Kompetensutvecklingsprojekt Skogsbruk i ett förändrat klimat

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Kompetensutvecklingsprojekt Skogsbruk i ett förändrat klimat"

Transkript

1 Dnr 2010/4929 Projektet i korthet Kompetensutvecklingsprojekt Skogsbruk i ett förändrat klimat

2 Projektbeställare Johanna From Projektledare Anette Arvidsson Projektgrupp Anna Möller Rickard Åman Ing-Marie Axelsson Gun-Marie Bäckström Åsa Roos Maria Nordström Lars Dahlén Linda Jakobsson Koordinatörer/delprojektledare Karin Palmgren Erik Henriksson Lisa Classon Ulf Eriksson Karin Hofstedt Samuel Johansson Anna Petersson Sakkunniga Lars-Göran Eriksson Ulf Olsson Lars Karlsson Clas Fries Hillevi Eriksson Datum Skogsstyrelsen Vallgatan Jönköping

3 Innehåll 1 Sammanfattning Syfte och bakgrund Genomförande Mål och resultat Effektmål Omfattningsmål Resultatmål Vad händer efter projektets slut? Vad har vi lärt oss? Vilken effekt har projektet på lång sikt? Mer läsning... 5

4 1 Sammanfattning Projektets syfte var att öka medvetenheten om klimatförändringarnas inverkan på skogsbruket och vilka risker och möjligheter det medför, samt att visa på och motivera till klimatanpassade skogsbruksåtgärder. Detta skedde genom rådgivning, kurser och skogsträffar Projektet har uppfyllt nära nog samtliga uppsatta mål. Totalt nåddes drygt deltagare i de olika aktiviteterna % av deltagarna uppgav efter genomförd aktivitet att de har utfört eller avser att utföra klimatanpassade åtgärder i sin skog. Projektet har bidragit till att lyfta behovet av klimatanpassning och också hjälpt till att visa att det finns möjlighet att påverka och anpassa brukandet av skogen för att stå bättre rustad för framtiden. Klimatanpassning ett är angeläget och aktuellt ämne och skogsägarna är mottagliga för budskapet. Det finns ett fortsatt behov av kompetensutveckling inom området. 2 Syfte och bakgrund Skogsbruket hör till de sektorer i det svenska samhället som kommer att få påtagligt ändrade förutsättningar på grund av förändringar i klimatet. Detta innebär dels risker som måste hanteras, dels möjligheter som bör tas tillvara. Den brukade skogen hjälper oss att bromsa en klimatförändring, eftersom den levererar hållbart producerade biobränslen som ersätter fossila bränslen och energisnåla material av trä som ersätter energikrävande byggmaterial. Samtidigt får inte insatser för ökad skogsproduktion leda till att skogens mångfald hotas. Den ökade skaderisken som klimatförändringarna för med sig kan reduceras och de ökade tillväxtmöjligheterna kan tas till vara genom strategiska val vid brukandet av skogen. Det är därför angeläget att skogsägare och andra verksamma i skogen är medvetna om hur klimatförändringarna påverkar skogen på kort och lång sikt och har god kunskap om hur skogsbruket kan anpassas. Detta för att motivera till anpassade åtgärder i skogen som gör att skogssektorn är bättre rustad för att möta och motverka klimatförändringarna. Projektet syftade till att: Öka medvetenheten om hur klimatet förändras och vad det innebär för skogsbruket. Visa på anpassade åtgärder för att möta och motverka klimatförändringarna. Motivera/stimulera till anpassningar i skogen. Motverka risk för skador på miljövärden vid ökad produktion. 1

5 3 Genomförande Kärnan i projektet har varit individuell rådgivning, kurser och skogsträffar. Aktiviteterna har varit spridda över hela landet och genomförts av Skogsstyrelsens distriktspersonal med stöd av våra egna ämnesspecialister eller anlitade sakkunniga föreläsare. Som en röd tråd genom alla aktiviteter i projektet fanns en obligatorisk gemensam grund. Den kan summeras i följande punkter: Hur kommer klimatet förändras och vad innebär det för skogsbruket? Anpassade åtgärder i skogsbruket för att minska riskerna och mota klimatförändringarna. Ta vara på ökad möjlighet till skogsproduktion och samtidigt ta hänsyn till skogens miljövärden Klimatanpassning med fastighetsperspektiv Med den gemensamma grunden som bas arbetade vi med olika teman i aktiviteterna. De utvalda ämnena anses vara de områden där man kan se att förändringar i skogsbrukets åtgärder har särskilt stor betydelse för att möta och mota klimatförändringen, till exempel föryngring. Distrikten som genomförde aktiviteterna fick fritt välja vilka teman som skulle tas upp utifrån sin bedömning av förutsättningar och behov i området. Den individuella rådgivningen har genomförts i fält eller vid ett möte inomhus med deltagaren. Efter rådgivningen upprättades ett rådgivningskvitto som skickades till deltagaren. Totalt genomfördes drygt rådgivningar. Det var önskvärt att få med flera av delägarna vid rådgivningen, eftersom det är en fördel om samma budskap når de som ska ta gemensamma beslut för fastighetens skötsel. 149 kurser genomfördes totalt i projektet. För huvuddelen av kurserna förlades en del av tiden till förevisningspunkter i fält. Mot slutet av projekttiden blev det relativt vanligt att genomföra endagskurser i form av buss- och båtutflykter, som ett sätt att erbjuda tilltalande aktiviteter med lärande under lättsamma former. På några distrikt provade man också att arrangera tvådagarskurser i samverkan med andra projekts aktiviteter och fick gott gensvar i form av många deltagare. Skogsträffarna genomfördes i fält eller inomhus. Totalt arrangerades 340 träffar. Målgrupp för projektet var Verksamma i skogen, vilket innefattar skogsägare med närmast anhöriga, yrkesverksamma i skogen och andra som berörs av skog i sin verksamhet. Det vill säga personer som har stor inverkan på besluten för skogsfastigheterna. Den helt övervägande andelen av deltagarna, 87 %, har varit skogsägare eller anhörig till skogsägare. Kvinnor har varit en prioriterad grupp då de ofta är underrepresenterade i kompetensutvecklingsaktiviteter, i relation till hur stor andel av våra skogsägare som är kvinnor. Andelen kvinnliga skogsägare i Sverige är 38 %. Andelen 2

6 kvinnliga deltagare i projektet var 25 %. Det hade varit önskvärt med högre andel kvinnor bland våra deltagare. Yrkesverksamma var en annan prioriterad nyckelgrupp som har stor betydelse genom sin inverkan som rådgivare till skogsägare eller genomförare av åtgärder. Drygt 6 % av deltagarna var yrkesverksamma. Det är svårt att nå denna målgrupp eftersom de är hårt tidspressade. För denna grupp anordnades det framför allt skogsträffar, som är den kortare aktivitetstypen. Aktiviteterna marknadsfördes genom annonser i Skogseko och externa media, via riktade utskick och samarbete med skogliga nätverk/aktörer. För rådgivningen rekryterades deltagarna också via intresseanmälan i samband med gruppaktiviteter i projektet, och många hörde även av sig på eget initiativ. 4 Mål och resultat Enligt utvärderingarna har vi nått fram med budskapen i projektet. Flertalet av deltagarna säger sig ha fått ny kunskap om klimatanpassning av skogsbruket och har i hög grad påverkats att klimatanpassa åtgärder i skogen. De är också mycket nöjda med genomförandet av aktiviteterna. 4.1 Effektmål 88 % av dem som deltagit i rådgivning och 74 % av dem som deltagit i en kurs angav att deltagandet hade påverkat antingen att en skoglig åtgärd hade utförts, eller hur den hade utförts. Målet var 80 % för båda aktiviteterna. 85 % av dem som deltagit i rådgivning och 72 % av dem som deltagit i en kurs angav att deltagandet hade påverkat till klimatanpassning vid en utförd skoglig åtgärd. Här var målet 60 % för båda aktiviteterna. Exempel på åtgärder är trädslagsval vid föryngring, beståndsvård eller anläggning av skogsbilväg. Det sista effektmålet var att 80 % av deltagarna skulle ange att aktiviteten hade bidragit till att man i högre grad beaktade klimatanpassning vid skogliga åtgärder. Resultatet blev 88 % för rådgivning, 81 % för kurser och 78 % för skogsträffar. Det är värt att notera att effektmål alltid är svåra att mäta i den här typen av projekt, och effekterna kan komma att uppfyllas långt efter aktivitetens genomförande genomfördes en studie av Stockholm Environment Institute för att undersöka skogsägares inställning till klimatförändringarna och klimatanpassningar i sitt brukande av skogen. Hälften av skogsägarna som tillfrågades var tidigare deltagare i Skogsbruk i ett förändrat klimat och Skogsstyrelsens andra klimatprojekt Skogsägaren och klimatet. Preliminära resultat visade att de skogsägare som deltagit i våra kompetensutvecklingsprojekt hade en större tilltro till sin förmåga att påverka genom att göra anpassningar i skogsbruket och var också mer benägna att konkret klimatanpassa sina skogliga åtgärder. 3

7 4.2 Omfattningsmål Omfattningsmål Antal deltagare i Individuell Rådgivning Mål Utfall Måluppfyllelse % Antal deltagare i Kurser % Antal deltagare i Skogsträffar Sammanlagd skogsmarksareal ägd av deltagare som är enskilda skogsägare % ha prod. skogsmark ha 197 % 4.3 Resultatmål Projektets resultatmål var att 80 % av deltagarna skulle uppge att de fått nya kunskaper eller insikter, och 90 % att de var nöjda med aktiviteten. Resultatmål Fått nya kunskaper eller insikter Rådgivning Kurs Skogsträff 86 % 92 % 83 % Nöjd med aktiviteten 96 % 100 % 93% Framgångarna i projektet bidrar övergripande till att via kompetensutveckling i skogsbruket stärka konkurrenskraften och bidra till att uppfylla Landsbygdspolitiken. Det bidrar också till att uppfylla ambitionerna i skogspolitiken och Skogsstyrelsens klimatpolicy, samt indirekt till miljökvalitetsmålen. 5 Vad händer efter projektets slut? 5.1 Vad har vi lärt oss? Några punkter som kan vara till nytta vid planering av liknande projekt: Det är viktigt att det i organisationen finns projektstöd tillgängligt hela vägen från upprättande av ansökan/projektplan till genomförande och avslut av projekt. Planera utvärderingen parallellt med utformning av mål i projektplanen. Ange alltid ett konkret måltal om ambitionen är att nå olika delmålgrupper, t.ex. kvinnor. Satsa rejält med tid i uppstarten! Se till att säkra att nyckelresurser som sakkunniga har tid avsatt vid uppstart. Instruktioner/information/stödmaterial etc. ska finnas framtaget i god tid 4

8 innan planering av aktiviteter ska påbörjas. Förankra projektets syfte och budskapet hos rådgivarna på distrikt. Underhåll/säkra kvalitén i budskapet genom återkommande kalibreringar för rådgivarna. Konkurrensen om deltagarnas tid är hård. Verka för strategisk och välplanerad marknadsföring med stöd av kommunikationsspecialister. Det lönar sig att lägga energi på målgruppsinriktade, genomtänkta och lockande inbjudningar. Det verkar också som att det krävs en extra krydda vid utformning av aktiviteter för att locka deltagare, till exempel busstur till försökspark. Individuell rådgivning underlättas och ger förmodligen mest utbyte om deltagaren tidigare varit med i någon av klimatkurserna eller skogsträffarna. Verka för samverkan mellan distrikt både i genomförande och utbyte av idéer och erfarenheter. Effektivare, roligare arbete med bra stöd från varandra. Det har varit en stor fördel att ha ett flerårigt projekt. Det är en lång uppstartsfas och även avslutningsarbetet är tidskrävande. 5.2 Vilken effekt har projektet på lång sikt? Klimatförändringen och behovet av klimatanpassning är ett fortsatt aktuellt ämne och intresset för att lära sig mer kommer förmodligen att öka i takt med att skogsbruket drabbas av stormar, insektsangrepp och andra klimatrelaterade problem. Förhoppningsvis ges möjlighet att via framtida projekt jobba vidare med kompetensutveckling kring denna fråga. Skogspolitiken, som för skogsbruket innebär en stor grad av självständighet men också stort ansvar, kräver god kunskap hos aktörerna i skogen för att de ska kunna agera på ett klokt sätt. Den ökade kunskapen och ändrade attityden hos skogsägare och yrkesverksamma kommer att innebära framsteg för både samhällets och myndighetens målsättningar och ambitioner för ett klimatanpassat skogsbruk. Det kommer att underlätta en fortsatt utveckling mot ett anpassat hållbart skogsbruk. Den ökade kunskapsnivån och förståelsen för behovet av klimatanpassning underlättar kommande kontakter med skogsägare och yrkesverksamma. Enligt utvärderingen har deltagarna i stor utsträckning tagit till sig budskapet i projektet om behovet av att minska riskerna men också se möjligheterna att producera mer virke genom att klimatanpassa sitt skogsbruk. 6 Mer läsning Skogsstyrelsens sidor om klimatanpassning 5

Kompetensutvecklingsprojekt Bioenergi från skogen

Kompetensutvecklingsprojekt Bioenergi från skogen 2010/1027 Projektet i korthet 2011-01-01 2014-09-30 Kompetensutvecklingsprojekt Bioenergi från skogen Projektbeställare Johanna From Projektledare Stefan Anderson Biträdande projektledare Lars Dahlén Projektgrupp

Läs mer

Kompetensutvecklingsprojekt Ädellöv 2

Kompetensutvecklingsprojekt Ädellöv 2 Dnr 2010/4927 Projektet i korthet 2011-01-01 2014-10-31 Kompetensutvecklingsprojekt Ädellöv 2 Projektbeställare Johanna From Projektledare Per Taube Anna Petersson Therese Ludwig Projektgrupp Anette Arvidsson

Läs mer

Skogsägares drivkrafter för klimatanpassning

Skogsägares drivkrafter för klimatanpassning Skogsägares drivkrafter för klimatanpassning Karin André, SEI Research Fellow karin.andre@sei-international.org Klimatanpassning Sverige 23 september 2015 Forskning om anpassningsprocesser Projektets syfte

Läs mer

Skogsstyrelsen för frågor som rör skog

Skogsstyrelsen för frågor som rör skog Skogsstyrelsen för frågor som rör skog Skogsstyrelsen är Sveriges skogliga myndighet. Vår uppgift är att bidra till ett hållbart skogsbruk med god miljöhänsyn. mer information finns på www.skogsstyrelsen.se

Läs mer

Kunskap ger effekt i skogen Skogsstyrelsens kompetensutvecklingsprojekt inom EU:s landsbygdsprogram

Kunskap ger effekt i skogen Skogsstyrelsens kompetensutvecklingsprojekt inom EU:s landsbygdsprogram Kunskap ger effekt i skogen Skogsstyrelsens kompetensutvecklingsprojekt inom EU:s landsbygdsprogram Skogsstyrelsen, 2014 Text Maria Nordström Projektledare Anette Arvidsson Stefan Andersson Ewa Nilsson

Läs mer

Minnesanteckningar Uppstartsseminarium Skogens kulturarv fokus på fossil åker. Länsstyrelsen i Jönköpings län

Minnesanteckningar Uppstartsseminarium Skogens kulturarv fokus på fossil åker. Länsstyrelsen i Jönköpings län 1 (1) Minnesanteckningar Uppstartsseminarium 2012-05-02 Skogens kulturarv fokus på fossil åker Deltagare: Jenny Ameziane Tomas Areslätt Peter Ask Tony Axelsson Hasse Bengtsson Markus Boxe Ann-Cathrine

Läs mer

Informationsplan för delprojekt Information och utbildning inom Insektsbekämpning 2009

Informationsplan för delprojekt Information och utbildning inom Insektsbekämpning 2009 Bilaga Datum 2009-01-22 1(6) Informationsplan för delprojekt Information och utbildning inom Insektsbekämpning 2009 Nulägesbeskrivning Denna informationsplan ingår som en leverans i delprojekt Information

Läs mer

LifeELMIAS och klimatet. Ola Runfors, Skogsstyrelsen

LifeELMIAS och klimatet. Ola Runfors, Skogsstyrelsen LifeELMIAS och klimatet Ola Runfors, Skogsstyrelsen Klimatproblematiken Växthuseffekten In: Kortvågig strålning (ljus) Växthusgaser (koldioxid, metan, lustgas, vattenånga) Ut: Långvågig värmestrålning

Läs mer

Frågor för klimatanpassning i skogsbruket

Frågor för klimatanpassning i skogsbruket Frågor för klimatanpassning i skogsbruket Carina Keskitalo Professor i statsvetenskap, institutionen för geografi och ekonomisk historia, Umeå universitet, 901 87 Umeå. Tfn 090-786 50 80. Email Carina.Keskitalo@geography.umu.se

Läs mer

Skogsstyrelsens klimatpolicy

Skogsstyrelsens klimatpolicy POLICY 1(5) Datum 2009-11-19 Version 1.0 Skogsstyrelsens klimatpolicy Syfte Denna policy beskriver Skogsstyrelsens slutsatser kring det av människor orsakade klimatproblemet då det gäller klimatförändringens

Läs mer

Informationskampanj till Konsumenter

Informationskampanj till Konsumenter Jordbruksverket Landsbygdsavdelningen 551 82 Jönköping Informationskampanj till Konsumenter - Klimatsmart mat och ursprungsmärkt verktyg för den medvetna konsumenten Sammanfattning... 2 Positiva effekter:...

Läs mer

Slutrapport för projektet Eko- något för dig!

Slutrapport för projektet Eko- något för dig! Slutrapport för projektet Eko- något för dig! 1. Vilket projekt redovisar du? Journalnummer 2009-481 Projektnamn: Kompetensutvecklingsprojekt Ekologisk produktion Eko- något för dig Stödmottagare: Länsstyrelsen

Läs mer

Dialog om framtida miljöersättningar, 9 september

Dialog om framtida miljöersättningar, 9 september 1(5) UNDERLAG Dnr 49-5199/11 2011-08-22 Landsbygdsavdelningen E-post: nyttlandsbygdsprogram@jordbruksverket.se Dialog om framtida miljöersättningar, 9 september Jordbruksverket och Skogsstyrelsen har fått

Läs mer

Nominering - Årets landsbygdsföretagare Med checklista

Nominering - Årets landsbygdsföretagare Med checklista Nominering - Årets landsbygdsföretagare Med checklista Härmed nomineras följande förslag till Årets landsbygdsföretagare. Namn på nominerad företagare eller grupp av företagare: Annie Johansson Kyllesjö

Läs mer

Sammanställning regionala projektledare

Sammanställning regionala projektledare Bilaga 1 till Tre år med Mångfald på slätten (OVR306) Sammanställning regionala projektledare 1. Hur nöjd är du med att arbeta i projektet? Samtliga var nöjda med att ha jobbat i projektet och tycker att

Läs mer

Ren och förmånlig energi nu och i framtiden. UPM skog

Ren och förmånlig energi nu och i framtiden. UPM skog UPM skogsenergi Ren och förmånlig energi nu och i framtiden UPM skog BIObränsler VÄXER I SKOGEN Skogsenergin är förnybar FINLANDS MÅL År 2020 ÄR ATT ANDELEN FÖRNYBAR ENERGI ÄR 38% I EU:s klimat- och energistrategi

Läs mer

Tack så mycket för att ni anordnar denna viktiga konferens.

Tack så mycket för att ni anordnar denna viktiga konferens. Förslag till inledande tal med rubriken Regeringens plan för klimatanpassning vid konferensen Klimatanpassning Sverige 2015 den 23 september 2015. Temat för konferensen är Vem betalar, vem genomför och

Läs mer

Beslutas att Policy för hyggesfritt skogsbruk, version 1.0, ska börja tillämpas fr.o.m. den 15 september 2010.

Beslutas att Policy för hyggesfritt skogsbruk, version 1.0, ska börja tillämpas fr.o.m. den 15 september 2010. PROTOKOLL Nr 111 1(1) Datum 2010-08-19 Närvarande: Monika Stridsman Johan Wester Håkan Wirtén Generaldirektör, beslutande Enhetschef Avdelningschef Handläggare, föredragande Justeras Monika Stridsman 1

Läs mer

Möjliga insatser för ökad produktion clas.fries@skogsstyrelsen.se Tall 80-100 år

Möjliga insatser för ökad produktion clas.fries@skogsstyrelsen.se Tall 80-100 år Möjliga insatser för ökad produktion clas.fries@skogsstyrelsen.se Tall 80-100 år Contortatall 15-20 år Tall 10 år Först en trailer SKA 15 (Skogliga konsekvensanalyser 2015) SKA 15 beskriver skogens utveckling

Läs mer

Intensifiering av Skogsstyrelsens arbete med Skogen i Skolan

Intensifiering av Skogsstyrelsens arbete med Skogen i Skolan Dnr 2011/5611 RAPPORT Intensifiering av Skogsstyrelsens arbete med Skogen i Skolan Projektledare Caroline Wågberg Datum 2012-12-13 Skogsstyrelsen Vallgatan 8 551 83 Jönköping Innehåll 1 Sammanfattning...

Läs mer

Handlingsplan för hur skogsnäringen ska bli mer attraktiv för kvinnor

Handlingsplan för hur skogsnäringen ska bli mer attraktiv för kvinnor Handlingsplan för hur skogsnäringen ska bli mer attraktiv för kvinnor Rapport från SLA Skogs- och Lantarbetsgivareförbundet och SMF Skogsentreprenörerna inom ramen för regeringens Jämställdhetsstrategi

Läs mer

hållbar affärsmodell för framtiden

hållbar affärsmodell för framtiden hållbar affärsmodell för framtiden Vår affärsmodell bygger på det vi tror är rätt i ett långsiktigt perspektiv. Långsiktigheten följer den tradition som Södras medlemmar i generationer har arbetat efter

Läs mer

Nominering - Årets Ungdomssatsning Med checklista

Nominering - Årets Ungdomssatsning Med checklista Nominering - Årets Ungdomssatsning Med checklista Härmed nomineras följande förslag till Årets Ungdomssatsning på Landsbygden. Namn på förslaget: Sixten Journalnummer: 2008-2715 Kontaktperson, (namn, telefonnummer

Läs mer

Skogen och klimatet. Vill du skriva ut dokumetet? Välj A4 liggande! komma samhället till del som substitution för fossila och resurskrävande råvaror.

Skogen och klimatet. Vill du skriva ut dokumetet? Välj A4 liggande! komma samhället till del som substitution för fossila och resurskrävande råvaror. LRF Skogsägarnas Agenda för Skogen och klimatet Vill du skriva ut dokumetet? Välj A4 liggande! LRF Skogsägarna anser att skogen som förnybar resurs har en central roll i den pågående klimat om ställningen

Läs mer

Kommunikationsstrategi för projekt Mera tall

Kommunikationsstrategi för projekt Mera tall Projekt Mera tall 2017-02-07 Sid 1(6) Kommunikationsstrategi för projekt Mera tall 2017-2018 Projektbeställare: Johanna From, Skogsstyrelsen Projektledare:, Skogsstyrelsen Delprojektledare: Ove Arnesson,

Läs mer

Slutrapport för projekt

Slutrapport för projekt Slutrapport för projekt Vänligen notera att slutrapporten och godkännande för att publicera kontaktuppgifterna (sista sidan) ska sändas i original till Länsstyrelsen, dessutom slutrapporten sändas i digital

Läs mer

av projektet Attraktiv logi för turister i NEDA-området Typritningar och mallar för projektering och tillståndsprövning tas fram i projektets regi.

av projektet Attraktiv logi för turister i NEDA-området Typritningar och mallar för projektering och tillståndsprövning tas fram i projektets regi. Utvärdering av projektet Attraktiv logi för turister i NEDA-området Utdrag ur projektbeskrivningen 1. Sammanfattning Det finns stor efterfrågan på logi för turism kopplat till naturupplevelser i Nedre

Läs mer

Skogsstyrelsens arbete efter stormen Gudrun och Per - Seminarium i Ås 2010-02-09 Tema barkborrar

Skogsstyrelsens arbete efter stormen Gudrun och Per - Seminarium i Ås 2010-02-09 Tema barkborrar Skogsstyrelsens arbete efter stormen Gudrun och Per - Seminarium i Ås 2010-02-09 Tema barkborrar Stormar 2005 Stormen Gudrun ca 75 milj. m3sk 2007 Stormen Per ca 16 milj. m3sk 2008 Stormar ca 3 milj. m3sk

Läs mer

Anvisning till slutrapport för projektstöd

Anvisning till slutrapport för projektstöd Anvisning till slutrapport för projektstöd När du har avslutat ditt projekt ska du skriva en slutrapport som beskriver genomförandet och resultatet av projektet. Jordbruksverket kommer att publicera rapporten

Läs mer

Projektplan 2011. -En brandstation för alla. En Brandstation för alla. Linda Granqvist. Antagen av XXX den ÅRMÅNDAG Version Datum

Projektplan 2011. -En brandstation för alla. En Brandstation för alla. Linda Granqvist. Antagen av XXX den ÅRMÅNDAG Version Datum Projektplan 2011 - En Brandstation för alla Linda Granqvist Antagen av XXX den ÅRMÅNDAG Version Datum Bakgrund Räddningstjänsten i Sverige står inför många utmaningar. Ett säkrare och tryggare samhälle,

Läs mer

Klimatförändringar konsekvenser för biobränsleförsörjningen

Klimatförändringar konsekvenser för biobränsleförsörjningen Klimatförändringar konsekvenser för biobränsleförsörjningen Jenny Gode 1 Tänkbara konsekvenser för energisektorn av klimatförändringar Finansiärer: Elforsk, STEM, NV Elforsk rapport 07:39 Huvudförfattare:

Läs mer

Acceleration i företagen på Leia Accelerator

Acceleration i företagen på Leia Accelerator Acceleration i företagen på Leia Accelerator Baserat på enkäter genomförda bland de företag som hyr kontor på Leia Accelerator Sammanställningen är gjord av av Malin Lindberg, Luleå tekniska universitet

Läs mer

Entreprenörer med utländsk bakgrund om kommunal företagsservice. Enkätstudie genomförd av IFS Rådgivning September 2009

Entreprenörer med utländsk bakgrund om kommunal företagsservice. Enkätstudie genomförd av IFS Rådgivning September 2009 Entreprenörer med utländsk bakgrund om kommunal företagsservice Enkätstudie genomförd av IFS Rådgivning September 2009 2 Förord På samma sätt som det svenska samhället genomgår förändring, möter också

Läs mer

ansvaret för friheten?

ansvaret för friheten? Att hitt ätt till V h Att hitta rätt tillsammans Vem har ansvaret för friheten? Ett handslag eller hårdare reglering? Översyn och framtagande av nya nationella skogliga sektorsmål under 2010 och 2011 Regeringsuppdrag

Läs mer

1. Projektnamn MjölkGotland Kompetensutveckling för mjölkföretagare på Gotland

1. Projektnamn MjölkGotland Kompetensutveckling för mjölkföretagare på Gotland Projektplan 2007-12-19. Reviderad version 2008-01-30. 1. Projektnamn MjölkGotland Kompetensutveckling för mjölkföretagare på Gotland 2. Projektidé Mjölkproduktionen har under mycket lång tid varit och

Läs mer

Projektplan. Lönsamhet och attityder steg 2

Projektplan. Lönsamhet och attityder steg 2 Projektplan Lönsamhet och attityder steg 2 Projektperiod 1 december 2013 15 november 2014 Lönsamhet och attityder steg 2 Projektperiod 1 december 2013 15 november 2014 Bakgrundsbeskrivning Ideella föreningen

Läs mer

Slutredovisning Stärka Stockholmsregionens skolor och förskolor i arbetet med miljöfrågor

Slutredovisning Stärka Stockholmsregionens skolor och förskolor i arbetet med miljöfrågor Slutredovisning Stärka Stockholmsregionens skolor och förskolor i arbetet med miljöfrågor Bidragsmottagare Håll Sverige Rent Box 4155, 102 64 Stockholm Tel: 08-505 263 00 Diarienr: LS 1210-1347 Projektredovisning

Läs mer

Åtgärdsprogram för levande skogar

Åtgärdsprogram för levande skogar sprogram för levande skogar Hyggesfritt skogsbruk i Spikbodarna Östersunds kommun Skogens och skogsmarkens värde för biologisk produktion ska skyddas samtidigt som den biologiska mångfalden bevaras samt

Läs mer

Skogspolitik. Motion till riksdagen 2016/17:3172. Förslag till riksdagsbeslut. Motivering. av Jonas Jacobsson Gjörtler m.fl. (M) M132 Kommittémotion

Skogspolitik. Motion till riksdagen 2016/17:3172. Förslag till riksdagsbeslut. Motivering. av Jonas Jacobsson Gjörtler m.fl. (M) M132 Kommittémotion Kommittémotion Motion till riksdagen 2016/17:3172 av Jonas Jacobsson Gjörtler m.fl. (M) Skogspolitik Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om behovet av att

Läs mer

NordGens Miljösamordningsgrupp 2011

NordGens Miljösamordningsgrupp 2011 NordGens Miljösamordningsgrupp 2011 Rapport: Genetisk mångfald en nyckel till motverkan av och anpassning till klimatförändringar Genetisk mångfald en nyckel till motverkan av och anpassning till klimatförändringar

Läs mer

Skogsstyrelsen, Södra Dalarnas distrikt 2009-7553

Skogsstyrelsen, Södra Dalarnas distrikt 2009-7553 Slutrapport vid projektstöd (6) Den här blanketten använder du för att skriva en slutrapport som beskriver genomförandet och resultatet av projektet. Jordbruksverket kommer att publicera rapporten i databasen

Läs mer

Skogsstyrelsens åtgärder för att bidra till att miljömålen nås

Skogsstyrelsens åtgärder för att bidra till att miljömålen nås 1(8) Datum 2016-02-24 Diarienr 2016/335 Skogsstyrelsens åtgärder för att bidra till att miljömålen nås De åtgärder som tas upp i denna åtgärdslista svarar mot regeringsuppdraget om att bistå Miljömålsrådet

Läs mer

Slutrapport för projektet Mera Grönt

Slutrapport för projektet Mera Grönt Slutrapport för projektet Mera Grönt 1. Vilket projekt redovisar du? Journalnummer 2009-1061 Projektnamn: Kompetensutvecklingsprojekt Trädgård Dalarna-Gävleborg Mera Grönt Stödmottagare: Länsstyrelsen

Läs mer

Skogens och skogsbrukets klimatanpassning verktyg för beslutsstöd och visualisering. Sammanställning av grupparbeten

Skogens och skogsbrukets klimatanpassning verktyg för beslutsstöd och visualisering. Sammanställning av grupparbeten Skogens och skogsbrukets klimatanpassning verktyg för beslutsstöd och visualisering Stockholm Waterfront Congress Centre 22 november 2012 Sammanställning av grupparbeten Mistra-SWECIA, som är ett tvärvetenskapligt

Läs mer

Återrapportering av ekonomiskt stöd till lokalt brottsförebyggande projekt

Återrapportering av ekonomiskt stöd till lokalt brottsförebyggande projekt Återrapportering av ekonomiskt stöd till lokalt brottsförebyggande projekt Det sker mycket brottsförebyggande arbete runtom i landet, både som projekt och i den löpande verksamheten. Några av dessa insatser

Läs mer

Mänskliga rättigheter inom folkbildningen 2014

Mänskliga rättigheter inom folkbildningen 2014 Mänskliga rättigheter inom folkbildningen 2014 www.folkbildningsradet.se Sammanfattning Regeringen beslutade i mars 2014 att avsätta 1 miljon kronor för att folkhögskolor och studieförbund ska stärka kunskaperna

Läs mer

Enkelt att ta ansvar FSC -anpassad avverkning

Enkelt att ta ansvar FSC -anpassad avverkning Enkelt att ta ansvar FSC -anpassad avverkning Sveaskog skapar värden för framtiden Sveaskog är Sveriges största skogsägare. Vi fokuserar på att utveckla skogens alla värden. Vi vill öka användningen av

Läs mer

Kommunikationsplan för Översiktsplan

Kommunikationsplan för Översiktsplan Kommunikationsplan för Översiktsplan Projektbeställare Kommunstyrelsen, genom Kent Gullberg (SBF-chef) Projektledare Charlotte Hedlund Datum 2015-12-01 Version 1.0 Projekt-, ärendenr. Dnr KS 2014/0321-212

Läs mer

Projekt Insektsbekämpning 2011

Projekt Insektsbekämpning 2011 PROJEKTPLAN 2011-01-01-2011-12-31 Projekt Insektsbekämpning 2011 Versionshantering Versionsnr Datum Ändring och orsak Ansvarig 1 8 mars Ny projektplan LGE 2 9 mars Justering i budget LGE 3 Projektägare

Läs mer

Artikel 15, Rådgivningstjänster samt företagslednings- och avbytartjänster inom jordbruket

Artikel 15, Rådgivningstjänster samt företagslednings- och avbytartjänster inom jordbruket Artikel 15, Rådgivningstjänster samt företagslednings- och avbytartjänster inom jordbruket Innehållsförteckning Artikel 15, Rådgivningstjänster samt företagslednings- och avbytartjänster inom jordbruket...

Läs mer

Rådgivning inom projektet Klimatanpassat skogsbruk och vatten

Rådgivning inom projektet Klimatanpassat skogsbruk och vatten RÅDGIVNINGSKVITTO 1(7) Datum 2014-02-21 Ärendenr R 390-2014 Stefan Eklund Stockholms distrikt Galgbacksvägen 5, 18630 VALLENTUNA stefan.eklund@skogsstyrelsen.se 08-51451462 Värmdö-Evlinge fast ägare för.

Läs mer

Så skyddas värdefull skog den nationella strategin för formellt skydd av skog

Så skyddas värdefull skog den nationella strategin för formellt skydd av skog Så skyddas värdefull skog den nationella strategin för formellt skydd av skog Beställningar Ordertel: 08-505 933 40 Orderfax: 08-505 933 99 E-post: natur@cm.se Postadress: CM-Gruppen, Box 110 93, 161 11

Läs mer

Slutrapport Bilaga 4. Projekt Journalnummer 2011-3220, Lärsemester Osby Lärsemesterförening

Slutrapport Bilaga 4. Projekt Journalnummer 2011-3220, Lärsemester Osby Lärsemesterförening Slutrapport Bilaga 4 Projekt Journalnummer 2011-3220, Lärsemester Osby Lärsemesterförening Kontaktpersoner Anders Nilsson OsbyNova AB Box 171 283 23 Osby 0479-528 120, 0709-31 81 20 osbynova@osby.se Lars-Åke

Läs mer

Projektrapport för projektet: Att öka läsförståelsen i Södra skolområdet

Projektrapport för projektet: Att öka läsförståelsen i Södra skolområdet Projektrapport för projektet: Att öka läsförståelsen i Södra skolområdet Jenny Darmell Förstelärare Sjuntorpskolan 4-9 Bakgrund Beskrivning av uppdraget Områdeschefen har utifrån de resultat som finns,

Läs mer

Villkor för genomförande av aktiviteter för kompetensutveckling inom landsbygdsprogrammet

Villkor för genomförande av aktiviteter för kompetensutveckling inom landsbygdsprogrammet 1 (7) Juli 2011 Detta dokument gäller i: Stockholms län Uppsala län Södermanlands län Örebro län Västmanlands län Villkor för genomförande av aktiviteter för kompetensutveckling inom landsbygdsprogrammet

Läs mer

Skogsstrategi Arvika kommun

Skogsstrategi Arvika kommun Skogsstrategi Arvika kommun Skogsstrategi för Arvika kommun Arvika kommuns skogsinnehav ska skötas med målsättningen att ha en hög och uthållig avkastning. Skogsbruket ska ta stor hänsyn till skogarnas

Läs mer

Projektplan Ramprojekt för Vatten på Gotland projektledning och kommunikation

Projektplan Ramprojekt för Vatten på Gotland projektledning och kommunikation Projektplan Ramprojekt för Vatten på Gotland projektledning och kommunikation Sammanfattning av projektet Projektet Ramprojekt för Vatten på Gotland projektledning och kommunikation är ett ramprojekt för

Läs mer

Ökad lönsamhet genom ökad tillväxt! Foto: Sidney Jämthagen

Ökad lönsamhet genom ökad tillväxt! Foto: Sidney Jämthagen Ökad lönsamhet genom ökad tillväxt! Foto: Sidney Jämthagen Ökad lönsamhet genom ökad skogstillväxt Vad är Kraftsamling Skog? Föryngring i Kraftsamling Skog Effekter av Kraftsamling Skog Fria funderingar

Läs mer

ABCD-projektets roll i klimatpolitiken

ABCD-projektets roll i klimatpolitiken ABCD-projektets roll i klimatpolitiken Skogens roll i klimatpolitiken Innehåll: De första klimatpropositionerna avvaktande hållning till skogens som kolsänka Vision 2050 förändrade behov ger nya initiativ

Läs mer

Projektrapport och utvärdering av projekt Gymnasiearbete med kommunal inriktning

Projektrapport och utvärdering av projekt Gymnasiearbete med kommunal inriktning Rapport 2015-05-19 Projektrapport och utvärdering av projekt Gymnasiearbete med kommunal inriktning KS 2013/0967 Resultatet av projekt Gymnasiearbete med kommunal inriktning rapporterades till projektgrupp

Läs mer

Projektplan för Utveckla Kilsbergskanten

Projektplan för Utveckla Kilsbergskanten 1 Projektplan för Utveckla Kilsbergskanten 1. Projektnamn Den 1 juni 2009 beslöt LAG Mellansjölandet att bevilja oss ett projektstöd för att arrangera besökshelgen Upplev Kilsbergskanten (LAG:s dnr M2009-0095,

Läs mer

1 (5) Verksamhetsplan 2012

1 (5) Verksamhetsplan 2012 1 (5) Verksamhetsplan 2012 CSR Västsverige ger medlemmar ökad konkurrenskraft genom att omsätta kunskap i konkret handling. CSR Västsverige utvecklar och sprider verktyg och kompetens kring betydelsen

Läs mer

Hej! Här kommer rådgivningskvittot digitalt. Jag skickar brochyr också men de kommer med post nästa vecka.

Hej! Här kommer rådgivningskvittot digitalt. Jag skickar brochyr också men de kommer med post nästa vecka. Stockholms distrikt Stefan Eklund Galgbacksvägen 5, 18630 VALLENTUNA stefan.eklund@skogsstyrelsen.se Tfn 08-51451462 Fastighet VÄRMDÖ-EVLINGE 9:1 Kommun Värmdö Församling Värmdö Kopia för kännedom 1(2)

Läs mer

Klimatstrategi för Västra Götaland. hur vi tillsammans skapar hållbar tillväxt.

Klimatstrategi för Västra Götaland. hur vi tillsammans skapar hållbar tillväxt. Klimatstrategi för Västra Götaland. hur vi tillsammans skapar hållbar tillväxt. VILKEN OMVÄLVANDE TID OCH VILKEN FANTASTISK VÄRLD! Filmer, böcker och rapporter om klimatförändringarna är våra ständiga

Läs mer

Slutrapport projektet YouTube, Twitter och Google för seniorer

Slutrapport projektet YouTube, Twitter och Google för seniorer Föreningen Kulturstorm Rådhusesplanaden 10-12 903 28 Umeå Slutrapport projektet YouTube, Twitter och Google för seniorer 1. Projektbeskrivning Idén med projektet är att introducera internet på ett lekfullt

Läs mer

PM angående 10-årsdagen av stormen Gudrun och hur erfarenheterna av stormen har påverkat skogsbruket

PM angående 10-årsdagen av stormen Gudrun och hur erfarenheterna av stormen har påverkat skogsbruket Datum 2014-12-15 1(5) Skogsenheten Jonas Bergqvist jonas.bergqvist@skogsstyrelsen.se Tfn 036-35 93 25 PM angående 10-årsdagen av stormen Gudrun och hur erfarenheterna av stormen har påverkat skogsbruket

Läs mer

Dövas Afrika Missions utvecklingsprojekt 2016-2017

Dövas Afrika Missions utvecklingsprojekt 2016-2017 Denna projektplan är uppdaterad 29/1 2015 och beslutad av styrelsen 14/2 2015 //BO Dövas Afrika Missions utvecklingsprojekt 2016-2017 Projektnamn: Mötesplats- Tanzania/Sverige Projektägare Dövas Afrikamission

Läs mer

INFLYTANDE PROJEKTET. unga i kulturplanerna

INFLYTANDE PROJEKTET. unga i kulturplanerna INFLYTANDE PROJEKTET unga i kulturplanerna Östergötland 2012 Det här samarbetet handlar om att unga, som det pratas om och planeras för i kulturplanerna, själva ska få komma till tals. Att deras idéer

Läs mer

Utvärdering av projekt Informationsmaterial vattenverksamheter. Här placerar du in din bild

Utvärdering av projekt Informationsmaterial vattenverksamheter. Här placerar du in din bild Utvärdering av projekt Informationsmaterial vattenverksamheter Här placerar du in din bild Januari 2011 Bild framsida Foto Länsstyrelsen Värmland Huvudmän Länsstyrelserna, Naturvårdsverket och Socialstyrelsen

Läs mer

Obs! Börja med att mejla in din ansökan. När den bedöms som komplett av LEADER-kontoret, skickar du den undertecknad per post.

Obs! Börja med att mejla in din ansökan. När den bedöms som komplett av LEADER-kontoret, skickar du den undertecknad per post. Projektplan - del 2 LEADER Ranrike Norra Bohuslän Diarienummer: (ifylls av kansliet) Obs! Börja med att mejla in din ansökan. När den bedöms som komplett av LEADER-kontoret, skickar du den undertecknad

Läs mer

Lokalt projekt www.hogg.se 1 jan 2009 30 juni 2011

Lokalt projekt www.hogg.se 1 jan 2009 30 juni 2011 www.hogg.se Lokalt projekt www.hogg.se 1 jan 2009 30 juni 2011 Kontakt: Skogsstyrelsen Norra Dalarnas distrikt Projektledare: Susanne Pihiven Tfn: 0250 59 51 09, E-post: susanne.pihiven@skogsstyrelsen.se

Läs mer

Hur ska kommuner, landsting & regioner attrahera framtidens ekonomer? En rapport från SKTF. Samtal pågår. men dialogen kan förbättras!

Hur ska kommuner, landsting & regioner attrahera framtidens ekonomer? En rapport från SKTF. Samtal pågår. men dialogen kan förbättras! Hur ska kommuner, landsting & regioner attrahera framtidens ekonomer? En rapport från SKTF Samtal pågår men dialogen kan förbättras! En undersökning kring hur ekonomer uppfattar sin situation angående

Läs mer

Diplomerad chefsutbildning Att leda med kommunikation

Diplomerad chefsutbildning Att leda med kommunikation Diplomerad chefsutbildning Att leda med kommunikation Längd: Utbildningen omfattar två dagar (internat) samt tre fristående dagar. Datum: 17-18 augusti, 24 september, 22 oktober samt 14 januari 2016. Ort

Läs mer

GÄLLANDE MODELLSKOLAN MALMÖ NYA LATINSKOLA - EN SKOLA FÖR HÅLLBAR UTVECKLING

GÄLLANDE MODELLSKOLAN MALMÖ NYA LATINSKOLA - EN SKOLA FÖR HÅLLBAR UTVECKLING AVSIKTSFÖRKLARING GÄLLANDE MODELLSKOLAN MALMÖ NYA LATINSKOLA - EN SKOLA FÖR HÅLLBAR UTVECKLING Utbildningsförvaltningen i Malmö stad, Malmö högskola och Naturskyddsföreningen har idag undertecknat denna

Läs mer

Skogsbruk minskar koldioxidutsläppen så länge träet ersätter annat

Skogsbruk minskar koldioxidutsläppen så länge träet ersätter annat Skogsbruk minskar koldioxidutsläppen så länge träet ersätter annat är det för klimatet, säger Skogsindustrierna. Men det gäller bara så länge träet gör att vi minskar användningen av fossil energi, enligt

Läs mer

Skogens möjligheter och utmaningar med ett förändrat klimat

Skogens möjligheter och utmaningar med ett förändrat klimat Skogens möjligheter och utmaningar med ett förändrat klimat Lars Sängstuvall 120509 Bergviks markinnehav i centrala Sverige Drygt 8% av Sveriges totala produktiva skogsmark Avverkning > 6 miljoner m3fub

Läs mer

Skogspolitik. (ur Okända djur Text: Beppe Wolgers, Musik: Olle Adolphson)

Skogspolitik. (ur Okända djur Text: Beppe Wolgers, Musik: Olle Adolphson) DET HÄR GÖR VI Vilka är vi? Skogsstyrelsen är en statlig myndighet för frågor som rör skog. Vi är en lokalt förankrad myndighet vilket innebär att vi har kunskap om det område där du bor och de specifika

Läs mer

Under hösten 2011 och våren 2012 har Det företagsamma Värmland genomfört sju olika typer av aktiviteter inom ramen för projektet.

Under hösten 2011 och våren 2012 har Det företagsamma Värmland genomfört sju olika typer av aktiviteter inom ramen för projektet. Under hösten 2011 och våren 2012 har Det företagsamma Värmland genomfört sju olika typer av aktiviteter inom ramen för projektet. Aktiviteterna är genomförda i olika omfattning i samtliga av Värmlands

Läs mer

Skogsbruket som praktisk klimatförvaltare

Skogsbruket som praktisk klimatförvaltare Skogsbruket som praktisk klimatförvaltare Bo Karlsson, Skogforsk Till stor del baserat på material från Göran Örlander, Södra Jordbrukets roll som klimatförvaltare Biomassaproduktionsom exempel på samspel

Läs mer

Effektrapport. Rasmus Ornstein Fredlund

Effektrapport. Rasmus Ornstein Fredlund 2014 Effektrapport Rasmus Ornstein Fredlund Om Mattecentrum Mattecentrum grundades 2008 av Johan Wendt, som är utbildad civilingenjör på Lunds Tekniska Högskola. Genom en personligt upplevd händelse, då

Läs mer

PEFC Skogscertifiering. Vi tar ansvar i skogen

PEFC Skogscertifiering. Vi tar ansvar i skogen PEFC Skogscertifiering Vi tar ansvar i skogen Det är en bra känsla att vara certifierad, dels miljömässigt för att det känns bra i hjärtat, men också ekonomiskt för att vi får mer betalt för virket. BIRGITTA

Läs mer

Nominering - Årets Miljösatsning Med checklista

Nominering - Årets Miljösatsning Med checklista Nominering - Årets Miljösatsning Med checklista Härmed nomineras följande förslag till Årets Miljösatsning på Landsbygden. Namn på förslaget: Sju Gårdars mjölk Journalnummer: 2008-6160 Kontaktperson, (namn,

Läs mer

SVERIGEDEMOKRATISKT INRIKTNINGSPROGRAM FÖR ENERGIPOLITIK

SVERIGEDEMOKRATISKT INRIKTNINGSPROGRAM FÖR ENERGIPOLITIK SVERIGEDEMOKRATISKT INRIKTNINGSPROGRAM FÖR ENERGIPOLITIK Antogs av Landsdagarna 2011. Tryckversion 2.0-2014-03-04 VISION För att Sverige ska kunna upprätthålla en hög internationell konkurrenskraft och

Läs mer

Nominering - årets miljösatsning Med checklista

Nominering - årets miljösatsning Med checklista Nominering - årets miljösatsning Med checklista Härmed nomineras följande förslag till årets miljösatsning på landsbygden. Namn på förslaget: Energieffektivisering i landsbygdsbutiker i Örebro län Journalnummer:

Läs mer

Slutrapport. Projektet - Grönare värme med vatten, Projekt nr

Slutrapport. Projektet - Grönare värme med vatten, Projekt nr Slutrapport Projektet - Grönare värme med vatten, Projekt nr 31789-1 Företag/organisation Energikontoret i Mälardalen AB Postadress Portgatan 3 Postnummer/Ort 633 42 ESKILSTUNA Projektledare (förnamn,

Läs mer

Erik Petré, Häradsallmänningarnas förbund, Christian Rimpi, Jokkmokks allmänning, Malin Sahlin, Naturskyddsföreningen. Erik Sollander, Carl Appelqvist

Erik Petré, Häradsallmänningarnas förbund, Christian Rimpi, Jokkmokks allmänning, Malin Sahlin, Naturskyddsföreningen. Erik Sollander, Carl Appelqvist MINNESANTECKNINGAR 1(5) Datum 2017-03-23 Diarienr 2017/824 Tid: 2017-03-16 Plats: Deltagare: WTC, Stockholm Ordf: Dan Rydberg Skogsstyrelsen, Tommy Nilsson Sveaskog, Linda Eriksson Skogsindustrierna, Karin

Läs mer

STRATEGISKA ARBETE MOT 2025

STRATEGISKA ARBETE MOT 2025 SVENSK SIMIDROTTS STRATEGISKA ARBETE MOT 2025 1 SVENSK SIMIDROTTS STRATEGISKA ARBETE MOT 2025 2 SVENSK SIMIDROTTS STRATEGISKA ARBETE MOT 2025 INNEHÅLL 3 INLEDNING 4 BÖRJA MED EN NULÄGESANALYS 6 SÄTT DET

Läs mer

Slutrapport för Projektet Stödja barn och unga på nätet.

Slutrapport för Projektet Stödja barn och unga på nätet. Slutrapport för Projektet Stödja barn och unga på nätet. Innehåll: 1. Inledning. 2. Projektbeskrivning. 3. Mål och syfte. 4. Utvärdering av resultaten och projektet. 5. Kort sammanfattning av våra synpunkter

Läs mer

Om att arbeta för ett rikt odlingslandskap med ett förändrat landsbygdsprogram

Om att arbeta för ett rikt odlingslandskap med ett förändrat landsbygdsprogram Om att arbeta för ett rikt odlingslandskap med ett förändrat landsbygdsprogram Missade att meddela att ni är varmt välkomna på Jordbruksverkets miljömålsseminarium den 10-11 november i Stockholm. Mer information

Läs mer

Projekt: Uppstart Giftsamverkan Skåne Inledning, syfte och mål

Projekt: Uppstart Giftsamverkan Skåne Inledning, syfte och mål Projekt: Uppstart Giftsamverkan Skåne Inledning, syfte och mål Kemikalieproduktionen i världen ökar kraftigt. På cirka 50 år har den ökat från under tio miljoner ton till över 400 miljoner ton per år.

Läs mer

Nominering Årets Leader

Nominering Årets Leader Nominering Årets Leader Härmed nomineras följande förslag till Årets Leader. Namn på förslaget: 321:an Journalnummer: 20093696 Kontaktperson, (namn, telefonnummer och epostadress) i det nominerade förslaget:

Läs mer

1. Vad anser du att det innebär att kursen heter hållbart familjeskogsbruk? Vad ska en sådan kurs innehålla?

1. Vad anser du att det innebär att kursen heter hållbart familjeskogsbruk? Vad ska en sådan kurs innehålla? Frågeställningar kring hållbart 1. Vad anser du att det innebär att kursen heter hållbart familjeskogsbruk? Vad ska en sådan kurs innehålla? 2. Är hållbarhetsbegreppet något som vi ska arbeta med? Hur

Läs mer

Slutrapport för öppet hus i Ljustorp

Slutrapport för öppet hus i Ljustorp Sid1/6 Slutrapport för öppet hus i Ljustorp 1. Vilket projekt? Utökning av öppet hus i Ljustorp Paraplyprojekt under byutveckling Projektägare: Ljustorp socken ek förening 2. Vilka personer kan svara på

Läs mer

Projektstyrningsprocessen i VärNa

Projektstyrningsprocessen i VärNa 1 Ver 1 Projektstyrningsprocessen i VärNa 2. FÖRDJUPADE ANALYSER Orsaksanalys Struktur Verksamhet/organisation Målgrupp 1. PROBLEM- INVENTERING Scanning Struktur Verksamhet/organisation Målgrupp 3. FÖRÄNDRINGS-

Läs mer

Företagarens vardag 2014

Företagarens vardag 2014 En rapport om de viktigaste frågorna för svenska företagare nu och framöver. Företagarens vardag 2014 3 av 10 Många företagare tycker att det har blivit svårare att driva företag under de senaste fyra

Läs mer

Skogens klimatnytta. - Seminarium om skogens roll i klimatarbetet. KSLA, 24 november 2014 Erik Eriksson, Energimyndigheten

Skogens klimatnytta. - Seminarium om skogens roll i klimatarbetet. KSLA, 24 november 2014 Erik Eriksson, Energimyndigheten Skogens klimatnytta - Seminarium om skogens roll i klimatarbetet. KSLA, 24 november 2014 Erik Eriksson, Energimyndigheten Varför är skogen viktig i klimatarbetet? Vad kan skogen bidra med? Internationella

Läs mer

Ett kompetensutvecklingsprojekt för skånska småföretag

Ett kompetensutvecklingsprojekt för skånska småföretag Ett kompetensutvecklingsprojekt för skånska småföretag iværksætterpixi_svensk.indd 1 29-02-2008 11:47:37 iværksætterpixi_svensk.indd 2 29-02-2008 11:48:31 Innehåll Kompetenta 5 Kompetenta metod 7 Kompetenta

Läs mer

I denna folder presenteras kortfattat projektets

I denna folder presenteras kortfattat projektets Det går att minska de omfattande betesskadorna på tall. Det går också att öka andelen tall i skogen. Och det går att göra genom ökad samverkan mellan jägare och skogsägare, något som båda grupperna tjänar

Läs mer

Ett lyft för ditt skogsägande. Förvaltningsavtal

Ett lyft för ditt skogsägande. Förvaltningsavtal Ett lyft för ditt skogsägande. Förvaltningsavtal Förvaltningsavtal både tryggt, enkelt och utvecklande En överenskommelse som säkerställer att din skog sköts på bästa sätt, både ekonomiskt och miljömässigt.

Läs mer

IDROTTSPOLITISKT PROGRAM FÖR ESLÖVS KOMMUN. Antaget av kommunstyrelsen 2013-10-01, att gälla från och med 2014-01-01

IDROTTSPOLITISKT PROGRAM FÖR ESLÖVS KOMMUN. Antaget av kommunstyrelsen 2013-10-01, att gälla från och med 2014-01-01 IDROTTSPOLITISKT PROGRAM FÖR ESLÖVS KOMMUN Antaget av kommunstyrelsen 2013-10-01, att gälla från och med 2014-01-01 Idrotten spelar en central roll för Eslöv. Med en lång tradition av ett rikt föreningsliv

Läs mer