Skogliga koldioxidkrediter

Transkript

1 Skogliga koldioxidkrediter ABCD projektet Arctic Boreal Climate Development Privata skogsägare i Övertorneå kommun

2 Vision: Koldioxidneutralt Sverige år 2050 Tunga industrin står för en stor del av utsläppen i Norrbotten Problemet går inte att lösa bara genom att minska utsläppen Biologiska CCS-effekten

3 Utveckling av handelssystemet Möjlighet till klimatnytta i skogen Utveckling av systemet sedan 2005 Land Use, Land use Change and Forestry (LULUCF) är grunden Intryck av andra handelssystem

4 Några initiativ kring koldioxidkrediter Kanadensiska koldioxidsänkor EU ETS Kyotoprotokollet LULUCF, JI Japanska koldioxidsänkor Kaliforniska Climate Action Reserve Australien Frivilliga system System med obligatoriskt deltagande Inaktiva system CDM projekt

5 Kluster av skogsbestånd skapar varaktighet Enskilt bestånd - Inbindning av koldioxid Biomassa/ koldioxid Avverkning Med tillväxtåtgärd Utan tillväxtåtgärd Koldioxidsänkan ej varaktig! Normal tillväxt i ett bestånd Biomassa/kol dioxid Kluster av bestånd - Inbindning av koldioxid Kluster av bestånd med olika ålder som avverkas vid olika tidpunkter är lösningen för en varaktig koldioxidsänka! Med tillväxtåtgärd Utan tillväxtåtgärd

6 Exempel på varaktig koldioxidsänka: inbindning av koldioxid under 10 år i skogskluster Med tillväxthöjande åtgärder, ton koldioxid under 10 år Ton koldioxid Utan tillväxthöjande åtgärder, ton koldioxid under 10 år Total ökad varaktig koldioxidsänka: = 14 ton CO Total ökad varaktig koldioxidsänka: = 4 ton CO2 Koldioxidsänka år Skillnaden i tillväxt med och utan tillväxthöjande åtgärder kan ges skogliga koldioxidkrediter, i detta fall 10 ton koldioxid Tillväxt år 0-10 Avverkning år 10 Ursprunglig nivå i skogskluster Kluster med åtgärd Kluster utan åtgärd Ökad koldioxidsänka år 10

7

8 Viktiga delar i ett tillförlitligt system för att skapa skogliga koldioxidkrediter Aktivare skogsskötsel Utfärdande av skogliga koldioxidkrediter Valideringsprocess Övervakning av projekt Verifiering av projektet Överlåtelse av skogliga koldioxidkrediter Skogsägare Identifierar bestånd till projekt Klustersamordnare Upprättar projektdesigndokument Ansöker om att registrera projekt Övervakar tillväxten i skogsklustret. Skogsägare eller Klustersamordnare Verifieringsorgan Koldioxidinbindningen verifieras av tredje part Utfärdar skogliga koldioxidkrediter till kluster-samordnare Programmyndighet Klustersamordnare och Köpare Överlåtelse av skogliga koldioxidkrediter från kluster-samordnare till köpare Valideringsorgan Projektdesigndokument valideras av tredjepart

9 Skogsskötselåtgärder för ökad koldioxidbindning i Övertorneå kommun hektar varav ha är Sveaskogs ha privata skogsägares

10 Genomförda åtgärder för att öka tillväxten Föryngring Röjning Näringstillförsel Bättre markberedning Ökat stamantal Rätt trädslag Tidig röjning Ökat stamantal Yngre skogsbestånd Upprepat

11 Skogsbruksstandard Alla skogsskötselåtgärder följer Gällande skogsvårdslag (SVL) Skogsstyrelsens rekommendationer

12 Utförda åtgärder Åtgärd Areal (ha) Beräknat extra upptag av koldioxid Slutverifiering (år) Föryngring 410 Ej beräknad 2035 Röjning Näring

13 Mätning och verifiering Riuttavaara 2011, näring

14 Ekonomi Åtgärd Resultat (kr/ha) Pris (kr/ton CO2) Röjning Ca 100 Näring Ca 100 Ökade intäkter behövs! Handeln med koldioxidkrediter möjliggör detta

15 Resultat Totalt under perioden har vi utfört skogsskötselåtgärder som beräknas ge en extra inbindning på 58,3 tusen ton koldioxid över en period upp till 20 år Skogen binder 2 ton extra koldioxid per hektar och år Detta motsvarar en ökad tillväxt av skog med 1,5 m3sk per hektar och år.

16 Resultat LKAB har betalat kr till Sveaskog (klustersamordnare) för åtgärder som får skogen att binda mer koldioxid. Sveaskog har betalat kr till privata skogsägare i Övertorneå kommun för deras åtgärder. Lansering av ABCD projektet, Nov 2012

17 Summering Skogens tillväxt och koldioxidbindning kan ökas med tillväxthöjande skogsskötselåtgärder. Handel med koldioxidkrediter skapar ett incitament för skogsägare att utföra tillväxthöjande skogsskötselåtgärder Skogsägarnas insatser bidrar till att utveckla den biobaserade ekonomin genom ökad produktion av avverkningsbar trädbiomassa, förutsatt att det sker på ett uthålligt sätt Den boreala skogen är en unik resurs som vi kan bruka hållbart för ökad klimatnytta

18 Framtiden Mål Långsiktigt: Att sänkkrediterna skall kunna användas av industrin som en del av åtagandet i EU ETS I ett kortare perspektiv: Att sänkkrediterna skall kunna användas för frivilliga åtaganden av aktörer som önskar stödja en ökad klimatnytta inom det svenska skogsbruket, samtidigt som en ökad skörd av trädbiomassa blir möjlig.