- Utgångspunkten för skogsproduktion måste vara att denna bedrivs inom ekosystemets ramar.

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "- Utgångspunkten för skogsproduktion måste vara att denna bedrivs inom ekosystemets ramar."

Transkript

1 Vårt Dnr: Till Skogsstyrelsen Jönköping Stockholm Kunskapsplattform för skogsproduktion Naturskyddsföreningens remissvar Sammanfattning av Naturskyddsföreningens synpunkter Föreningen anser att : - Kunskapsplattform för skogsproduktion måste utgå från riksdagens miljökvalitetsmål samt regeringens preciseringar av dessa. Remissen saknar koppling till dessa. - Utgångspunkten för skogsproduktion måste vara att denna bedrivs inom ekosystemets ramar. - Trots att remissen inleds med ett avsnitt om hållbar utveckling, ekosystemtjänster m.m. saknas det en tydlig koppling till detta i redovisningen av de tretton analyserade områdena. Det saknas även analyser kring hur de olika tretton områdena påverkar andra ekosystemtjänster än träråvaran. - Inom de tretton analyserade områdena saknas analyser om huruvida produktionsaspekterna kan ske inom ramen för Skogsstyrelsens precisering av ett hållbart nyttjande av skog. - Det saknas framåtblickande visioner om ett variationsrikt skogsbruk. Kunskapsplattformen utgår från att trakthyggesbruket ska fortsätta vara den i princip helt dominerande skogsbruksmetoden där hyggesfritt skogsbruk endast lyfts som ett komplement lämpligt i tätortsnära skog naturskogarna i nordvästra Sveriges inland. - Det saknas en sammanvägd analys där negativ miljöpåverkan, vilket givetvis också inkluderar påverkan på friluftslivet och andra näringar, vägs mot positiv produktionspåverkan. - Kunskapsplattformens avgränsning till produktionsfrågor inte är lämplig då skogsproduktion (inkl. de intensiva metoderna som hanteras inom remissen) har en starkt negativ påverkan på de övriga dimensionerna inom hållbar utveckling.

2 Riksföreningen har tagit del av rubricerad remiss och vill lämna följande synpunkter. Allmänna synpunkter Naturskyddsföreningen svarade på Skogsstyrelsens föregående remiss om Kunskapsplattform för skogsproduktion den 27 juni Föreningens åsikter som framfördes i det svaret kvarstår till stora delar ännu idag. Naturskyddsföreningen menar fortfarande att arbete med skogsproduktion måste utgå från riksdagens miljökvalitetsmål, och regeringens beslutade preciseringar av dessa 1. Regeringen anger i detta beslut bl.a. följande: Ett viktigt syfte med miljökvalitetsmålen med preciseringar och etappmålen är att de ska vara vägledande för allas miljöarbete, såväl för regeringen som för myndigheter och övriga aktörer. Detta innebär med tydlighet att preciseringarna även ska vara vägledande för skogsbrukets aktörer inklusive Skogsstyrelsen. Flera av de skogsproduktionsmetoder som hanteras inom ramen för remissen har en mycket stor inverkan på miljötillståndet i skogen samt för skogens betydelse för allmänhet och övrig näring, vilket i förlängningen innebär en påverkan på möjlighet till måluppfyllelse av miljökvalitetsmålen. En annan stor brist som föreningen framhöll i yttrandet den 27 juni 2014 var den uppenbara avsaknaden av ett helhetsgrepp över skogsekosystemet och i förlängningen ekosystemtjänsterna. Även i rubricerad remiss saknas en analys över huruvida skogsbruket idag kan anses bedrivas hållbart utifrån de tre hållbarhetsdimensionerna; ekologisk, ekonomisk och socialt hållbar utveckling. Vidare kan ekonomisk och social utveckling endast betecknas som hållbar om den sker inom ekologiskt hållbara ramar. Skogsstyrelsen inleder remissen med ett resonemang kring vikten av att inte produktionsfrågan ska hanteras isolerat från de andra frågorna (miljö- och sociala frågor). Naturskyddsföreningen är helt ense med Skogsstyrelsen om detta och finner det därför anmärkningsvärt att myndigheten ändå avgränsar remissen till att endast hantera produktionsfrågorna utan att göra en sammanvägd analys av samtliga dimensioner i relation till de 13 olika områden som hanteras. Även om kunskapsplattformen är inriktad främst på skogsproduktion måste djupare analyser till för att kunna avgöra ifall vissa av metoderna överhuvudtaget är möjliga att genomföra/fortsätta med. Skogsstyrelsen borde utöver själva kunskapssammanställningen därför passa på att gå till botten med huruvida skogsproduktion genom de analyserade områdena kan bedrivas inom ramen för Skogsstyrelsens precisering av hållbart nyttjande av skog med de extremt intensiva metoder som hanteras i remissen såsom t.ex. främmande trädslag, gödsling, röjning, gallring etc. Detta skulle kunna ge en helhetsbild över framtida möjligheter till olika produktionsmetoder inom ramen för hållbar utveckling. Dessvärre framgår inte av remissen om det överhuvudtaget finns utrymme för vare sig fortsatt eller även ökad användning av flera av de tretton analyserade områdena inom ramen för hållbar utveckling, samt vilka metoder som bör minska. Att, som i denna remiss, endast flyktigt ange olika typer av problem rörande produktionsinriktade åtgärders påverkan på miljö- och sociala värden samt för rennäringen utan att vidare analysera dessa ger inte svar på de viktigaste frågorna rörande skogsproduktion som den ser ut idag; hur mycket, hur intensivt och hur länge kan vi bedriva skogsbruk enligt dagens modell? 1 Regeringens beslut Ds 2012:23

3 Regeringen anför sin proposition om biologisk mångfald 2 att: Det är viktigt att bevarandet av den biologiska mångfalden och ekosystemtjänsterna sker på ett integrerat sätt med insatser för skydd, skötsel, brukande och restaurering. Det remitterade materialet saknar helt denna helhetssyn och miljöhänsynen beskrivs endast som en liten del utan fördjupning eller bredare analys. Skogsproduktionens negativa inverkan på biologisk mångfald och ekosystemtjänster borde ha varit en grundläggande del av arbetet för att ge en plattform som visar vad och hur mycket mer av intensiva skötselmetoder, såsom exempelvis gödsling och främmande trädslag ekosystemet klarar av. Föreningen anser att det borde vara en självklarhet att man i ett arbete om skogsproduktion analyserar ramverket först och utifrån detta fördjupar sig i skogsproduktionens möjligheter. Specifika synpunkter på några utvalda områden Skogsstyrelsens precisering av hållbart nyttjande av skog såsom presenterat på sid. 7-8 behöver analyseras samlat i en kunskapsplattform om skogsproduktion med rekommendationer och råd inom varje analyserat område. Skogsstyrelsen har i de olika avsnitten i viss, ofta begränsad, mån redovisat de olika insatsernas påverkan på miljön. Dock saknas det sammanvägda analyser där negativ miljöpåverkan (=kostnad för skogsbruket i enlighet med PPP-principen och UPP-dito) vägs mot positiv produktionspåverkan. Sådana analyser skulle ge en bättre helhetsbild om huruvida produktionshöjande åtgärder går att motivera i relation till hållbar utveckling och givet att skogsbruket skall ske inom ekosystemets ramar. Skogsstyrelsen skriver på sid. 9 att På motsvarande sätt som i detta Meddelande har flera studier och kunskapssammanställningar gjorts med inriktning mot miljödimensionen och den sociala dimensionen. Med en kunskapsplattform för skogsproduktion finns nu ett förhållandevis komplett och uppdaterat underlag för avvägningar och prioriteringar mellan de tre dimensionerna som formar begreppet hållbar skogsproduktion. Naturskyddsföreningen delar inte Skogsstyrelsens uppfattning om att dessa tre underlag är tillräckligt för seriösa avvägningar och prioriteringar hos den enskilde skogsbrukaren. Jämförande och sammanvägda analyser krävs. Föreningen instämmer i att det i majoriteten av de analyserade områdena krävs mer forskning och utveckling. Detta gäller inte minst områdenas påverkan på ekosystemtjänsterna vilket dessvärre inte har hanterats mer än ytterst flyktigt inom ramen för arbetet. Föryngring Naturskyddsföreningen är enig med Skogsstyrelsen om behovet av att analysera konsekvenserna av den pågående minskningen av naturlig föryngring. Det är bra att Skogsstyrelsen ämnar göra en sådan analys och vi förutsätter att denna rymmer såväl produktion- som miljö- och sociala frågor. Det saknas en analys av och diskussion kring miljöeffekterna av det förädlade skogsodlingsmaterialets allt högre tillväxt. Om mer än hälften av alla slutavverkningar framöver kommer att utföras i skogar anlagda med förädlat material kommer detta med stor 2 Regeringens proposition 2013/14:141

4 sannolikhet även ha en effekt på den biologiska mångfalden i synnerhet om även varje nyanlagd skog också kommer utgöras av förädlade plantor. När skogen växer fortare, gallringarna kommer tidigare och omloppstiden blir kortare finns med stor sannolikhet risk för en utarmningseffekt. Detta behöver analyseras, inte minst i relation till hur lövandelen säkerställs (eller inte säkerställs) inom föryngringarna samt den stora avsaknaden av tall, särskilt i Götaland, till förmån för skogsbrukets prioritering av granplanteringar. Det saknas även en diskussion kring markberedningens negativa effekter. Markberedning höjer produktionen, men detta måste analyseras i relation till de miljöförluster som sker i samband med detta. Röjning och gallring Naturskyddsföreningen delar Skogsstyrelsens uppfattning om att det krävs uppföljningar av vilken miljöhänsyn som tas i samband med röjningar och gallringar. Naturskyddsföreningen är av åsikten att såväl röjningar som gallringar har en stor inverkan på befintliga värden i skogarna samt i hur det framtida skogslandskapet kommer att se ut. Då gallring inte är anmälningspliktigt kan denna, utan myndigheternas vetskap, ske i de mest naturvårdsvärdefulla skogarna med resultat att strukturer av stor betydelse för måluppfyllelse av miljökvalitetsmålet försvinner ur skogslandskapet. Det behövs därför en ökad kunskapsinsamling hos myndigheten samt transparens kring var gallringar sker och i vilken omfattning dessa sker i värdekärnor/nyckelbiotoper, kontinuitetsskogar och skogar med naturtypskvaliteter. Dessvärre hanteras inte denna problematik inom ramen för remissen. Föryngringsavverkning Föreningen delar Skogsstyrelsens uppfattning om att ökningen av arealandelen mindre hyggen som redovisas idag kan ha sin orsak i att skogsägare i större utsträckning avverkar små områden som tidigare lämnats som hänsyn eller för att de ansetts svåra att komma åt. Föreningen nöjer sid dock inte med att endast ytligt spekulera i denna problematik utan anser att myndigheten omgående behöver initiera uppföljningar av hur omfattande detta problem är - i synnerhet när det gäller områden som tidigare lämnats som (hänsyns)ytor på hyggen. Detta torde dessutom vara av intresse också för Skogsstyrelsens trovärdighet givet att myndigheten följer upp och redovisar arealen naturhänsyn som lämnas på hyggen. Vidare anser föreningen att det inom ramen för remissen behövs en analys kring hur stort problemet med extremt stora kalhyggen är. Skogsstyrelsen har endast berört detta problem ytligt i underlaget. Samtidigt är det en realitet i norra Sverige där kalhyggen kan vara uppemot 200 hektar stora, och anmäls genom fyra olika anmälningar á 50 hektar vilket givetvis håller statistiken kring storleken på kalhyggena nere. Kalhyggen på flera hundra hektar har en stor negativ påverkan på såväl växt- och djurlivet, samt de sociala värdena och rennäringen. Det skulle därför vara en önskvärd åtgärd att se över regelverket för avverkningsanmälningar i syfte att ställa tydliga krav på markägaren att dels anmäla den hänsyn som ämnas tas vid avverkning samt att anmäla den verkliga storleken på området som denne avser avverka på en och samma gång. Detta skulle även underlätta möjligheterna för Skogsstyrelsen att göra uppföljningar samt ge en tydligare bild av hyggenas storlek i relation till omgivande skogslandskapet.

5 Lövskog, ädellövskog och blandskog Naturskyddsföreningen delar Skogsstyrelsens bedömning att andelen lövskog, ädellövskog och blandskog behöver öka. Detta avsnitt i remissen bör också tydligare kopplas samman med gallringens negativa effekter på lövinslaget i skogen. Föreningen delar även myndighetens bedömning att det råder avsaknad av en tydlig strategi för löv- och blandskog. Dock anser föreningen att en sådan strategi även behöver innefatta, utöver kantzoner mot vatten och skogsbryn mot öppen mark, en större variation inom hela bestånd. Ett större lövinslag i produktionsskogen skulle dessutom innebära, förutom bättre förutsättningar för den biologiska mångfalden och sociala värden, en stormfastare skog. Föreningen anser att en sådan strategi även behöver analyseras utifrån hållbarhetsaspekten med tydliga kopplingar till övriga avsnitt, inte minst röjning, gallring och skadegörare. Främmande trädslag Naturskyddsföreningen anser att avsnittet är alltför övergripande, utan specifika analyser och/eller råd, i synnerhet givet de stora risker som faktiskt föreligger med användandet av främmande trädslag. En djupare analys av miljöeffekterna, inte minst avseende spridningsriskerna, behöver göras. Här anser Naturskyddsföreningen att forskningsinsatser behövs i syfte att ge kunskap om främmande trädslags spridningsrisker och eventuella skador på skogsekosystemets funktioner. Förs när den kunskapen finns på plats kan man analysera om, var och i vilken omfattning främmande trädslag kan användas och om användandet av främmande trädslag kan anses leva upp till Skogsstyrelsens preciseringar av ett hållbart nyttjande av skog. Vidare bör en rekommendation om minskad användning av främmande trädslag ges fram till dess att större kunskap har inhämtats. Avsnittet behöver kort sagt ges ett djupare och tydligare innehåll och rekommendationer. Hyggesfritt skogsbruk Naturskyddsföreningen delar Skogsstyrelsens bedömning om att användandet av hyggesfria skogsbruksmetoder behöver öka. Det behövs mer riktade kunskapssatsningar liksom forskning och utveckling inom området. Föreningen är dessvärre inte förvånad, men dock starkt kritisk, över att Skogsstyrelsen som tänkbara åtgärder och insatser tydligt rekommenderar att hyggesfritt skogsbruk särskilt bör fokuseras till tätortsnära skogar samt kontinuitetsskogar och naturskogarna i nordvästra Sveriges inland. Det finns flera olika former av hyggesfria metoder som lämpar sig för olika skogsnaturtyper och dessa bör undersökas och utvärderas i lämpliga områden. Insatserna riskerar dock att leda helt fel om hyggesfria metoder av myndigheten främst hänvisas till områden med höga biologiska kontinuitetsvärden och/eller höga sociala värden. Många av dessa områden behöver i första hand ett skydd. Insatserna, forskningen, genomförandet och utvärderingar bör därför främst fokuseras till att genom hyggesfritt skogsbruk återskapa kontinuitetsvärden i den brukade delen av skogen. Detta skulle, till skillnad från Skogsstyrelsens föreslagna åtgärder och insatser, innebära en tänkbar strategi kring ett långsiktigt hållbart skogsbruk i enlighet med Nagoyaåtagandet. Istället för att som tänkbara insatser och åtgärder belysa ett fokus på hyggesfritt skogsbruk i bl.a. de sista någorlunda sammanhängande naturskogsområdena som finns kvar, nordvästra Sveriges inland borde hyggesfria metoder stimuleras i hela landskapet. Att snäva in användningen av alternativa metoder på det sättet som Skogsstyrelsen gör ger en skev bild till intresserade markägare om vikten av ett variationsrikt skogsbruk.

6 Åtkomst till skogsmarken Naturskyddsföreningen delar Skogsstyrelsens bedömning att körskador förekommer i för stor utsträckning samt att dessa ska förhindras. Körskador är ett väldokumenterat stort problem i skogsbruket vilket kan leda till ökat utsläpp av tungmetaller, skadlig slamtransport samt näringsläckage till skogen vatten. Naturskyddsföreningen anser att de förebyggande åtgärderna som redovisas i remissen inte är tillräckliga. Även om kunskap, planering och kommunikation givetvis är viktiga komponenter i det förebyggande arbetet så anser föreningen att det krävs en större tydlighet i lagstiftningen samt sanktionsmöjligheter då en körskada har uppstått. Dock saknas en analys av i hur stor omfattning byggande av skogsbilvägar skadar höga naturvärden och/eller nyckelbiotoper. Föreningen är av åsikten att skogsbilvägar i allt för stor omfattning byggs utan att en ordentlig naturvärdesbedömning görs innan, snarare anläggs skogsbilvägar ofta först och därefter genomförs naturvärdesbedömning av beståndet. Detta riskerar att leda till att områden med höga naturvärden och/eller nyckelbiotoper avverkas. Detta problem behöver belysas i kunskapsplattformen med en rekommendation att naturvärdesbedömningar behöver göras av hela beståndet, inklusive vägsträckans dragning, innan en bilväg byggs. Sammanfattande analys och slutsatser Naturskyddsföreningen anser att det i kunskapsplattformen saknas konkreta och seriösa analyser över de hanterade produktionsaspekternas påverkan på möjligheterna till att uppnå Skogsstyrelsens preciseringar kring ett hållbart nyttjande av skog. Föreningen hade önskat att se denna viktiga kunskapsplattform sättas i relation till de negativa miljöeffekter de analyserade områdena möjligen kan ha. Sådana analyser skulle ge myndigheten ett verktyg för rekommendationer av vilka produktionshöjande åtgärder som bör prioriteras alternativt avstås från i syfte att uppnå ett verkligt hållbart skogsbruk. Skogsstyrelsen anger själv i inledningen att produktionsfrågan inte ska hanteras isolerat från övriga hållbarhetsfrågor, dock är det i princip precis det myndigheten gör. Detta riskerar leda fel då mottagaren möjligen inte väljer att läsa Skogsstyrelsens tidigare Meddelanden om Skogs- och miljöpolitiska mål samt skogens sociala värden och själv sätta dessa i relation till denna kunskapsplattform. Att kräva att varje markägare själv ska göra egna analyser samt dra de viktigaste slutsatserna utifrån tre olika meddelanden i syfte att uppnå ett hållbart nyttjande av skog enligt myndigheternas preciseringar är orealistiskt. Snarare bör myndigheten, inom ramen för sin rådgivande funktion, tydligt vägleda markägarna i dessa frågor. Detta yttrande har tagits fram av Malin Sahlin, sakkunnig skog vid föreningens rikskansli. För Naturskyddsföreningen, datum som ovan Johanna Sandahl Ordförande Naturskyddsföreningen Jan Terstad Chef Skogs- och naturvårdsavd.

Svenska Jägareförbundet får härmed lämna följande yttrande över rubricerad remiss.

Svenska Jägareförbundet får härmed lämna följande yttrande över rubricerad remiss. 2013-05-31 Skogsstyrelsen Remissvar Översyn av föreskrifter och allmänna råd för 30 SvL Svenska Jägareförbundet får härmed lämna följande yttrande över rubricerad remiss. Sammanfattningsvis välkomnar Svenska

Läs mer

Skogsstyrelsen och vatten. Daniel Palm, Johan Baudou

Skogsstyrelsen och vatten. Daniel Palm, Johan Baudou Skogsstyrelsen och vatten Daniel Palm, Johan Baudou Aktuell statistik Problem (Skogsstyrelsen) Skogsstyrelsens arbete Andel av avverkad areal där transport över vattendrag förekommer % 45 40 35 30 25 20

Läs mer

Mål för skogsskötsel och naturvård i Timrå kommun

Mål för skogsskötsel och naturvård i Timrå kommun Mål för skogsskötsel och naturvård i Timrå kommun Antagen av kommunfullmäktige 2012-09-24 109 2(5) Skogsbrukets mål Bedriva skogsbruk enligt reglerna för miljöcertifiering enligt FSC-standard. Bevara och

Läs mer

Skogsbrukets lönsamhet. Virkesforum 2010. Göran Örlander Södra Skogsägarna. Södra Skog

Skogsbrukets lönsamhet. Virkesforum 2010. Göran Örlander Södra Skogsägarna. Södra Skog Skogsbrukets lönsamhet Virkesforum 2010 Göran Örlander sägarna Rapport 2004-10 Om virkesförrådets utveckling. Uppdaterat till 2008/2009 Kostnader och priser avser 2009 års prisnivå Data har hämtats från:

Läs mer

Synpunkterna är framarbetade vid en workshop i Falun den 17 april, där merparten av distriktets personal medverkade.

Synpunkterna är framarbetade vid en workshop i Falun den 17 april, där merparten av distriktets personal medverkade. Distrikt Södra Dalarnas synpunkter på remiss Ändringar av föreskrifter och allmänna råd till 30 skogsvårdslagen samt remiss Målbilder för god miljöhänsyn. Synpunkterna är framarbetade vid en workshop i

Läs mer

3Tillföra föda till vattenlevande organismer. 4 Ge beskuggning. 5 Tillföra död ved. 6 Bevara biologisk mångfald

3Tillföra föda till vattenlevande organismer. 4 Ge beskuggning. 5 Tillföra död ved. 6 Bevara biologisk mångfald Kantzonernas funktioner Vattendrag och sjöar med omgivande skog, kantzoner, ska betraktas som en enhet. Variationen i naturen är stor och den ena bäcken eller sjön och dess omgivning är inte den andra

Läs mer

6NRJDUPHGK JD QDWXUYlUGHQ L6WRFNKROPVOlQ. Björn Möllersten

6NRJDUPHGK JD QDWXUYlUGHQ L6WRFNKROPVOlQ. Björn Möllersten 6NRJDUPHGK JD QDWXUYlUGHQ L6WRFNKROPVOlQ Björn Möllersten Text och layout: Björn Möllersten Författaren och Naturskyddsföreningen i Stockholms län Tryckt hos Nykopia, Stockholm 1997 ISBN 91-972449-6-1

Läs mer

Svenska modellen. Skydd. Ex HF. Generell hänsyn

Svenska modellen. Skydd. Ex HF. Generell hänsyn Svenska modellen Skydd Ex HF Generell hänsyn MILJÖHÄNSYN VID SKOGLIGA ÅTGÄRDER BEVARA FÖRST -- NYSKAPA NU!!... ÅTERSKAPA B E V A R A F Ö R S T Ä R K Skog med naturvärden knutna till marksvampar, hänglavar,

Läs mer

Seminarium i riksdagen, 13 jan 2016 Jan Terstad, skogs- och naturvårdschef

Seminarium i riksdagen, 13 jan 2016 Jan Terstad, skogs- och naturvårdschef Seminarium i riksdagen, 13 jan 2016 Jan Terstad, skogs- och naturvårdschef Hållbart skogsbruk en nyckelfråga Miljödimensionen = riksdagens miljökvalitetsmål, inklusive regeringens preciseringar av dessa

Läs mer

Naturvårdsprogram Uppdaterad kortversion 2014

Naturvårdsprogram Uppdaterad kortversion 2014 Naturvårdsprogram Uppdaterad kortversion 2014 Naturvårdsprogram för Hällefors kommun Uppdaterad kortversion Ett naturvårdsprogram för Hällefors kommun antogs i komunfullmäktige 2010-11-16. I denna kortversion

Läs mer

Yttrande över Skogsstyrelsens förslag till ändringar i föreskrifter (SKSFS 2011:7) till skogsvårdslagen och i skogsvårdsförordningen (1993:1096)

Yttrande över Skogsstyrelsens förslag till ändringar i föreskrifter (SKSFS 2011:7) till skogsvårdslagen och i skogsvårdsförordningen (1993:1096) Regelrådet är ett särskilt beslutsorgan inom Tillväxtverket vars ledamöter utses av regeringen. Regelrådet ansvarar för sina egna beslut. Regelrådets uppgifter är att granska och yttra sig över kvaliteten

Läs mer

Förslag till ändringar i Skogsstyrelsens föreskrifter (SKSFS 2011:7) och allmänna råd till skogsvårdslagen och i skogsvårdsförordningen (1993:1096)

Förslag till ändringar i Skogsstyrelsens föreskrifter (SKSFS 2011:7) och allmänna råd till skogsvårdslagen och i skogsvårdsförordningen (1993:1096) Vårt Dnr: 2015/027 Till Skogsstyrelsen Jönköping Stockholm 2015-08-21 Förslag till ändringar i Skogsstyrelsens föreskrifter (SKSFS 2011:7) och allmänna råd till skogsvårdslagen och i skogsvårdsförordningen

Läs mer

- I några fall är behovet av att restaurera biotoper för att möjliggöra utplantering av särskilt hotade arter stort. Detta bör göras tydligt.

- I några fall är behovet av att restaurera biotoper för att möjliggöra utplantering av särskilt hotade arter stort. Detta bör göras tydligt. Naturvårdsverket att: registrator Stockholm Naturskyddsföreningens yttrande över förslag till Förvaltning av skogar och andra trädbärande marker i skyddade områden. Vårt dnr: 197/2012 NV:s dnr NV-08150-11

Läs mer

Sammanställning av SFV:s skogsbruk 2012

Sammanställning av SFV:s skogsbruk 2012 Sammanställning av SFV:s skogsbruk 2012 Sammanställning av SFV:s skogsbruk 2012... 1 Bakgrund... 3 SFV:s skogsbruk... 3 Skogsskötsel... 4 Avverkningsnivå... 4 Skogsmarkens läge... 4 Ägoslagsfördelning...

Läs mer

PEFC miljöstandard för skogsentreprenörer

PEFC miljöstandard för skogsentreprenörer PEFC miljöstandard för skogsentreprenörer Utdrag ut TD II med tillämpningsanvisningar. Version 1.5 Tel: 08-655 41 94 mail: info@smfcert.se Internet: www.smfcert.se PEFC skogsstandard Målsättningen för

Läs mer

RIKTLINJER FÖR FÖRVALTNING AV KALIX KOMMUNS SKOGSINNEHAV

RIKTLINJER FÖR FÖRVALTNING AV KALIX KOMMUNS SKOGSINNEHAV RIKTLINJER FÖR FÖRVALTNING AV KALIX KOMMUNS SKOGSINNEHAV Skogsområde vid kyrkan i Morjärv/2012 BAKGRUND OCH SYFTE Kalix kommuns totala skogsinnehav omfattar 543,9 ha, varav produktiv skogsmark närmare

Läs mer

Naturvårdsprogram för Färgelanda kommun

Naturvårdsprogram för Färgelanda kommun Naturvårdsprogram för Färgelanda kommun Bilaga 1. Nationella miljömål Antaget av Kommunfullmäktige 2014-05-14, 85 En höstpromenad vid Ellenösjön kan vara ett trevligt mål! Foto: Maritha Johansson Dalslandskommunernas

Läs mer

Policy för Linköpings kommuns skogsinnehav

Policy för Linköpings kommuns skogsinnehav Policy för Linköpings kommuns skogsinnehav Antagen av Teknik- och samhällsbyggnadsnämnden 2006-02-15 Inledning Linköpings kommun äger idag ca 2 600 hektar skogsmark. I denna areal är övningsområdet samt

Läs mer

Mål och riktlinjer för Karlstads kommuns skogsbruk på förvaltningsskogen

Mål och riktlinjer för Karlstads kommuns skogsbruk på förvaltningsskogen sid 1 (5) TEKNIK- OCH FASTIGHETSFÖRVALTNINGEN Natur- och parkenheten 2012-12-14 Mål och riktlinjer för Karlstads kommuns skogsbruk på förvaltningsskogen Karlstads kommuns skogsinnehav är indelat i två

Läs mer

Sveriges Jordägareförbund har beretts tillfälle att avge yttrande över rubricerad rapport. Förbundet anför följande.

Sveriges Jordägareförbund har beretts tillfälle att avge yttrande över rubricerad rapport. Förbundet anför följande. Miljödepartementet 103 33 Stockholm YTTRANDE över Naturvårdsverkets och Skogsstyrelsens redovisning av regeringsuppdraget att föreslå kompletterande metoder vid skydd av värdefull natur; Dnr M2007/2364/Na

Läs mer

FRÅN HAVERI TILL NY STRATEGI.

FRÅN HAVERI TILL NY STRATEGI. FRÅN HAVERI TILL NY STRATEGI. Älgkalv 0911 12 kg 1 DISTRIKT EGEN SKOG Jonnie Friberg Jägare Jägmästare Skogsförvaltare Skogsindustriernas nationella representant i: - Viltförvaltningsrådet - Rovviltrådet

Läs mer

Uttag av GROT inom Västernorrlands och Jämtlands län

Uttag av GROT inom Västernorrlands och Jämtlands län Uttag av GROT inom Västernorrlands och Jämtlands län Delrapport inom projektet Samverkan för utveckling och förädling av regionens outnyttjade skogsresurser Sundsvall, december 2006 Sören Hägg, Skogsstyrelsen

Läs mer

Skogsstyrelsens författningssamling

Skogsstyrelsens författningssamling Skogsstyrelsens författningssamling ISSN 0347-5212 Skogsstyrelsens föreskrifter (SKSFS 2011:2) och allmänna råd om stöd till vissa åtgärder inom skogsbruket; beslutade den X månad 2014. SKSFS 2014:X Utkom

Läs mer

Naturvård och mångfald i skogen

Naturvård och mångfald i skogen Naturvård och mångfald i skogen Naturvården en del av skogsbrukets ansvar Utgivare: Miljöministeriet och Jord- och skogsbruksministeriet Förlag: Metsäkustannus Oy Layout: Susanna Appel Kuvat: Suomen metsäkeskus

Läs mer

Åtgärden som gör din skog mer värd. Ungskogsröjning

Åtgärden som gör din skog mer värd. Ungskogsröjning Åtgärden som gör din skog mer värd. Ungskogsröjning Röjning för en värdefull skog Vid röjning bestämmer du hur din skog ska se ut i framtiden. Du kan styra utvecklingen så att kvalitativa stammar gynnas

Läs mer

Lättfattligt om Naturkultur

Lättfattligt om Naturkultur Lättfattligt om Naturkultur Optimering av skogens långsiktiga värdeavkastning Mats Hagner 29-11-11 Skogsägarens nettoinkomst om trädet skördas nu 15 1 5 UBICON Rapport 6, 29 ISSN 1654-4455 -----------------------------------------------------------------------------------------------------------------

Läs mer

Verksamhetsstrategi 2015

Verksamhetsstrategi 2015 Verksamhetsstrategi 2015 Innehåll Inledning 4 Vårt uppdrag 5 Bruka utan förbruka 5 Skogsriket med värden för världen 6 Skogspolitiska mål 6 Produktionsmålet 6 Miljömålet 6 Sveriges miljömål och miljöarbete

Läs mer

Möjliga insatser för ökad produktion clas.fries@skogsstyrelsen.se Tall 80-100 år

Möjliga insatser för ökad produktion clas.fries@skogsstyrelsen.se Tall 80-100 år Möjliga insatser för ökad produktion clas.fries@skogsstyrelsen.se Tall 80-100 år Contortatall 15-20 år Tall 10 år Först en trailer SKA 15 (Skogliga konsekvensanalyser 2015) SKA 15 beskriver skogens utveckling

Läs mer

Skogsbruk och vatten. Johan Hagström Skogsstyrelsen. Foto: J. Hagström

Skogsbruk och vatten. Johan Hagström Skogsstyrelsen. Foto: J. Hagström Skogsbruk och vatten Johan Hagström Skogsstyrelsen Foto: J. Hagström Sverige är fullt av vatten t ex 97 500 sjöar I skogen finns över: 60 000 mil rinnande vatten 88 000 mil diken 2009 anmäldes ca 216 243

Läs mer

Anteckningar från Dialogexkursionen 8 november 2012

Anteckningar från Dialogexkursionen 8 november 2012 Datum 2012-11-21 Diarienr 1(6) Stockholms distrikt Sören Nissilä, Natur/Miljö Sörmlands distrikt Linda Nilsson Anteckningar från Dialogexkursionen 8 november 2012 Introduktion till dagen Frågeställningar

Läs mer

Rapport. Människan i skogen. det skogspolitiken glömde

Rapport. Människan i skogen. det skogspolitiken glömde Rapport Människan i skogen det skogspolitiken glömde Innehåll Sammanfattning 3 Förord 4 Vad betyder skogens sociala värden? 6 Skogens många värden 6 Skogens sociala värden har ett ekonomiskt värde 7 Vilken

Läs mer

Fördjupad utvärdering Myllrande våtmarker 2014

Fördjupad utvärdering Myllrande våtmarker 2014 Fördjupad utvärdering Myllrande våtmarker 2014 "Våtmarkernas ekologiska och vattenhushållande funktion i landskapet ska bibehållas och värdefulla våtmarker bevaras för framtiden." 18 november 2014 HUT

Läs mer

LRF Skogsägarnas synpunkter på myndigheterna prioriteringar vid skydd av skog, projekt Värdefulla skogar

LRF Skogsägarnas synpunkter på myndigheterna prioriteringar vid skydd av skog, projekt Värdefulla skogar LRF SKOGSÄGARNA YTTRANDE Skogsstyrelsen Naturvårdsverket LRF Skogsägarnas synpunkter på myndigheterna prioriteringar vid skydd av skog, projekt Värdefulla skogar LRF Skogsägarna vill ge följande synpunkter

Läs mer

Näringsdepartementet Anneke Svantesson 103 33 Stockholm. n.registrator@regeringskanslie.se anneke.svantesson@regeringskansliet.

Näringsdepartementet Anneke Svantesson 103 33 Stockholm. n.registrator@regeringskanslie.se anneke.svantesson@regeringskansliet. Näringsdepartementet Anneke Svantesson 103 33 Stockholm n.registrator@regeringskanslie.se anneke.svantesson@regeringskansliet.se 2015-04-27 Ert dnr: N2015/2191/J Vårt dnr: 2015/0011/1 Naturskyddsföreningens

Läs mer

Program för Jönköpings kommuns skogar

Program för Jönköpings kommuns skogar 1 Program för Jönköpings kommuns skogar Borttaget: och trädbärande marker Jönköpings kommun har ca 5 000 ha skog bestående av 50 % lövskog och 50 % barrskog. 1 100 ha av skogsmarken är naturreservat och

Läs mer

RIKTLINJER FÖR SKOGSVÄRDERING

RIKTLINJER FÖR SKOGSVÄRDERING L A N T M Ä T E R I E T PM BESTÅNDSMETODEN Till Användare av Beståndsmetoden 2012-02-01 Dnr 400-2012/504 RIKTLINJER FÖR SKOGSVÄRDERING 1 VÄRDERINGSMETOD Riktlinjerna avser värdering enligt Beståndsmetoden

Läs mer

Beslutas att Policy för hyggesfritt skogsbruk, version 1.0, ska börja tillämpas fr.o.m. den 15 september 2010.

Beslutas att Policy för hyggesfritt skogsbruk, version 1.0, ska börja tillämpas fr.o.m. den 15 september 2010. PROTOKOLL Nr 111 1(1) Datum 2010-08-19 Närvarande: Monika Stridsman Johan Wester Håkan Wirtén Generaldirektör, beslutande Enhetschef Avdelningschef Handläggare, föredragande Justeras Monika Stridsman 1

Läs mer

7. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Skogsstyrelsen ska

7. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att Skogsstyrelsen ska Kommittémotion Motion till riksdagen 2015/16:2077 av Anders Forsberg m.fl. (SD) Skogen Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att den svenska modellen med

Läs mer

DOM 2011-10-21 Meddelad i Luleå

DOM 2011-10-21 Meddelad i Luleå Föredragande: S. Poulsen Meddelad i Luleå Mål nr D5 1 KLAGANDE 1. Tor Lundberg, 610519-8979 Randijaurvägen 12 962 98 Randijaur 2. Svenska Naturskyddsföreningen Box 4625 116 91 Stockholm Ombud: Joanna Cornelius

Läs mer

Areella näringar 191

Areella näringar 191 Areella näringar 191 192 JORDBRUK Högvärdig åkermark är av nationell betydelse (miljöbalken 3:4). Det betyder att sådan jordbruksmark får tas i anspråk för bebyggelse eller andra anläggningar endast om

Läs mer

2012:4 Eskilstunas miljönäringar och gröna näringsliv

2012:4 Eskilstunas miljönäringar och gröna näringsliv 2012-04-27 Fakta och statistik från Eskilstuna kommun näringsliv visar intressanta statistiska uppgifter i kortform utifrån ett eskilstunaperspektiv. 2012:4 Eskilstunas miljönäringar och gröna näringsliv

Läs mer

Erfarenheter från Kometområdet Kronobergs län, 2010-2014

Erfarenheter från Kometområdet Kronobergs län, 2010-2014 Erfarenheter från Kometområdet Kronobergs län, 2010-2014 Foto: Mats Blomberg. Kometprogrammet Vad är det? Kronobergs län har under perioden 2010 till 2014 varit ett av fem försöksområden i projektet Kometprogrammet

Läs mer

G r ö n t b o k s l u t s l u t a v v e r k n i n g

G r ö n t b o k s l u t s l u t a v v e r k n i n g 1 1 (12) Dokumentet upprättat 120115 Beteckning Tjänsteställe, handläggare Senast uppdaterat Er beteckning Södra Skog/Miljö-Kvalitet Gustaf Aulén 120331 Grönt bokslut efter slutavverkningar och gallringar

Läs mer

1. Vad anser du att det innebär att kursen heter hållbart familjeskogsbruk? Vad ska en sådan kurs innehålla?

1. Vad anser du att det innebär att kursen heter hållbart familjeskogsbruk? Vad ska en sådan kurs innehålla? Frågeställningar kring hållbart 1. Vad anser du att det innebär att kursen heter hållbart familjeskogsbruk? Vad ska en sådan kurs innehålla? 2. Är hållbarhetsbegreppet något som vi ska arbeta med? Hur

Läs mer

Övervakning av skogsvatten i Sverige, utvärdering av Balån och framåtblick

Övervakning av skogsvatten i Sverige, utvärdering av Balån och framåtblick Övervakning av skogsvatten i Sverige, utvärdering av Balån och framåtblick Stefan Löfgren Inst. f. vatten & miljö, SLU Eva Ring Skogforsk Lars Högbom Skogforsk Jakob Schelker Universitetet i Wien, Österrike

Läs mer

Älgförvaltningsområden i Jämtlands län

Älgförvaltningsområden i Jämtlands län 1 / 8 Beslut Datum 2012-01-17 218-2658-2011 Dnr (anges vid skriftväxling) Se sändlista Älgförvaltningsområden i Jämtlands län Bilagor: Karta 1, 2 Beslut Länsstyrelsen i Jämtlands län beslutar med stöd

Läs mer

Vi kräver ett stopp för Skogssällskapets utförsäljning av Svartedalens naturreservat och Natura 2000- område!

Vi kräver ett stopp för Skogssällskapets utförsäljning av Svartedalens naturreservat och Natura 2000- område! Vi kräver ett stopp för Skogssällskapets utförsäljning av Svartedalens naturreservat och Natura 2000- område! Stiftelsen Skogssällskapet lockar i annonser (se bl.a. GP 12 och 14 september) till köp av

Läs mer

Skogen förr. Skog som ska röjas. Skog som ska gallras. Skogen idag

Skogen förr. Skog som ska röjas. Skog som ska gallras. Skogen idag Skogen Tiden På Brånstrands familjelantgård får Du uppleva skogen under lokala förhållanden.vårt mål idag är att bruka skogen så att det naturliga kretsloppet störs så lite som möjligt. Ta del av skogens

Läs mer

Skogsbrukets vattenpåverkan,åtgärder samt Skogsstyrelsens roll i genomförandet av vattendirektivet. Johan Hagström Skogsstyrelsen

Skogsbrukets vattenpåverkan,åtgärder samt Skogsstyrelsens roll i genomförandet av vattendirektivet. Johan Hagström Skogsstyrelsen Skogsbrukets vattenpåverkan,åtgärder samt Skogsstyrelsens roll i genomförandet av vattendirektivet Johan Hagström Skogsstyrelsen Skogsstyrelsens roll Skogstyrelsen är förvaltningsmyndighet för frågor om

Läs mer

Skogsbrukets hållbarhetsproblem

Skogsbrukets hållbarhetsproblem Skogsbrukets hållbarhetsproblem Vattendagarna 20-21:a november 2006 Johan Bergh Sydsvensk Skogsvetenskap Miljömålet "Skogsmarkens naturgivna produktionsförmåga skall bevaras. En biologisk mångfald och

Läs mer

Vanliga frågor och svar om Natura 2000

Vanliga frågor och svar om Natura 2000 Vanliga frågor och svar om Natura 2000 Vad är Natura 2000? Natura 2000 är EU s nätverk av skyddade naturområden. Alla medlemsstater är skyldiga att peka ut en viss areal av varje naturtyp som finns representerad

Läs mer

Remissyttrande över Oljekommissionens rapport På väg mot ett oljefritt Sverige

Remissyttrande över Oljekommissionens rapport På väg mot ett oljefritt Sverige Världsnaturfonden WWF Ulriksdals Slott 170 81 Solna Tel: 08-624 74 00 Fax: 08-851329 Allmänt: info@wwf.se Hemsida: www.wwf.se Ulriksdal den 16 maj 2007 Näringsdepartementet 103 33 STOCKHOLM Remissyttrande

Läs mer

Trädplan. för Kyrkogårdsförvaltningen i Göteborg. del ett

Trädplan. för Kyrkogårdsförvaltningen i Göteborg. del ett Trädplan för Kyrkogårdsförvaltningen i Göteborg del ett Stampens kyrkogård Träd förenar oss Träd är inte bara vackra, de är också en länk mellan oss, de som kom före oss och de som kommer efter. På våra

Läs mer

Naturinventering. skogsområde söder om vårdcentralen i Krokek,

Naturinventering. skogsområde söder om vårdcentralen i Krokek, Naturinventering av skogsområde söder om vårdcentralen i Krokek, bl a fastighet 1:76, Norrköpings kommun, Östergötlands län inför fortsatt planarbete för nybyggnation av bland annat förskola och bostadshus

Läs mer

Bildande av naturreservatet Högemålsbranten i Jönköpings kommun

Bildande av naturreservatet Högemålsbranten i Jönköpings kommun BESLUT Sida 1/8 Doss nr 0680-02-226 Marie Andersson Områdesskydd Naturavdelningen 036-39 5408 Enligt sändlista Bildande av naturreservatet Högemålsbranten i Jönköpings kommun Beslut Länsstyrelsen förklarar

Läs mer

Samråd om detaljplan för Ekgården-Örnstugan del av fastigheten Ekgården 1:1 m fl i Södertälje (Dnr 2010-01086-214)

Samråd om detaljplan för Ekgården-Örnstugan del av fastigheten Ekgården 1:1 m fl i Södertälje (Dnr 2010-01086-214) 2011-06-20 YTTRANDE Till Södertälje kommun Samhällsbyggnadskontoret Plan 151 89 Södertälje E-post: sbk.plan@sodertalje.se Samråd om detaljplan för Ekgården-Örnstugan del av fastigheten Ekgården 1:1 m fl

Läs mer

Tyska Robin Wood protesterar mot sca:s hantering av fsc

Tyska Robin Wood protesterar mot sca:s hantering av fsc Ett nyhetsbrev från Naturskyddsföreningens skogsnätverk maj/juni 2011 Tyska Robin Wood protesterar mot sca:s hantering av fsc Miljömedvetna tyska konsumenter har länge svävat i tron att det svensktillverkade

Läs mer

Markberedning privata Vännäs kommun

Markberedning privata Vännäs kommun Vännäs Markberedning Procent Markberedning privata Vännäs kommun 25 2 15 1 5 År-2 År-3 År-4 År-5 År-6 År-7 År-8 År-9 År-1 År-11 År-12 År-13 Hektar Markberedning privata Vännäs kommun 9 8 7 6 5 4 3 2 1

Läs mer

Bakgrund. Beskrivning av problemet och vad Socialstyrelsen vill uppnå. Konsekvensutredning 2016-04-13 Dnr 4.1.1-10918/2016 1(5)

Bakgrund. Beskrivning av problemet och vad Socialstyrelsen vill uppnå. Konsekvensutredning 2016-04-13 Dnr 4.1.1-10918/2016 1(5) Konsekvensutredning 2016-04-13 Dnr 4.1.1-10918/2016 1(5) Avdelningen för regler och behörighet Anders Kring lars-anders.kring@socialstyrelsen.se Konsekvensutredning förslag till Socialstyrelsens föreskrifter

Läs mer

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2003-05-15. Förslaget föranleder följande yttrande av Lagrådet:

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2003-05-15. Förslaget föranleder följande yttrande av Lagrådet: 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2003-05-15 Närvarande: f.d. regeringsrådet Karl-Ingvar Rundqvist, regeringsrådet Marianne Eliason, justitierådet Severin Blomstrand. Enligt en lagrådsremiss

Läs mer

Förslag till ändring i förordningen om områdesskydd. KS 2014-346

Förslag till ändring i förordningen om områdesskydd. KS 2014-346 Beslutsförslag 2014-11-17 Kommunstyrelseförvaltningen Stadsbyggnadskontoret Daniel Helsing Förslag till ändring i förordningen om områdesskydd. KS 2014-346 Förslag till beslut Arbetsutskottet föreslår

Läs mer

Lärkborre - juridiska aspekter

Lärkborre - juridiska aspekter Datum 2011-11-16 1(5) Enheten för lag och områdesskydd Pernilla Granath Limstrand pernilla.granathlimstrand@skogsstyrelsen.se Tfn 036-359317 Lärkborre - juridiska aspekter Vilka regelverk aktualiseras

Läs mer

Lärarhandledning. Vad gör jag innan, under och efter lektionen?

Lärarhandledning. Vad gör jag innan, under och efter lektionen? Lärarhandledning Lilla Kotts djuräventyr. Från förskolan till årskurs 3 Inledning Lilla Kotts djuräventyr är en lektion som bygger på att barnen ska lära sig mer om djur och natur. Här får barnen träffa

Läs mer

Krondroppsnätet. Miljöövervakning, metodutveckling och forskning. Krondroppsnätet

Krondroppsnätet. Miljöövervakning, metodutveckling och forskning. Krondroppsnätet Miljöövervakning, metodutveckling och forskning Gunilla Pihl Karlsson, Per Erik Karlsson, Cecilia Akselsson*, Veronika Kronnäs och Sofie Hellsten IVL Svenska Miljöinstitutet * Lunds Universitet Regional

Läs mer

Låt dina miljötankar bli verklighet

Låt dina miljötankar bli verklighet Låt dina miljötankar bli verklighet En mångfald av miljöprojekt Man behöver inte bli smutsig om fingrarna eller gå ut och köpa nya gummistövlar för att driva ett miljöprojekt. Det går precis lika bra att

Läs mer

Svenska kustvatten har God ekologisk status enligt definitionen i EG:s ramdirektiv

Svenska kustvatten har God ekologisk status enligt definitionen i EG:s ramdirektiv 7 Ingen övergödning Miljökvalitetsmålet Halterna av gödande ämnen i mark och vatten ska inte ha någon negativ inverkan på människors hälsa, förutsättningarna för biologisk mångfald eller möjligheterna

Läs mer

Promemoria 2014-11-07

Promemoria 2014-11-07 Naturvårdsenheten Promemoria 2014-11-07 sid 1 (6) 511-4251-14 0584 Nedan följer en sammanställning av inkomna yttranden över förslag till utvidgat strandskydd i Vadstena kommun samt Länsstyrelsens eventuella

Läs mer

Räkna med frost Om Frostrisk

Räkna med frost Om Frostrisk Räkna med frost Ola Langvall, Mats Hannerz, Urban Nilsson Höstfrost är sällan något problem för gran i södra Sverige. Där är det försommarfrosterna, som slår till under granens skottskjutningsperiod, som

Läs mer

Vindpark Lyckås komplettering till ansökan, bilaga 3

Vindpark Lyckås komplettering till ansökan, bilaga 3 Vindpark Lyckås komplettering till ansökan, bilaga 3 - Aktuella höjdlägen, vägar vägområden tänkbar påverkan på dessa. 25 höjdlägen återstår som tänkbara för placering av turbiner. Jämfört med ansökan

Läs mer

Överklagan av kammarrätten i Sundsvalls beslut i ärende (1982-14)

Överklagan av kammarrätten i Sundsvalls beslut i ärende (1982-14) 2014-12-01 Överklagan av kammarrätten i Sundsvalls beslut i ärende (1982-14) Vi yrkar att prövningstillstånd ska beviljas av. Vi anser att villkoren i 34 a andra stycket förvaltningsprocesslagen (1971:291)

Läs mer

Hur påverkar skogbruket vattnet? Johan Hagström Skogsstyrelsen

Hur påverkar skogbruket vattnet? Johan Hagström Skogsstyrelsen Hur påverkar skogbruket vattnet? Johan Hagström Skogsstyrelsen Sverige är fullt av vatten t ex 97 500 sjöar I skogen finns över: 60 000 mil rinnande vatten 88 000 mil diken 2007 avverkades ca 240 000 ha

Läs mer

Översiktlig naturvärdesbedömning av östra delen av Horgenäs 1:6

Översiktlig naturvärdesbedömning av östra delen av Horgenäs 1:6 Förvaltningen för samhällsplanering Alvesta kommun 342 80 Alvesta Översiktlig naturvärdesbedömning av östra delen av Horgenäs 1:6 Ett program för planering av bebyggelse på vissa delar av Horgenäs 1:6

Läs mer

Ändring av lagen om flygplatsavgifter. Lagrådsremissens huvudsakliga innehåll

Ändring av lagen om flygplatsavgifter. Lagrådsremissens huvudsakliga innehåll Lagrådsremiss Ändring av lagen om flygplatsavgifter Regeringen överlämnar denna remiss till Lagrådet. Stockholm den 30 april 2015 Anna Johansson Jonas Ragell (Näringsdepartementet) Lagrådsremissens huvudsakliga

Läs mer

Beslutad av styrelsen 2009-03-26 POLICY FÖR NATURVÅRD

Beslutad av styrelsen 2009-03-26 POLICY FÖR NATURVÅRD Beslutad av styrelsen 2009-03-26 POLICY FÖR NATURVÅRD Upplandsstiftelsens naturvårdspolicy 2009-03-26 1(6) Beslutad av styrelsen 2009-03-06 UPPLANDSSTIFTELSENS NATURVÅRDSPOLICY INLEDNING Naturvårdsarbetet

Läs mer

Hur kan vi öka produktionen vid föryngringstillfället ur ett svenskt perspektiv, en överblick över de metoder som vi idag använder i Sverige.

Hur kan vi öka produktionen vid föryngringstillfället ur ett svenskt perspektiv, en överblick över de metoder som vi idag använder i Sverige. Hur kan vi öka produktionen vid föryngringstillfället ur ett svenskt perspektiv, en överblick över de metoder som vi idag använder i Sverige. Fokus på plantering, vilket utförs på 74% av föryngringsytan.

Läs mer

Kan vi återskapa naturvärden?

Kan vi återskapa naturvärden? Kan vi återskapa naturvärden? Erfarenheter från Sveaskogs arbete med ekoparker och naturvårdande skötsel Stefan Bleckert Peter Bergman Innehåll Den svenska modellen - bu eller bä? Ekoparker skapar nya

Läs mer

Exkursion inom projektet DIALOG OM MILJÖHÄNSYN

Exkursion inom projektet DIALOG OM MILJÖHÄNSYN MINNESANTECKNINGAR 1(5) Datum 2012-10-24 Diarienr Exkursion inom projektet DIALOG OM MILJÖHÄNSYN Tid: 2012-10-24 Plats: Deltagare: Antecknat av: Siljansfors Ca 42 deltagare (Se adresslista från Maria Nilsson)

Läs mer

Naturbrukarna 2016-02-29

Naturbrukarna 2016-02-29 1 Naturvårdsverket registrator@naturvårdsverket.se Yttrande: Gemensamma riktlinjer för handläggning av artskyddsärenden i skogsbruket Föreningen Sverige önskar härmed inkomma med yttrande rörande Gemensamma

Läs mer

Postadress Besöksadress Telefon Telefax Bankgiro E-post www

Postadress Besöksadress Telefon Telefax Bankgiro E-post www MINNESANTECKNING 1(8) Kontaktperson Miljöavdelningen Johanna Thidell 010-224 16 31 johanna.thidell@lansstyrelsen.se Naturvårdstrategi för Skåne Dialogmöte med markägare 3 oktober 2014, Malmö 13.00 16.00

Läs mer

2010-09-13 Resultatnivåns beroende av ålder och kön analys av svensk veteranfriidrott med fokus på löpgrenar

2010-09-13 Resultatnivåns beroende av ålder och kön analys av svensk veteranfriidrott med fokus på löpgrenar 1 2010-09-13 Resultatnivåns beroende av ålder och kön analys av svensk veteranfriidrott med fokus på löpgrenar av Sven Gärderud, Carl-Erik Särndal och Ivar Söderlind Sammanfattning I denna rapport använder

Läs mer

Contortatallen i Sverige

Contortatallen i Sverige Regeringsuppdrag 2009 (Utländska trädarter) Bland annat: Översyn av lagstiftningen Utvärdera gränsen för användning av contortatall Se över möjligheterna att utvidga contortaområdet törskateproblemen anges

Läs mer

LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND REGIONFÖRBUNDET I DALARNA

LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND REGIONFÖRBUNDET I DALARNA LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND REGIONFÖRBUNDET I DALARNA REMISSYTTRANDE Länsstyrelsen i Västmanlands län Samrådssvar dnr: 537-5058-14 Vattenmyndighetens kansli 721 86 Västerås Yttrande över förslag till förvaltningsplan,

Läs mer

Remissvar om ansökan om spridning av bekämpningsmedlet VectoBac G i Nedre Dalälvsområdet (dnr: NV-10089-12)

Remissvar om ansökan om spridning av bekämpningsmedlet VectoBac G i Nedre Dalälvsområdet (dnr: NV-10089-12) Världsnaturfonden WWF Ulriksdals Slott 170 81 Solna Tel: 08 624 74 00 Fax: 08 85 13 29 peter.westman@wwf.se mats.forslund@wwf.se Allmänt: info@wwf.se Hemsida: www.wwf.se Naturvårdsverket Björn-Axel Beier

Läs mer

Klimatanpassning Grön Skogsbruksplan Lugnet 1:45, Lycksele kommun

Klimatanpassning Grön Skogsbruksplan Lugnet 1:45, Lycksele kommun Klimatanpassning Grön Skogsbruksplan Lugnet 1:45, Lycksele kommun Bakgrund Inom ramen för klimatanpassningsprojektet Clim-ATIC har vi genom ett antal träffar tillsammans med Lycksele kommun, privata skogsägare,

Läs mer

Brott, straff och normer 3

Brott, straff och normer 3 Brott, straff och normer 3 Vad kan samhället (staten, kommunen, vi tillsammans) göra för att förändra situationen för de grupper som oftare hamnar i kriminalitet? Vad anser du? I uppgiften ska eleven resonera

Läs mer

Kontrollsystem för hållbarhetskriterier

Kontrollsystem för hållbarhetskriterier Kontrollsystem för hållbarhetskriterier För att man ska få statligt finansiellt stöd för användning av biodrivmedel och flytande biobränslen måste hållbarhetskriterierna vara uppfyllda. För jordbruksråvaror

Läs mer

Återväxt med garanti!

Återväxt med garanti! Återväxt med garanti! Återväxtgarantin ger Göran mervärde Det började som en släng av Gröna vågen, när stockholmaren och läkaren Göran Carlsson flyttade till Kramfors. Men med köpet av gården i byn Ås

Läs mer

Korsnäs Din skogliga partner

Korsnäs Din skogliga partner Korsnäs Din skogliga partner Vilt- och naturvård går hand i hand sid 2 Föda, skydd och vatten är tre viktiga element att beakta när man planerar för bra vilt- och naturvård i skogslandskapet. Korsnäs Frankrikeresa

Läs mer

Studie av skador på fornlämningar i skogsmark. Rapport från Riksantikvarieämbetet 2006:2

Studie av skador på fornlämningar i skogsmark. Rapport från Riksantikvarieämbetet 2006:2 Studie av skador på fornlämningar i skogsmark Rapport från Riksantikvarieämbetet 2006:2 Riksantikvarieämbetet Box 5405, 114 84 Stockholm Tel. 08-5191 8000 Fax 08-5191 8083 www.raa.se/bokhandel bocker@raa.se

Läs mer

På Orust nns drygt 6 000 ha åkermark och cirka 1 300 ha betesmark. Lantbruksnämnden klassi cerade 1990 jordbruksmarken i tre kategorier:

På Orust nns drygt 6 000 ha åkermark och cirka 1 300 ha betesmark. Lantbruksnämnden klassi cerade 1990 jordbruksmarken i tre kategorier: 5 AREELLA NÄRINGAR AREELLA NÄRINGAR 5.1 JORDBRUK Jordbruket är en näring av nationell betydelse enligt miljöbalken 3:4. Det betyder att brukningsvärd jordbruksmark inte får tas i anspråk för annat ändamål,

Läs mer

BESLUT 2010-06-14. Föreskrifter enligt 7 kap 30 miljöbalken gäller från 2010-06-14 även om de överklagas.

BESLUT 2010-06-14. Föreskrifter enligt 7 kap 30 miljöbalken gäller från 2010-06-14 även om de överklagas. BESLUT 2010-06-14 Sidan 1 av 7 Dnr 07.0346.336 DOS-id 2022949 Bildande av Gådeåbergsbrännans naturreservat Härnösands kommun Objektnummer 1025246 Län Västernorrland Kommun Härnösand Socken Säbrå Fastighet

Läs mer

Bilaga 1 ÖVERGRIPANDE FÖRUTSÄTTNINGAR 1. MILJÖBALKEN...2

Bilaga 1 ÖVERGRIPANDE FÖRUTSÄTTNINGAR 1. MILJÖBALKEN...2 2009-10-15 Strömstad Kommun VINDKRAFTSPLAN 2009 Bilaga 1 ÖVERGRIPANDE FÖRUTSÄTTNINGAR INNEHÅLL 1. MILJÖBALKEN...2 2. RIKSINTRESSEN, MB 3 & 4 kap...2 2.1 Naturvård, 3 kap 6... 2 2.2 Friluftsliv, 3 kap 6...

Läs mer

Hyggesfritt är bäst. Mats Hagner, professor emeritus, SLU. 2009-03-21

Hyggesfritt är bäst. Mats Hagner, professor emeritus, SLU. 2009-03-21 Debatt VK Text till bilagt foto 690 kb. Hyggesfritt 30 år efter senaste gallringen hos Rune Holmström i Arjeplog. En underbar skog för alla. Nu stundar en ny skörd av högklassigt grovt timmer. Notera de

Läs mer

Glädjande nyheter angående ROT-avdraget.

Glädjande nyheter angående ROT-avdraget. 2009-06-18 1 (2) Glädjande nyheter angående ROT-avdraget. Ni är många entreprenör som dagligen får samtal från konsumenter som undrar om ROT-avdraget. Vad gäller? Frågorna är berättigade, eftersom skatteverket

Läs mer

9. Norrlänningarna och hälso- och sjukvården

9. Norrlänningarna och hälso- och sjukvården 9. Norrlänningarna och hälso- och sjukvården Sofia Reinholdt, Institutionen för industriell ekonomi och samhällsvetenskap, Luleå tekniska universitet Under de senaste 15 åren har många länder genomfört

Läs mer

Bilaga 2. Förteckning över objekt där hänsyn bör tas. Objektnummer hänvisar till karta.

Bilaga 2. Förteckning över objekt där hänsyn bör tas. Objektnummer hänvisar till karta. Bilaga 2. Förteckning över objekt där hänsyn bör tas. Objektnummer hänvisar till karta. Östra sträckningen Trekilen- Stocklunda Objekt-nr Biotoptyp Y- 1 Rikkärr 146 36 53 704 60 06 Våtmark av rikkärrskaraktär.

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (8) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 7 september 2005 B 2493-03 KLAGANDE SET Ombud och offentlig försvarare: Advokat JK MOTPART Riksåklagaren Box 5553 114 85 Stockholm SAKEN

Läs mer

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS BESLUT

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS BESLUT HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS BESLUT 1 (9) meddelat i Stockholm den 15 juni 2016 KLAGANDE SCA Skog AB, 556048-2852 Ombud: Advokat Mikael Hägglöf Fröberg & Lundholm Advokatbyrå AB Sveavägen 17 111 57 Stockholm

Läs mer

FSC -gruppcertifiering för ett hållbart skogsbruk

FSC -gruppcertifiering för ett hållbart skogsbruk FSC -gruppcertifiering för ett hållbart skogsbruk Ett ansvarsfullt skogsbruk Ett hållbart skogsbruk är en konkurrensfördel för Sverige. Sveaskog utvecklar skogens värden och är drivande i utvecklingen

Läs mer

Grönt kuvert. Skapad: 2016-05-03 Kommun: UPPSALA Fastighet: FROSSARBO 1:1, FROSSARBO 1:2

Grönt kuvert. Skapad: 2016-05-03 Kommun: UPPSALA Fastighet: FROSSARBO 1:1, FROSSARBO 1:2 Grönt kuvert Skapad: 2016-05-03 Kommun: UPPSALA Fastighet: FROSSARBO 1:1, FROSSARBO 1:2 1/12 Sida 1 och 2 är en delad karta där sidorna ska läggas intill varandra vid betraktning. Övriga kartor har centrumprojektion.

Läs mer