Frågor för klimatanpassning i skogsbruket

Transkript

1 Frågor för klimatanpassning i skogsbruket Carina Keskitalo Professor i statsvetenskap, institutionen för geografi och ekonomisk historia, Umeå universitet, Umeå. Tfn Carina.Keskitalo@geography.umu.se

2 Introduktion Skogsbruket är en av Sveriges viktigaste areella näringar, och de träd som planteras idag kommer att påverkas av ett förändrat klimat. Den här presentationen diskuterar olika frågor som kan påverka klimatanpassning i skogsbruket.

3 Anpassning till klimatförändringar i skogsbruket: vad sker internationellt? Nationella anpassningsstrategier Skogsbruket som en sektor bland andra inom markanvändning Behandlas på olika nivå beroende av land (exempel inom EU) Federal/nationell eller regional Inom nationell strategi eller skogsspecifika strategier Often relativt generella och i olika stadier av utveckling Existerande, planerad, föreslag/möjlighet Ej uppdelade för olika aktörer (t ex olika skogsägarkategorier) Lokala åtgärder utförs ev fristående E. C. H. Keskitalo (2011) How Can Forest Management Systems Adapt to Climate Change? Possibilities in Different Forestry Systems. Forests 2(1):

4 Typer av möjliga anpassningar inom skogsbruket: exempel från EU-länder Åtgärder på styrningsnivå Förbättrad fortlöpande miljöanalys (monitoring) och forskning Förbättrad störningsanalys Policyutveckling och information Skogen i landskapsperspektiv (ekosystemnivå) Åtgärder på skogsägarnivå Förändringar i skogens struktur Öka diversiteten Ändra rotation (avverka tidigare) Förbättrad generell skötsel Återbeskogning och hyggesfritt skogsbruk Förbättrad hantering av störningar som skogsbrand och torka (vattensystem) E. C. H. Keskitalo (2011) How Can Forest Management Systems Adapt to Climate Change? Possibilities in Different Forestry Systems. Forests 2(1):

5 Skogen i Sverige ett speciellt fall Skogsvårdslagen som ramlag, skogscertifiering anger högre hänsynsnivå. Skogsstyrelsen som nationell myndighet (sektorsansvar för anpassning) Ägarstruktur med många småskogsägare (historiskt struktur) samt företag som äger skog (viktig industri) Mer och mer fleranvändarskogar (multi-use forests) med skogsägare som inte bor på fastigheten

6 Svensk anpassningspolicy Klimat- och sårbarhetsutredningen ( ), propositionen En sammanhållen klimat- och energipolitik Klimat (2009) 15 senaste åren varma, stormar som Gudrun och Per Förväntat varmare klimat ökade extremhändelser: ökad tillväxtsäsong/tillväxtökning men möjliga ökade störningar Nya arter och ökad nordlig utbredning t ex av ek Störningar som stormar, svamp- och insektsangrepp, ökad nederbörd under vintern kan leda till ökad risk för stormskador, kortare vinter kan leda till ökade betesskador Diversifiera Avverka tidigare i områden med stormrisk Ta bort död ved och satsa mer på åtgärder mot insektsskador Bättre skogsbilvägar och metoder för att avverka Utöka miljöanalys, etablera testområden och informera småskogsägare Riskerna i traditionellt produktionsmaximerande skogsbruk ökar över tid Den dereglerade skogspolitiken gör att skogsägares beslut till stor del styr hur skogen ser ut

7 Vad gör skogsägarna och skogsbolagen? Självrapportering vid ett seminarium 2009: Testar nytt plantmaterial (exoter), anpassar skötseln (tidigare avverkning), förbättrar skogsbilvägar, utvecklar skogsmaskiner Diversifiering i skogsstruktur samt förbättrat biodiversitetsskydd kostsamt? Förbättrat biodiversitetsskydd kan behöva förbättrade migrationsvägar (t ex bufferzoner vid vatten), vilket kan kräva förändringar i ramverket. Eftersom områden för formellt naturskydd ofta är omgivna av produktionsskog kan detta innebära att hänsyn inom skogsbruket blir allt viktigare Behov av långsiktig planering i skogsbruket - inte bara för att optimera uttaget för att kunna konkurrera på en internationell marknad - utan också för att optimera i relation till de risker klimatförändringar kan innebära E. C. H. Keskitalo, J.Eklöf, C. Nordlund (2012) Climate Change Mitigation and Adaptation in Swedish Forests: Promoting Forestry, Capturing Carbon and Fuelling Transports. In: Järvelä, M. and S. Juhola (eds) Energy and the Environment in the North Competing Powers? Springer, Berlin.