Slutbetänkandet SOU2014:21 Bredband för Sverige in i framtiden

Transkript

1 YTTRANDE 1 (5) Näringsdepartementet IT-politik Slutbetänkandet SOU2014:21 Bredband för Sverige in i framtiden (dnr N2014/1927/ITP) Sammanfattning Länsstyrelsen i Stockholms län ställer sig i huvudsak positiv till utredningens förslag. Vi vill understryka betydelsen av samordning på regional och lokal nivå för att nå det nationella målet. Länsstyrelsens roll som samverkanspart med regionalt helhetsperspektiv inom frågor som rör tillväxt, miljö och planering är central för att kunna samordna regionens aktörer och nå det nationella målet. Länsstyrelsen i Stockholms län har tillfrågat de länsstyrelser som inte mottagit remissen att inkomma med synpunkter. Avvikande eller kompletterande synpunkter på utredningens förslag sammanfattas i remissvaret nedan. Slutbetänkandets förslag: Ett mobilitetsmål tillförs regeringens bredbandsstrategi Täckning, kapacitet och störningsrisk är tre faktorer som bör tas hänsyn till i framtagning av ett mobilitetsmål. Kapaciteten måste säkerställas i alla bebodda miljöer. Samtidigt behöver täckningen säkerställas längs transportsträckor. Störningar måste identifieras och uppmärksammas tydligt. Ett viktigt steg är överenskommelsen mellan PTS och mobiloperatörerna att skapa jämförbara täckningskartor, som även tar hänsyn till kapacitetsbegränsningar. Slutbetänkandets förslag: Regeringen bör skyndsamt ta initiativ till att utreda möjligheterna och konsekvenserna av att göra ett undantag från lokaliseringsprincipen för kommuner vad gäller utbyggnad av infrastruktur för bredband med hög överföringshastighet. De befintliga stadsnäten kan i vissa situationer bidra till genomförandet av det nationella målet genom att tillåtas agera i grannkommuner som saknar eget stadsnät. I sådana situationer bör det också finnas ett förtydligas ifall det kommunalägda stadsnätet agerar i vinstintresse eller om det har ett bredare samhällsutvecklande ansvar. En fördjupad utredning behövs av stadsnätets roll på marknaden. Länsstyrelsen i Västra Götalands län konstaterar att enligt T kan ett regionalt bildat stadsnätsbolag delägt av flera kommuner konkurrera på en större marknad. Länsstyrelsen föreslår att Konkurrensverket, SKL och PTS samverkar i en utredning. Postadress Besöksadress Telefon E-post/webbplats Länsstyrelsen Stockholm Hantverkargatan stockholm@lansstyrelsen.se Box Fax STOCKHOLM

2 2 (5) Slutbetänkandets förslag: PTS får i uppdrag att utforma en funktion som syftar till att geografiskt aggregera efterfrågan av digitaliserade tjänster. Den samlade marknaden har idag ett kunskapsövertag mot de regionala offentliga organisationerna om var det finns fibernät. Genom att synliggöra behovet ytterligare kan både marknad och offentliga aktörer bilda sig en helhetsuppfattning om vad som faktiskt är möjligt. En lättillgänglig portal för efterfrågan kan också vara ett informationsstöd för byalag som aktivt arbetar med att väcka intresse för sina projekt. Samtidigt finns en liten risk att synliggörandet gör att särskilt attraktiva områden kan ställas mot de glesare. Utifrån hypotesen att marknaden historiskt plockat de lågt hängande frukterna, det vill säga de områden som gett högst avkastning, kan det leda till märkliga situationer där attraktiva områden ställs mot mindre attraktiva. Länsstyrelsen i Uppsala län påpekar att det inte är tydligt ifall förslaget omfattar en ny organisation, eller del av befintlig verksamhet. Slutbetänkandets förslag: En organisation för att stimulera kommuners engagemang för digitalisering och utbyggnad av bredband bör etableras. Kommunens engagemang är avgörande för det operativa genomförandet av lokal utbyggnad av bredband. En samordningsorganisation med tydligt uppdrag, oavsett var den har sin hemvist, kan vara ett stöd i det mobiliserande arbetet. Det är dock avgörande att organisationens uppdrag förtydligas med att stimulering ska ske genom att stötta kommunerna med arbetsmetoder, goda exempel, kunskapsunderlag, ramverk och förslag på finansieringslösningar. Bredbandsfrågan hamnar lätt mellan flera olika delar i den kommunala organisationen. Där behövs särskilt stöd för att säkerställa frågans organisatoriska placering. Kommunerna bör få det stöd som rimligen kan ges. Länsstyrelserna lyfter en risk att en ytterligare organisation kan komplicera rollfördelningen med befintliga aktörer som arbetar för kommunsamverkan och lokal stimulans. Stöd behövs i synnerhet till kommuner som ännu inte påbörjat sitt strategi- och samordningsarbete. Länsstyrelsen i Uppsala län vill att en eventuellt ny organisationens roll i förhållande till Bredbandsforum ska förtydligas. Slutbetänkandets förslag: PTS, Konkurrensverket, Jordbruksverket, Boverket, Lantmäteriet och Tillväxtverket ges i uppdrag att samverka för att främja bredbandsutbyggnad. Detta skrivs in i myndigheternas regleringsbrev för PTS ges ansvar att leda samordning och samverkan mellan nationella myndigheter för att främja bredbandsutbyggnad.

3 3 (5) Ofta hamnar frågan om ansvar för bredbandsfrågan mellan stolar i de organisationer som inte uttryckligen uppdragits att arbeta med den. Kommuner i Stockholms län som uppfattat ett lokalt behov av bredbandsstöd har också konstaterat ett behov av egna samordnare, som kan överbrygga den interna verksamheten och vara central kontaktpunkt för invånare, företag och myndigheter. Samordning måste dessutom ske mellan alla nivåer: nationellt, regionalt och lokalt. Ett förtydligat uppdrag i de nationella myndigheterna skulle nå långt för att säkerställa dialogen med de nationella myndigheterna, de regionala och lokala aktörerna, med Bredbandsforum och med marknaden. Länsstyrelsen i Västra Götalands län lyfter vikten av skapa rättsäkerhet för fiberföreningar och att ett uppdrag kan motverka servicebrist vid underlättande av bredbandsutbyggnad. Slutbetänkandets förslag: Bredbandsforum ges ett utökat ansvar, vilket innebär att på den nationella nivån ansvara för att stimulera kommunernas engagemang för digitalisering genom att bistå och vara ett stöd för den regionala och lokala nivån gällande bredbandsfrågor. Länsstyrelsen Stockholms bedömning är att det nationellt utökade ansvaret är bra och nödvändigt, men att det nationella arbetet också behöver stöttas av en mer aktiv regional samordning. Slutbetänkandets förslag: PTS ges ansvar för kompetensstöd till den regionala nivån gällande bredbandsstöd. Detta ska inte ingå i Bredbandsforums utökade ansvar. Länsstyrelsen Stockholm välkomnar förtydligandet om att kompetensstöd kring bredbandsstödet bör inhämtas från den nationella myndighet som har särskild expertis inom frågor kopplade till bredband och telekom. Länsstyrelsen i Blekinge län lyfter vikten av centralt anordnad kompetensutveckling och erfarenhetutbyte, i synnerhet för mindre län. Länsstyrelsen i Västerbottens län lyfter att stödet bör kompetenssättas med kunskap om övriga strukturfonder. Länsstyrelsen i Uppsala län kommenterar att både Regionförbund och länsstyrelser bör kunna ta del av kompetensstödet. Slutbetänkandets förslag: Bredbandskoordinatorer tillsätts på regional nivå. Bredbandstödets komplexitet förutsätter tidiga informationsinsatser och dialog med potentiella stödsökande i nästa programperiod. Samtidigt finns också ett behov att samordna dialogen med privata nätägare och säkerställa en regional dialog med kommunerna. Länsstyrelsen Stockholm anser att en bredbandskoordinator bör ha den rollen. Länsstyrelsen i Blekinge län anser att en regional koordinator även stöttar kommuner som saknar tillräcklig kompetens. Länsstyrelsen i Västra Götalands län

4 4 (5) lyfter sin befintliga samverkansmodell mellan offentliga, privata och ideella aktörer som ett fungerande exempel och att den kan användas på fler områden än bara landsbygden. Länsstyrelsen i Västerbottens län påpekar också att i län med väl fungerande partnerskap så måste samordning ske med den grupperingen. Slutbetänkandets förslag: Bredbandskoordinatorerna placeras hos den som har ansvar för det regionala tillväxtarbetet. Länsstyrelsen Stockholm konstaterar att det regionala tillväxtansvaret kan i andra län ligga på andra organisationer än Länsstyrelsen, men det är återkommande länsstyrelserna som beslutar om att bevilja bredbandsstöd. Närheten mellan koordinatorn och stödhandläggaren är starkt bidragande för regionernas utveckling mot det nationella målet. Det kan vara en anledning att överväga att placera bredbandskoordinatorn uttryckligen hos Länsstyrelserna. Det finns också en tydlig koppling mellan bredbandskoordinatorns arbete och det regionala tillväxtansvaret. Det bör därför vara länsstyrelsens ansvar att säkerställa uppkopplingen mot den organisation i regionen som har tillväxtansvaret. Länsstyrelserna som lämnat synpunkter i dialog med länsstyrelsernas tillväxtnätverk har tydligt framfört synpunkten att bredbandskoordinatorn i första hand bör placeras på samma myndighet som handlägger bredbandsstödet. Det är viktigt att befogenheterna ligger där resurserna finns samt bygger vidare på befintlig struktur och tidigare erfarenheter. Länsstyrelsen har fortsatt det nationella ansvaret för att följa bredbandsutbyggnaden. Det är viktigt att organisationen med tillväxtansvar har regelbunden avstämning med andra regionala aktörer. Alternativt behöver tjänsten samordnas med den myndighet som har ansvar för stöden regionalt. Det är inte självklart att organisationen med tillväxtansvar är den regionala organisation som har bäst erfarenhet av att arbeta med IT-infrastruktur. Slutbetänkandets förslag: Ett särskilt stöd föreslås för tillsättande av bredbandskoordinatorer på regional nivå och ett utökat ansvar för Bredbandsforum. De årliga kostnaderna kan beräknas till kronor för riket som helhet. Medel omfördelas från anslaget 2:3, Grundläggande betaltjänster och kanalisationsstödet till förmån för genomförandet av den organisation vi föreslår. Länsstyrelsen Stockholm ser det som positivt att regeringen prioriterar det strategiska arbetet med bredbandsfrågan på regional nivå och att det sannolikt förutsätter resurser motsvarande en heltidstjänst för att kunna samordna alla regionala aktörer. Det kan också finnas synergier i att dra nytta av kompetens från befintliga utvecklingsledare som arbetar med betaltjänster i bredbandskoordinatorernas uppdrag.

5 5 (5) Länsstyrelsen i Skåne län konstaterar att finansiera bredbandskoordinatorn med medel från grundläggande betaltjänster kan vara en risk om det påverkar stödet för kontanthantering negativt. Länsstyrelsen i Jämtlands län är tveksamma till att ta utvecklingsmedel till att finansiera central och regional samordning. Däremot kan det vara mer acceptabelt på kommunal nivå. Länsstyrelsen i Västerbottens län ser en risk att medlen för aktiva insatser minskar. Västra Götaland bedömer att länet kan vara behövligt av resurser motsvarande minst två heltidstjänster. Länsstyrelsen i Dalarnas län har det nationella samordningsansvaret för länsstyrelsernas betaltjänstuppdrag (SFS2014:139). De inkommer med ett eget svar på utredningen. Detta yttrande har beslutats av länsöverdirektören Magdalena Bosson. I den slutliga handläggningen har även deltagit tillväxtdirektören Mats Hedenström, avdelningschefen Eva Merkel samt utvecklingsledaren Claes Johansson, föredragande. Magdalena Bosson Claes Johansson