Se landsbygden! Myter, sanningar och framtidsstrategier. Slutbetänkande av Landsbygdskommittén (SOU 2006:101)

Transkript

1 YTTRANDE Sida 1/5 Datum Ert datum Beteckning Er beteckning Jordbruksdepartementet Registrator Stockholm Jan Enler Postadress Jönköping Besöksadress Hamngatan 4 Tfn Fax E-post lansstyrelsen@f.lst.se Plusgiro Bankgiro Se landsbygden! Myter, sanningar och framtidsstrategier. Slutbetänkande av Landsbygdskommittén (SOU 2006:101) Inledning Kommittén har på ett bra sätt belyst problemen och förutsättningarna för att utveckla landsbygden. Länsstyrelsen känner igen problembilden och kan i stort ställa upp på kommitténs förslag inom de olika strategiområdena. Länsstyrelsen kommenterar i vissa delar de idéer och förslag som presenteras i slutbetänkandets kapitel 4 7. Lokalt perspektiv på demokrati, ansvar och roller Länsstyrelsen delar kommitténs uppfattning att den lokala nivån har stor betydelse för den lokala utvecklingen. För att få till stånd en hållbar utveckling på landsbygden krävs engagemang och en god förankring hos individer, lokala grupper, ideella föreningar m fl på den lokala nivån. I det nya landsbygdsprogrammet för perioden kommer stödinsatser till stor del att kanaliseras genom den s k Leader-metoden. Den gör det möjligt för invånare och företag på landsbygden att arbeta med lokal landsbygdsutveckling tillsammans med den offentliga sektorn. Länsstyrelsen kommer under den kommande programperioden att arbeta för en fortsatt Leader-verksamhet i länet. För att möjliggöra att fler områden ska kunna bli Leader-områden kommer en breddning av insatserna att eftersträvas genom riktad information till nya aktörer, organisationer och kommuner. Länsstyrelsen delar också kommitténs syn på den lokala nivåns betydelse för utvecklingen på landsbygden. Det finns goda exempel på lokalt utvecklingsarbete som har kunnat genomföras tack vare sammanhållning och ett starkt socialt kapital. Dessa egenskaper bör självklart tas tillvara, inte minst inom Leader-arbetet.

2 Sida 2/5 Landsbygdens företagande och arbetsmarknad Flera av de omständigheter och förändringar som beskrivs som positiva för landsbygdens företag och arbetsmarknad (avsnitt 5.1.7) bör kunna tillgodoses genom det nya landsbygdsprogrammet. De åtgärder som lyfts fram i programmet, och som också återfinns i länets genomförandestrategi, möjliggör en positiv utveckling inom bl a turism, förnyelsebar energiproduktion och lokalt producerade livsmedel. Kommittén nämner att utbyggnaden av IT-kommunikationerna har stor betydelse för landsbygdens konkurrensförmåga när det gäller nya tjänsteoch tillverkningsgrenar. Länsstyrelsen vill understryka detta. Den utbyggnad av bredbandsnät, som har skett under senare år och som fortfarande pågår, måste ses som en strategiskt viktig fråga, inte minst för landsbygden. Länsstyrelsen delar kommitténs bedömning att det krävs insatser för att underlätta generationsskiften i företagen. Framför allt kan information, utbildning och rådgivning riktat till företagsledare stimulera ägarbyte. Kommittén beskriver den strategiska betydelsen av en god kapitalförsörjning på landsbygden och anger ett antal frågor som bör prioriteras i det fortsatta arbetet. Länsstyrelsen har i huvudsak samma uppfattning, men anser också att för att få en helhetsbild av kapitalförsörjningen bör även företagsstöd, projektstöd och olika låneformer, som i hög grad riktar sig till landsbygdsföretag, finnas med i bedömningarna. I avsnitt 5.4 beskrivs de platsbundna företagens strategiska potential. Det kan konstateras att de utvecklingsmöjligheter som finns för areella näringar, livsmedelsproduktion, förnybar energi och turism till stor del bör kunna tillgodoses genom det nya landsbygdsprogrammet. Landskapets förändring de areella näringarna, naturen och den kulturella miljön Länsstyrelsen stöder i princip utredningens förslag men vill framhålla några aspekter som särskilt viktiga. Det är viktigt att utveckla Landskapskonventionens tänkesätt i kommande strategier. Det behövs ökade kontaktytor mellan stad och land, samt stärkt kunskap bland politiker och tjänstemän, för att öka förståelsen för landskapets värden, hur de uppkommit och det arbete som behöver utföras för att värdena ska bestå. Skolan är en viktig aktör bland flera för detta! Sektorsövergripande samverkan är viktigt för att på bästa sätt kunna tillämpa befintlig kunskap inom t.ex. historia, natur- och vattenvård. De areella näringarnas, böndernas, traditionella kunskaper behöver också i ökad

3 Sida 3/5 utsträckning tas tillvara. En syntes av dessa kunskaper behövs för att i samverkan med dagens markägare och brukare kunna utveckla nya/nygamla metoder för skötsel av värdefulla marker som idag har tappat sin betydelse för primärproduktionen, så att värdena ändå kan bestå. Att i vissa områden ersätta ängsslåtter med naturvårdsbränning skulle kunna vara en sådan metod. Det krävs ytterligare resurser för att på rätt sätt ersätta de producenter som vill leverera det samhället efterfrågar. Åtgärder som ökar möjligheterna för fler betande djur är en avgörande fråga för hur väl vi klarar skötseln av landskapet. Att stärka möjligheterna till småskalig förädling bör kunna vara ett led i denna utveckling. En ökad satsning på rekreation i tätortsnära skogar och odlingslandskap kan ha positivt effekt inte bara på kunskapen om dessa landskap utan även bidra till ett ökat natur- och miljöengagemang. Länsstyrelsen delar starkt utredningens förslag om att stärkt kunskap om hur klimatförändringar kan komma att påverka landets olika delar är nödvändig för framtida planering och strategier. Det är bra att problemet med permanent försegling av odlingsbar mark behandlas, men det bör också påpekas att permanent ödeläggelse av vattenområden och våtmarker genom utfyllnad är ett analogt problemkomplex. Vi noterar också utredningens ställningstagande att dagens skogsbruksmetoder kan leda till oreparerbara skador på vårt kulturarv. Det är viktigt att fortsatt kunskapsuppbyggnad och förbättrad utbildning/information leder fram till att dessa skaderisker minskar. På sidan 146 ifrågasätts det om ekologisk odling är mer miljövänlig än konventionell. Utredningen borde ha underlag för att, liksom staten har gjort, kunna ta ställning för den ekologiska produktionen. Det är bl.a. klarlagt att den biologiska mångfalden ökar på ekologiska gårdar. Länsstyrelsen delar kommitténs syn på helhetstänkande, delaktighet och att attraktiva och tillgängliga miljöer skapar förutsättningar att utveckla besöksnäring och turism. Attraktiva kulturmiljöer ger dessutom goda förutsättningar för boende och företagande. Kulturarvsarbete skapar engagemang och delaktighet i samhällsutvecklingen och främjar därmed demokrati och folkhälsa. För att utveckla kulturturistiska objekt krävs dock ett långsiktigt tänkande och möjlighet till uthållig drift. I länet är kulturreservatet Åsens by ett exempel på detta. En framtagen utvecklingsstrategi för kulturturism pekar ut sju temaområden för naturoch kulturarvsturism i Jönköpings län. Vidare stöder Länsstyrelsen kommitténs förslag om aktivt stöd av nya initiativ där samhällets olika sociala, ekonomiska och miljömässiga mål kombineras. Kulturarvets finns med i samtliga tre dimensioner av hållbar

4 Sida 4/5 utveckling, som identitetsbärare, materiella och immateriella uttryck. Kulturarvet är en resurs som ökar attraktionskraften och skapar möjligheter för företagande och entreprenörskap. Kunskap om och förståelse för en regions, en kommuns, en orts identitet är en viktig utvecklingsresurs. Kulturarvet bidrar till företagens identitet och varumärken och ger möjlighet till konkurrensfördelar. Exempelvis är Gnosjöandan en självklarhet i Gnosjöregionens marknadsföring. Länsstyrelsen anser att det är viktigt att kunna skydda värdefulla landskap, där lokala och regionala särdrag kan tas tillvara och utvecklas. Idag är enda möjligheten att skydda värdefulla kulturpräglade landskap genom en kulturreservatsbildning. Kulturreservaten förutsätter en aktiv vård. Idag är resurserna inom kulturmiljövården mycket begränsade, vilket negativt påverkar möjligheterna att bilda nya reservat. Utmaningarna för en fungerande vardag livsvillkoren på landsbygden I allt väsentligt står Länsstyrelsen bakom kommitténs förslag om att trygga tillgången på grundläggande service. Det kan gälla både kommersiell och offentlig service. Länsstyrelsen har under många år verkat för att en rimlig nivå på dagligvaruservice skall kunna behållas i så många orter som möjligt på landsbygden. För att denna service skall kunna utvecklas har det på många håll krävts flera kompletterande servicefunktioner. Möjligheter finns, som kommittén också påpekar, att ytterligare främja samordningen av servicefunktioner som är anpassade efter lokala förhållanden. Den kan t ex med fördel omfatta hantering av kontanter och vissa betaltjänster. En fråga som dock bör uppmärksammas är hur servicegivaren skall ersättas och av vem. Möjligheterna att erbjuda service av olika slag påverkas också av att utbyggnaden av bredband når allt fler på landsbygden. Länsstyrelsen har under senare år medverkat till finansieringen av bredbandsutbyggnaden på landsbygden. Utbyggnaden bedöms få stor betydelse för både offentlig och privat verksamhet i kommunerna. Länsstyrelsen inser att det krävs olika typer av insatser för att den nya tekniken fullt ut ska accepteras och utnyttjas i bl a små företag på landsbygden, men i framtiden kommer behoven av att kommunicera via Internet att finnas överallt där människor bor och vistas! Ambitionen måste vara att infrastrukturen håller hög kvalitet och att medborgarna får tillgång till informationssamhället på lika villkor. IT-infrastrukturen och insatser för att bättre dra nytta av den nya tekniken kan vara några av de viktigaste faktorerna för utveckling och tillväxt på landsbygden.

5 Sida 5/5 I den slutliga handläggningen av detta ärende har deltagit länsråd Bo Landholm, beslutande, avdelningschef Ola Broberg, länsantikvarie Thomas Areslätt och planeringsdirektör Jan Enler, den sistnämnde föredragande. Bo Landholm Länsråd Jan Enler Planeringsdirektör Kopia till Diariet Landsbygdsavdelningen Naturavdelningen Miljö- och samhällsbyggnadsavdelningen