Förslag: Policy - klimatfrågor i skogen

Transkript

1 Remissversion 1(5) Datum Förslag: Policy - klimatfrågor i skogen Syfte Syftet med denna policy är att förmedla Skogsstyrelsens ståndpunkter vad gäller skogens roll och nytta i klimatarbetet 1 och behov av anpassningar inom skogssektorn i förhållande till klimatförändringarna 2. Policyn ska därigenom bidra till att uppnå de skogs-, miljö- och klimatpolitiska målen. Den ska vara vägledande för medarbetare inom Skogsstyrelsen. Process Policyn för arbetet med klimatfrågor i skogen tillhör processen för policyutveckling. Målgrupp Policyn riktar sig främst till Skogsstyrelsens personal, men även till intresserade inom skogsbruk samt andra inom skogssektorn som arbetar med frågan. Ansvar Generaldirektören är ägare av policyn och beslutar om ny policy och om revidering av befintlig policy. Enheten för policy och analys förvaltar policyn, vilket innebär ansvar för att den följs upp och utvecklas. Respektive chef ansvarar för att policyn implementeras och tillämpas. Policy Skogens roll för klimatet Skogsstyrelsen anser att skogens klimatnytta ska tas tillvara på ett väl avvägt sätt i förhållande till biologisk mångfald, andra miljömål och ekosystemtjänster 3. Skog och skogsbruk kan bidra till långsiktigt kostnadseffektiva åtgärder i klimarbetet genom ansatser som minskar energianvändning, ökar andelen förnybar energiproduktion, minskar nettoutsläppen och bibehåller eller ökar kolsänkor i skog och mark. Utöver skogsbrukets roll att producera råvara till produktion av energi och material med små utsläpp av växthusgaser, kan skogen bidra till att minska påverkan på klimatet genom kostnadseffektiva åtgärder som ökar nettoupptaget av växthusgaser i skog och mark, exempelvis beskogning, hållbart skogsbruk och minskad avskogning. 1 Arbetet med att motverka förhöjning av halterna av växthusgaser i atmosfären. 2 Se exempelvis SMHI:s hemsida Klimat ( 3 Levande skogar. Mål i sikte de 16 miljökvalitetsmålen i fördjupad utvärdering 2015.

2 Skogsstyrelsen Policy (5) Användning av skogsbiomassa till energi och material innebär att samhällets förbrukning av fossil råvara och till exempel betong 4 kan hållas lägre (substitutionsnytta). I ett kort tidsperspektiv kan högre lagerökningar uppnås genom att skog undantas från skogsbruk, men då tas inte substitutionsmöjligheterna tillvara i samma utsträckning. På medellång och längre sikt ( normalt mer än 30 år) kan brukande av skogen således ge högre klimatnytta. Med tiden förstärks den effekten. För närvarande pågår en relativt stor förrådsökning av kol i den svenska skogen och även en viss ökning i den vanliga skogsmarken. Det årliga nettoupptaget var mellan åren 2011 och MtCO2e i skog och skogsmark 5 6. Upplagringen i träbaserade produkter i Sverige och genom andra länders import av svenska träprodukter eller virkesråvara skattas till ca 6 MtCO2e per år. Bioenergi (inhemsk plus importerad) svarar i dagsläget för nästan en tredjedel av den svenska energianvändningen. Total tillförd mängd biobränsle 2015 var 134 TWh 7, vilket är en ökning från 61 TWh år Ungefär 85 procent av bioenergin kommer från den svenska skogssektorn och skogsindustrins biprodukter. Ökningen av kollagret i den svenska skogen bedöms fortsätta under ytterligare några decennier. På längre sikt kommer den svenska skogens funktion som kolsänka att avta och mer eller mindre upphöra. Skogsstyrelsen bedömer att de flesta åtgärder som föreslagits för att öka kolförrådet i skog eller mark kommer att resultera i minskad eller fördyrad produktion av skogsbiomassa. För att få en bestående effekt på kollagret måste dessutom det nya brukningssättet tillämpas för all framtid. Skogsstyrelsen bedömer att trakthyggesbrukets klimatnytta är något större än för hyggesfritt skogsbruk. Högre virkesproduktion och mer lönsam grot- och virkesskörd 8 ger större möjlighet till substitution. Markavvattning medför i de flesta fall en nettoavgång av växthusgaser under de första decennierna och på vissa marker bedöms nettoavgången fortsätta så länge dikena fungerar. Skogsstyrelsen bedömer att igenläggning av diken på en del av den dikade bördiga torvmarken kan minska de svenska nettoemissionerna av växthusgaser 9. Miljömål och ekosystemtjänster Skogsstyrelsen anser att: Skogens betydelse för ett hållbart samhälle och för en cirkulär och biobaserad samhällsekonomi ska tas tillvara. För att minska samhällets 4 Produktion och användning av betong medför nettoutsläpp av koldioxid och är mer energikrävande än träanvändning. 5 Huvuddelen utgörs av växande virkesförråd (ca 34 milj m 3 ökning per år) plus rötter och död ved och resten av ökande humusmängder i mark (odikad) 6 Statistiken inkluderar mark som konverterats till skogsmark men ej mark som konverterats från skogsmark. 7 Detta motsvarar ca 50 MtCO2 i minskade utsläpp jmf med koleldning 8 Baserat på dagens teknik och övriga förutsättningar 9 Hjerpe K. m fl Utsläpp av växthusgaser från torvmark. Jordbruksverket 2014:24.

3 Skogsstyrelsen Policy (5) sårbarhet för klimatförändringar är det viktigt att upprätthålla skogens biologiska mångfald och ekosystemtjänster. Det är viktigt att bibehålla en stor genetisk variation bland skogsträden. Fortsatta åtgärder behövs för ökad skogsproduktion och för ett hållbart 10 och variationsrikt skogsbruk i linje med de skogs- och miljöpolitiska målen. Skogens klimatnytta ska inte användas som argument för att avverka skogar med höga miljövärden. Skogs- och våtmarkers vattenreglerande förmåga bör beaktas i arbetet med att anpassa samhället till klimatförändringarna. Skogen har i vissa lägen en viktig roll för att förhindra och begränsa översvämningar, erosion, ras och skred samt för att motverka näringsläckage till vattendrag. Miljöarbetet inom skogsbruket, med beaktande av en grön infrastruktur på landskapsnivå, formellt skyddade och frivilligt avsatta skogar samt sparade hänsynsytor och kantzoner längs vatten och våtmarker blir ännu viktigare i ett förändrat klimat. Naturtyper, trädarter och olika former av substrat som är viktiga för mångfalden behöver finnas i tillräcklig mängd och väl fördelat i skogslandskapet. Klimatförändringarnas negativa verkningar för rennäringen förstärker behovet av hänsyn från skogsbrukets sida när det gäller tillgång till sammanhängande betesområden och framkomlighet. Klimatförändringarnas påverkan på skogen Skogsstyrelsen bedömer att klimatförändringarna kommer att ha stor påverkan på skogsekosystemen och därmed förutsättningarna för skogsbruk. Tillväxten i skogen beräknas öka framförallt till följd av längre vegetationsperioder. I de områden som sannolikt får genomsnittligt torrare somrar (Götaland, Svealand och längs Norrlandskusten) kan tillväxtökningen motverkas i viss utsträckning av längre perioder med vattenunderskott. Riskerna bedöms öka för flera olika väderrelaterade skador och biotiska skadegörare. Skogsstyrelsen anser att följande konsekvenser för skogen är särskilt allvarliga och bör hanteras och förebyggas inom skogssektorn: Risken för stormfällning ökar till följd av mindre tjäle och högre grundvattenstånd under vinterhalvåret. Sekundärt ökar risken för skador från granbarkborre till följd av mer stormfällning och den torkstress som under sommarhalvåret blir vanligare i vissa delar av landet. Snytbaggen och flera andra skadeinsekter gynnas av temperaturökning och torrare somrar. Rottickans utbredning kan gynnas om en större andel av avverkningen sker vid temperaturer över fem grader. Nytillkomna skadeinsekter och svampsjukdomar kan gynnas och öka i omfattning och ytterligare andra tillkomma. Riskerna som följer av denna utveckling är mycket svåra att förutse. 10 Hållbarheten avser ekologiska, ekonomiska och sociala värden

4 Skogsstyrelsen Policy (5) Med varmare och blötare vintrar ökar utmaningen att klara terrängkörning och vägtransporter utan att skada mark och vattenmiljöer samt forn- och kulturlämningar. Risken för kraftig erosion ökar. När tillväxten börjar tidigare på året ökar risken för skador av vårfrost för barrträden. I norra Norrland blir det troligen vanligare med snöbrott medan risken för skogsbrand ökar i söder och öster. Stammarna av klövvilt kan gynnas till följd av en längre vegetationsperiod. Hjortdjurens bete i plant- och ungskog kan därför öka ytterligare från redan höga nivåer om inget görs i motverkande syfte. Detta minskar kraftigt möjligheten att arbeta med olika trädslag och försvårar skogsbrukets klimatanpassning. Effekten på den biologiska mångfalden kan bli negativ av flera skäl, exempelvis till följd av ändrad konkurrens mellan arter, tätare skogar, ökat betestryck och mer körning på fuktig mark. Skogens värde för friluftslivet kan minska som en följd av kortare omloppstider och ökade skador på skogen. Anpassningar av skogsbruket Mot bakgrund av de ovan nämnda förväntade förändringarna för skogens del anser Skogsstyrelsen att skogsskötseln behöver anpassas för att minska riskerna för skador och öka skogens motståndskraft. För att skogstillståndet ska kunna anpassas i tid måste förändringsarbetet påbörjas nu. Skogsstyrelsen anser att följande anpassningar är angelägna: Omfattande viltskador motverkas främst genom anpassad avskjutning. Vid föryngring väljs trädslag och skogsodlingsmaterial som är lämpliga för ståndorten även vid ett förändrat klimat. Där ståndorten så medger bör riskerna spridas på fler trädslag, via anläggning av bestånd av olika trädslag och genom att blandskogar skapas i högre grad. Lämplig trädslagsblandning underhålls vid röjning och gallring. Röjning och förstagallring utförs relativt hårt och tidigt för att ge vitala och motståndskraftiga skogar. Bestånd över 20 meters höjd gallras försiktigt eller inte alls. Omloppstiden kan kortas vid stor risk för stormfällning. Vid avverkning anpassas hyggesutläggningen så att oskyddade kanter inte uppstår mot förhärskande vindriktning. Rotröta motverkas genom behandling av stubbar och vinteravverkning. Vid angrepp av barkborrar blir det än viktigare att minska mängden färskt virke som de kan föröka sig i. Planeringen av transporter och transportvägar i skogen samt transporttekniken behöver utvecklas, så att risken för körskador på mark, vatten och forn- och kulturlämningar motverkas. På instabila slänter undviks åtgärder som riskerar att skapa erosion, i synnerhet där bostäder, vattentäkter och infrastruktur kan påverkas.

5 Skogsstyrelsen Policy (5) Särskilda anpassningar behövs också i övriga områden med risk för erosion, ras och slamströmmar. Dikesrensning kan motverka skador och underlätta körning. Vid svår torka undviks körning med maskiner på skogsmark för att motverka brandrisk. I områden med ökad risk för skogsbrand kan uttag av grot ske för att minska mängden bränsle på marken. Även inslag av lövskog i barrträdsdominerade områden minskar risken för spridning av brand. Tillämpning av policyn Skogsstyrelsens arbete med klimatfrågorna i skogen inriktas främst mot att: öka medvetenhet och kunskap hos allmänheten och särskilt skogssektorn om skogens betydelse för klimatfrågan och hur skogen påverkas av klimatförändringar ta fram och förmedla kunskaps- och beslutsunderlag om skogen och klimatarbetet, bland annat geodatabaserade underlag motverka klimatförändringarna genom att ta tillvara skogens klimatnytta på ett väl avvägt sätt mot andra miljömål och ekosystemtjänster skogsbruket i ökad utsträckning anpassas till klimatförändringarna. Berörda kärnprocesser ska utgå från policyn och ta ledning och stöd av den vid planering och genomförandet av arbetet. Policyn ska beaktas vid framtagande av processplaner. Uppföljning och utveckling Uppföljning och utveckling av detta styrande dokument ska ske regelbundet i processförvaltningen och brister i efterlevnaden ska åtgärdas. Den närmare inriktningen och omfattningen fastställs av processansvarig vid varje uppföljningstillfälle. Medarbetare som upptäcker fel eller brister i dokumentet ska anmäla det till processförvaltaren. Versionshantering Versionsnr Fastställt datum Ändring Remissversion JW Ansvarig