. Det integrerade synsättet på planering och genomförande omfattar följande delar: a) Samråd och samarbete mellan behörighetsområden på lokal nivå, för att se till att planerna för hållbar rörlighet i städer är enhetliga och kompletterar annan lokal politik, lokala strategier och åtgärder inom de berörda politikområdena (t.ex. transport, markanvändning och fysisk planering, sociala tjänster, energi, hälsa, utbildning, verkställande och utformning av politiken osv.). b) Ett nära utbyte med berörda myndigheter i) på de olika förvaltnings- och regeringsnivåerna (t.ex. distrikts-, kommun-, samhälls-, region- och medlemsstatsnivå), och ii) i angränsande stadsområden. Utbytet bör särskilt omfatta de organ och myndigheter som har ansvar för transport- och rörlighetstjänster samt infrastruktur som finns inom stadsområdet eller som leder dit. SV 4 SV

5 c) Kunskap om och vederbörlig hänsyn till politiska mål och relevanta utvecklings- eller transportplaner som redan finns eller befinner sig under utarbetande och som påverkar det berörda stadsområdet. Deltagarvänligt synsätt Planer för hållbar rörlighet i städerna följer ett öppet och deltagarvänligt synsätt. Planeringsmyndigheten bör redan från början engagera berörda aktörer medborgare, företrädare för det civila samhället och ekonomiska aktörer i utformningen och genomförandet av planen och under processens gång för att säkra allmänt godtagande och stöd. Övervakning, översyn, rapportering Genomförandet av planen för hållbar rörlighet i städer bör övervakas nära. Framsteg mot planens mål och särskilda syften samt uppfyllandet av dessa bör bedömas regelbundet med hjälp av utvalda indikatorer. Lämpliga åtgärder bör vidtas för att säkerställa snabb tillgång till relevanta uppgifter och statistik. En övervakningsrapport bör sedan ligga till grund för granskningen av genomförandet av planen. Kvalitetssäkring Planeringsmyndigheterna bör ha lämpliga kvalitetssäkringssystem och system för att kontrollera att kraven för utformning av planer för hållbar rörlighet i städer uppfylls. SV 5 SV