Kompetensutvecklingsprojekt Skogsbruk i ett förändrat klimat

Transkript

1 Dnr 2010/4929 Projektet i korthet Kompetensutvecklingsprojekt Skogsbruk i ett förändrat klimat

2 Projektbeställare Johanna From Projektledare Anette Arvidsson Projektgrupp Anna Möller Rickard Åman Ing-Marie Axelsson Gun-Marie Bäckström Åsa Roos Maria Nordström Lars Dahlén Linda Jakobsson Koordinatörer/delprojektledare Karin Palmgren Erik Henriksson Lisa Classon Ulf Eriksson Karin Hofstedt Samuel Johansson Anna Petersson Sakkunniga Lars-Göran Eriksson Ulf Olsson Lars Karlsson Clas Fries Hillevi Eriksson Datum Skogsstyrelsen Vallgatan Jönköping

3 Innehåll 1 Sammanfattning Syfte och bakgrund Genomförande Mål och resultat Effektmål Omfattningsmål Resultatmål Vad händer efter projektets slut? Vad har vi lärt oss? Vilken effekt har projektet på lång sikt? Mer läsning... 5

4 1 Sammanfattning Projektets syfte var att öka medvetenheten om klimatförändringarnas inverkan på skogsbruket och vilka risker och möjligheter det medför, samt att visa på och motivera till klimatanpassade skogsbruksåtgärder. Detta skedde genom rådgivning, kurser och skogsträffar Projektet har uppfyllt nära nog samtliga uppsatta mål. Totalt nåddes drygt deltagare i de olika aktiviteterna % av deltagarna uppgav efter genomförd aktivitet att de har utfört eller avser att utföra klimatanpassade åtgärder i sin skog. Projektet har bidragit till att lyfta behovet av klimatanpassning och också hjälpt till att visa att det finns möjlighet att påverka och anpassa brukandet av skogen för att stå bättre rustad för framtiden. Klimatanpassning ett är angeläget och aktuellt ämne och skogsägarna är mottagliga för budskapet. Det finns ett fortsatt behov av kompetensutveckling inom området. 2 Syfte och bakgrund Skogsbruket hör till de sektorer i det svenska samhället som kommer att få påtagligt ändrade förutsättningar på grund av förändringar i klimatet. Detta innebär dels risker som måste hanteras, dels möjligheter som bör tas tillvara. Den brukade skogen hjälper oss att bromsa en klimatförändring, eftersom den levererar hållbart producerade biobränslen som ersätter fossila bränslen och energisnåla material av trä som ersätter energikrävande byggmaterial. Samtidigt får inte insatser för ökad skogsproduktion leda till att skogens mångfald hotas. Den ökade skaderisken som klimatförändringarna för med sig kan reduceras och de ökade tillväxtmöjligheterna kan tas till vara genom strategiska val vid brukandet av skogen. Det är därför angeläget att skogsägare och andra verksamma i skogen är medvetna om hur klimatförändringarna påverkar skogen på kort och lång sikt och har god kunskap om hur skogsbruket kan anpassas. Detta för att motivera till anpassade åtgärder i skogen som gör att skogssektorn är bättre rustad för att möta och motverka klimatförändringarna. Projektet syftade till att: Öka medvetenheten om hur klimatet förändras och vad det innebär för skogsbruket. Visa på anpassade åtgärder för att möta och motverka klimatförändringarna. Motivera/stimulera till anpassningar i skogen. Motverka risk för skador på miljövärden vid ökad produktion. 1

5 3 Genomförande Kärnan i projektet har varit individuell rådgivning, kurser och skogsträffar. Aktiviteterna har varit spridda över hela landet och genomförts av Skogsstyrelsens distriktspersonal med stöd av våra egna ämnesspecialister eller anlitade sakkunniga föreläsare. Som en röd tråd genom alla aktiviteter i projektet fanns en obligatorisk gemensam grund. Den kan summeras i följande punkter: Hur kommer klimatet förändras och vad innebär det för skogsbruket? Anpassade åtgärder i skogsbruket för att minska riskerna och mota klimatförändringarna. Ta vara på ökad möjlighet till skogsproduktion och samtidigt ta hänsyn till skogens miljövärden Klimatanpassning med fastighetsperspektiv Med den gemensamma grunden som bas arbetade vi med olika teman i aktiviteterna. De utvalda ämnena anses vara de områden där man kan se att förändringar i skogsbrukets åtgärder har särskilt stor betydelse för att möta och mota klimatförändringen, till exempel föryngring. Distrikten som genomförde aktiviteterna fick fritt välja vilka teman som skulle tas upp utifrån sin bedömning av förutsättningar och behov i området. Den individuella rådgivningen har genomförts i fält eller vid ett möte inomhus med deltagaren. Efter rådgivningen upprättades ett rådgivningskvitto som skickades till deltagaren. Totalt genomfördes drygt rådgivningar. Det var önskvärt att få med flera av delägarna vid rådgivningen, eftersom det är en fördel om samma budskap når de som ska ta gemensamma beslut för fastighetens skötsel. 149 kurser genomfördes totalt i projektet. För huvuddelen av kurserna förlades en del av tiden till förevisningspunkter i fält. Mot slutet av projekttiden blev det relativt vanligt att genomföra endagskurser i form av buss- och båtutflykter, som ett sätt att erbjuda tilltalande aktiviteter med lärande under lättsamma former. På några distrikt provade man också att arrangera tvådagarskurser i samverkan med andra projekts aktiviteter och fick gott gensvar i form av många deltagare. Skogsträffarna genomfördes i fält eller inomhus. Totalt arrangerades 340 träffar. Målgrupp för projektet var Verksamma i skogen, vilket innefattar skogsägare med närmast anhöriga, yrkesverksamma i skogen och andra som berörs av skog i sin verksamhet. Det vill säga personer som har stor inverkan på besluten för skogsfastigheterna. Den helt övervägande andelen av deltagarna, 87 %, har varit skogsägare eller anhörig till skogsägare. Kvinnor har varit en prioriterad grupp då de ofta är underrepresenterade i kompetensutvecklingsaktiviteter, i relation till hur stor andel av våra skogsägare som är kvinnor. Andelen kvinnliga skogsägare i Sverige är 38 %. Andelen 2

6 kvinnliga deltagare i projektet var 25 %. Det hade varit önskvärt med högre andel kvinnor bland våra deltagare. Yrkesverksamma var en annan prioriterad nyckelgrupp som har stor betydelse genom sin inverkan som rådgivare till skogsägare eller genomförare av åtgärder. Drygt 6 % av deltagarna var yrkesverksamma. Det är svårt att nå denna målgrupp eftersom de är hårt tidspressade. För denna grupp anordnades det framför allt skogsträffar, som är den kortare aktivitetstypen. Aktiviteterna marknadsfördes genom annonser i Skogseko och externa media, via riktade utskick och samarbete med skogliga nätverk/aktörer. För rådgivningen rekryterades deltagarna också via intresseanmälan i samband med gruppaktiviteter i projektet, och många hörde även av sig på eget initiativ. 4 Mål och resultat Enligt utvärderingarna har vi nått fram med budskapen i projektet. Flertalet av deltagarna säger sig ha fått ny kunskap om klimatanpassning av skogsbruket och har i hög grad påverkats att klimatanpassa åtgärder i skogen. De är också mycket nöjda med genomförandet av aktiviteterna. 4.1 Effektmål 88 % av dem som deltagit i rådgivning och 74 % av dem som deltagit i en kurs angav att deltagandet hade påverkat antingen att en skoglig åtgärd hade utförts, eller hur den hade utförts. Målet var 80 % för båda aktiviteterna. 85 % av dem som deltagit i rådgivning och 72 % av dem som deltagit i en kurs angav att deltagandet hade påverkat till klimatanpassning vid en utförd skoglig åtgärd. Här var målet 60 % för båda aktiviteterna. Exempel på åtgärder är trädslagsval vid föryngring, beståndsvård eller anläggning av skogsbilväg. Det sista effektmålet var att 80 % av deltagarna skulle ange att aktiviteten hade bidragit till att man i högre grad beaktade klimatanpassning vid skogliga åtgärder. Resultatet blev 88 % för rådgivning, 81 % för kurser och 78 % för skogsträffar. Det är värt att notera att effektmål alltid är svåra att mäta i den här typen av projekt, och effekterna kan komma att uppfyllas långt efter aktivitetens genomförande genomfördes en studie av Stockholm Environment Institute för att undersöka skogsägares inställning till klimatförändringarna och klimatanpassningar i sitt brukande av skogen. Hälften av skogsägarna som tillfrågades var tidigare deltagare i Skogsbruk i ett förändrat klimat och Skogsstyrelsens andra klimatprojekt Skogsägaren och klimatet. Preliminära resultat visade att de skogsägare som deltagit i våra kompetensutvecklingsprojekt hade en större tilltro till sin förmåga att påverka genom att göra anpassningar i skogsbruket och var också mer benägna att konkret klimatanpassa sina skogliga åtgärder. 3

7 4.2 Omfattningsmål Omfattningsmål Antal deltagare i Individuell Rådgivning Mål Utfall Måluppfyllelse % Antal deltagare i Kurser % Antal deltagare i Skogsträffar Sammanlagd skogsmarksareal ägd av deltagare som är enskilda skogsägare % ha prod. skogsmark ha 197 % 4.3 Resultatmål Projektets resultatmål var att 80 % av deltagarna skulle uppge att de fått nya kunskaper eller insikter, och 90 % att de var nöjda med aktiviteten. Resultatmål Fått nya kunskaper eller insikter Rådgivning Kurs Skogsträff 86 % 92 % 83 % Nöjd med aktiviteten 96 % 100 % 93% Framgångarna i projektet bidrar övergripande till att via kompetensutveckling i skogsbruket stärka konkurrenskraften och bidra till att uppfylla Landsbygdspolitiken. Det bidrar också till att uppfylla ambitionerna i skogspolitiken och Skogsstyrelsens klimatpolicy, samt indirekt till miljökvalitetsmålen. 5 Vad händer efter projektets slut? 5.1 Vad har vi lärt oss? Några punkter som kan vara till nytta vid planering av liknande projekt: Det är viktigt att det i organisationen finns projektstöd tillgängligt hela vägen från upprättande av ansökan/projektplan till genomförande och avslut av projekt. Planera utvärderingen parallellt med utformning av mål i projektplanen. Ange alltid ett konkret måltal om ambitionen är att nå olika delmålgrupper, t.ex. kvinnor. Satsa rejält med tid i uppstarten! Se till att säkra att nyckelresurser som sakkunniga har tid avsatt vid uppstart. Instruktioner/information/stödmaterial etc. ska finnas framtaget i god tid 4

8 innan planering av aktiviteter ska påbörjas. Förankra projektets syfte och budskapet hos rådgivarna på distrikt. Underhåll/säkra kvalitén i budskapet genom återkommande kalibreringar för rådgivarna. Konkurrensen om deltagarnas tid är hård. Verka för strategisk och välplanerad marknadsföring med stöd av kommunikationsspecialister. Det lönar sig att lägga energi på målgruppsinriktade, genomtänkta och lockande inbjudningar. Det verkar också som att det krävs en extra krydda vid utformning av aktiviteter för att locka deltagare, till exempel busstur till försökspark. Individuell rådgivning underlättas och ger förmodligen mest utbyte om deltagaren tidigare varit med i någon av klimatkurserna eller skogsträffarna. Verka för samverkan mellan distrikt både i genomförande och utbyte av idéer och erfarenheter. Effektivare, roligare arbete med bra stöd från varandra. Det har varit en stor fördel att ha ett flerårigt projekt. Det är en lång uppstartsfas och även avslutningsarbetet är tidskrävande. 5.2 Vilken effekt har projektet på lång sikt? Klimatförändringen och behovet av klimatanpassning är ett fortsatt aktuellt ämne och intresset för att lära sig mer kommer förmodligen att öka i takt med att skogsbruket drabbas av stormar, insektsangrepp och andra klimatrelaterade problem. Förhoppningsvis ges möjlighet att via framtida projekt jobba vidare med kompetensutveckling kring denna fråga. Skogspolitiken, som för skogsbruket innebär en stor grad av självständighet men också stort ansvar, kräver god kunskap hos aktörerna i skogen för att de ska kunna agera på ett klokt sätt. Den ökade kunskapen och ändrade attityden hos skogsägare och yrkesverksamma kommer att innebära framsteg för både samhällets och myndighetens målsättningar och ambitioner för ett klimatanpassat skogsbruk. Det kommer att underlätta en fortsatt utveckling mot ett anpassat hållbart skogsbruk. Den ökade kunskapsnivån och förståelsen för behovet av klimatanpassning underlättar kommande kontakter med skogsägare och yrkesverksamma. Enligt utvärderingen har deltagarna i stor utsträckning tagit till sig budskapet i projektet om behovet av att minska riskerna men också se möjligheterna att producera mer virke genom att klimatanpassa sitt skogsbruk. 6 Mer läsning Skogsstyrelsens sidor om klimatanpassning 5