Figur 1 Energitillförsel och energianvändning i Sverige 1999, TWh
|
|
- Birgitta Persson
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Energiläget 2000
2 Förluster Kol och koks Figur 1 Energitillförsel och energianvändning i Sverige 1999, TWh Elimport - elexport -7 Naturgas inkl. stadsgas 9 Spillvärme 9 Råolja och oljeprodukter Kol Biobränslen, torv m m Vattenkraft Kärnkraft, brutto Total tillförsel uppdelat på energislag TWh 1 Utrikes 2 36 Oljeprodukter, naturgas Biobränslen, torv m m Fjärrvärme Total slutlig användning 1999 uppdelad på energibärare 392 TWh 1 El 47 Förluster i kärnkraft 140 Bostäder, service m m 151 Industri Inrikes transporter Total slutlig användning 1999 uppdelad på sektorer 392 TWh 1 1 Preliminära siffror. På grund av avrundning i delsummorna kan en skillnad i totalsummorna uppstå. 2 Utrikes sjöfart och energi för icke energiändamål.
3 TWh 700 Figur 2a Sveriges totala energitillförsel Kärnkraft, brutto Vattenkraft, brutto Biobränsle, torv m m 200 Spillvärme m m i fjärrvärme Kol och koks Naturgas 100 Råolja och oljeprodukter
4 TWh Figur 2b Sveriges energitillförsel uppdelad på energislag Råolja och oljeprodukter Naturgas Kol och koks Biobränsle, torv m m Spillvärme m m i fjärrvärme Vattenkraft, brutto Kärnkraft, brutto, FN/ECEs metod
5 TWh 700 Figur 3a Sveriges totala energianvändning Förluster i kärnkraft Utrikes sjöfart och användning för icke energiändamål Omvandlings- och distributionsförluster Bostäder, service m m Inrikes transporter Industri
6 TWh Industri Figur 3b Sveriges energianvändning uppdelat på sektorer Inrikes transporter Bostäder, service m m Utrikes sjöfart och användning för icke energiändamål Omvandlings- och distributionsförluster Omvandlingsförluster i kärnkraftverken
7 TWh 200 Figur 4a Sveriges elanvändning Industri 100 Transporter 50 Fjärrvärme, raffinaderier Bostäder, service m m Distributionsförluster
8 TWh Industri Figur 4b Sveriges elanvändning uppdelat på sektorer Transporter Bostäder, service m m Fjärrvärme, raffinaderier Distributionsförluster
9 500 Figur 5 Vindkraftens utveckling Antal verk (st) Energiproduktion (GWh) Installerad effekt (MW)
10 TWh 200 Figur 6a Sveriges elproduktion Vattenkraft och vindkraft (Vindkraften utgör 0,4 TWh) 50 Kärnkraft Kondenskraft Kraftvärme i industrin Kraftvärme
11 TWh Vattenkraft & vindkraft 1 Figur 6b Sveriges elproduktion uppdelat på kraftslag Kärnkraft Kraftvärme i industrin Kraftvärme Kondenskraft Vindkraften utgör 0,4 TWh
12 GWh per vecka 600 Figur 7 Sveriges elimport januari 1999 juli Tyskland Finland Norge Danmark jan mar maj jul sep nov jan mar maj jul
13 GWh per vecka 600 Figur 8 Sveriges elexport januari 1999 juli Tyskland Norge 100 Finland Danmark jan mar maj jul sep nov jan mar maj jul
14 kwh Figur 9 Elanvändning per invånare med relativ fördelning på kraftslag Konv. värmekraft Kärnkraft Vattenkraft Norge Kanada Finland Island Sverige USA Belgien Schweiz Frankrike Nederländerna EU totalt Japan Danmark Tyskland Storbritannien OECD totalt
15 TWh 60 Figur 10a Användning av biobränslen, torv m m i industrin Massaindustrins returlutar Biobränslen för elproduktion Massaindustrins övriga biprodukter Övriga branscher Sågverksindustrins biprodukter
16 TWh Massaindustrins returlutar Figur 10b Användning av biobränslen, torv m m i industrin uppdelat på bränsleslag Massaindustrins övriga biprodukter Biobränslen för elproduktion Sågverksindustrins biprodukter
17 TWh 30 Figur 11a Användning av biobränslen, torv m m i fjärrvärme Avfall Returlutar och råtallolja Trädbränsle 5 Biobränslen för elproduktion Övriga bränslen Torv
18 TWh Avfall Figur 11b Användning av biobränslen, torv m m i fjärrvärme uppdelat på bränsleslag Trädbränsle Returlutar och råtallolja Torv Övriga bränslen 99 Biobränslen för elproduktion
19 TWh 60 Figur 12a Användning av fjärrvärme Industri Bostäder, service m m Förluster
20 TWh Industri Figur 12b Användning av fjärrvärme uppdelat på sektorer Bostäder, service m m Förluster
21 Antal abonnemang 400 Figur 13 Levererad fjärrkyla Levererad fjärrkyla, GWh Levererad fjärrkyla 200 Antal abonnemang
22 TWh 60 Figur 14a Tillförd energi i fjärrvärme Naturgas inkl gasol Olja Energikol inkl hyttgas 20 Biobränslen, torv m m 10 Elpannor Värmepumpar Spillvärme m m
23 TWh Olja Figur 14b Tillförd energi i fjärrvärme uppdelat på energibärare Naturgas inkl gasol Energikol inkl hyttgas Biobränslen, torv m m Elpannor Värmepumpar Spillvärme m m
24 Mton 30 Figur 15 Den svenska importen av råolja och oljeprodukter i miljoner ton fördelade på ursprungsländer (netto) Oljeprodukter Övriga länder Övriga OPEC-länder Nordsjön 5 Övr. Mellanöstern Saudiarabien
25 Miljoner m 3 40 Figur 16a Sveriges användning av oljeprodukter Eldningsolja Eldningsolja 1 Dieselolja Flygbränsle Bensin
26 Figur 16b Sveriges användning av oljeprodukter uppdelat på produktslag Miljoner m3 20 Eldningsolja 2-5 Eldningsolja 1 Dieselolja Flygbränsle Bensin
27 Dollar/fat 40 Figur 17 Löpande (nominella) och reala priser på lätt råolja Löpande priser Realpris i förhållande till Världsbankens exportprisindex
28 1000 ton 3000 Figur 18a Sveriges användning av energikol Värmeverk Kraftvärmeverk 500 Industri Handelsträdgård
29 Figur 18b Sveriges användning av energikol uppdelat på sektorer 1000 ton 1500 Värmeverk Kraftvärmeverk Industri
30 Figur 19 Tillförsel och leveranser av naturgas i Sverige 1999 uppdelat på sektorer Gas- och koksverk, förluster m m 0,3% 3 miljoner m 3 Transporter 1% 7 miljoner m 3 Bostäder, service m m 17% 162 miljoner m 3 El- och värmeverk 39% 336 miljoner m 3 Naturgastillförsel: 4 miljoner m 3 varav egenförbrukning m m 10 miljoner m 3 Industri 41% 346 miljoner m 3
31 Figur 20a Naturgasproduktion i världen 1999, miljoner kubikmeter Kina, Nordamerika, Asien, EU, Mellanöstern, Afrika, Övriga Europa exkl f.d. Sovjetunionen, Latinamerika, Stilla havsländer, f.d. Sovjetunionen, Totalt miljarder kubikmeter
32 Figur 20b Naturgasanvändning i världen 1999, miljoner kubikmeter China, Nordamerika, Asien, Mellanöstern, Afrika, Latinamerika, Stilla havsländer, EU, Övriga Europa exkl f.d. Sovjetunionen, f.d. Sovjetunionen, Totalt miljarder kubikmeter
33 TWh 200 Figur 21a Slutlig energianvändning inom sektorn bostäder, service m m Temperaturkorrigerad total användning 150 Oljeprodukter El Fjärrvärme Biobränslen, torv m m
34 TWh Figur 21b Slutlig energianvändning inom sektorn bostäder, service m m uppdelat på energislag Oljeprodukter El Fjärrvärme Biobränslen, torv m m
35 TWh Figur 22a Elanvändningen inom sektorn bostäder, service m m , temperaturkorrigerad 60 Elvärme 40 Hushållsel 20 Driftel
36 TWh Elvärme Figur 22b Elanvändningen inom sektorn bostäder, service m m uppdelat på användningsområde, temperaturkorrigerad Hushållsel Driftel
37 TWh 200 Figur 23a Slutlig energianvändning inom industrisektorn Produktionsindex (19=100) Oljeprodukter Naturgas Fjärrvärme El 50 Biobränslen, torv m m Kol och koks
38 Figur 23b Slutlig energianvändning inom industrisektorn uppdelat på energislag TWh Oljeprodukter Naturgas El Fjärrvärme Biobränslen, torv m m Kol och koks
39 kwh/krona produktionsvärde 0,6 Figur 24a Industrins specifika oljeanvändning , 1991 års priser 0,4 Massa- och pappersindustri Järn- och stålverk Industrin totalt 0,2 Kemisk industri Verkstadsindustri
40 kwh/krona produktionsvärde 0,4 Figur 24b Industrins specifika elanvändning , 1991 års priser 0,3 Massa- och pappersindustri 0,2 Järn- och stålverk Kemisk industri 0,1 Industrin totalt Verkstadsindustri
41 Figur 25 Industrins användning av olja och el Elanvändning, TWh (139) 19 (100) (94) 19 (91) (83) 15 () 13 (83) (76) (42) 15 (60) 10 Siffrorna inom parantes är produktionsindex för industrin, 19= (32) Oljeanvändning, TWh
42 TWh 125 Figur 26a Slutlig energianvändning i transportsektorn Bensin El Diesel / Eo1 Eo 2 5 Bunkerolja Flygbränsle m m
43 Figur 26b Slutlig energianvändning i transportsektorn uppdelat på energislag TWh 60 Bensin Diesel / Eo1 El Bunkerolja
44 Mtoe Figur 27 Total slutlig energianvändning i EU, 19, 19 och 19 Förnybara energikällor Fjärrvärme 600 El 400 Naturgas 200 Olja Kol
45 Figur 28 Total energianvändning fördelad på de olika medlemsländerna, 1999 Belgien och Luxemburg Danmark Finland Frankrike Grekland Irland Italien Nederländerna Portugal Spanien Storbritannien Sverige Tyskland Österrike Mtoe
46 Figur 29 Total slutlig energianvändning fördelad per energislag för de länder från Central- och Östeuropa som kandiderar till medlemskap, 19 Mtoe Övrigt Fjärrvärme El Gas Olja Kol Länder med förtur i förhandlingar om EU-medlemskap Övriga länder som kandiderar till medlemskap
47 Figur 30 Medlemsländernas totala energianvändning fördelad på energislag, 1999 Belgien och Luxemburg Danmark Finland Frankrike Grekland Irland Italien Nederländerna Portugal Spanien Storbritannien Sverige Tyskland Österrike % Olja Naturgas Kol Kärnkraft Vattenkraft
48 Figur 31 Världens oljereserver 1999 (miljarder fat) Kina 24 Asien & Australasien exkl Kina 20,0 Europa 20,6 f d Sovjetunionen 65,4 Afrika 75,9 Latinamerika 89,5 Mellanöstern 675,7 Nordamerika 63,7 Totalt 1033,8 miljarder fat
49 Figur 32 Total energianvändning per invånare 19 Världen EU Resten av OECD Centrala och östra Europa OSS Afrika Mellanöstern Asien Latinamerika toe/invånare
50 Mtoe Figur 33 Världens totala kommersiella energianvändning Råolja 4000 Naturgas 2000 Vattenkraft Kol Kärnkraft
51 öre/kwh Eldningsolja 1 Bensin, blyfri Bensin, premium, blyad Skogsbränsleflis Elvärme, villa Industriel Figur 34 Löpande energipriser inklusive skatter
52 1000 ton/år 600 Figur 35a Utsläpp av svaveldioxid (SO 2 ) i Sverige Förbränning av olja och gas Övriga fasta bränslen Övrig samfärdsel Förbränning av kol och koks Vägtrafik Industriprocesser
53 Figur 35b Utsläpp av svaveldioxid (SO 2 ) i Sverige uppdelat på utsläppskällor 1000 ton/år 350 Vägtrafik Övrig samfärdsel Förbränning av olja och gas Förbränning av kol och koks Övriga fasta bränslen Industriprocesser
54 1000 ton/år 500 Figur 36a Utsläpp av kväveoxider (räknat som NO 2 ) i Sverige Vägtrafik 200 Övrig samfärdsel 100 Förbränning av kol och koks Övriga fasta bränslen Förbränning av olja och gas Industriprocesser
55 1000 ton/år 250 Vägtrafik Figur 36b Utsläpp av kväveoxider (räknat som NO 2 ) i Sverige uppdelat på utsläppskällor Övrig samfärdsel Förbränning av olja och gas Förbränning av kol och koks Övriga fasta bränslen 87 Industriprocesser
56 Figur 37a Nedfall av oxiderat svavel i Sverige 19 från olika länder (%) Sverige 7,0 Övriga 58,8 Tyskland 10,5 Polen 13,7 Storbritannien 10,0 Totalt nedfall: ton svavel Figur 37b Nedfall av oxiderat kväve i Sverige 19 från olika länder (%) Övriga 61,2 Sverige 16,9 Tyskland 8,7 Polen 4,9 Totalt nedfall: ton kväve Storbritannien 8,3
57 Mton 100 Figur 38a Utsläpp av koldioxid (CO 2 ) i Sverige 19, Förbränning i industrin samt industriprocesser 25 Transporter Bostäder, service m m Förbränning i el-, gas- och värmeverk 94
58 Mton Figur 38b Utsläpp av koldioxid (CO 2 ) i Sverige fördelat på källor Förbränning i industrin samt industriprocesser Transporter Bostäder, service m m Förbränning i el-, gasoch värmeverk
59 Mton/år 60 Figur 39a Utsläpp av svaveldioxid (SO 2 ) i Europa Östtyskland Ukraina Ryska federationen Storbritannien Tyskland 10 Polen Spanien Italien Övriga
60 Figur 39b Utsläpp av svaveldioxid (SO 2 ) i Europa uppdelat på länder Mton/år Tyskland Östtyskland Ukraina Ryska federationen Storbritannien Polen Spanien Italien
61 Mton/år Östtyskland Figur 40a Utsläpp av kväveoxider (räknat som NO 2 ) i Europa Polen Tyskland Ryska federationen Storbritannien Italien Frankrike Spanien Övriga
62 Mton/år 5 Tyskland 4 Figur 40b Utsläpp av kväveoxider (räknat som NO 2 ) i Europa uppdelat på länder Östtyskland Frankrike Ryska federationen Storbritannien Polen Spanien Italien
63 1,5 Kg CO 2 per BNP (19 USD) Figur 41a Utsläpp av koldioxid (CO 2 ) per invånare och BNP 19 i EU samt i OECD-länderna Polen 1,0 0,5 Tjeckien Nya Zeeland Nederländerna Grekland Korea Finland Ungern Storbr. Mexico Österrike Belgien Spanien Danmark Turkiet Portugal OECD Totalt Sverige Tyskland Frankrike Italien EU Irland Schweiz Japan Norge Island Australien Kanada USA Luxemburg Ton CO 2 per invånare
64 Figur 41b Utsläpp av koldioxid (CO 2 ) per invånare 19 i EU samt i OECD-länderna EU Totalt OECD Australien Belgien Danmark Finland Frankrike Grekland Irland Island Italien Japan Kanada Korea Luxemburg Mexiko Nederländerna Norge Nya Zeeland Polen Portugal Schweiz Spanien Storbritannien Sverige Tjeckien Turkiet Tyskland Ungern USA Österrike Ton CO 2 per invånare
Figur 1 Energitillförsel och energianvändning i Sverige 2000, TWh
Energiläget 2001 Förluster Kol och koks Fjärrvärme Figur 1 Energitillförsel och energianvändning i Sverige 2000, TWh Elimport elexport 5 Råolja och oljeprodukter Naturgas inkl. stadsgas 8 Kol Värmepump
Läs merFigur 1 Energitillförsel och energianvändning i Sverige 1998, TWh
Energiläget 1999 Figur 1 Energitillförsel och energianvändning i Sverige 19, TWh Elimport - Naturgas Spillvärme Kärnkraft, Kärnkraft, energiomvandlingsförluster elexport inkl. stadsgas 9 svensk -11 9 metod
Läs merFigur 1 Energitillförsel och energianvändning i Sverige 2001, TWh
Energiläget 22 Förluster Kol och koks Figur 1 Energitillförsel och energianvändning i Sverige 21, TWh Elimport - elexport -7 Naturgas inkl. stadsgas Råolja och oljeprodukter 192 9 Kol Värmepump Biobränslen,
Läs merFigur 1. Energitillförsel och användning i Sverige 2002, TWh. 1
Energiläget 23 Figur 1. Energitillförsel och användning i Sverige 22, TWh. 1 Råolja och oljeprodukter Naturgas, stadsgas Kol och koks Biobränslen, torv m m Värmepump 2 Vattenkraft 3 Kärnkraft 4 Vindkraft
Läs merEo1 (62%) Elvärme (40%) Skogsflis (20%)
Energiläget 24 Bensin, 95 (7%) Eo1 (62%) Slutbränslepris för olika kunder 23 12 1 Moms Skatt Bränslepris 8 6 Industri 4 öre/kwh 2 Hushåll Transporter Källa: SPI, SCB, Riksskatteverket. Diesel (6%) Elvärme
Läs merEnergiläget i siffror 2012 Tillförseln och energianvändning i Sverige Figur i Energiläget 2012: Figur 1 i Energiläget 2012
Energiläget i siffror 2012 Energiläget i siffror är en statistikbilaga till den årlig publikationen Energiläget. Ett antal av de tabeller som finns med i denna bok motsvarar en figur i Energiläget 2012,
Läs merEnergiläget OH-serie, figur 1 56
Energiläget 25 OH-serie, figur 1 56 Finland Figur 1: Förändring av koldioxidutsläpp inom EU och OECD-länder 1991 22 % 8 7 6 5 4 3 2 1-1 -2-3 Australien Belgien Danmark Frankrike Grekland Irland Island
Läs merEnergiläget i siffror 2011
Energiläget i siffror 2011 Tillförseln och energianvändning i Sverige Tabell till figur 2: Förnybar elproduktion i elcertifikatsystemet fördelad på vatten-, vind- och biokraft (exklusive torv), 2003 2010,
Läs merEnergiläget OH-serie, figur 1 60
Energiläget 26 OH-serie, figur 1 6 Finland Figur 1: Förändring av koldioxidutsläpp inom EU och OECD-länder 1993 23 8 7 6 5 4 3 2 1-1 -2-3 KÄLLA: OECD I SIFFROR, 25 EDITION Australien Belgien Danmark Frankrike
Läs merBasindustrin finns i hela landet
Basindustrin finns i hela landet Viktig på orter med svag arbetsmarknad Efterfrågan på produkterna ökar varje år 375 000 direkt och indirekt sysselsatta 27 procent av varuexporten 1/3 del av industrins
Läs merEnergiläget 2018 En översikt
Energiläget 218 En översikt ENERGILÄGET 218 En samlad bild över energiläget i Sverige Energimyndigheten ansvarar för att ta fram den officiella energistatistiken i Sverige. Vi sammanställer denna statistik
Läs merA 1. Totalt tillförd energi fördelad på olika energibärare
A 1. Totalt tillförd energi fördelad på olika energibärare 197 21 TWh 7 6 5 4 3 2 1 197 1975 198 Kärnkraft Vattenkraft inkl vind Fjärrvärme från värmepumpar Biobränsle Oljeprodukter inkl råolja Naturgas
Läs merTransportsektorn - Sveriges framtida utmaning
Harry Frank Energiutskottet KVA Transportsektorn - Sveriges framtida utmaning Seminarium 2 dec 2010 Harry Fr rank KVA - 1 12/3/2010 0 Kungl. Skogs- och Lantbruksakademien rank KVA - 2 Förenklad energikedja
Läs merUtvecklingstrender i världen (1972=100)
Utvecklingstrender i världen (1972=1) Reell BNP Materialförbrukning Folkmängd Koldioxidutsläpp Utvecklingen av befolkningen på jorden, i EU15-länderna och EU:s nya medlemsländer (195=1) Världen EU-15 Nya
Läs merSpanien. Storbritannien
Energimarknad 24 Svensk kärnkraftproducerad el per invånare i jämförelse med andra länder år 21 kwh/invånare 9 8 7 6 5 4 3 2 1 Sverige Belgien Finland Frankrike Slovakien Spanien Storbritannien Tyskland
Läs merEnergiläget En översikt
Energiläget 219 En översikt ENERGILÄGET 218 En samlad bild över energiläget i Sverige Energimyndigheten ansvarar för att ta fram den offciella energistatistiken i Sverige. Vi sammanställer statistiken
Läs mer%LUJLWWD5HVYLN 7UROOKlWWDQIHEUXDUL. om näringslivets syn på energiforskning
%LUJLWWD5HVYLN 7UROOKlWWDQIHEUXDUL om näringslivets syn på energiforskning 7U\JJWLOOJnQJWLOOHQHUJLPHGOLWHQNOLPDWSnYHUNDQWLOO NRQNXUUHQVNUDIWLJDSULVHUJHUElWWUHWLOOYl[WL6YHULJH Den svenska energi- och klimatpolitiken
Läs mer2020 så ser det ut i Sverige. Julia Hansson, Energimyndigheten
EU:s 20/20/20-mål till 2020 så ser det ut i Sverige Julia Hansson, Energimyndigheten EU:s 20/20/20-mål till 2020 EU:s utsläpp av växthusgaser ska minska med 20% jämfört med 1990 års nivå. Minst 20% av
Läs merFigur 1 Andel förnybar energianvändning i Sverige, , uttryckt i procent
Figur 1 Andel förnybar energianvändning i Sverige, 199 21, uttryckt i procent 1 9 8 7 6 Procent 5 4 3 2 1-9 -95 - -5-1 Källa: Energimyndigheten och Eurostat. Anm. Beräkningar enligt förnybartdirektivet.
Läs merBefolkningsutvecklingen i världen, i EU15-länderna och i de nya EU-länderna (1950=100)
Befolkningsutvecklingen i världen, i EU15-länderna och i de nya EU-länderna (195=1) Folkmängden i världen EU15-länderna De nya EU-länderna 195 196 197 198 199 2 21 22 23 24 25 Index för miljöns hållbarhet
Läs merEnergiförsörjningen i Sverige år 2030. En konsekvensanalys av gällande styrmedel
Energiförsörjningen i Sverige år 23 En konsekvensanalys av gällande styrmedel Publikationer utgivna av Energimyndigheten kan beställas eller laddas ner via www.energimyndigheten.se. E-post: energimyndigheten@cm.se
Läs merKlimatpolitikens utmaningar
MILJÖEKONOMI 4 februari 2011 Klimatpolitikens utmaningar Eva Samakovlis MILJÖEKONOMI 4 februari 2011 Innehåll Inledning Globala miljöproblem kräver globala lösningar Renodla koldioxid- och energiskatterna
Läs merBioenergi Sveriges största energikälla
Bioenergi Sveriges största energikälla Rapport från Svebio april 2010 2009 passerade bioenergi olja som Sveriges största energikälla när det gäller slutanvändning av energi, och stod för 31,7 procent jämfört
Läs merEnergisituation idag. Produktion och användning
Energisituation idag Produktion och användning Svensk energiproduktion 1942 Energislag Procent Allmänna kraftföretag, vattenkraft 57,6 % Elverk 6,9 % Industriella kraftanläggningar (ved mm) 35,5 % Kärnkraft
Läs merKortsiktsprognos. Över energianvändning och energitillförsel år 2015 2017 Hösten 2015 ER 2015:19
Kortsiktsprognos Över energianvändning och energitillförsel år 2015 2017 Hösten 2015 ER 2015:19 Böcker och rapporter utgivna av Statens energimyndighet kan beställas via www.energimyndigheten.se Orderfax:
Läs merStålåret 2016 diagrambilaga
Stålåret 216 diagrambilaga 217-1-27 Stål formar en bättre framtid BNP-utveckling Årlig procentuell förändring, fasta priser Procent 15 1 5 Världen Kina Indien USA Euroområdet -5 25 27 29 211 213 215 Källa:
Läs merSödermanlands län år 2018
Södermanlands län år 2018 Data rörande alla anläggningar (Hotell, stugbyar, vandrarhem och camping) Figur 1. Antal övernattande gäster, alla anläggningar, hela länet; svenska respektive utländska. 1200
Läs merStålåret 2018 diagrambilaga
Stålåret 218 diagrambilaga 219-1-25 Reviderad 219-3-14 Stål formar en bättre framtid BNP-utveckling Årlig procentuell förändring fasta priser Procent 15 1 5 Världen Indien Kina USA Euroområdet -5 28 21
Läs merSankey diagram över Sveriges energisystem 2014
Sankey diagram över Sveriges energisystem 2014 Sankey-diagram belyser hur det svenska energisystemet fungerar Ett Sankey diagram är en typ av diagram där energiflöden visas med hjälp av flödespilar vars
Läs merStålåret 2017 diagrambilaga
Stålåret 217 diagrambilaga 218-3-9 Stål formar en bättre framtid BNP-utveckling Årlig procentuell förändring, fasta priser Procent 15 1 Kina Indien 5 Världen USA Euroområdet -5 27 29 211 213 215 217 Källa:
Läs merStålåret 2014. Diagrambilaga 2015-01-23
Stålåret 214 Diagrambilaga 215-1-23 BNP-utveckling Årlig procentuell förändring, fasta priser Procent 15 1 5 Världen Indien Kina Prognos USA Euroområdet -5 25 26 27 28 29 21 211 212 213 214 215 216 Källa:
Läs merLönar det sig att gå före?
MILJÖEKONOMI 10 Mars 2011 Lönar det sig att gå före? Eva Samakovlis MILJÖEKONOMI 10 mars 2011 Innehåll Svensk miljö- och klimatpolitik Kostnader av att gå före Potentiella vinster av att gå före KI:s analys
Läs merINFO. Naturresurser avgörande för ett lands energianvändning och klimatutsläpp. En serie faktablad från Svensk Energi
INFO En serie faktablad från Svensk Energi Naturresurser avgörande för ett lands energianvändning och klimatutsläpp Världens länder har berikats med olika naturresurser. Att utnyttja dessa har varit självklart
Läs merStockholms besöksnäring. December 2014
Stockholms besöksnäring. December 214 När 214 summeras överträffas års rekordsiffor för övernattningar på länets kommersiella boendeanläggningar varje månad. Drygt 11,8 miljoner övernattningar under 214
Läs merFörnybarenergiproduktion
Förnybarenergiproduktion Presentation av nuläget Energiproduktion och växthusgasutsläpp 1.Statistik 2.Insatser 3.Förväntad utveckling 1. Statistik Energitillförsel El, import Förnybara bränslen Fasta:
Läs merSvenska skatter i internationell jämförelse. Urban Hansson Brusewitz
Svenska skatter i internationell jämförelse Urban Hansson Brusewitz Skatt på arbete stabilt högre i Procent av BNP OECD-länderna Övriga skatter Egendomsskatter Inkomstskatt företag Konsumtionsskatter Sociala
Läs merFörord. Stockholm i juni Thomas Korsfeldt Generaldirektör. Becky Petsala Enhetschef, Utredningar och utvärderingar
Energiläget 1998 37 ET 25:1998 Produktion: Ordförrådet Bertil Örtenstrand AB Tryck: Alfa-Print AB, Sundbyberg Upplaga: 000 ex. Juli 1998 Omslagsfoto: Hasse Cedergran Foto sid 36: Bildlådan Energiläget
Läs merStockholms besöksnäring. November 2014
Stockholms besöksnäring. November 214 Under november 214 gjordes närmare 951 övernattningar på kommersiella boendeanläggningar i. Det var 44 fler än under november 213, en ökning med 5 %. Under november
Läs merSankey-diagram över Sveriges energisystem 2015
Sankey-diagram över Sveriges energisystem 2015 Sankey-diagram belyser hur det svenska energisystemet fungerar Ett Sankey-diagram är en typ av diagram där energiflöden visas med hjälp av flödespilar vars
Läs merStockholms besöksnäring. Juli 2015
Stockholms besöksnäring. Under juli månad registrerades över 1,6 miljoner gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var en ökning med 20 jämfört med juli månad 2014. Cirka 60 av övernattningarna
Läs mer2013-04-18 N2013/2075/E. Sveriges årsrapport enligt artikel 24.1 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2012/27/EU om energieffektivitet
2013-04-18 N2013/2075/E Sveriges årsrapport enligt artikel 24.1 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2012/27/EU om energieffektivitet 1 Innehållsförteckning 1 Förutsättningar för medlemsstaternas årliga
Läs merARBETSKRAFTSKOSTNAD 2016, NORDEN
Svenska kronor/timme ARBETSKRAFTSKOSTNAD 2016, NORDEN 450 400 350 331 363 390 418 300 250 200 150 100 50 0 Finland Danmark Norge Källa: The Conference Board, Labour Cost Index, Riksbanken och egna beräkningar
Läs merStockholms besöksnäring. April 2015
Stockholms besöksnäring. Under april månad registrerades cirka 885 gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var en ökning med 9 jämfört med april månad 214. Över två tredjedelar av övernattningarna
Läs merEnergiförsörjningen i Sverige
Energiförsörjningen i Sverige Läget 1997 Prognos 1998 2000 Kortsiktsprognos 990301 1999-03-01 Dnr 33-99-265 Finansdepartementet 103 33 STOCKHOLM Finansdepartementet har i brev av den 1 februari gett Statens
Läs merEnergimål Byggnader och industri. Peter Åslund Energikontoret
Energimål Byggnader och industri Peter Åslund Energikontoret Energimål - 20 % till 2020 7 Handlingsplanen för energieffektivitet 2011, KOM(2011) 109 Mål överblick Klimatvision (övergripande mål) begränsad
Läs merStockholms besöksnäring. Augusti 2015
Stockholms besöksnäring. Under augusti månad registrerades över 1,5 miljoner gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var en ökning med 7 jämfört med augusti månad 2014. Cirka 60 av övernattningarna
Läs merStockholms besöksnäring. Oktober 2015
Stockholms besöksnäring. Under oktober månad registrerades över 1,1 miljoner gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var en ökning med 7 jämfört med oktober månad 2014. Cirka 68 av övernattningarna
Läs merStockholms besöksnäring. Maj 2015
Stockholms besöksnäring. Under maj månad registrerades cirka 1 200 000 gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var en ökning med 4 jämfört med maj månad 2014. Över två tredjedelar av övernattningarna
Läs merStockholms besöksnäring. Juni 2015
Stockholms besöksnäring. Under juni månad registrerades över 1 200 000 gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var en ökning med 6 jämfört med juni månad 2014. Cirka 60 av övernattningarna
Läs merStockholms besöksnäring. September 2016
Stockholms besöksnäring. September Under september månad registrerades över 1,2 miljoner gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var en ökning med 2 jämfört med september månad 2015. Cirka
Läs merStockholms besöksnäring. Oktober 2014
Stockholms besöksnäring. Oktober 214 För första gången nådde antalet gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i över en miljon under oktober månad och redan under oktober har över 1 miljoner övernattningar
Läs merStockholms besöksnäring. November 2016
Stockholms besöksnäring. Under november månad registrerades ca 1,1 miljoner gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var en ökning med 5 jämfört med november 2015. Cirka 74 av övernattningarna
Läs merEnergiläget för Hylte kommun år Isabel Isaksson - Energirådet Halland Rapport framtagen år 2010
Energiläget för Hylte kommun år 2008 Isabel Isaksson - Energirådet Halland Rapport framtagen år 2010 Sammanfattning År 2008 uppgick den totala energitillförseln i Hylte kommun till 2 480 GWh, vilket är
Läs merStockholms besöksnäring. November 2015
Stockholms besöksnäring. November 2015 Under november månad registrerades över 1,0 miljoner gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var en ökning med 7 % jämfört med november månad 2014. Cirka
Läs merStockholms besöksnäring. December 2016
Stockholms besöksnäring. December 2016 Under december månad registrerades ca 0,9 miljoner gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var en ökning med 12 jämfört med december 2015. Cirka 65 av
Läs merStockholms besöksnäring. Januari 2016
Stockholms besöksnäring. Under januari månad registrerades över 750 tusen gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var en ökning med 1 jämfört med januari månad 2015. Cirka 70 av övernattningarna
Läs merStockholms besöksnäring. Februari 2016
Stockholms besöksnäring. Under februari månad registrerades närmare 820 tusen gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var en ökning med 12 jämfört med februari månad 2015. Cirka 70 av övernattningarna
Läs merStockholms besöksnäring. Sommaren 2015
Stockholms besöksnäring. Sommaren 2015 Under de tre sommarmånaderna juni, juli och augusti registrerades över 4,4 miljoner gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var en ökning med 12 jämfört
Läs merKortsiktsprognos sommaren 2018
Kortsiktsprognos sommaren 208 Energianvändning och energitillförsel år 20720 ER 208:20 Reviderad upplaga Energimyndighetens publikationer kan beställas eller laddas ner via www.energimyndigheten.se, eller
Läs merStockholms besöksnäring. Juli 2016
Stockholms besöksnäring. Under juli månad registrerades över 1,6 miljoner gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var en minskning med 3 jämfört med juli månad 2015. Cirka 57 av övernattningarna
Läs merStockholms besöksnäring. Oktober 2016
Stockholms besöksnäring. Oktober 216 Under oktober månad registrerades ca 1,2 miljoner gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var en ökning med 5 jämfört med oktober 215. Cirka 69 av övernattningarna
Läs merStockholms besöksnäring. Maj 2016
Stockholms besöksnäring. Under maj månad registrerades över 1,2 miljon gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var en ökning med 4 jämfört med maj månad 2015. Cirka 64 av övernattningarna
Läs merStockholms besöksnäring. April 2016
Stockholms besöksnäring. Under april månad registrerades över 1 miljon gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var en ökning med 16 jämfört med april månad 2015. Cirka 70 av övernattningarna
Läs merStockholms besöksnäring. Augusti 2016
Stockholms besöksnäring. Under augusti månad registrerades över 1,5 miljoner gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var en ökning med 2 jämfört med augusti månad 2015. Cirka 57 av övernattningarna
Läs merStockholms besöksnäring. Juni 2016
Stockholms besöksnäring. Under juni månad registrerades närmare 1,3 miljoner gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var en ökning med 3 jämfört med juni månad 2015. Cirka 58 av övernattningarna
Läs merMatematik Läsförståelse Naturvetenskap
PISA 212 RESULTAT 52 515 51 55 5 495 49 Matematik Läsförståelse Naturvetenskap 485 48 475 47 2 23 26 29 212 Länder med bättre resultat än Sverige Länder med liknande resultat som Sverige Länder med sämre
Läs merStockholms besöksnäring. Sommaren 2016
Stockholms besöksnäring. Sommaren Under de tre sommarmånaderna juni, juli och augusti registrerades över 4,4 miljoner gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var en ökning med 1 jämfört med
Läs merStockholms besöksnäring. September 2014
Stockholms besöksnäring. September 214 Under september noterades 1,68 miljoner gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var 95, eller 1 %, fler än under september 213, vilket i sin tur innebär
Läs merGlobala Arbetskraftskostnader
Globala Arbetskraftskostnader En internationell jämförelse av arbetskraftskostnader inom tillverkningsindustrin September 2015 1 Kapitel 2 Arbetskraftskostnaden 2014 2 2.1 Arbetskraftskostnad 2014 Norden
Läs merEnergiläget i siffror Energy in Sweden
Energiläget i siffror Energy in Sweden Facts and figures 2002 ET 9:2002 Energiläget 2002 Publikationen Energiläget som översiktligt beskriver energitillförsel och energianvändning i Sverige mot en internationell
Läs merKortsiktsprognos. Energianvändning och energitillförsel år Hösten 2016 ER 2016:14
Kortsiktsprognos Energianvändning och energitillförsel år 2016 2018 Hösten 2016 ER 2016:14 Böcker och rapporter utgivna av Statens energimyndighet kan beställas via www.energimyndigheten.se Orderfax: 08-505
Läs merEnergiförsörjningen i Sverige
Energiförsörjningen i Sverige Läget 2000 Prognos 2001 2003 Kortsiktsprognos 2001-11-12 EI 5:2001 Datum Dnr 2001-11-12 32-01-2867 Konjunkturinstitutet 103 62 STOCKHOLM Konjunkturinstitutet har i brev den
Läs merPreliminär elmarknadsstatistik per månad för Sverige 2014
Preliminär elmarknadsstatistik per månad för Sverige 2014 jan feb mar apr maj jun Version: A GWh GWh GWh GWh GWh GWh TILLFÖRSEL Vattenkraft 6 915,2 6 386,1 6 867,3 6 004,6 5 746,2 5 409,5 Vindkraft 1 213,7
Läs merEnergiläget i världen - en kvantitativ överblick
Energiläget i världen - en kvantitativ överblick Föreläsning i Energisäkerhet Ångströmlaboratoriet, Uppsala, 2011-01-17 Mikael Höök, teknologie doktor Globala Energisystem, Uppsala Universitet Hur ser
Läs merFinländska dotterbolag utomlands 2012
Företag 2014 Finländska dotterbolag utomlands 2012 Finländska företag utomlands: nästan 4900 dotterbolag i 119 länder år 2012. Enligt Statistikcentralens uppgifter bedrev finländska företag affärsverksamhet
Läs merGoBiGas. Gothenburg Biomass Gasification Project. Elforsk 28 okt 2010 Malin Hedenskog
GoBiGas Gothenburg Biomass Gasification Project Elforsk 28 okt 2010 Malin Hedenskog 1 Klimatmål år 2020 EU Koldioxidutsläppen ska ha minskat med 20 procent (jämfört med 1990 års nivå) Energianvändningen
Läs merFörord. Avslutningsvis redovisas förhållandet mellan energisektorn och miljön. Stockholm i november 1999. Thomas Korsfeldt Generaldirektör
Energiläget 1999 38 ET 81:1999 Produktion: Ordförrådet Bertil Örtenstrand AB Tryck: Alfa-Print AB, Sundbyberg Upplaga: 000 ex. November 1999 Omslagsfoto: Hasse Cedergran Energiläget ges ut på svenska och
Läs merEnergiläget i siffror Energy in Sweden Facts and figures 2001
Energiläget i siffror Energy in Sweden Facts and figures 200 Förteckning över tabeller/list of tables 2 Sveriges energitillförsel 2 2 Energy supply in Sweden 2 3 Sveriges totala energianvändning 2 3 energy
Läs merEnergiförbrukning 2010
Energi 2011 Energiförbrukning 2010 Totalförbrukningen av energi ökade med 10 procent år 2010 Enligt Statistikcentralen var totalförbrukningen av energi i Finland 1,46 miljoner terajoule (TJ) år 2010, vilket
Läs merStålåret 2015. Diagrambilaga 2016-01-29. rev 2016-04-25
Stålåret 215 Diagrambilaga 216-1-29 rev 216-4-25 Procent 15 1 5 BNP-utveckling Årlig procentuell förändring, fasta priser Världen Indien Kina -5 USA Euroområdet 25 27 29 211 213 215 Källa: Konjunkturinstitutet,
Läs merER 2011:03. Långsiktsprognos 2010
ER 2011:03 Långsiktsprognos 2010 Böcker och rapporter utgivna av Statens energimyndighet kan beställas via www.energimyndigheten.se Orderfax: 08-505 933 99 e-post: energimyndigheten@cm.se Statens energimyndighet
Läs merFarväl till kärnkraften?
Farväl till kärnkraften? En analys av Sveriges framtida elförsörjning Per Kågeson Svensk Energi 2014-10-01 Kärnkraften i världen 2014 Antal reaktorer USA 104 Ryssland 23 Kanada 19 Kina 20 EU 132 Indien
Läs merframtider Energisystemet 2020
Fyraframtider framtider Fyra Energisystemetefter efter Energisystemet 2020 2020 Plattformsdagarna Malmö 9 december 2016 Åsa Tynell Energimyndigheten Energimyndigheten.se/fyraframtider #fyraframtider Vad
Läs merstyrmedel inom energi- och klimatområdet Långsiktsprognos 2012: Sammanfattning
En konsekvensanalys av gällande styrmedel inom energi- och klimatområdet Långsiktsprognos 2012: Sammanfattning Publikationer utgivna av Energimyndigheten kan beställas eller laddas ner via www.energimyndigheten.se.
Läs merElenergi Till vem, till vad och hur mycket? Ingmar Leisse Industriell Elektroteknik och Automation
Elenergi Till vem, till vad och hur mycket? Ingmar Leisse Industriell Elektroteknik och Automation Översikt Stora och små strömavbrott Trender inom elanvändning Världen Statistik Sverige Värmebehov Installerad
Läs merEnergiförsörjningen i Sverige
Energiförsörjningen i Sverige Läget 2000 Prognos 2001-2003 Kortsiktprognos 2002-02-25 Böcker och rapporter utgivna av Statens energimyndighet kan beställas från Energimyndighetens förlag. Orderfax: 016-544
Läs merINKVARTERINGSSTATISTIK FÖR ÅLAND
www. asub.aland.fi Iris Åkerberg, statistiker STATISTIKMEDDELANDE 23.1.2002 Tel. 25496 Inkvartering 2001:14 INKVARTERINGSSTATISTIK FÖR ÅLAND Hotell December och hela år 2001 Denna sammanställning innehåller
Läs merEU:s klimat- och miljöstrategi hur agerar elbranschen? Värmeforsks jubiléumskonferens 24 januari 2008 Bo Källstrand, VD Svensk Energi
EU:s klimat- och miljöstrategi hur agerar elbranschen? Värmeforsks jubiléumskonferens 24 januari 2008 Bo Källstrand, VD Svensk Energi EU:s paket en enorm utmaning Klara klimatmålen Klara förnybarhetsmålen
Läs merArbetslösa enligt AKU resp. AMS jan 2002 t.o.m. maj 2006,1 000 tal
AKU Almedalen 2006 AKU-AMS Vem är arbetslös? Arbetslöshet och sysselsättning i ett internationellt perspektiv Inrikes/utrikes födda Verksamhetssektorer i ett internationellt perspektiv Val Arbetslösa enligt
Läs merEnergiförsörjningen i Sverige
Energiförsörjningen i Sverige Läget 1999 Prognos 2000 2002 Kortsiktsprognos 2001-02-26 EI 2:2001 2001-02-26 Dnr 32-01-498 Finansdepartementet 103 33 STOCKHOLM Finansdepartementet har i brev av den 13 februari
Läs merINKVARTERINGSSTATISTIK FÖR ÅLAND
www. asub.aland.fi Iris Åkerberg, statistiker STATISTIKMEDDELANDE 22.01.2001 Tel. 25496 Inkvartering 2000:14 INKVARTERINGSSTATISTIK FÖR ÅLAND Hotell December och hela år 2000 Denna sammanställning innehåller
Läs merPISA 2012 15-åringars kunskaper i matematik, läsförståelse, naturvetenskap och digital problemlösning
PISA 2012 15-åringars kunskaper i matematik, läsförståelse, naturvetenskap och digital problemlösning Vad är PISA? OECD:s Programme for International Student Assessment. Matematik, läsförståelse och naturvetenskap,
Läs merINKVARTERINGSSTATISTIK FÖR ÅLAND
www. asub.aland.fi Iris Åkerberg, statistiker STATISTIKMEDDELANDE 20.1.2003 Tel. 25496 Inkvartering 2002:13 INKVARTERINGSSTATISTIK FÖR ÅLAND Hotell December och hela år 2002 Denna sammanställning innehåller
Läs merBEFPAK-Folkmängd Tabell C20KF: Utrikes födda och födda i Sverige med båda¹ föräldrarna födda utomlands efter ursprungsland, kön och ålder.
1 (8) Samtliga Födda i Danmark Födda i Finland Födda i Norge Födda i 448 1 6 6 2 13 19 27 29 62 185 35 17 11 6 6 1 644 1 9 1 5 18 9 14 25 37 74 277 57 32 26 29 12 7 59 6 6 4 1 2 2 1 2 3 3 18 34 4 6 2 2
Läs merFyra framtider Energisystemet efter 2020
Fyra framtider Energisystemet efter 2020 Klimatsynk 17 november 2016 Christine Riber Marklund Energimyndigheten Energimyndigheten.se/fyraframtider #fyraframtider Vad kan hända? Vägval och utmaningar för
Läs merStockholms besöksnäring
Stockholms besöksnäring 9,4 miljoner gästnätter på hotell, vandrarhem, stugbyar och camping För Stockholms hotell, vandrarhem, stugbyar och campingplatser präglades av en svag inledning, ett par riktigt
Läs merKortsiktsprognos. Energianvändning och energitillförsel år ER 2017:16
Kortsiktsprognos Energianvändning och energitillförsel år 2017 2019 ER 2017:16 Böcker och rapporter utgivna av Statens energimyndighet kan beställas via www.energimyndigheten.se Orderfax: 08-505 933 99
Läs merBehövs en omfattande vindkraftsutbyggnad i Sverige? Harry Frank. IVA och KVA. Harry Frank KVA - 1. 7 maj 2014 5/10/2014
Harry Frank KVA - 1 5/10/2014 Harry Frank IVA och KVA Behövs en omfattande vindkraftsutbyggnad i Sverige? 7 maj 2014 - Harry Frank KVA - 2 Behövs en omfattande vindkraftsutbyggnad i Sverige? För att besvara
Läs merEnergiskaffning och -förbrukning 2011
Energi 2012 Energiskaffning och -förbrukning 2011 Totalförbrukningen av energi minskade med 5 procent år 2011 Enligt Statistikcentralen var totalförbrukningen av energi i Finland 1,39 miljoner terajoule
Läs merEnergi och koldioxid i Växjö 2012
Henrik Johansson Miljösamordnare Tel 47-4133 Henrik.johansson@vaxjo.se Energi och koldioxid i Växjö 212 Inledning Varje år sedan genomförs en inventering av kommunens energianvändning och koldioxidutsläpp.
Läs mer