Skogsutredningen 2004 slutbetänkande Mervärdesskog (SOU 2006:81)

Transkript

1 YTTRANDE Sida 1/5 Datum Ert datum Beteckning Er beteckning N2006/6984/HU B Regeringskansliet Näringsdepartementet Stockholm Patrik Wandin Naturavdelningen Områdesskydd Postadress Jönköping Besöksadress Hamngatan 4 Tfn Fax E-post lansstyrelsen@f.lst.se Plusgiro Bankgiro Skogsutredningen 2004 slutbetänkande Mervärdesskog (SOU 2006:81) Sammanfattning För arbetet med områdesskydd finner Länsstyrelsen i Jönköpings län slutbetänkandet svagt, en högre målsättning än den som presenteras krävs. I betänkandet finns förslag som kräver mer bearbetning och förankring innan de kan bli verklighet. Det innehåller dock flera genomtänkta och intressanta förslag som kan förändra skogsbruket i en positiv riktning. Överlag så finner vi det presenterade slutbetänkandet som relativt bra. Synpunkter på enskilda delar 3.2 Målkonflikter Enligt vår uppfattning föreligger det en målkonflikt i skogen mellan det produktiva skogsbruket och naturvården. Denna framträder tydligast på marker med hög bonitet där avkastning av skogsproduktion är som högst. Det krävs tydligare riktlinjer om hur avverkningar ska anpassas för att inte skada befintliga naturvärden. Vi har svårt att se att målen är jämställda när endast en liten del av skogen brukas för naturvård. En ökad ambition för generell hänsyn vid skogsbruk vore önskvärd. Det vore önskvärt om det infördes miniminivåer för den biologiska mångfalden på samma sätt som det diskuteras kring miniminivåer för virkesproduktionen, detta skulle kunna göra målen mer jämställda. Vi ifrågasätter diskussionen huruvida ett ansvarsfullt skogsbruk även innefattar att miljömålen uppfylls. Detta kan säkerligen fungera i stort men när det handlar om avverkningsplaneringen av det enskilda beståndet är det nog svårt att få entreprenörer och planläggare att tänka på det sättet. 3.4 Skog, klimat och energi Förslagen är bra men vad gäller tredje punkten får inte denna översyn leda till att mer, idag svårföryngrad, skog brukas. Däremot ställer vi oss bakom själva översynen, det är bra att en framtida gräns grundar sig på biologiska förhållanden.

2 Sida 2/5 3.5 Ökad virkesproduktion Förslagen kan, om de inte genomförs med eftertanke, utgöra ett hot mot det öppna landskapet och mosaikartade brynmiljöer. Här har staten ett ansvar att styra utvecklingen efter vilken typ av landsbygd medborgarna önskar. Rensning av gamla dikessystem bör göras med stor försiktighet och återhållsamhet då åtgärden kan utgöra ett hot mot naturvärden. Även en utökad användning av främmande trädslag kräver eftertanke, speciellt med tanke på risken för skadeinsekter och skadesvampar. 3.6 Former för skogens brukande Vi ställer oss tveksamma till uppfattningen om att de allra flesta skogsbruksmetoder ryms inom dagens lagstiftning. Debatten inom skogsbruket tyder inte på att detta är en allmän uppfattning. Dock ser vi positivt på en ökad mångfald av skogsbruksmetoder så länge dessa är vetenskapligt underbyggda och bidrar till ett långsiktigt förvaltande av skogen, både som råvaruresurs och innehållande biologisk mångfald. Vad gäller tätortsnära skogar vore det bra om staten har en möjlighet att påverka valet av skogsbruksmetod för att till exempel tillgodose medborgarnas intressen eller värna om de sociala värdena i skogen. Tyvärr nämns inte begreppet ståndortsanpassat skogsbruk i betänkandet. Det vore önskvärt med ett sådant resonemang för att t.ex. förhindra allt för mycket planterad gran nu efter stormen Gudrun. Det vore bättre att anpassa skogsproduktionen efter de naturgivna förhållandena och inte enbart efter vilket trädslag som ger bäst avkastning. 3.7 Röjning Vi ställer oss bakom ett införande av röjningsplikt. Egenrapportering genom klarkort är en effektiv metod men den fungerar inte på de markägare som inte är engagerade. Och det är just de som det gäller att få att röja. Mer direkta styrmedel krävs. Innan man storskaligt tar ut röjda träd som biomassa bör det undersökas grundligt om detta är uthålligt ur markens näringssynpunkt. 3.8 Skog och klövvilt I diskussionerna får man inte glömma bort att jakten ofta är utarrenderad vilket gör att det inte är samma person som sköter skogen och som jagar. Vår uppfattning är att det är bra om Skogsstyrelsen skärper sin tillsyn angående älgskadad skog men detta åtgärdar bara symptomen, inte orsaken. Det viktiga är att få ner älgstammen. Stängsling utöver ädellövskogsodling är en mycket dålig idé. Detta försvårar allmänhetens utnyttjande av skogen enligt allemansrätten och bidrar negativt till skogens potential ur ett folkhälsoperspektiv.

3 Sida 3/5 3.9 Utarmning av biologisk mångfald Vi anser att betänkandet är svagt på denna punkt. Det faktum att utvecklingen inte går enligt den uppsatta tidtabellen måste ses som ett underlag för att skjuta till extra medel och intensifiera ansträngningarna att förhindra utarmningen av biologisk mångfald. Att utvecklingen går åt rätt håll räcker inte. Vi måste nå målen inom den uppsatta tiden och till detta krävs tillräckliga resurser, speciellt med tanke på de ökande kraven på dialog och delaktighet. Ett sådant arbetssätt är framgångsrikt men också väldigt resurskrävande Skogens vatten De föreslagna åtgärderna är bra. Man kan dock misströsta vad gäller informationssatsningar då detta har gjorts tidigare utan större resultat. Vidare bör en ökad satsning ske på så kallade vattenanpassade skogsbruksplaner, d.v.s. skogsbruksplaner där vattenaspekterna och till vatten knutna organismer lyfts fram. Exempel på sådana planer har gjorts av Skogsstyrelsen i Jönköping Former för skydd av skog Betänkandet innehåller ett väl avvägt resonemang som i stort beskriver den verklighet som Länsstyrelsen arbetar i. Fastighetsvisa avsiktsförklaringar ser vi positivt på, dock så kräver det skogsbrukets intresse som vi hoppas finns. Arbetssättet med arrendeavtal som föreslås är krävande och kommer att kräva utökade resurser Frivilliga avsättningar Förslaget ser vi som mycket bra. Det krävs en formalisering av de frivilliga avsättningarna och det föreslagna är ett bra sätt. Ett annat sätt torde vara de överenskommelser om frivilliga avsättningar som kan göras mellan staten och markägare och som beskrivs i Strategin för formellt skydd av skog Utveckla generell miljöhänsyn De föreslagna åtgärderna är bra men informationssatsningarna borde även innefatta kulturmiljöer i skogslandskapet. Det krävs en ökad medvetenhet om kulturmiljövärden i skogen och hur dessa kan skyddas vid skogsbruk Skogens sociala värden Förslagen är bra och vi vill bara förtydliga att punkt två även borde inkludera kommuner Tillsyn enligt skogsvårdslagen Förslaget att ta ut en sanktioneringsavgift borde gälla även entreprenörer och markanvändare i enlighet med de i miljöbalken reglerade miljösanktionsavgifterna.

4 Sida 4/ De skogsrelaterade ägoslagen Denna omfattande förändring ser vi som onödig. De få fördelar som förändringen kan medföra uppväger inte de nackdelar som ett nytt system innebär. Dock så anser vi att det är viktigt att hela skogsbranschen får komma till tals i denna fråga. Om förändringen trots detta genomförs bör följande beaktas: Det måste ske en översyn av Delmål 1 i Levande skogar. Ambitionen i målet får inte minska p.g.a. att definitionerna ändras. Omdefinitionen av impediment får inte leda till att lågproduktiv skog t.ex. i kanterna mot myrar brukas som produktiv skog. Praktiskt sett bör impedimentsgränsen ligga på samma ställe som idag. Benämningen Skyddad bör ändras till Formellt skyddad och det bör läggas till ägoslag innehållande Frivilligt skyddad där markägarnas frivilligt skyddade områden räknas in SMÖR och planplikt Länsstyrelsen anser det mycket bra att införa krav på skogsbruksplan eller likvärdigt. Enligt vår uppfattning är det självklart att planen är grön eller på annat sätt miljöanpassad. Det är även självklart att vattenvårdsaspekterna behandlas i planerna, se även Det bör dock finnas en storleksgräns för fastigheten när dessa krav inträder. Vidare borde vissa uppgifter i planen kunna vara tillgängliga för myndigheter vilket skulle underlätta arbetet avsevärt, speciellt med olika former av regional uppföljning. Man kan tänka sig att planen innehåller två delar där enbart den första, innehållande data om skogen, är tillgänglig för myndigheterna. I den slutliga handläggningen av detta ärende har deltagit länsråd Bo Landholm, beslutande och naturvårdshandläggare Patrik Wandin, föredragande. I den slutliga handläggningen har även deltagit chefen för Miljö- och samhällsbyggnadsavdelningen Annelie Johansson, chefen för Naturavdelningen Ola Broberg och funktionsansvarig land och miljömål Henrick Blank. Bo Landholm Patrik Wandin

5 Sida 5/5 Kopia till Regeringskansliet, Näringsdepartementet, Stockholm Regeringskansliet, Finansdepartementet, Länsstyrelseenheten, Stockholm Kopia till (med e-post) Kopia internt (med e-post) Nicklas Beermann Ola Broberg Bo Landholm Annelie Johansson Lars Sandberg