Mera tall i praktiken

Transkript

1 Fredrik Bergqvist Joakim Källman Jonas Zetterlund Mera tall i praktiken Svenska kyrkans markägande. Kyrkan har en lång historia som markägare som började redan på 1000-talet. För att bilda en församling behövde man tidigt kunna försörja en präst. Till kyrkan skänktes därför jord och skog vars avkastning försörjde prästen. Förvaltning av marken har varierat under åren men är sedan 1995 organiserad under Prästlönetillgångarna i de 13 olika stiften. Förvaltningen utförs av varje enskilt stift men samarbete finns i vissa frågor, bl.a. en gemensam certifieringsförening. Prästlönetillgångarna i respektive stift äger sig själva och drivs i en stiftelseliknande form. Prästlönetillgångarna är en egen juridisk person vars förvaltning styrs av stiftsfullmäktige. Stiftsfullmäktige har i sin tur gett uppdraget vidare till egendomsnämnd/utskott. Förvaltningen av Prästlönetillgångarna regleras i kyrkoordningen. I kyrkoordningen slås fast att prästlönetillgångarna ska förvaltas så effektivt som möjligt och på ett sådant sätt att de ger bästa möjliga uthålliga totalavkastning. Församlingarna i stiften får utdelning från den årliga vinsten enligt fastställda andelstal. Hälften av vinsten går direkt till församlingarna och hälften betalas till stiftet för stiftets verksamhet och ytterligare bidrag till församlingarna. Prästlönetillgångarna har till ändamål att bidra till de ekonomiska förutsättningarna för Svenska kyrkans förkunnelse. Prästlönetillgångarna i Skara Stift. Prästlönetillgångarna i Skara stift omfattar ca ha produktiv skogsmark, ha jordbruksmark och finansiella placeringar. Prästlönetillgångarna i Skara stift förvaltas av egendomsavdelningen i Skara stift, avdelningen lyder under Egendomsnämnden som är vald av Stiftsfullmäktige. Egendomsavdelningen avdelningen består av 15 personer ledda av egendomschef Gert Adolfson. Skogsförvaltningen är organiserad i två utlokaliserade distrikt norr/söder där det finns en stiftsskogvaktare och två skogsarbetare på varje distrikt. Därutöver finns en centralt stiftsskogskogvaktare som bl.a. är certifieringsansvarig och handhar jakt och fiskeupplåtelser. Skogsinnehavet är dubbelcertifierat. All avverkning och delar av skogsvården utförs av entreprenörer. Mer information finns på hemsida:

2 Tibro-Prästbol. Fredrik Bergqvist Joakim Källman Jonas Zetterlund Fastigheten har sitt ursprung i en traditionell prästgård där Kyrkefalla kyrka ligger precis väster om fastigheten. Storleken är 287 ha produktiv skogsmark. Virkesförrådet är ca m3sk varav 63 % utgörs av tall. Se bifogade planuppgifter och karta. Tallföryngring i Skara stift. Stiftets skötselpolicy säger att de svagare tallmarkerna ska återbeskogas med tall och mellanboniteter ska återbeskogas med barrblandskog. För att uppnå detta används i princip alla möjliga föryngringsmetoder. Val av föryngringsmetod påverkas av många faktorer såsom geografi, läge, historik, vilt m.m. Plantering av tall med efterföljande viltbehandling. I vissa fall planteras tall i blandning med gran. Markberedning genom, högläggning, fläck alt. harvning. Naturlig föryngring sker genom fröträd och i vissa fall med glesplantering av gran under. Markberedning genom långfläck alt. harvning. Sådd under frö/skärmträd med förädlat tallfrö med viss graninblandning. Utförs primärt maskinellt genom markberedning med långfläck.

3 SKOGSKARTA Plan Församling Kommun Län TIBRO PRÄSTBOL 1:7 Tibro Tibro Västra Götalands län Huggningsklass Kalmark/föryngring Röjningsskog Gallringsskog Föryngsringsavv-skog 1: m

4 Egendomsförvaltningen Tallskogsskötsel i praktiken, betydligt svårare än i teorin. Under mitten av 80-talet och en tid framåt var det Lundmarks ståndortsanpassning som gällde i skogsbruket. Man satsade på tall på magrare delar av hygget och gran på bördigare delar. Men med ökat tryck från våra klövvilt så övergick det ganska snart från ståndortsanpassning till viltanpassning, d.v.s. granplantering. De senaste 50 åren har varit en framgångssaga för hjortdjuren i Sverige, antalet arter har ökat, samtidigt som antalet individer har ökat totalt. Foderutvecklingen har varit negativ ända sedan 80-talet om man betraktar den foderproducerande ungskogen, vilket har inneburit ett ytterligare tryck mot foderväxterna. Man har givetvis även i Skara stifts förvaltning påverkats av det hårda betestrycket, men eftersom granen oftast klarat sig bra har man styrt över skogsproduktionen mer och mer på granproduktion. Det har inte inneburit några större problem för stiftets förvaltning eftersom målsättningen historiskt, likt många andra, styrts av volym och pengar maximal avkastning. Nya tider Förutsättningarna, såväl inifrån som utifrån, har förändrats och blivit mer komplexa. - Certifieringsreglerna; Ståndortsanpassning ska nu göras (igen). Man ska ta en ökad miljöhänsyn. Man ska gynna mångfalden och inte minst, ta sociala hänsyn. - Riskmedvetandet har ökat;, Virkessortiment/trädslag historiska prisbilder kan förändras. Stormhärdighet vilka trädslag klarar stormarna bäst? Insektsskador vad för förändrat klimat med sig? Homogena monokulturer av gran hur påverkas landskapet på sikt? - Målsättning; Produktionsmålet får konkurens, bästa möjliga avkastning säger kyrkoförordningen, vad innebär det? Målsättningen börjar svänga från max avkastning i kronor räknat till max avkastning alla värden. Vad har vi för plattform bakom denna nya målsättning? - Skogsstyrelsens förgraningsprognos, [SKA 15] Visar på viss ökning av granandel i Götaland på tallens bekostnad. (se figur till höger) - Riksskogstaxeringens inventeringar visar att det inte finns någon statistisk minskning av tall under åren i mätdata från Västra Götaland och Jönköpings län. Det visar att volymen i de yngre diameterklasserna minskar något, men att de äldre diameterklasserna istället ökar något. Möjligen resultatet av förbättrad naturvård med evighetsträd och tallöverståndare. (se tabell nedan) Postadress Besöksadress Tel Box 173 Skoltorget 1 skara.stift@svenskakyrkan.se SKARA

5 Egendomsförvaltningen Siffror från Riksskogstaxeringen Blandskogsforskning; Amibo [2016, 45(Suppl.2):S124-S139] har genomfört blandskogsforskning i Sverige. Där visar man på många parametrar där blandbestånd av gran och tall har fördelar jämfört med rena granmonokulturer. (se figur till höger) I ett Brittiskt blandskogsförsök [Forestry2013;0,1-9,doi: /forestry/cpt042] visar man på tillväxtfördelar i blandbestånd av gran och tall jämfört med monokultur av endera trädslaget. (se figur till vänster) -Nya älgförvaltningen sjösattes 2012 med balans mellan vilt och foder, Fem års markägarstyre i älgförvaltningsgrupperna, men med vilket resultat? varierande! Älgskötselområdets styrelse med en bra sammansättning av markägare och jägare är nog så viktig för de lokala förutsättningarna. - Mera Tall, ett nationellt samverkansprojekt i Småland med Skogsstyrelsen som projektledare. Genom ökat samverkan mellan jägare och skogsägare har man visat att man kan minska de omfattande betesskadorna på tall och öka andelen tall i skogen, något båda grupperna tjänar på. Samarbete och förståelse - Arrendatorträffar med våra 250 jaktlag, information, kunskap och tydlighet. Jägarna måste få information för att få förståelse för vad vi håller på med. Det är en riktningsändring som vi inte kan göra ensamma utan vi måste alla hjälpas åt för att nå mot målet. Postadress Besöksadress Tel Box 173 Skoltorget 1 skara.stift@svenskakyrkan.se SKARA