Remissvar, Bergvik Skog AB, Förslag: Policy klimatfrågor i skogen

Transkript

1 (5) Bergvik Skog Nicklas Samils Remissvar, Bergvik Skog AB, Förslag: Policy klimatfrågor i skogen Allmänt anser Bergvik Skog AB (Bergvik) att denna remissversion är mycket obalanserad med avseende på hur Skogsstyrelsen beskriver skogsbrukets positiva roll för klimatet i förhållande till hur skogsbruket bör anpassa sig till detsamma. Remissen är på så vis vag i sin utformning då det gäller stora frågor som lämnas helt fria för tolkning, medan åtgärdsförslagen istället är betydligt mer konkreta. Nedan följer specifika kommentarer Skogens roll för klimatet 1) Skogsstyrelsen anser att skogens klimatnytta ska tas tillvara på ett väl avvägt sätt i förhållande till biologisk mångfald, andra miljömål och ekosystemtjänster Kommentar: Skogsproduktion utelämnas i skrivningen. Skogsstyrelsens slagsida till förmån för biologisk mångfald måste stabiliseras till balans med skogsproduktion, för att Skogsstyrelsen ska framstå som trovärdig att hantera balansen mellan produktion och miljö. Följande skrivning föreslås: Skogsstyrelsen anser att skogens klimatnytta ska tas tillvara på ett väl avvägt sätt i förhållande till skogsproduktion, biologisk mångfald, andra miljömål och ekosystemtjänster Kommentar: Väl avvägt ger för mycket tolkningsutrymme, finns andra som hårt prioriterar de senare värdena och bortser helt från produktionsaspekten. 2) Skog och skogsbruk kan bidra till långsiktigt kostnadseffektiva åtgärder i klimatarbetet genom ansatser som minskar energianvändning Kommentar: Varför denna vaghet i formuleringen? Följande skrivning föreslås: Skog och skogsbruk bidrar till långsiktigt kostnadseffektiva åtgärder i klimatarbetet genom ansatser som minskar energianvändning 3). och minskad avskogning Bergvik Skog AB Post- och besöksadress: Trotzgatan 25, Falun Tfn: Bankgiro: Fakturaadress: Box 425, Falun Fax: Org nr:

2 (5) Kommentar: Avskogning är knappast relevant att nämna i ett nationellt sammanhang. Skogsproduktionen (brutto) ökar, trädgränsen flyttar upp till högre höjder i fjällvärlden och skogsföryngringsresultaten förbättras. Följande ändring föreslås: Stryk och minskad avskogning. 4).kan brukande av skogen således ge högre klimatnytta Kommentar: Varför denna vaga formulering? Då det är ställt utom allt tvivel att skogens stora bidrag i klimatsamanhang är substitution och till lika är hög skogsproduktion viktig för möjlighet till substitution. Att binda in kol genom passivt skogsbruk och avsättningar försvårar substitutionsmöjligheten. Följande ändring föreslås: stryk kan 5) Ökningen av kollagret i den svenska skogen bedöms fortsätta under ytterligare några decennier. På längre sikt kommer den svenska skogens funktion som kolsänka att avta och mer eller mindre upphöra Kommentar: Om användningen av träråvaror ökar och substitutionsmöjligheterna tas tillvara av samhället så kommer svensk skog att fungera som kolsänka under en lång period vid varje generation skog som tillåts växa till mognad, för att sedan repetera samma process. Om skogar däremot lämnas för fri utveckling når de till slut en jämvikt med avseende på förmåga att verka som kolsänka. Hela påståendet verkar antingen baseras på ett fåtal subjektiva publikationer som inte tar hänsyn till substitutionseffekt och/eller betraktar kalhyggen och ungskog, där dessa istället kan fungera som kolkällor. En fullständig succession hos en svensk avverkningsmogen skog verkar vid varje generation som en kolsänka. Dock är det av stor vikt att samhället använder de kolbaserade skogsprodukterna på ett sätt som inte omedelbart återför kolet till atmosfären, men den frågan behandlas inte i denna remiss. 6) Skogsstyrelsen bedömer att de flesta åtgärder som föreslagits för att öka kolförrådet i skog eller mark föreslagits för att öka kolförrådet i skog eller mark kommer att resultera i minskad eller fördyrad produktion av skogsbiomassa för all framtid Kommentar: Tydliggör vilka åtgärder man syftar till. Kommentar: För all framtid är en obestämd tidsenhet som inte bör användas i aktuell sorts skrivelse.

3 (5) Miljömål och ekosystemtjänster 1) Skogens klimatnytta ska inte användas som argument för att avverka skogar med höga miljövärden Kommentar: Vad är höga miljövärden, Skogsstyrelsens och Naturvårdsverkets rapport gällande värdetrakter i Nationell strategi för formellt skydd av skog? Kommentar: Formuleringen uppfattas som ett försvar för avsättning relativt produktion. Återigen lyser obalansen igenom i Skogsstyrelsens värderingar, där argument lyfts fram för bevarande, relativt att ta tillvara skogsproduktionens positiva bidrag till substitution och klimatnytta. Vidare är skogar med höga miljövärden oklart definierade och känns som en mycket generell formulering utan avgränsning och stringens. Följande ändring föreslås: Utelämna meningen Skogens klimatnytta ska inte 2) Grön infrastruktur på landskapsnivå Kommentar: I det svenska skoglandskapet är det knappast brist på grön infrastruktur. I princip alla skogsekosystem är sammanbundna tack vare skogsbrukets hänsynstagande, avsättningar, vardagshänsyn, ej brukad skog och samhällets avsättningar i form av reservat, trädbeklädda impediment m.m. Grön infrastruktur är ett relativt nytt begrepp inom svenskt skogsbruk och kommer med all sannolikhet att i myndigheters händer begränsa och försvåra ett rationellt bedrivet skogsbruk i samhällets tjänst och med uppenbar risk för tillämpning utifrån ett bristfälligt kunskapsunderlag. I samma händer har redan de embryon av idéer vi mottagit enkom handlat om gröna korridorer, vilka i flera avseenden likväl kan betraktas som gröna barriärer och naturvårdsnyttan av dessa är vetenskapligt ifrågasatta. Uppenbarligen råder stor osäkerhet på vad grön infrastruktur egentligen innebär och vad det skall mynna ut i rent praktiskt. Följande ändring föreslås: Grön infrastruktur på landskapsnivå utelämnas i skrivningen och används inte förrän definitionen av densamma har satts och konsekvenser av dess användning har analyserats korrekt. 3) Naturtyper, trädarter och olika former av substrat som är viktiga för mångfalden behöver finnas i tillräcklig mängd och väl fördelat i skogslandskapet Kommentar: Vad är tillräcklig mängd och väl fördelat?

4 (5) Kommentar: Återigen oprecisa och svepande formuleringar. Den här formuleringen står i strid med den svenska skogsbruksmodellen med avsättningar vid koncentrationer av hotade arter och för dem värdefulla substrat och mer generella åtgärder i produktionsskogen. Väl fördelat är knappast målbilden. Hur definieras tillräcklig mängd och väl fördelat till stöd för tillämpning av policyn? 4) Klimatförändringarnas negativa verkningar för rennäringen förstärker behovet av hänsyn från skogsbrukets sida när det gäller tillgång till sammanhängande betesområden och framkomlighet Kommentar: Är det inte rimligt att såväl rennäring som skogsbruk får göra anpassningar utifrån ett ändrat klimat? På något sätt lyfts skogsbrukets anpassning fram som enda lösningen på ändrade klimatmässiga förutsättningar. Klimatförändringarnas påverkan på skogen 1) Risken för stormfällning ökar till följd av mindre tjäle och högre grundvattennivå under vinterhalvåret Kommentar: Effekterna av stormfällning går skogsskötselmässigt att minska genom kortare växttider, vilket är i linje med ökad skogsproduktion. Vidare betyder skogsmarkens dränering mycket för beståndens stabilitet. Här efterlyses en avvägning mellan att lindra klimatpåverkan genom dränering, relativt utsläpp av växthusgaser från dikade marker. Skyddsdikning och dikesrensning är effektiva verktyg för att höja/bibehålla skogsproduktion och minska skadorna av stormar, tack vare ett stabilare och djupare rotsystem för träden. Terrängkörningen är även den beroende av väl fungerande dränering av skogsmarken för att undvika körskador. I övrigt så kraftsamlar skogsbruket för att mildra påverkan på marken från terrängtransport av i första hand rundvirke från avverkningstrakter. Basvägar risas, grundvattenkartor ger stöd för best way, rätt metod, risa rätt, garantier från virkesköpare att inga körskador ska uppstå, o.s.v. Anpassningar av skogsbruket 1) Dikesrensning kan motverka skador och underlätta körning Kommentar: Onödigt försiktig och generell formulering kan motverka skador Förslag till ändring: Skyddsdikning och dikesrensning ökar markens dränering, bidrar till att trädens rotsystem blir stabilare och minskar risken för körskador i samband med terrängtransport.

5 (5) 2) I områden med ökad risk för skogsbrand kan uttag av grot ske för att minska mängden bränsle på marken Kommentar: Orsak verkansambanden är inte tydliga i fråga om grenar och toppar på hyggen kopplade till brandrisken. I så fall ska även mängden död ved minimeras av brandskyddsskäl och det är knappast realistiskt med tanke på naturvårdsnyttan. Snarare är tillgången av torra grothögar på hygget och grotvältor vid vägkant att betrakta som en brandrisk. Tillämpning av policyn 1) motverka klimatförändringarna genom att ta tillvara skogens klimatnytta på ett väl avvägt sätt mot andra miljömål och ekosystemtjänster Kommentar: Väl avvägt ger för mycket tolkningsutrymme, det finns andra intressen som hårt prioriterar de senare värdena. Slutord Att basera en policy på godtycklighet leder knappast till en balans mellan produktion och naturvårdsnytta, denna version är istället ett underlag förkommande missförstånd och ett fundament till ytterligare osämja mellan olika intressen. Vi har upplevt hur konsekvensen av myndigheters kommunicerande av naturvårdsfrågor resulterat i en aktion, utförd av en intressentorganisation mot ett av Sveriges största skogsägande bolag. Detta p.g.a. hur kommunikationen sköttes av materialet kring Nationell strategi för formellt skydd av skog, som i sin tur ledde till att detta material fullständigt feltolkats av andra intressen och nu används som bevis för värdetrakter som endast existerar bland digitalt kontorsmaterial och inte i verklighetens skogar. Med vänlig hälsning, Bergvik Skog AB Lars-Erik Wigert, skogschef Nicklas Samils, ekolog