Skogens roll för klimatet - Att bidra med material och energi i ett hållbart samhälle. Hillevi Eriksson, klimat- och bioenergispecialist

Transkript

1 Skogens roll för klimatet - Att bidra med material och energi i ett hållbart samhälle Hillevi Eriksson, klimat- och bioenergispecialist 1

2 Koldioxidutsläppen - utvecklingen CO 2 -emissioner från användning av fossila bränslen och från industrisektorn sedan 1960 för Kina, USA, EU, Indien och resten av världen (ROW). Sista punkten visar prognoser för

3 Positiva tecken Vindkraft nu biliigare än att fortsätta driva kolkraft i stora delar av världen Lösningar för effektutjämning kommer i rask takt Överskottsproduktion kan användas till vätgasproduktion Elbilar blir att billigare att äga/köra 3

4 Skogens roll för klimatet Energi + Material + Lagerförändring + Dikning - Skötsel för ökat kolförråd? 4

5 Wood use in the forest sector ~6-7 % of biomass harvest: energy (branches and tops (and stumps)) 46 % pulpwood 23 % energy (black liqour, etc) 36 % Pulp & Paper Annual cut ~ 90 mill m 3 46 % Saw logs 16 % Pulp chips 20 % Sawn wood 13 % energy (bark, sawdust, etc) 8 % energy (direct harvest) Source: Skogsindustrierna, 2003 and Official Statistics of Sweden 5

6 Sveriges energianvändning 1970 (442 TWh) 1991 (422 TWh) Bioenergy 2015 (422 TWh) Kol och koks Olja och petr.prod Naturgas Övrigt Kärnkraft Värmepumpar Vattenkraft Vindkraft Bioenergi Kol och koks Olja Naturgas Övr fossila Kärnkraft Värmepumpar Vattenkraft Vindkraft 6

7 Energianvändning i transportsektorn 7

8 Material Trä istället för betong - spar 1 1,5 ton CO 2 per m 3 trä i utsläpp från produktion av betong (oxiderade karbonater, energi) 5 % av de svenska utsläppen är från cementproduktion Kartong/trä istället för plast spar olja Trä istället för stål - spar kol och energi Biomassabaserade sopor istället för plastbaserade ca 10 TWh varav idag ca hälften är plast och hälften bio 8

9 Lagerökning Skog Mark 40 Mm3/år = ca 41 Mton Ökning vanlig mark minus minskning dikad mark Effekt av N-nedfall? Trä i samhället I statistiken - inkl länder vi exporterar till 9

10 Dikning (ton CO 2 e/ha) Slutsats Återvätning tydligt klimatnyttigt i södra Sverige i genomsnitt Mest på bördig mark med dålig skogsproduktion Mer kunskap behövs men också handling Boreal zon, näringsfattig Boreal zon, näringsrik Tempererad zon Avgång CO 2 Avgång N 2 O Avgång CH 4 (stor variation 1 ) Substitutionsnytta av ökad virkesprod. 2,3 Nettoeffekt av dikning = nytta av återvätning 2,1 0,1-1,1-0,5 0,6 5,4 1,5-4,4-1 1,4 11,5 4 1,3-4,5-1,5 6,8 10

11 Svenska skogens roll i siffror + Användning av skogsbiomassa gör att samhället behöver mindre av fossila bränslen, cement och plast (och stål) nytta ca Mton CO 2 /år (inkl exporterat trä o papper) + Lagerökning i skog och mark bedöms fortsätta ett tag till nu = ca 40 Mton CO 2 /år - Nettoavgång från dikad mark Ca 3 Mton CO 2 /år 11

12 Om vi gjorde på ett annat sätt? Hyggesfritt? Lite större lager i marken Samma eller lägre produktion = biomassaleverans, Inte lika lönsam grot Men viktig del av hållbart brukande? Mindre markberedning? Lägre produktion = biomassaleverans Mest kolrika marken? Mindre skyddsdikning Via hyggesfritt på fuktig mark?? 12

13 Mtoe/yr Möjlig utveckling för energiproduktion inom EU-28 till 2048? (statistik t o m 2012)

14 Möjligheter att nyttan ökar Inblandningsdirektivet Tvingar in bioandel i bensin o diesel Återvätning Ökat byggande i trä Förändrad produktmix till följd av styrning mot effektivare och materialsnålare konsumtion? 14

15 Slutsatser Skogen kan leverera material och energi till ett hållbart samhälle utan klimatpåverkan Förutsätter att skogsförvaltningen som helhet är hållbar med avseende på ekonomi, ekologi och sociala värden 15