Skogsstyrelsens klimatpolicy

Transkript

1 POLICY 1(5) Datum Version 1.0 Skogsstyrelsens klimatpolicy Syfte Denna policy beskriver Skogsstyrelsens slutsatser kring det av människor orsakade klimatproblemet då det gäller klimatförändringens inverkan på skog och skogsbruk, skogsbrukets inverkan på klimatet, skogsbrukets roll i klimatarbetet och Skogsstyrelsens eget ansvar i sammanhanget. Målgrupp Samtliga medarbetare ska känna till att vi har en klimatpolicy och dess syfte. Medarbetare som arbetar skogligt och utåtriktat ska tillämpa policyn i sitt arbete. Externa intressenter ska kunna hitta policyn på vår hemsida. Ansvar för policyn GD är ägare av denna policy och beslutar (protokollsbeslut) om ny policy eller beslutar om revidering (ny version) av policyn. Analysenheten förvaltar denna policy, vilket innefattar ansvar för att policyn följs upp och utvecklas. Respektive chef ansvarar för att policyn implementeras och tillämpas. Skogsstyrelsens bedömningar Ett globalt perspektiv Skogsstyrelsen baserar sina bedömningar angående klimatets utveckling på analyser framtagna av FN:s klimatpanel (IPCC) och SMHI/Rossby Centre 1 och arbetar för att det av riksdagen beslutade målet för klimatpåverkan 2 ska nås. Bedömningen är att den klimatförändring som människan står bakom främst orsakas av utsläpp av växthusgaser. Även andra faktorer, som till exempel partikelutsläpp, värmeförluster och förändringar av markens förmåga att reflektera kortvågig strålning, inverkar förstärkande eller mildrande. Den aktivitet som bidrar mest till ökningen i växthuseffekt är förbränning av fossila bränslen. Osäkerheten i klimatmodellerna och när det gäller utvecklingen av människans påverkan innebär att klimatförändringarna kan bli kraftigare än i de huvudscenarier som oftast presenteras (A2 respektive B2), eller mildare, vilket kan bedömas som mindre sannolikt. Ju större klimatförändringarna tilllåts bli, desto större blir hoten mot människoliv, ekonomiska värden och biologisk mångfald över hela världen I miljökvalitetsmålen anges att halten av växthusgaser i atmosfären ska stabiliseras på en nivå som innebär att människans påverkan på klimatsystemet inte blir farlig. C:\Documents and Settings\anst01\Lokala inställningar\temporary Internet Files\Content.Outlook\PH9ESD0C\Policy-Skogsstyrelsens_Klimatpolicy_SLUT (3).doc

2 Skogsstyrelsen Policy (5) Att återplantera skog i avskogade regioner i världen kan ge god klimatnytta i sådana områden där förutsättningar uppstår för att bevara och utnyttja skogen för en samhällsekonomiskt hållbar utveckling. Avskogning bör motverkas bland annat via fattigdomsbekämpning och samhällsutveckling. Skogsstyrelsen anser att ett långsiktigt och hållbart 3 brukande ska tillämpas vid alla former av skogsbruk och bioenergiproduktion, runtom i världen. Klimatförändringarnas inverkan på svensk skog Om utsläppsutvecklingen kan förmås att hamna inom spannet för huvudscenarierna, är den nuvarande bilden att det svenska klimatet mot slutet av detta sekel sannolikt har förändrats på följande sätt jämfört med perioden : Det är 2-4 grader varmare i årsmedeltemperatur och 1-2 månader längre vegetationsperiod. Årsnederbörden har ökat med %, varav större delen kommer under höst och vinter. Sommarregnen har i medeltal blivit häftigare. I södra Sverige har risken för sommartorka ökat. Snösäsongen har kortats. Risken för orkanvindar har inte förändrats, alternativt ökat något. Följden av sådana klimatförändringar blir att skogstillväxten mot slutet av seklet sannolikt påverkas i positiv riktning, potentiellt i storleksordningen % i genomsnitt för landet med nuvarande trädslagsblandning. Speciellt gynnas granen i norra halvan av landet. Den hittillsvarande utvecklingen av klimatet stämmer med prognoserna. Medeltemperaturen i Sverige var 0,9 grader högre perioden jämfört med Även nederbörden var högre. Flera av våra vanligaste skadegörare (t.ex. rotröta, snytbagge, granbarkborre) får gynnsammare förutsättningar, medan villkoren kan försämras för andra. Nya skadegörare kan komma in söderifrån. Överlevnaden för hjortdjur och gnagare ökar och därmed risken för betesskador och liknande på plantor. Detta kan i sin tur resultera i en alltför ensidig granföryngring, speciellt i södra Sverige. Stormfällningen kan öka, även om inte vindarna skulle göra det, till följd av snabbare tillväxt, mindre tjäle, högre grundvatten vintertid och eventuellt högre granandel. Problemen med vårfrost ökar sannolikt medan risken för höstfrost bör minska. Den ökade risken för sommartorka i Götaland ökar samtidigt risken för skogsbrand. Varmare och blötare vintrar medför risk för dyrare och tekniskt svårare uttransport av virke från skog till bilväg liksom behov av bättre underhåll av befintliga skogsbilvägar och överlag högre kvalitet på nybyggda skogsbilvägar. I takt med att styrningen bort från fossila bränslen skärps kommer betalningsviljan för biobränslen att fortsätta öka. Det är positivt för skogens bidrag i klimatarbetet, men kan också medföra fördyrad virkesförsörjning för annan skogsindustri. Vidare kan ökad efterfrågan på bränslesortiment medföra ytter- 3 I ekonomiskt, ekologiskt och socialt avseende 4 Se Svenskt skogsbruk möter klimatförändringar, Skogsstyrelsen Rapport 2007:8.

3 Skogsstyrelsen Policy (5) ligare ökad intensitet i skogsbruket och nya metoder för skörd. Det kan i sin tur inverka negativt på den biologiska mångfalden, de sociala värdena, kulturarvet och ren- och turistnäringarna, såvida inte hänsynen utvecklas i motsvarande takt. Klimatförändringarna i sig kan också påverka mångfalden negativt på flera sätt, både direkt och indirekt. Skogslevande arter, vars vinterhärdighet varit deras främsta fördel i konkurrensen, kan missgynnas i takt med att sydligare arter invandrar. Det kommer att krävas bättre hänsyn, planering och teknik för att skydda vattendrag mot negativ påverkan vid drivning och utkörning när vintrarna blir allt kortare och varmare med högre vattenstånd. Trädens genetiska konstitution påverkar överlevnaden främst i plantstadiet då plantorna är som mest känsliga för frost- och torkskador. Äldre skog och träd är mindre klimatkänsliga. Valet av härkomst för skogsodlingsmaterialet bör därför i huvudsak vara anpassat till rådande klimat. Eftersom riskerna för ökade skador kan motverkas eller minskas genom strategiska val är det angeläget att skogsägaren gör sina val mot bakgrund av god rådgivning och en medvetenhet om hur riskerna kan förändras över tiden. Åtgärder för att möta klimatförändringarna innefattar: Anpassning av viltstammar för hög handlingsfrihet i trädslagsvalet vid föryngring, Anpassning av trädslagssammansättning i skogen, exempelvis genom - användning av blandskog för att minska sårbarheten vid skadeangrepp, - satsning på fler än två trädslag för att sprida riskerna, - användning av stormtåliga trädslag i utsatta vindlägen, - ökad satsning på gran på lämplig mark i norr för att ta tillvara att granens möjliga tillväxt ökar mer än tallens, - ökad satsning på tallföryngring på torkkänsliga marker i söder, Utveckling av skötsel för ökad stormfasthet i utsatta vindlägen, Ökad användning av biologisk behandling av stubbar mot rotröta, Utveckling av underhåll av skogsbilvägar, Utveckling av logistiksystem för drivning, med bättre planering och tekniker som förebygger körskador på mark och vatten, Utveckling av hänsyn och strategier för att bevara biologisk mångfald, sociala värden och kulturlämningar och skydda rennäringen, Utveckling av samarbete mellan grannar kring skogsbilvägar, avverkningsplanering, hänsyn till vatten och balans mellan viltstam och handlingsfrihet vid föryngring. Skogens inverkan på växthusgasbalanserna Den svenska skogen och skogsbruket påverkar för närvarande klimatet på flera sätt: Biobränslen i form av primär- och biprodukter från skogen och skogsindustrin bidrar till en stor del av landets energiförsörjning och minskar be-

4 Skogsstyrelsen Policy (5) hovet av fossila bränslen. Trä är i många fall ett energisnålt byggmaterial i jämförelse med exempelvis metaller och cement. Under många decennier har kollagret i form av virke ökat i skogen, till följd av höga skogsskötselambitioner i relation till avverkningen. Ökningen bedöms kunna fortsätta under ytterligare ett antal decennier, framförallt i skog som är avsatt för naturvårdsändamål. Därefter planar den ut. Markavvattning (nydikning) har historiskt inneburit att betydande kollager i form av torv brutits ner och fortfarande bryts ner på många dikade marker. Markavvattning resulterar normalt i större koldioxid- och lustgasavgång än vad minskad metanavgång och ökad substitution av fossila bränslen kan kompensera för på flera hundra år. Dikesrensning har sannolikt en i normalfallet nära neutral klimateffekt. För vanlig skogsgödsling 5 är energiåtgång och växthusgasutsläpp i samband med gödseltillverkning och åtgärd normalt små i jämförelse med den extra biomassatillväxtens energiinnehåll och potential att ersätta fossila bränslen. För högre gödslingsdoser behöver inverkan på lustgasavgången klargöras innan klimatnyttan kan värderas. Skogsstyrelsen bedömer att brukad skog i de flesta fall har potential att göra större nytta för klimatet än obrukad skog. Med tiden blir kolupplagringen i en orörd skog så långsam att klimatnyttan man kan få via biobränslen och energisnåla material från en produktionsskog i genomsnitt är större per år 6. Man kan också på olika sätt ändra brukandet så att kolförrådet i skog eller mark ökar till en högre nivå. Ett par föreslagna sådana åtgärder är t.ex. att minska markberedningen i syfte att öka kollagret i marken eller att förlänga omloppstiden i syfte att öka kollagret i träden. De flesta tänkbara åtgärder med det syftet kommer emellertid att resultera i minskad eller fördyrad leverans av skogsbiomassa. För att effekten på kollagret ska bli bestående måste det nya brukningssättet tillämpas för all framtid. Skogsstyrelsen bedömer därför att sådana åtgärder bör ha låg prioritet om vinsten i form av ökat kollager blir lägre än förlusten i substitutionsnytta i ett hundraårigt tidsperspektiv 7. Klimatförändringarna i sig bidrar också till att minska säkerheten hos skogens kollager över tiden. Det behövs dock starka incitament att bruka skog hållbart och att motverka stora minskningar i kollager via markavvattning eller avskogning som inte motiveras av behov av ökad matproduktion. För att säkerställa att ökad användning av bioenergi i första hand ersätter fossila bränslen är det angeläget att permanenta produktionssubventioner undviks. Utvecklingen bör drivas genom styrning mot minskade växthusgasemissioner och ökad energieffektivitet i samhället. 5 Vanlig skogsgödsling = 2-3 ggr 150 kg N/ha på medelgoda marker, ej i SV Götaland. 6 Slutsatsen gäller så länge inte annan hållbar energiproduktion kan ersätta alla fossila bränslen till samma eller lägre pris. Möjligheten att öka lagret finns kvar om förhållandena ändras. 7 IPCC använder oftast ett hundraårigt tidsperspektiv när man beskriver den klimatvärmande effekten för olika växthusgaser. Det motsvarar också ungefär en skoglig omloppstid.

5 Skogsstyrelsen Policy (5) Skogsstyrelsens bedömningar - sammanfattning Vid sidan av hoten mot människoliv utgör klimatförändringar också ett hot mot ett stort antal skogslevande arters fortlevnad och mot skogens hälsa i stora delar av världen. Svensk skogstillväxt kommer högst sannolikt att öka till följd av ett varmare klimat under kommande decennier, samtidigt som skaderiskerna också ökar. Svensk skog bidrar på ett säkert sätt till att motverka klimatförändringar när den levererar hållbart producerade biobränslen som ersätter fossila bränslen, och energisnåla material som ersätter energikrävande sådana. Denna klimatnytta är inte reversibel till skillnad från lagerökning av kol i skog och mark. Skogsstyrelsens ansvar Skogsstyrelsen har ett ansvar att: se till att kunskap om effekter av och anpassning till klimatförändringar, för både produktion och miljö, används i vår verksamhet där det är relevant, t.ex. vid rådgivning, information, lag- och regelutveckling, naturvårdsarbete, landsbygdsutveckling och samråd med rennäringen; verka för ökad skogsproduktion och uttag av avverkningsrester i balans med skogens övriga värden; verka för att tillämpliga regler och rekommendationer för hållbarhet vid skogsproduktion, bränsleuttag och näringskompensation vid behov utvecklas; verka för andra anpassningar i brukandet som kostnadseffektivt bidrar till att minska samhällets klimatpåverkan i ett hundraårsperspektiv; bidra till att effektiva nationella och internationella åtgärder vidtas för att minska utsläppen av växthusgaser och att skogens möjligheter att bidra till en hållbar utveckling utnyttjas globalt; verka för kunskapsutveckling om pågående och kommande klimatförändringars inverkan på svensk skog och om skogens inverkan på växthusgasflödena, samt följa och analysera densamma. Versionshantering Versions nr Fastställt datum Ändring och orsak Ansvarig Fastställd Hillevi Eriksson