Finlands klimatpolitik

Transkript

1 Finlands klimatpolitik mot ett koldioxidsnålt och energieffektivt samhälle Miljöministeriet, jord- och skogsbruksministeriet och arbets- och näringsministeriet

2 DEL I Utgångspunkter i klimatpolitiken DEL II Stävjande av klimatförändringen inom olika sektorer DEL III Klimatförändringens effekter och anpassningen till dem 2

3 DEL I Utgångspunkter i klimatpolitiken 3

4 Varför behövs klimatpolitiken? Målet är att den globala medeltemperaturen inte ska stiga med mer än 2 C YK:n ilmastosopimus Klimatförändringen är ett globalt problem som förutsätter aktiva och gemensamt överenskomna Kioton åtgärder. pöytäkirja Koldioxidhalten i atmosfären Sitoutuneiden har stigit maiden med päästöt 43 % sedan kattavat alle Det är en följd av användningen av fossila 15 % maailman bränslen kasvihuonekaasupäästöistä och skogsskövlingen. På grund av den ökade koldioxidhalten har atmosfären redan blivit 0,85 grader varmare jämfört med förindustriell tid. Haven 1. velvoitekausi värms upp, snö- och 2. velvoitekausi ismängderna minskar och vattennivån i världshaven stiger. Klimatpåverkan syns redan på alla kontinenter. Med klimatpolitiken kan vi hejda klimatuppvärmningen och anpassa oss till klimatförändringens effekter. Finlands nationella klimatpolitik är tätt sammankopplad med internationella klimatavtal Uusi kansainvälinen och EU:s gemensamma sopimus klimatpolitik DEL I: Utgångspunkter i klimatpolitiken 4

5 2012 Finlands mål är att minska utsläppen av växthusgaser med % före 2050 jämfört med 1990 års nivå För att målet ska nås måste betydande åtgärder vidtas på bred front i samhället, i synnerhet när det gäller energiproduktion och energiförbrukning. Finlands utsläpp av växthusgaser per utsläppskälla miljoner ton CO 2 e* års utsläppsnivå 71,6 Mt CO 2 e % Miljoner ton CO 2 e Behandling av avfall Jordbruk Industriella processer Energiproduktion och energiförbrukning * Koldioxidekvivalent (CO2e) är en inom klimatvetenskapen använd storhet som beskriver den mängd växthusgaser som mänsklig verksamhet orsakar. DEL I: Utgångspunkter i klimatpolitiken Källa: Statistikcentralen och ANM/Energi- och klimatfärdplan

6 Finland deltar aktivt i klimatpolitiken INTERNATIONELL NIVÅ FN:s ramkonvention om klimatförändringar 1992 Kyotoprotokollet 1997 Mål: Ett nytt klimatavtal inom FN 2015 EU-NIVÅ Ratificering av Kyotoprotokollet och EU:s interna bördefördelning EU:s gemensamma och samordnade politik Mekanism för övervakning av växthusgaser EU:s klimat- och energipaket för 2020 EU:s klimat- och energimål för 2030 Energifärdplan för 2050 INTERNATIONELL NIVÅ EU-NIVÅ LOKAL NIVÅ NATIONELL NIVÅ Nationella klimat- och energistrategier (2001, 2005, 2008, 2013) Framtidsredogörelse om klimat- och energipolitiken (2009) Energi- och klimatfärdplan 2050 (2014) Plan för anpassning till klimatförändringen 2022 (2014) Klimatlagen (2015) Nationell lagstiftning och andra styrmedel, program LOKAL NIVÅ kommuner det civila samhället DEL I: Utgångspunkter i klimatpolitiken 6

7 Alla länder engageras i det nya klimatavtalet FN:s ramkonvention om klimatförändringar Kyotoprotokollet Första åtagandeperioden Andra åtagandeperioden Ett nytt internationellt avtal 2015 Klimatmötet i Paris 2020 Ländernas totala utsläpp 2011 (inkl. markanvändning) Ländernas växthusgasutsläpp/person 2011 milj. ton CO 2 e ton CO 2 e/person 0 Kina USA EU28 Indien Ryssland Kina USA EU28 Indien Ryssland * Koldioxidekvivalent (CO2e) är en inom klimatvetenskapen använd storhet som beskriver den mängd växthusgaser som mänsklig verksamhet orsakar. DEL I: Utgångspunkter i klimatpolitiken Källa: World Resources Institute 7

8 Finland stöder klimatåtgärder i u-länderna Klimatfinansieringen är en central fråga i de internationella klimatförhandlingarna. Målet är att fördela de utgifter som klimatförändringen orsakar. Samtidigt föds innovationer och affärsverksamhet. Finlands klimatfinansiering 2013 ANPASSNING 43 % Beskogning Odlingsmetoder Väderstationer Vattenteknik Byggande och trafik Förnybar energi STÄVJANDE 57 % Förnybar energi Resurseffektivitet OFFENTLIG FINANSIERING 92 miljoner Väderstationer Resurseffektivitet PRIVAT FINANSIERING* Uppskattning 400 miljoner 1,5 miljarder * Privat klimatfinansiering omfattar de direkta investeringar som finska företag gör i t.ex. förnybar energi i u-länder och som staten har mobiliserat t.ex. med hjälp av Finnfund. DEL I: Utgångspunkter i klimatpolitiken Källa: UM, ANM, MM 8

9 Vägen till klimatmötet i Paris Finland meddelade de åtaganden om utsläppsminskningar som det förbinder sig till i Paris (Finland med i EU:s åtagande) Stora ekonomier ombads meddela de klimatåtgärder de förbinder sig till i Paris Klimatförhandlingar i Bonn Klimatförhandlingar i Bonn Tidsfrist för meddelande av nationella klimatåtgärder Klimatförhandlingar i Bonn FN:s bedömningsrapport om åtagandena är tillräckliga med tanke på målet på två procent (de åtaganden som lämnas senast 1.10) Klimatmötet i Paris, målet att ingå ett nytt klimatavtal DEL I: Utgångspunkter i klimatpolitiken 9

10 EU har förbundit sig att minska sina växthusgasutsläpp med minst -20 % -40 % % före 2020 före 2030 före 2050 DEL I: Utgångspunkter i klimatpolitiken 10

11 EU:s klimat- och energimål för 2020 och 2030 Minskning av växthusgasutsläppen % från 1990 års nivå med minst -40 % från 1990 års nivå Andelen förnybar energi 20 procent av slutförbrukningen av energi 27 procent av slutförbrukningen av energi Högre energieffektivitet 20 % jämfört med den utvecklingsbana som bedömdes % jämfört med den utvecklingsbana som bedömdes 2007* * Vägledande mål DEL I: Utgångspunkter i klimatpolitiken 11

12 Läget inom EU:s utsläppshandel Skilda utsläppsminskningsmål för utsläppshandelssektorn och för sektorer utanför utsläppshandeln. Utsläppshandeln produktionen av el och fjärrvärme, metallförädlingsindustrin, cellulosa- och pappersindustrin, den kemiska industrin, flygtrafiken och industrin för byggprodukter -21 % före 2020 Utsläppsminskningsmålet för EU:s utsläppshandel jämfört med 2005 års nivå Utanför utsläppshandeln trafiken, en del av utsläppen från jordbruket, användning av bränsle vid uppvärmning av byggnader och i trafiken samt jordbruk och avfallshantering -16 % före 2020 Finlands utsläppsminskningsmål för de sektorer som inte omfattas av utsläppshandeln jämfört med 2005 års nivå Ungefär hälften av Finlands utsläpp omfattades av utsläppshandeln DEL I: Utgångspunkter i klimatpolitiken Källa: Statistikcentralen 12

13 Antalet utsläppsrätter minskar årligen inom EU:s utsläppshandel Miljoner utsläppsenheter* MtCO års utsläppsnivå -43 % Nuvarande utsläppstak Nytt utsläppstak som fastställts i EU:s 2030-paket *1 utsläppsenhet = 1 ton koldioxid DEL I: Utgångspunkter i klimatpolitiken Källa: EEA

14 Målen och metoderna för utsläppsminskning samordnas med flera andra politikmål Tryggad energiförsörjning Konkurrenskraft Utvecklande av nya affärsmöjligheter Bättre luftkvalitet Tryggad matproduktion Minskning av växthusgasutsläppen Boende till skäligt pris Smidig trafik Tryggade ekosystemtjänster DEL I: Utgångspunkter i klimatpolitiken 14

15 Finland har frikopplat ekonomisk tillväxt från växthusgasutsläpp I Finland har utsläppen av växthusgaser minskat samtidigt som bruttonationalprodukten har ökat. En del av den produktion som orsakar växthusgasutsläpp har dock flyttat utomlands och importen har ökat. Men samtidigt uppstår en del av Finlands utsläpp vid tillverkning av produkter som exporteras till utlandet. Till exempel vår pappersindustri tillverkar papper för 100 miljoner människor. 200 % 150 % Bruttonationalprodukt (priser referensåret 2010), år 1990 = % 1990 års nivå Växthusgasutsläpp från produktion 50 % DEL I: Utgångspunkter i klimatpolitiken Källa: Statistikcentralen 15

16 DEL II Stävjande av klimatförändringen inom olika sektorer 16

17 Merparten av Finlands växthusgasutsläpp kommer från energiproduktion och energiförbrukning Genom att övergå från fossila bränslen till utsläppsfria energiformer och genom att spara energi, förbättra energiprestandan och binda kol kan vi minska utsläppen inom alla sektorer. Energiindustrin 35 % Totala utsläpp 2013: 63,2 milj. ton CO 2 e Inrikestrafik 19 % Industriell produktion och byggande 14 % inkl. industrins egen el- och värmeproduktion Övrig energi* 9 % Behandling av avfall 4 % 77 % Energiproduktion och energiförbrukning 9 % Industriella processer 10 % Jordbruk * Till exempel uppvärmning av byggnader, jord- och skogsbruk, fiskerinäring, arbetsmaskiner inom sektorn, annan bränsleanvändning och bränsleutsläpp genom avdunstning. Koldioxidekvivalent (CO 2 e) är en inom klimatvetenskapen använd storhet som beskriver den mängd växthusgaser som mänsklig verksamhet orsakar. DEL II: Stävjande av klimatförändringen inom olika sektorer Källa: Statistikcentralen 17

18 Energiproduktion och energiförbrukning För att utsläppsminskningsmålet ska kunna uppnås måste energisystemet ställas om så att det blir nästan utsläppsfritt före Energianvändningen måste också effektiviseras. 18

19 Finland har ett mångsidigt energisystem Mångsidiga energikällor ger bättre leveranssäkerhet och ökar möjligheterna till flexibilitet och smidighet när förhållandena förändras. Internationellt sett har Finland en hög andel förnybara och andra utsläppsfria energikällor. Olja 23,1 % Naturgas 7,8 % Nettoimport av el 4,1 % Torv 4,1 % Vatten- och vindkraft 3,5 % Kol 11,0 % Träbränslen, totalt 24,7 % Kärnenergi 18,0 % Övriga 3,7 % Den totala energiförbrukningen* i Finland 2013 Sammanlagt 381 terawattimmar (TWh) * Den totala förbrukningen inbegriper bränslen som används vid energiproduktion och förädling samt energi för slutförbrukning, bl.a. trafikbränslen och bränslen som används vid uppvärmning av byggnader. DEL II: Stävjande av klimatförändringen inom olika sektorer Källa: Statistikcentralen 19

20 Största delen av energin används i industrin och vid uppvärmning av byggnader Energiförbrukningen kan effektiviseras inom alla sektorer, i synnerhet när det gäller byggande, boende och trafik. Finland har redan en relativt energieffektiv industri, och det starka kunnandet i energifrågor gör det möjligt att utveckla och kommersialisera cleantech-lösningar. Övriga 12 % 46 % Industri Uppvärmning av byggnader 25 % 16 % Trafik Finlands slutförbrukning av energi per sektor 2013 Sammanlagt 308 terawattimmar (TWh) Sektorn Övriga inbegriper el- och bränsleförbrukningen i hushåll, i den offentliga och privata tjänstesektorn, i jord- och skogsbruket och i byggandet. DEL II: Stävjande av klimatförändringen inom olika sektorer Källa: Statistikcentralen 20

21 80 % av den förnybara energin i Finland är bioenergi Finland ökar andelen förnybar energi framför allt genom att använda mer träbränslen. Målet är också att kraftigt öka mängden vindkraftsproducerad el. Förnybara energikällor % Träbränslen inom industri och energiproduktion 33 % Avlut från träförädlingsindustrin 14 % Småskalig användning av trä 11 % Vattenkraft 11 % Övriga Andelen förnybar energi av slutförbrukningen av energi Andelen 2013 EU:s mål för Finland ,8 % 38 % Annan bioenergi (t.ex. biodrivmedel i trafiken) 4 % Återvunnet bränsle (bio) 2 % Biogas 0,6 % Värmepumpar 4 % Vindkraft 0,4 % DEL II: Stävjande av klimatförändringen inom olika sektorer Källa: Statistikcentralen, Eurostat 21

22 Bioenergikällor Skogsflis Biprodukter och avlut från skogsindustrin Sågspån och bark från sågindustrin El Värme Biobränslen för trafik och arbetsmaskiner Biprodukter från livsmedelsindustrin Bioavfall Ved Spillning Energiväxter och annan växtbiomassa DEL II: Stävjande av klimatförändringen inom olika sektorer 22

23 Finland har stor andel förnybara energikällor med EU-mått mätt Andelen förnybara energikällor av den totala energiförbrukningen 2013 Sverige Österrike Finland Danmark 34,8 % 29,6 % 29,2 % 24,2 % Spanien EU28 Tyskland Frankrike 14,6 % 11,8 % 10,3 % 9 % Storbritannien 5 % vattenkraft vindkraft solenergi bioenergi övriga DEL II: Stävjande av klimatförändringen inom olika sektorer Källa: Eurostat 23

24 Elen som produceras i Finland är utsläppssnål Fossila bränslen och torvanvändning orsakar växthusgasutsläpp inom elproduktionen. Dessa två utgör globalt sett ca 68 % av elproduktionen, inom EU 49 % och i Finland 33 %. Sähköntuotannon Specifika utsläpp ominaispäästöt från elproduktion, gco2/kwh* Indien Kina Världen USA Tyskland Storbritannien EU28 Danmark Österrike Finland Frankrike Sverige Norge DEL II: Stävjande av klimatförändringen inom olika sektorer * Medeltalet åren Källa: Internationella energimyndigheten IEA 24

25 Trafik Trafikutsläppen minskar när trafiken blir energieffektivare och man övergår från fossila bränslen till förnybara bränslen eller el. 25

26 Vägtrafiken står för största delen av växthusgasutsläppen i trafiken Cirka 90 procent av trafikutsläppen i vårt land orsakas av vägtrafiken. Om man ser till trafiken på internationellt plan, ökar flygtrafikens och framför allt sjöfartens andel av utsläppen. De internationella trafikutsläppen regleras än så länge inte genom internationella avtal, och de följs inte heller upp officiellt. Växthusgasutsläpp från trafiken i Finland 2013 Spårtrafik 1 % Inrikes flygtrafik 2 % Sjötrafik 4 % Arbetsmaskiner 5 % Vägtrafik 89 % Personbilar 53 % 5 % Bussar, motorcyklar mm. Paket- och lastbilar 31 % DEL II: Stävjande av klimatförändringen inom olika sektorer Källa: Statistikcentralen 26

27 Nya bränslealternativ i trafiken i stället för olja I trafiken kan fossil olja ersättas med t.ex. el, väte, flytande biodrivmedel och förnybar diesel samt med metan, dvs. naturgas och biogas. Koldioxidutsläpp från personbilar med olika drivmedel (inbegriper bränsleutsläpp från produktion till förbrukning) Bensin Naturgas Diesel Flexifuelbil som drivs med höginblandad etanol Biogas Elbil, genomsnittsel Förnybar diesel/avfallsfett Elbil, förnybar el 0 0 g/km g/km 32 g/km 28 g/km 17 g/km 102 g/km g/km 139 g/km 119 g/km Finland har på lagnivå förbundit sig till en högre andel biokomponenter i drivmedel i vägtrafiken: 8 % före % före 2020 Så kallad dubbel kalkylering beaktas * Bil i kategori C, prestanda enligt fabrikscertifikatet, biodrivmedel direktiv 2009/28/EG DEL II: Stävjande av klimatförändringen inom olika sektorer Källa: VTT/ Nylund

28 Byggande och boende Utsläppen i den byggda miljön kan minskas om man höjer byggnadernas energiprestanda, förtätar den urbana strukturen och minskar utsläppen från trafik och boende. Sättet att producera den energi som behövs för verksamhet och boende i samhällena har också stor inverkan. 28

29 Allt från samhällsplanering till individuella val bör beaktas i utsläppsminskningen Att samhällen planeras på ett hållbart och fungerande sätt utgör grunden för energismart boende. Mest betydande med tanke på klimatförändringen är de beslut som fattas om markanvändningen i växande stadsregioner. Samhällsplanering - Närliggande service - Smidig kollektivtrafik - Närproducerad energi Byggnader - Energiprestanda - Underhåll och reparationer Livsstil och konsumtionsvanor - Användning av byggnader DEL II: Stävjande av klimatförändringen inom olika sektorer 29

30 Målet: energieffektivare byggnader Cirka 40 % av den totala energiförbrukningen i Finland härrör från byggnader, och byggnaderna orsakar också 35 % av växthusgasutsläppen. När byggnadernas energiprestanda höjs minskar växthusgasutsläppen betydligt. Nära-nollenergibyggnader 2020 Energibestämmelser för ombyggnad 2013 Energicertifikat sedan 2008 Vad kännetecknar en nära-nollenergibyggnad? Sunt inomhusklimat värme, fuktighet, ljud, belysning, luftkvalitet Låg värmeförlust bra isolering, täthet och värmeåtervinning av ventilationsluft Låg total energiförbrukning Effektiv elanvändning och reglering av konsumtionstoppar Användning av förnybar energi DEL II: Stävjande av klimatförändringen inom olika sektorer 30

31 Uppvärmningen står för merparten av växthusgasutsläppen från boende Av utsläppen i hemmet uppstår ungefär hälften av uppvärmning av lokalerna, en femtedel av uppvärmning av vatten och en tredjedel av belysning och annan elförbrukning. Att minska utsläppen och elförbrukningen är slutligen rätt enkelt, för redan små förändringar i vanor och bruk har inverkan. 50 % Uppvärmning Så här fördelar sig utsläppen från boende i Finland. 30 % Belysning och annan elförbrukning 20 % Uppvärmning av vatten DEL II: Stävjande av klimatförändringen inom olika sektorer 31

32 Avfallssektorn De växthusgaser som uppkommer av avfall minskas när man i högre grad går in för återvinning och minskar den avfallsmängd som deponeras på avstjälpningsplatser. Utsläppen har de senaste åren minskat till den grad att man kan kalla utvecklingen en ren och skär framgång. 32

33 Växthusgasutsläppen från avfallssektorn uppkommer till största delen på avstjälpningsplatser Av den mängd avfall som uppkommer i Finland är endast cirka tre procent kommunalt avfall, men denna andel står för största delen av växthusgasutsläppen från avfallssektorn. Växthusgasutsläpp från avstjälpningsplatser 2013 Byggnadsavfall 15 % Fast industriavfall 17 % Fast kommunalt avfall 61 % Industrislam 6 % Slam från kommunalt avloppsvatten 1 % Andelen utsläpp från avstjälpningsplatser utgör 83 % av växthusgasutsläppen från avfallssektorn. Återvinning av metan: 36 tusen ton DEL II: Stävjande av klimatförändringen inom olika sektorer Källa: Finlands miljöcentral 33

34 Utsläppen från avstjälpningsplatser har minskat radikalt Målet att minska utsläppen från avfallssektorn med 85 % kommer att nås senast 2050 med nuvarande åtgärder som begränsar deponeringen av organiskt avfall på avstjälpningsplatser. Växthusgasutsläpp från avstjälpningsplatser totalt Mt CO 2 e. 4,0 3,5 3,0 2,5 2,0 1,5 1,0 0,5 0, år 1997 Avfallsskattelagen och statsrådets beslut om avstjälpningsplatser. * I kalkylen beaktas inte de koldioxidutsläpp som uppstår när avfall används som bränsle vid energiproduktion, eftersom den energi som produceras av avfallet ersätter energi som produceras med andra bränslen, och nettoeffekten av det avfall som återvinns som energi beräknas som en del av utsläppen från energisektorn. DEL II: Stävjande av klimatförändringen inom olika sektorer Källa: Statistikcentralen och Finlands miljöcentral 34

35 Allt mindre mängder kommunalt avfall hamnar på avstjälpningsplatsen Behandlingen av organiskt avfall på avstjälpningsplatser kommer att upphöra helt 2016, och då övergår man i allt högre grad till material- och energiåtervinning. Enligt uppgifter från ingången av 2015 kommer de mål som ställts för 2016 att överskridas. Fördelningen av kommunalt avfall på dels återvinning, dels behandling samt målnivån för 2016 Mål Andel av mängden kommunalt avfall, % Materialåtervinning, exkl. kompostering och rötning Kompostering och rötning Energiåtervinning Deponering på avstjälpningsplats DEL II: Stävjande av klimatförändringen inom olika sektorer Källa: Statistikcentralen och den riksomfattande avfallsplanen 35

36 Jord- och skogsbruket Jord- och skogsbruket orsakar utsläpp av växthusgaser, men samtidigt binder skogar och växter betydande mängder koldioxid. Genom att vårda skogarna, se över jordens kulturtillstånd och utveckla produktionsmetoderna kan man minska växthusgasutsläppen och öka bindningen av koldioxid inom jord- och skogsbruket. 36

37 Bindning av växthusgaser och utsläpp från jord- och skogsbruket jord skog åkerröjning åker spillning husdjur arbetsmaskiner energiproduktion träbyggnad och trävaror DEL II: Stävjande av klimatförändringen inom olika sektorer 37

38 Skogar och trävaror binder och lagrar kol Med kolsänka avses skillnaden mellan den mängd koldioxid som årligen binds i skogen och den mängd som frigörs. Den mängd kol som binds i marken och trädbeståndet i de finländska skogarna hör till de största i Europa. Genom att använda trä i produkter och som energi kan man minska växthusgasutsläppen och användningen av ickeförnybara råvaror. SKOGSMARK OCH TRÄDBESTÅND totalt: -26,1 milj. t CO 2 e TRÄVAROR totalt: -4,4 milj. t CO 2 e Trädbestånd, tillväxt -131,1 milj. t CO 2 e. Trädbestånd, avgång 104,6 milj. t CO 2 e. Lager, tillväxt -24,5 milj. t CO 2 e. Momark -8,4 milj. t CO 2 e. Myrmark 8,8 milj. t CO 2 e. Lager, avgång 20,1 milj. t CO 2 e. CO 2 e = Koldioxidekvivalent är en inom klimatvetenskapen använd storhet som beskriver den mängd växthusgaser som mänsklig verksamhet orsakar. DEL II: Stävjande av klimatförändringen inom olika sektorer Källa: Statistikcentralen

39 Skogarna binder en stor del av Finlands växthusgasutsläpp Alla länder avger rapporter om skogarnas och markanvändningens klimatpåverkan som en del av den internationella klimatkonventionen. Ett delområde som ska rapporteras är de utsläpp som markanvändningen, förändringar i markanvändningen och skogsbruket orsakar (LULUCF). Skogarna i Finland binder på årsnivå % av växthusgasutsläppen. Den största orsaken till variationen i fråga om kolsänkor är förändringarna i den årliga avverkningsmängden. 90 Växthusgasutsläpp (andra sektorer) Växthusgasutsläpp inom LULUCF-sektorn* minus kolsänkorna, dvs. nettosänkan Miljoner ton CO 2 e Utsläpp minus nettosänkor CO 2 e. = Koldioxidekvivalent är en inom klimatvetenskapen använd storhet som beskriver den mängd växthusgaser som mänsklig verksamhet orsakar. LULUCF= Markanvändning, förändringar i markanvändningen och skogsbruket DEL II: Stävjande av klimatförändringen inom olika sektorer Källa: Statistikcentralen 39

40 Utsläppskällor inom jordbruket Största delen av utsläppen från jordbruket kommer från marken (bl.a. från nedbrytning av organiska ämnen samt gödsling). 1. Marken N 2 O, CO 2 2. Husdjurens matsmältning CH 4 3. Behandling av spillning N 2 O, CH 4 4. Kalkning och hyggesbränning N 2 O, CH 4, CO 2 5. Bränsleförbrukning inom jordbruket CO 2 CH 4 = metan N 2 O = dikväveoxid CO 2 = koldioxid DEL II: Stävjande av klimatförändringen inom olika sektorer 40

41 Klimatåtgärder inom produktionen och konsumtionen av mat Att ta väl hand om marken, t.ex. genom att dika och bevara organiska ämnen (S+A) Att se till att växter och djur mår bra och hindra invasiva främmande arter från att spridas (A) Att förädla växtsorter som lämpar sig för de nya förhållandena, t.ex. raps, ryps (A) Att öka energieffektiviteten och ersätta fossila bränslen med förnybara (S+A) Att ta till vara näringsämnena i spillning och använda kvävegödsel enligt växtens behov (S) Att bruka torvmarker med klimatvänliga metoder (H+S) Att äta mer vegetariskt (S) Att minska matspillet i hela livsmedelssystemet (S) S: Åtgärd som stävjar klimatförändringen A: Åtgärd som bidrar till anpassningen till klimatförändringen DEL II: Stävjande av klimatförändringen inom olika sektorer 41

42 DEL III Klimatförändringens effekter och anpassningen till dem 42

43 Risker och möjligheter som klimatförändringen medför i Finland Energi och industri - Tryggande av elförsörjningen under undantagsförhållanden - Riskhantering när vattenförhållandena förändras + Mer vattenkraft och bioenergi Viltvård och renskötsel - Mängden och kvaliteten på näring som passar renar - Fler epidemier orsakade av parasiter - Lite snö utgör risk för djur med vinterpäls Biologisk mångfald - Förändringar i djurs och växters utbredning - Fler främmande arter - Arterna allt mer hotade Jordbruk - Större risker för sjukdomar och skadedjur - Extrema fenomen ger minskad skörd + Nya arter, sorter med bra avkastning Skogsbruk - Ökade skogsskador - Utan tjäle svårare att avverka skog + Nya arter, sorter med bra avkastning Turism - Kortare turistsäsong vintertid + Turismen sommartid kan öka Trafik - Hällregn påverkar vägskicket - Ökad halka Yttre hot - Globala störningar i ekonomin - Konflikter blir vanligare - Naturresurskonflikter - Flykt av miljöskäl Vattentillgångar - Ökade översvämningsrisker - Ökad urlakning av näringsämnen - Grundvattnets art och kvalitet förändras Fiskar och fiske - Fiskbestånden minskar - Hotade fiskarter äventyras Östersjön - Havsvattennivån stiger - Havets salthalt minskar, övergödning Byggnader och markanvändning - Fler dagvattenöversvämningar - Ökad fukt- och vindbelastning på väggbeklädnader - Markens bärighet minskar när vattenhalten ökar Hälsa och välmående - Värmeböljor, urbana värmeöar - Hällregn smutsar ner hushållsvattnet - Förändrad utbredning av sjukdomar som sprids med djur 43

44 Många sätt att anpassa sig till klimatförändringen i Finland Med hjälp av välplanerade anpassningsåtgärder kan man lindra klimatförändringens negativa effekter och utnyttja de positiva effekterna. Jordbruk - växt- och djurförädling - bättre hantering av vattenhushållningen - larmsystem med tanke på skadegörare Skogsbruk - skogsförädling - utveckling av skogsvården - beredskapsplaner för skogsskador Trafik - varningssystem och information - förbättring av verksamheten vid störningar - bättre underhåll av farleder Biologisk mångfald - utvecklande av nätet av skyddsområden - bekämpning av invasiva främmande arter Energi - åtgärder för ökad leveranssäkerhet Turism - utveckling av året runt-turismen - utveckling av turisttjänsterna Översvämningar - varningssystem och information - planering av områdesanvändningen - översvämningsvallar, skyddskonstruktioner Hälsa och välmående - varningar för värmebölja - kontroll av dricksvattenkvaliteten DEL III: Klimatförändringens effekter och anpassningen till dem Källa: Miten väistämättömään ilmastonmuutokseen voidaan varautua? (JSM/2011) 44

45 Extrema väderfenomen har redan orsakat stora kostnader Redan utifrån de erfarenheter man har i dag lönar det sig att förbereda sig på extrema väderfenomen. Torka 100 milj. hela Finland Skogsskador efter storm 120 milj., elbolagens utgifter 48 milj., försäkringsersättningar 102 milj. Hannu/Tapani 2011 Översvämning 4,7 milj. Kittilä centrum, 2005 Skogsskador efter storm drygt 60 milj. Eino 2013 Översvämning 6 milj. Södra Österbotten, 2012 Översvämning 20 milj. Björneborg, 2007 Skogsskador efter storm ca 40 milj. Seija storm 2013 Stormar drygt 100 milj. Sommaren 2010 Översvämning 20 milj. Finska viken, 2005 Översvämning 0,9 milj. Vanda å, 2004 DEL III: Klimatförändringens effekter och anpassningen till dem 45