Krondroppsnätet. Miljöövervakning, metodutveckling och forskning. Krondroppsnätet

Transkript

1 Miljöövervakning, metodutveckling och forskning Gunilla Pihl Karlsson, Per Erik Karlsson, Cecilia Akselsson*, Veronika Kronnäs och Sofie Hellsten IVL Svenska Miljöinstitutet * Lunds Universitet

2 Regional övervakning av skogsmiljön med nationell samordning Mätningar och modellering Inriktat på regionala och nationella miljökvalitetsmål Finansiering: Luftvårdsförbund, Länsstyrelser, Naturvårdsverket, m. fl.

3 Mätningar Luft: SO2, NO2, NH3 and O3 Nedfall: ph, SO4-S, Cl, NO3-N, NH4-N, Ca, Mg, Na, K, Mn, Kjeldahl-N and DOC Markvatten: ph, SO4-S, Cl, NO3-N, NH4-N, Ca, Mg, Na, K, Mn, Fe, ioal, oal and DOC

4 Miljökvalitetsmålet "Bara naturlig försurning" Regeringens proposition 2009/10:155 Svenska miljömål för ett effektivare miljöarbete, beslutad av Riksdagen 22 juni Regeringens preciseringar: -Depositionen av försurande ämnen överskrider inte den kritiska belastningen för mark och vatten. -Den onaturliga försurningen av marken begränsas så att den naturgivna produktionsförmågan, arkeologiska föremål och den biologiska mångfalden bevaras. -Markanvändningens bidrag till försurning av mark och vatten motverkas genom att skogsbruket anpassas till växtplatsens försurningskänslighet.

5 Bara naturlig försurning Lufthalter av SO 2 vintertid i Sverige under 2000-talet

6 Bara naturlig försurning Nedfall av SO 4 till skogen i Sverige under 2000-talet

7 Bara naturlig försurning Halter av SO 4 i markvattnet Sverige under 2000-talet (medianvärden)

8 Bara naturlig försurning ph i markvattnet Sverige under talet Återhämtningen av ph i markvattnet i södra Sverige går långsamt!

9 Bara naturlig försurning Slutsatser Lufthalter och nedfall av svavel i södra Sverige fortsätter att minska, liksom halter av svavel i markvattnet. Markvattnets ph, syraneutraliserande förmåga och halter av toxiskt oorganiskt aluminium förbättras endast långsamt Den långsamma återhämtningen från försurningen beror på en långvarig utlakning av markens buffrande baskatjoner. Andelen antropogent försurade sjöar ligger i t. ex. Jönköpings län runt 13 % och förväntas, utifrån nu beslutade åtgärder, förbättras endast marginellt till år 2050.

10 Miljökvalitetsmålet "Ingen övergödning" Regeringens preciseringar: -Nedfallet av luftburna kväveföreningar inte överskrider den kritiska belastningen gällande övergödning av mark och vatten någonstans i Sverige, -Sjöar och vattendrag när det gäller närsaltshalter uppfyller kraven på God status enligt definitionen i EG:s ramdirektiv för vatten, -Skogsmark har ett näringstillstånd som bidrar till att bevara den naturliga artsammansättningen och att högst 5 procent av skogsmarken har en upplagring av kväveföreningar som överskrider 5 kg kväve per hektar och år

11 Ingen övergödning Lufthalter av NO 2 i Sverige vintertid under 2000-talet

12 Ingen övergöding Nedfall av oorganiskt kväve med nederbörden i Sverige under 2000-talet Torrdepositionen saknas i dessa mätningar

13 Ingen övergödning Det totala nedfallet av oorganiskt kväve till skogen i Sverige en metodutveckling Kritisk nivå; 5-10 kg N ha år

14 Ingen övergödning Halter av nitrat i markvattnet 10 NO3-N (mg l -1 ) Högbränna Arkelstorp NO3-N (mg l -1 ) Vallåsen Alandsryd Medianvärde (mg/l)

15 Ingen övergödning Upplagring av kväve i skogsmarken Upplagring av kväve i granskog vid ett skogsbruksscenario baserat på enbart stamvedsuttag.

16 Ingen övergödning Slutsatser Lufthalterna av NO2 (och NH3) i skogslandskapet i södra Sverige minskar inte i någon större utsträckning. Det årliga samlade nedfallet av oorganiskt kväve till skogen ligger runt kg N / ha i västra Götaland och 1-2 kg N / ha i Norrland Kvävenedfallet minskar sannolikt inte Nedfallet kan förändra undervegetationen i skogsekosystemen samt att orsaka läckage av nitrat till markvattnet, i synnerhet vid störningar Det är troligt att kväve lagras upp i skogsmarken i södra Sverige, dock beroende på skogsbruk

17 Övergripande slutsatser Nedfallet av försurande och övergödande ämnen till de svenska skogarna bestäms till stor del av långväga transporterade luftföroreningar. Belastningen från långväga transporterade föroreningar, i kombination med miljökvalitetsmål, avgör hur mycket som kan accepteras vad gäller lokala utsläpp av luftföroreningar. Nedfallet av kväve till den svenska skogen kvarstår som ett allvarligt miljöproblem och bör begränsas så långt möjligt Skogsmarken återhämtar sig långsamt från försurning. Nedfallet av svavel och kväve bör därför fortfarande begränsas så långt det går. Sjöförsurningen återstår som ett stort problem för Jönköpings län

18 i framtiden löper i 4-årsperioder, program har just börjat Arbetar aktivt för att utöka verksamheten vid ytorna bl. a. samarbete skoglig övervakning samt med olika forskningsprojekt, vilket leder till samordningsvinster. I den nära framtiden har en ansökan skickats till NV för att byta ut alla öppet fältutrustningar Tester visar att den nya utrustningen ger en mer realistisk nederbördsprovtagning och risken för praktiska problem minskar Gammal utrustning Ny utrustning

19 i framtiden kan bidra till uppföljning av regionala och nationella miljömål genom olika indikatorer. Nedan 3 av 10 förslag över detta: Övervakning av svavelnedfallet till skogen Tillsammans med SMHI s MATCH modell övervakning av kvävenedfallet till skogen Mätningar av halter av nitrat i markvattnet, indikator för kväveupplagring kan tillsammans med skoglig övervakning övervaka skogsmiljön i ett framtida, mer intensivt skogsbruk Kommer att påbörja en diskussion om den "långa" framtiden under våren Alla aktörer kommer att få vara med i den diskussionen.

20 Aktiva ytor i Jönköpings län. Lokal Alandsryd (F 09) Värnvik (F 12) Mellby (F 18) Bordsjö (F 22) Fagerhult (F 23) Värnvik Dominerande trädslag gran gran gran gran gran Öppet fält Krondropp Markvatten Lufthalter SO2 NO2 NH3 Bordsjö Mellby Fagerhult krondropp öppet fält

21 Miljötillståndet i skogsekosystemen i Jönköpings län 2009/2010 Något förhöjda lufthalter av SO 2 och NO 2 vintern 2009/2010, låga årsmedelhalter dock Svavelnedfallet har minskat till cirka 2 kg S/ ha/ år, i takt med minskade svavelutsläpp från Europa Ingen direkt återhämtning från försurning syns i markvattnet i länet. Kvävenedfallet till skogen ligger i länet generellt runt 8-10 kg N/ ha/ år. Förhöjda nitrathalter i markvattnet förekommer vid stormskadade ytor

22 Miljötillståndet i skogsekosystemen i Jönköpings län 2009/2010, forts. Kritisk belastning av aciditet i skogsmark överskrids i relativt stora områden i länet Försurningspåverkade sjöar > 1 ha inom länet idag: 13 % ( %) skogsbrukets försurande verkan är % vid stamuttag, men från 60% eller mer vid uttag av stam + GROT Kväveackumulering i granskog vid enbart stamvedsuttag 5-7 kg N / ha och år, mindre vid uttag av stam + GROT

23 Tack för uppmärksamheten