Yttrande över Skogsstyrelsens förslag till reviderad viltskadepolicy
|
|
- Elsa Kristina Falk
- för 5 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Er ref/dnr: 2017/1147 Vårt dnr: 2017/035 Skogsstyrelsen Stockholm 15 september 2017 Yttrande över Skogsstyrelsens förslag till reviderad viltskadepolicy Riksföreningen har tagit del av remissen och vill lämna följande synpunkter. Vi vill inledningsvis konstatera att viltförvaltningsfrågorna - till skillnad från skogsnaturvårdsfrågan - inte har högsta prioritet bland alla de naturresurs- och miljöfrågor som riksföreningen är engagerad i. Vi har t.ex. endast översiktligt följt, t.ex. via redovisningar i Skogsstyrelsens (SKS:s) sektorsråd, viltskadeproblematiken. Sammanfattning Precis som beträffande skogsbruket måste jakt- och viltförvaltning bedrivas utifrån konkretiserade kriterier för hållbart nyttjande. Riksföreningen bifogar vår egen policy för detta område och uppmanar SKS att i tillämpliga delar implementera de kriterier för hållbar jakt- och viltförvaltning som anges i detta dokument. Motsvarande gäller det underlag om hållbart nyttjande av skogsekosystemen som vi m.fl. lämnat till Regeringskansliet (se bilagor). Policyn har ett alltför enkelriktat perspektiv genom att hävda att det endast är tillgången på hjortdjur som påverkar omfattning av viltskador, och det saknas en insikt om att skogsbruket som det bedrivs, skapar en ökad mottaglighet för skador av klövvilt. Policyn verkar vidare utgå ifrån delvis outtalat att viltet utgör ett stort hot mot den biologiska mångfalden. Det största hotet mot biologisk mångfald i skogslandskapet är skogsbruket. Hjortdjuren är också en ekonomisk resurs för en levande landsbygd genom turism, naturupplevelser, jaktmöjligheter och genom ett relativt sett miljövänligt kött. Beträffande det samlade betestrycket ska (generellt sett) de i Sverige naturliga arterna älg, rådjur och kronhjort ha företräde framför introducerade arter som dovhjort och mufflonfår. Om man avser minska det totala betestrycket är det således i första hand dovhjort, och i förekommande fall mufflonfår, man ska minska. Vare sig man önskar öka eller minska en hjortdjursstam är en reglerad och samordnad förvaltning överlägsen allmän jakt.
2 2/6 Det är en generell brist att det inte anges tidpunkter när respektive målbild ska vara uppnådd. Utan sådana målår så minskar på ett avgörande sätt målbildernas målstyrande effekt. Det bra att det läggs fast att användning av främmande trädslag inte ska behövas för att undvika viltskador. Vi tillstyrker formuleringen att landskapets naturligt förekommande trädslag har möjlighet att på lämpliga ståndorter etablera sig och växa upp till vuxna träd. Inledande och allmänna synpunkter Det är bra att det slås fast att de stora växtätarna utgör en viktig del i ekosystemen, dels som betare, dels som bytesdjur för stora rovdjur, och därmed bidrar till den biologiska mångfalden (s. 4). I policyn framförs dock ett tämligen enkelriktat perspektiv genom att hävda att det endast är tillgången på hjortdjur som påverkar omfattning av viltskador. I policyn saknas en insikt om att skogsbruket som det bedrivs, skapar en ökad mottaglighet för skador av klövvilt. Hjortdjuren har idag att leva i ett konstlat landskap där ett ensartat skogsbruk kraftigt påverkar viltets möjligheter att finna en varierad föda. Istället är hjortdjuren för sitt bete i stor utsträckning hänvisade till den planterade skogen. Likåldriga barrmonokulturer skapar mörka skogsmiljöer där annan växtlighet har svårt att klara sig. Endast i den kortvariga hyggesfasen och i den tidiga ungskogen finns det gott om föda. När det börjar etableras vegetation som t.ex. bärris och buskar i den äldre, glesare skogen är det dags för slutavverkning, något som dessutom sker allt tidigare i och med kortare omloppstider. Policyn verkar vidare utgå ifrån delvis outtalat att viltet utgör ett stort hot mot den biologiska mångfalden. Det största hotet mot biologisk mångfald i skogslandskapet är skogsbruket. Detta genom kalhyggesbruk, markberedning, plantager av likåldriga monokulturer av i huvudsak barrträd, avsaknad av gamla träd och död ved, kontinuitetsbrist, utdikning, fragmentering, lövröjning i ungskogar och inför slutavverkning, samt anläggning av skogsbilvägar. Att i detta sammanhang utmåla hjortviltet som det stora (enda?) hotet mot den biologiska mångfalden är helt enkelt inte korrekt. Man kan ifrågasätta att en statlig myndighet medverkar till spridningen av en så onyanserad bild. En ingresstext bör innehålla en faktagrundad och balanserad beskrivning av detta. Policyn upprepar ensidigt hjortdjurens kostnader i form av skador för skogsägarna. Dessa är förvisso en realitet. Hjortdjuren är också en ekonomisk resurs för en levande landsbygd genom turism, naturupplevelser, jaktmöjligheter och genom ett relativt sett miljövänligt kött. Vi instämmer därför i skrivningarna om att Våra svenska vilda hjortdjur älg, rådjur, kronhjort och dovhjort är inte bara viktiga för att upprätthålla naturliga processer i skogen, de bidrar även till den biologiska mångfalden och viktiga värden som t.ex. friluftsliv, jakt och turism. Hjortdjuren uppskattas av många människor och har ett stort socialt värde. osv.
3 3/6 Eftersom viltets bete är ett naturligt fenomen (jämför vad som sägs på s. 4 i policyn om.viktiga för att upprätthålla naturliga processer i skogen ), och då vad som anses vara skador är subjektivt, så bör viltskador genomgående skrivas om till ekonomiska viltskador. Angående det samlade betestrycket ska (generellt sett) de i Sverige naturliga arterna älg, rådjur och kronhjort ha företräde framför introducerade arter som dovhjort och mufflonfår. Om man avser minska det totala betestrycket är det således i första hand dovhjort, och i förekommande fall mufflonfår, man ska minska. Vare sig man önskar öka eller minska en hjortdjursstam är en reglerad och samordnad förvaltning överlägsen allmän jakt. Det sistnämnda leder ofta på sikt till alltför täta stammar med en onaturlig sammansättning (se exempelvis dovhjort). Det bör således framgå i viltpolicyn att Skogsstyrelsen stöder en reglerad och samordnad förvaltning av våra hjortdjursarter. Skyddsjakt på hjortdjur bör i det längsta undvikas då dess effektivitet är tveksam. Långt bättre är en planerad förvaltning i samarbete, i kombination med förebyggande viltvårdsåtgärder och en viltanpassning av skogsbruksmetoder. I policyn ges ett intryck av att enskilda skogsägare har för liten makt gentemot jägarna. I själva verket är den gällande huvudregeln att det är markägaren som har jakträtten (om vederbörande inte avtalat bort den till jägare som arrenderar jakten). Det är relativt vanligt att markägaren också är jägare. Undersökningar visar dessutom att många skogsägare är positiva till klövvilt. En uppdelning av jägare och skogsägare i två åtskilda grupperingar som helt står emot varandra i viltfrågan rimmar därför illa med verkligheten, och riskerar också att späda på de motsättningar som finns, istället för att försöka överbrygga dessa. Skogsstyrelsens argumentation är väldigt lik den som framförs av storskogsbruket. Som redan anförts: policyns ansats är alltför skogsbruksinriktad. Mao; fokus ligger på hur mkt skador tål skogsbruket? Det är fullt rimligt att en sådan här policy tar upp situationen för skogsbruket, men givet skogspolitikens jämställda mål bör policyn på ett mer balanserat sätt belysa såväl 1) kopplingen till skogsbruket, som 2) kopplingen till de miljöaspekter, fr.a. kring biologisk mångfald, som finns beträffande viltskador. Visserligen nämns Rase-arterna (se nedan) i målbilden, vilket i sig är bra. Det är också bra att det generellt läggs fast att hjortdjurens antal är anpassade så att skogspolitikens produktions- och miljömål kan genomföras. En sådan målbild måste dock brytas ned geografiskt och i tiden på ett sätt som innebär tydlig målstyrning. Det räcker inte att konstatera.så att.. Dessutom bör kan genomföras ersättas av uppnås. Sammantaget: policyn kan inte betraktas som jämställd (i ovan nämnt avseende). Ett annat generellt och viktigt påpekande är att skogsbruket självt bidrar till problemet med betesskador. Skogspolitikens utformning och skogsmyndighetens rådgivning, och skogsbruket som detta sammantaget resulterar i, har stor betydelse för hur man kan undvika eller åtminstone minimera betesskador. Den vanligt förekommande förröjningen före slutavverkning, då ofta lövträd och lövbuskar röjs bort, bidrar till hjortdjurens foderbrist. Vid ungskogsröjningen röjs generellt lövet bort i granplanteringar och det löv som lämnas är helt otillräckligt. På detta sätt
4 4/6 skapas granmonokulturer som kommer att vara så sterila att de varken ger foder åt hjortdjuren eller blir en miljö för annan biologisk mångfald. Detta är en av orsakerna till att de hotade arterna i skogsekosystemet fortsätter att vara hotade. Detta är grundläggande strukturella problem som skogsbruket självt har alla möjligheter att lösa. Därför vill vi i detta sammanhang göra följande medskick: - Sluta därför med röjning av löv i ungskogar och inför slutavverkning, - Vid slutavverkning bör väsentligt mera lövträd, lövbuskar och frötallar lämnas. - Gran bör aldrig planteras på tallmark. Vikten av kriterier för hållbart nyttjande Föreningen menar att, i linje med den globala FN-överenskommelsen om Agenda 2030, att allt nyttjande av naturresurser måste ske utifrån de ramar som ekosystemen sätter upp. Därför måste kriterier för hållbart nyttjande av olika ekosystem formuleras, och implementeras. De aktuella hjortdjuren är en del av våra svenska skogsekosystem. Föreningen har tillsammans med 7 andra organisationer utvecklat utgångspunkter och embryo till kriterier för hur ett hållbart nyttjande av skogsekosystemen i Sverige bör se ut (se bilagor). Detta bör i tillämpliga delar implementeras i SKS:s riktlinjer för inte bara målbilder kring viltskador, utan generellt i SKS:s hela arbete som rör skogsbruk. Jakt- och viltförvaltning, som ju viltskadeproblematiken kan sägas var en del av, bör också bedrivas utifrån konkretiserade kriterier för hållbart nyttjande (som en del av nyttjandet av skogsekosystemen). Detta instämmer (som vi uppfattar det) SKS i genom skrivningen jakt och viltvård är en del av skogens mångbruk.. (s. 4). Precis som beträffande skogsbruket måste denna förvaltning bedrivas utifrån hållbarhetskriterier. Riksföreningen har tagit fram en egen policy för detta område med tämligen tydliga hållbarhetskriterier. Vi uppmanar Skogsstyrelsen (SKS) att i tillämpliga delar implementera de kriterier för hållbar jakt- och viltförvaltning som anges i detta dokument (bifogas). Vi konstaterar att Naturvårdsverket, som ansvarig sektorsmyndighet för jakt- och viltförvaltning, tyvärr har avstått (i den relativt nyligen presenterade Strategi för svensk viltförvaltning) från att ens försöka att formulera sådana kriterier, trots att vi från vår förening bidrog med konkreta inspel kring just detta. Vi ser denna avsaknad som en stor brist. Inte minst för Skogsstyrelsens arbete med viltskador hade det varit ett värdefullt underlag att ha sådana kriterier som vägledning. Specifika synpunkter Vår bild av viltskadeproblematiken är att det är stora variationer i landet. Detta måste beaktas när mål och åtgärdspaket formuleras. Generellt är det vår uppfattning att hjortdjursstammarnas samlade påverkan på skogslandskapet, är alltför negativ. Detta gäller i synnerhet det samlade betestrycket och den negativa påverkan på möjligheten att få upp ny tall (fr.a. i Götaland), men även de för biologisk mångfald generellt viktiga trädslagen rönn, asp, sälg och ek (den s.k. Rase-problematiken). Lövinslaget i det svenska skogslandskapet har under många decennier, genom såväl skogsbrukets egen aktiva påverkan som den alltmer effektiva brandbekämpningen, kraftigt minskat
5 5/6 från historiskt het andra (mycket högre) nivåer. Till detta kommer ett betestryck av de samlade fyra hjortdjuren fr.a. från 1980-talet och framåt vilket ytterligare har accentuerat den svåra situationen för dessa lövträdsarter. Detta konstaterande ska dock ses i ljuset av vad vi anfört inledningsvis om skogsbrukets eget ansvar för den uppkomna situationen när det gäller den lövskogsrelaterade biodiversiteten i den svenska skogen. I policyn framgår tydligt att skogsägare som har intresse av hjortdjur i sina marker inte har något stöd att vänta från Skogsstyrelsen i fråga om hur man kan ha en samordnad skötsel av skog och hjortdjursstammar. Istället borde Skogsstyrelsen uppmuntra skogsägare som söker alternativa metoder för att motverka skador, och ta tillvara på den kunskap som finns hos de som ägnar sig åt viltanpassning i sitt skogsbruk. Exempelvis borde Skogsstyrelsen förespråka självföryngring eller sådd av tall framför plantering, då dessa föryngringsmetoder ger ett högre plantantal med följden att man kan erhålla ett tillräckligt antal träd i vuxen ålder, trots ett högt viltbete i plantstadiet. Skogsstyrelsen borde även arbeta för att långsiktigt ta fram metoder för att motverka skador och eftersträva en skogsskötsel som gör det möjligt att ha både skogsbruk och vilt. Detta kan exempelvis röra viltvårdsåtgärder som ökar fodertillgång, alternativa föryngringsmetoder och röjningsmetoder, gynnande av blandbestånd, samt selektiva avverkningsmetoder istället för kalavverkning. En viltanpassning av skogsskötselmetoder bör inte vara något som endast särskilt viltintresserade skogsägare ägnar sig åt, utan det bör istället vara standard i dagens skogsbruk. Man ska också komma ihåg att en viltanpassning med åtgärder som skapar mer växande foder för hjortdjuren, också gynnar andra artgrupper såsom exempelvis insekter och fåglar. Med dagens hjortdjursstammar, och då det uppenbarligen finns många skogsägare som vill ha en god tillgång på hjortvilt i sina marker, torde det vara en viktig fråga för Skogsstyrelsen att utveckla skogsbruksmetoder som är mer i samklang med tillgången på hjortdjur. Detta är ett perspektiv som helt saknas i policyn. Målbilden om att.i bestånd där rönn, asp, sälg eller ek naturligt förekommer utvecklas minst 10 stammar per hektar är i rätt riktning, men är för lågt satt, givet den historiskt stora minskning av lövträd som har skett i landskapet generellt (se ovan). Vi menar att målet bör höjas till betydligt fler antal stammar/hektar, och att målet (i linje med som sagts ovan om det generella behovet av tidssatta mål) tidssätts till Om ansvaret: i förslaget sägs endast att Markägare och jakträttshavare tar ansvar för att anpassa tätheten av hjortdjursstammarna med hänsyn till skogsproduktion, trädslagsvariation i landskapet och den biologiska mångfalden. Den senaste tidens utveckling visar tydligt att dessa aktörer inte riktigt klarar av denna uppgift. Det finns stora meningsskiljaktigheter kring just hur dessa frågor ska hanteras. Olika markägare har ofta olika intressen och preferenser. Om problemen som beskrivs ska kunna hanteras framgångsrikt måste det till en tydligare ansvarsfördelning. Det är fullt möjligt att detta inte är något som ska läggas fast i själva policyn. Men till policyn bör omgående kopplas en eller flera handlingsplaner, vid behov på regional nivå, som operationaliserar bl.a. just ansvaret. SKS har vad föreningen erfar stor o bitvis god erfarenhet från bl.a. Raseprojektet i Götaland.
6 6/6 Det bra att det läggs fast att användning av främmande trädslag inte ska behövas för att undvika viltskador. Vi tillstyrker även formuleringen att landskapets naturligt förekommande trädslag har möjlighet att på lämpliga ståndorter etablera sig och växa upp till vuxna träd. Förvaltningen av hjortvilt visar också hänsyn till områden med höga naturvärden, naturvårdsåtgärder, skyddade områden och medverkar till att arter som gynnas av äldre lövträd eller död lövved har en gynnsam bevarandestatus. Detta har stark bäring på de trädslag som berörts ovan, och vikten att målbildssystemet verkligen blir målstyrande. Det är bra att policyn refererar begreppet gynnsam bevarandestatus, vilket är helt centralt i såväl miljöpolitiken som i miljömålen i skogspolitiken (referens till bl.a. regeringens preciseringar av miljömålet Levande skogar). Det är bra att kompetensfrågan tas upp (.bibehåller en god kompetens i frågor rörande hjortdjurens påverkan på skogsproduktion och biologisk mångfald ). Vi anser att den problematik som beskrivits ovan (lövträdens generella tillbakagång under decennierna till historiskt låga nivåer) kräver ökad kompetens, såväl inom SKS som inom skogsbruket självt. Vi föreslår att SKS genomför en fortbildningssatsning rörande detta område, gärna med start i Götaland och Svealand. Vi tillstyrker skyddsjakt på älg, när villkor och de juridiska rekvisiten för sådan är uppfyllda. Detta remissvar har utarbetats av Jan Terstad, chef för Skogs- och naturvårdsavdelningen vid rikskansliet. Det är även förankrat med vår generalsekreterare Karin Lexén. För Naturskyddsföreningen Stockholm dag som ovan Johanna Sandahl Ordförande Jan Terstad chef för Skogs- och naturvårdsavd. Bilagor: 1. Naturskyddsföreningens jakt- och viltförvaltningspolicy (pdf) 2. Inspel från 8 organisationer till Regeringskansliet om hållbart nyttjande av skogsekosystemen
Beslutas att Viltskadepolicy, version 2.0, ska tillämpas fr.o.m. den 18 oktober 2018.
PROTOKOLL Nr H-57/2018 1(1) Datum 2018-10-18 Närvarande: Herman Sundqvist Erik Sollander Christer Kalén Generaldirektör, beslutande Skogspolitisk strateg Handläggare, föredragande Justeras Herman Sundqvist
Läs merRemiss: Skogsstyrelsens policy för skogsskador orsakade av hjortdjur
Bilaga 1 Nr 1(6) 2017/1147 Remiss: Skogsstyrelsens policy för skogsskador orsakade av hjortdjur Ställningstaganden Skogsstyrelsens ställningstaganden indelas i målbilder och ståndpunkter. Målbilder beskriver
Läs merSkador på skog och jordbruk orsakade av klövvilt Skogsstyrelsen
Skador på skog och jordbruk orsakade av klövvilt Skogsstyrelsen Viltförvaltarkonferensen 2018 Christer Kalén 1 Uppdrag och mål för skogen Kärnan i skogspolitiken Åtgärdsområden Koppling till viltförvaltning
Läs merI denna folder presenteras kortfattat projektets
Det går att minska de omfattande betesskadorna på tall. Det går också att öka andelen tall i skogen. Och det går att göra genom ökad samverkan mellan jägare och skogsägare, något som båda grupperna tjänar
Läs merLRFs policy för förvaltning av älg och övriga vilda hjortdjur
LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND Styrelsen 2012-03-20 LRFs policy för förvaltning av älg och övriga vilda hjortdjur Denna policy är avsedd att vara ett stöd för LRFs arbete i förvaltningen av älg och övriga vilda
Läs merFastställelse av policy och ståndpunkter samt strategi för Skogsstyrelsens arbete mot viltskador på skog
~S KO GSSTYRE LSEN PROTOKOLL Datum 2008-04-10 Nr 49 1(1) Närvarande: Göran Enander Generaldirektör beslutande Avdelningschef ('r U Johan Wester "-Ii::: Johanna From Enhetschef Q,L. Christer Kajen Handläggare,
Läs mer- Utgångspunkten för skogsproduktion måste vara att denna bedrivs inom ekosystemets ramar.
Vårt Dnr: Till Skogsstyrelsen Jönköping Stockholm 2015-04-13 Kunskapsplattform för skogsproduktion Naturskyddsföreningens remissvar Sammanfattning av Naturskyddsföreningens synpunkter Föreningen anser
Läs merSeminarium i riksdagen, 13 jan 2016 Jan Terstad, skogs- och naturvårdschef
Seminarium i riksdagen, 13 jan 2016 Jan Terstad, skogs- och naturvårdschef Hållbart skogsbruk en nyckelfråga Miljödimensionen = riksdagens miljökvalitetsmål, inklusive regeringens preciseringar av dessa
Läs merSvenska Jägareförbundet får härmed lämna följande yttrande över rubricerad remiss.
2011-04-12 Skogsstyrelsen Remiss Kunskapsplattform om hållbart brukande av skog Svenska Jägareförbundet får härmed lämna följande yttrande över rubricerad remiss. Sammanfattning Svenska Jägareförbundet
Läs merTänk vilt när du sköter skog!
Tänk vilt när du sköter skog! För skogen och viltet Skogsstyrelsen, Jönköping 2014 Redaktör Royne Andersson Författare Matts Rolander Foto Omslag Rune Ahlander, 4m Johan Nitare sid 3 Michael Ekstrand sid
Läs merSkog och Vilt Policy och vägledning för vilt och skogsbruk i södra Sverige
Skog och Vilt Policy och vägledning för vilt och skogsbruk i södra Sverige Södras viltpolicy Skogen och viltstammarna ska förvaltas så att skogens alla nyttigheter tas tillvara samtidigt som det övergripande
Läs merIntegrerat vilt- & skogsbruk
Älgen rör sig längs skogsbrynet och sträcker sig efter rönn och Salixskott. Med stabil tillgång till foder i landskapet under och mellan år minskar man problemen med betesskador. Integrerat vilt- & skogsbruk
Läs merYttrande över delbetänkande av jaktlagsutredningen: Viltmyndigheten jakt och viltförvaltning i en ny tid
Er ref: L2013/2670/JFS Vår ref Dnr: 2013/027 Landsbygdsdepartementet, registrator Stockholm 31 januari 2014 Yttrande över delbetänkande av jaktlagsutredningen: Viltmyndigheten jakt och viltförvaltning
Läs merMöjliga insatser för ökad produktion clas.fries@skogsstyrelsen.se Tall 80-100 år
Möjliga insatser för ökad produktion clas.fries@skogsstyrelsen.se Tall 80-100 år Contortatall 15-20 år Tall 10 år Först en trailer SKA 15 (Skogliga konsekvensanalyser 2015) SKA 15 beskriver skogens utveckling
Läs merSkog & vilt i balans. Christer Kalén
Skog & vilt i balans Christer Kalén Innehåll Målsättning och älgförvaltning Koncept - Foderbalans - Skog & Vilt i balans Mångfald, diet och älgarnas kvalitet Skador & projektet Mera Tall Skogsstyrelsens
Läs merPlanerad 130 kv luftledning mellan Rödsta och Nässe i Sollefteå kommun
E.ON Elnät Sverige AB Nobelvägen 66 205 09 Malmö eon.se T Bilaga M1 Jämförelse med miljömål Planerad 130 kv luftledning mellan Rödsta och Nässe i Sollefteå kommun 2016-02-01 Bg: 5967-4770 Pg: 428797-2
Läs merKlövviltsförvaltning och biologisk mångfald. Kunskapsbaserad förvaltning
Klövviltsförvaltning och biologisk mångfald Kunskapsbaserad förvaltning Skogen i Jönköpings län Virkesförråd fördelat på trädslag, milj.m3sk Andel produktiv skogsmark fördelad på marktyp 12,1 28 % 37,1
Läs mer1 Checklista för åtgärder i Naturvård / Skötsel bestånd (NS)
1 Checklista för åtgärder i Naturvård / Skötsel bestånd (NS) (Listan ska även användas för generella naturvårdhuggningar) Man kan grovt dela upp NS bestånd i två kategorier. Dels en kategori som utgörs
Läs merVad ska vi ha den Svenska skogen till?
Vad ska vi ha den Svenska skogen till? Vad ska vi ha den svenska skogen till? "En hållbar utveckling är en utveckling som tillfredsställer dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter
Läs merEtt rikt växt- och djurliv i Skåne
Ett rikt växt- och djurliv i Skåne Länsstyrelsens arbete med miljökvalitetsmålet Gabrielle Rosquist Vad innebär miljömålet Ett rikt växt- och djurliv? Beskrivning av miljömålet Den biologiska mångfalden
Läs merÖvergripande riktlinjer för skötseln av kronhjortsstammen i Uppsala län
Övergripande riktlinjer för skötseln av kronhjortsstammen i Uppsala län LÄNSSTYRELSENS MEDDELANDESERIE 2014: 15 N AT U R M I L J Ö E N H E T E N ISSN 1400-4712 Foto framsida: cc.flickr.com/isfugl Länsstyrelsen
Läs merRemiss 2017/1147: Skogsstyrelsens reviderade viltpolicy
Skogsstyrelsen registrator@skogsstyrelsen.se Öster Malma 2017-10-06 Remiss 2017/1147: Skogsstyrelsens reviderade viltpolicy Svenska Jägareförbundet (SJF) har beretts tillfälle att besvara ett remissutskick
Läs merYttrande över Indikatorer för miljökvalitetsmålet Levande skogar. Naturskyddsföreningens remissvar
Stockholm 13 september 2018 Er ref/dnr: 2016/660 Vårt dnr: 2018/0096 Yttrande över Indikatorer för miljökvalitetsmålet Levande skogar. Naturskyddsföreningens remissvar Sammanfattning Naturskyddsföreningen
Läs merTallföryngring i Sverige: aktuell situation, problem och möjligheter
Tallföryngring i Sverige: aktuell situation, problem och möjligheter Jonas Bergquist Älg Älg, rådjur, dovhjort, kronhjort Plantering av tall i södra Sverige Naturlig föryngring av tall i södra Sverige
Läs merviltvård i skogen Svenska Jägareförbundet Viltvård för ett rikare landskap
viltvård i skogen Svenska Jägareförbundet Viltvård för ett rikare landskap Ett varierat skogslandskap med stora inslag av lövträd ger goda förutsättningar för vilt och mångfald. Viltvård i skogslandskapet
Läs merMål för skog och klövvilt
Jaga med Holmen Skog och jakt Sedan människan tog sitt första steg på jorden har jakt varit en naturlig del av livet. Jakten erbjuder många glädjeämnen och naturupplevelser. I Sverige har vi starkt förankrade
Läs merViltmyndigheten- jakt och viltförvaltning i en ny tid
Viltmyndigheten- jakt och viltförvaltning i en ny tid -ett delbetänkande från (SOU 2013:71) Särskild utredare Håkan Larsson Särskild utredare Håkan Larsson Sekreterare Nina Nordengren (jurist) och Jens
Läs merNaturskyddsföreningens remissvar angående förslag till mätbara mål för friluftspolitiken
Att Christina Frimodig Naturvårdsverket 106 48 Stockholm Stockholm 2011-11-17 Ert dnr: NV-00636-11 Vårt dnr: 214/2011 Naturskyddsföreningens remissvar angående förslag till mätbara mål för friluftspolitiken
Läs mer1 2 3 4 5 Genomgång av olika schablonersättningar. Vi tittar mera specifikt på respektive åtgärd på kommande bilder i presentationen. 6 I en tät skog hittar man ibland inslag av gamla individer av ljuskrävande
Läs merMera tall i praktiken
Fredrik Bergqvist Joakim Källman Jonas Zetterlund Mera tall i praktiken Svenska kyrkans markägande. Kyrkan har en lång historia som markägare som började redan på 1000-talet. För att bilda en församling
Läs merFiske och vattenvård 1, 100 poäng
SKOG, MARK OCH VATTEN Ämnet skog, mark och vatten behandlar mångbruk av skog. Med mångbruk menas att skogen används för olika syften. Skogen omfattas av stora ekonomiska och miljömässiga värden och är
Läs merAngående remissen om målbilder för god miljöhänsyn vid skogsbruk
Stockholm den 18 maj 2017 Ärendenummer Dnr 2014/2973 Skogsstyrelsen Angående remissen om målbilder för god miljöhänsyn vid skogsbruk Sveaskog anser att det skogliga dialogarbetet runt målbilder är viktigt
Läs merStorskogsbrukets sektorsansvar
Storskogsbrukets sektorsansvar Åke Granqvist Bergvik Skog Örebro 2011 03 29 Vad är Bergvik Skog? Bildades 2004, säte i Falun Marker från Stora Enso resp Korsnäs 1,9 Mha produktiv (2,3 Mha tot) 50 milj
Läs merAttityder till vildsvin & utfodring. Fredrik Widemo
Attityder till vildsvin & utfodring Fredrik Widemo Data från fyra undersökningar Jägarkårens attityder till jakt och viltvård 9 66 jaktkortslösare, 62 % svarsfrekvens Fredrik Widemo, Göran Ericsson & Roger
Läs merÄlgbetesinventering (ÄBIN) 2015
Älgbetesinventering (ÄBIN) 2015 Län: ÄFO: Områdets areal, (ha) 145300 Värmland Bergslagskanalen Inventeringen av detta område koordineras av Skogforsk med finansiering av skogsbruket. Skogsstyrelsen står
Läs merPolicy för Linköpings kommuns skogsinnehav
Policy för Linköpings kommuns skogsinnehav Antagen av Teknik- och samhällsbyggnadsnämnden 2006-02-15 Inledning Linköpings kommun äger idag ca 2 600 hektar skogsmark. I denna areal är övningsområdet samt
Läs merÄLGPOLICY. Beslutad vid förbundets årsstämma, Kiruna
ÄLGPOLICY Beslutad vid förbundets årsstämma, Kiruna 2018-06-02--03 1. Älgen är ett av våra viktigaste vilt. Älgen är en av våra nationalsymboler som representerar stora kulturella, sociala och ekonomiska
Läs merÄlgbetesinventering (ÄBIN) 2015
Älgbetesinventering (ÄBIN) 2015 HÄR SKA KARTA IN SOM BESKÄRS TILL LÄMPLIG STORLEK. Kartan visar ÄFO i länet samt det slumpmässiga stickprov av kilometerrutor där inventering i ungskog har skett. Via detta
Läs merSCA Skogs synpunkter på Underlagsrapporter från arbetet med att ta fram Sveriges första nationella skogsprogram - diarienummer: N sk
Datum 2016-11-12 Vår referens Ola Kårén Direkttelefon 060-19 33 83 E-post ola.karen@sca.com Näringsdepartementet Lars Ekberg Wilhelm Magnusson n.registrator@regeringskansliet.se SCA Skogs synpunkter på
Läs merENETJÄRN NATUR 2018 SKOGSPOLICY FÖR SÖDERTÄLJE KOMMUN ANTAGEN AV KOMMUNFULLMÄKTIGE
ENETJÄRN NATUR 2018 SKOGSPOLICY FÖR SÖDERTÄLJE KOMMUN ANTAGEN AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 2018-11-05 1 Innehåll Kommunens skogspolicy... 3 Inledning varför en skogspolicy?... 4 Vem ansvarar för kommunens skogar?...
Läs merVILTVÄNLIGT SKOGSBRUK
VILTVÄNLIGT SKOGSBRUK Skogsvård som gynnar hönsfåglar Viltvänligt skogsbruk är enkelt att bedriva och metoderna lämpar sig för skötsel av vanlig ekonomiskog. I skogsvårdsarbetet kan man ta viltet i beaktande
Läs merÄlgbetesinventering (ÄBIN) 2015
Älgbetesinventering (ÄBIN) 2015 Kartan visar områdets avgränsning samt det slumpmässiga stickprov av kilometerrutor där inventering i ungskog har skett. Via detta stickprov görs en statistisk skattning
Läs merManual fo r marka garnas ledamo ter i a lgfo rvaltningsgrupper (AÄ FG)
Manual fo r marka garnas ledamo ter i a lgfo rvaltningsgrupper (AÄ FG) Detta dokument är gemensamt för de markägare inom gruppen Skogsbrukets Viltgrupp, som tillsammans äger och representerar ca 80 % av
Läs merÄlgbetesinventering 2018
Älgbetesinventering 2018 ÄFO: Jönköping 8 Län: Jönköpings län Kartan visar områdets avgränsning samt det stickprov av kilometerrutor där inventering i ungskog har skett. Via detta stickprov görs en statistisk
Läs merÄlgbetesinventering 2018
Älgbetesinventering 2018 ÄFO: Norrbotten 1 Län: Norrbottens län Kartan visar områdets avgränsning samt det stickprov av kilometerrutor där inventering i ungskog har skett. Via detta stickprov görs en statistisk
Läs merNya älgförvaltningen, Äbin mm
Nya älgförvaltningen, Äbin mm Kalmar 2015-01-26 Johan Frisk Skogs- & viltförvaltningsansvarig Södra Skog Kort presentation Södra Skog 1998, Ulricehamns sbo 2005- ansvarig för förvaltningen av egen skog
Läs merÄlgbetesinventering 2018
Älgbetesinventering 2018 ÄFO: Jönköping 4 Län: Jönköpings län Kartan visar områdets avgränsning samt det stickprov av kilometerrutor där inventering i ungskog har skett. Via detta stickprov görs en statistisk
Läs merÄlgbetesinventering 2018
Älgbetesinventering 2018 ÄFO: Jönköping 6 Län: Jönköpings län Kartan visar områdets avgränsning samt det stickprov av kilometerrutor där inventering i ungskog har skett. Via detta stickprov görs en statistisk
Läs merÄlgbetesinventering 2018
Älgbetesinventering 2018 ÄFO: ÄFO 7 Län: Värmlands län Kartan visar områdets avgränsning samt det stickprov av kilometerrutor där inventering i ungskog har skett. Via detta stickprov görs en statistisk
Läs merÄlgbetesinventering 2018
Älgbetesinventering 2018 ÄFO: Mellersta Norra Län: Skåne län Kartan visar områdets avgränsning samt det stickprov av kilometerrutor där inventering i ungskog har skett. Via detta stickprov görs en statistisk
Läs merÄlgbetesinventering 2018
Älgbetesinventering 2018 ÄFO: 7. Tiveden Län: Örebro län Kartan visar områdets avgränsning samt det stickprov av kilometerrutor där inventering i ungskog har skett. Via detta stickprov görs en statistisk
Läs merÄlgbetesinventering 2018
Älgbetesinventering 2018 ÄFO: 6. Örebro läns sydöstra Län: Örebro län Kartan visar områdets avgränsning samt det stickprov av kilometerrutor där inventering i ungskog har skett. Via detta stickprov görs
Läs merÄlgbetesinventering 2018
Älgbetesinventering 2018 ÄFO: Norrbotten 5 Län: Norrbottens län Kartan visar områdets avgränsning samt det stickprov av kilometerrutor där inventering i ungskog har skett. Via detta stickprov görs en statistisk
Läs merÄBIN Norrbotten ÄFO 1, 2 och 6. Beställare: Skogsbruket. Med stöd av Skogsbruket Älgvårdsfonden Skogsstyrelsen
ÄBIN 2013 Norrbotten ÄFO 1, 2 och 6 Beställare: Skogsbruket Med stöd av Skogsbruket Älgvårdsfonden Skogsstyrelsen 2013-08-23 ÄBIN är en objektiv stickprovsmetod ÄBINområde Km-ruta Bestånd Provyta ÄFO 100
Läs merSkogsindustrierna har beretts möjlighet att inkomma med synpunkter på ovanstående förslag och vill anföra följande.
Stockholm den 8 mars 2004 Miljödepartementet Maria Schultz 103 33 Stockholm Naturvårdsverkets redovisning av regeringsuppdraget att ta fram förslag till ett sextonde miljökvalitetsmål: Ett rikt växt- och
Läs merSvenskt Friluftsliv. Tidigare FRISAM
Svenskt Friluftsliv Tidigare FRISAM Instrumentvägen 14, 126 53 Hägersten, Sweden Tel +46 (0)8 549 041 21, Fax +46 (0)8 447 44 44 Bankgiro 5447-5801, Organisationsnummer 802409-1731 www.frisam.org 2007-01-12
Läs merBevarandeplan Natura 2000
Bevarandeplan Natura 2000 Sumpskog vid Flärkmyran SE0710200 Foto: Per Sander Namn: Sumpskog vid Flärkmyran Sitecode: SE0710200 Områdestyp: SAC 2011-03 Areal: 2,3 hektar Skyddsform: Biotopsskyddsområde
Läs merÄlgbetesinventering 2018
Älgbetesinventering 2018 ÄFO: Östersund_Sundsvall Län: Jämtlands län Kartan visar områdets avgränsning samt det stickprov av kilometerrutor där inventering i ungskog har skett. Via detta stickprov görs
Läs merÄlgbetesinventering 2018
Älgbetesinventering 2018 ÄFO: Norrbotten 4 Delomr. 2 Län: Norrbottens län Kartan visar områdets avgränsning samt det stickprov av kilometerrutor där inventering i ungskog har skett inom delområdet. Via
Läs merNaturvårdsprogram för Färgelanda kommun
Naturvårdsprogram för Färgelanda kommun Bilaga 1. Nationella miljömål Antaget av Kommunfullmäktige 2014-05-14, 85 En höstpromenad vid Ellenösjön kan vara ett trevligt mål! Foto: Maritha Johansson Dalslandskommunernas
Läs merSkogsstyrelsen för frågor som rör skog
Skogsstyrelsen för frågor som rör skog Skogsstyrelsen är Sveriges skogliga myndighet. Vår uppgift är att bidra till ett hållbart skogsbruk med god miljöhänsyn. mer information finns på www.skogsstyrelsen.se
Läs merViltet som resurs minnesanteckningar Skogsdagen 4 december 2010. Introduktion P-O Högstedt, moderator och lärare i Hållbart familjeskogsbruk, Lnu
Institutionen för teknik Avdelningen för Skog och trä Viltet som resurs minnesanteckningar Skogsdagen 4 december 2010 Introduktion P-O Högstedt, moderator och lärare i Hållbart familjeskogsbruk, Lnu Jakten
Läs merEffekter av ett intensifierat skogsbruk på mångfald och miljö
Effekter av ett intensifierat skogsbruk på mångfald och miljö Klimatförändringens effekter på biodiversitet Johnny de Jong Centrum för biologisk mångfald Syntesrapporten de Jong, J., Akselsson, C., Berglund,
Läs merUTVECKLINGSMÖJLIGHETER VEGETATION GRÖNOMRÅDE ONSALA
Bilaga 8 UTVECKLINGSMÖJLIGHETER VEGETATION GRÖNOMRÅDE ONSALA (Fastighet 1:20) Landskapsgruppen AB Telefon: 031-749 60 00 Torsgatan 5 Telefax: 031-749 60 01 411 04 Göteborg Org nr: 556253 5988 Enens Samfällighetsförening
Läs merSkogsbruk och viltbruk
Viltbruk som en del av skogsbruket Visa Eronen jaktchef Finlands viltcentral Nyland Den offentliga viltkoncernens målsättningar Mikael Wikström 2016 2 12.2.2016 Visa Eronen, Finlands viltcentral Nyland
Läs merFörvaltningens förutsättningar
Förvaltningens förutsättningar Tamdjur & rovdjur i Naturvårdsverkets förvaltningsplaner Sara Hommen Naturvårdsverket 1 Naturvårdsverkets uppdrag Naturvårdsverket arbetar på uppdrag av regeringen och är
Läs merÄlgbetesinventering 2018
Älgbetesinventering 2018 ÄFO: Östersund_Sundsvall Delomr. 1 Län: Jämtlands län Kartan visar områdets avgränsning samt det stickprov av kilometerrutor där inventering i ungskog har skett inom delområdet.
Läs merVILT Kvalificerad Viltförvaltare med fördjupning ekosystemtjänster, Trollhättan. Kursbeskrivningar
Kursbeskrivningar 1. Kursens namn: Beteende och förändringsarbete Yh-poäng: 10 Kursen innehåller olika beteendevetenskapliga förklaringsmodeller för att förstå mänskliga beteende vid ett förändringsarbete.
Läs merLångsiktigt hållbar markanvändning del 1 (SOU 2013:43)
REMISSVAR 1 (5) ERT ER BETECKNING 2013-06-18 M2013/1659/Nm Regeringskansliet Miljödepartementet 103 33 Stockholm Långsiktigt hållbar markanvändning del 1 (SOU 2013:43) Miljömålsberedningen har i uppdrag
Läs merLöv och Naturvård - En blandad historia i tid och rum
Löv och Naturvård - En blandad historia i tid och rum Olof Widenfalk Fotografier: Lina Widenfalk (Greensway) Upplägg Historik löv i skogen Lövinblandning - Fördelar och naturvårdsnytta Lövet i landskapet
Läs merSkogspolitik. (ur Okända djur Text: Beppe Wolgers, Musik: Olle Adolphson)
DET HÄR GÖR VI Vilka är vi? Skogsstyrelsen är en statlig myndighet för frågor som rör skog. Vi är en lokalt förankrad myndighet vilket innebär att vi har kunskap om det område där du bor och de specifika
Läs merBeskrivning och utvärdering av viltskyddsmetoder
Beskrivning och utvärdering av viltskyddsmetoder Författare: Emma Hartelius Klass: AT-17 LIA-period LIA II Handledare: Åsa Andersson, Skogsinspektor på Södra Datum då rapporten lämnas in: 2018-05-04 Sammanfattning
Läs merMiljökonsekvenser av ett ökat uttag av skogsbränsle i relation till uppsatta miljö- och produktionsmål
Miljökonsekvenser av ett ökat uttag av skogsbränsle i relation till uppsatta miljö- och produktionsmål Bränsleprogrammet Hållbarhet Johnny de Jong Cecilia Akselsson, Gustaf Egnell, Stefan Löfgren, Bengt
Läs merHållbarhet, skog och frihet under ansvar. Linda Berglund, Världsnaturfonden WWF 23 februari 2011
Hållbarhet, skog och frihet under ansvar Linda Berglund, Världsnaturfonden WWF 23 februari 2011 Slaget om den svenska skogen Biologisk mångfald Vatten Virke Bioenergi Rennäring Topic can go here Presentation
Läs merRIKTLINJER FÖR SAMRÅDET INOM ÄLGSKÖTSELOMRÅDEN
RIKTLINJER FÖR SAMRÅDET INOM ÄLGSKÖTSELOMRÅDEN Grunder Företrädare för varje älgskötselområde har enligt Naturvårdsverkets föreskrifter (NFS 2011:7 28 ) ansvar att genomföra ett årligt protokollfört samråd
Läs merÄlgbetesinventering Uppsala län 2009 Bälinge vfo Östervåla vfo Tierp vfo Östhammar vfo
Älgbetesinventering Uppsala län 2009 Bälinge vfo Östervåla vfo Tierp vfo Östhammar vfo 1 Älgbetesinventering i Uppland 2009 Sammanfattning Trenden med minskande älgbetesskador de senaste åren inom inventeringsområdena
Läs merReferensområden för klövviltförvaltning i södra Sverige
Referensområden för klövviltförvaltning i södra Sverige Ett projekt inom programområde Skog, Fortlöpande miljöanalys (Foma), SLU Kronhjort. Foto: Lars Edenius Årsrapport 2015 Lars Edenius, Vilt, fisk &
Läs merNY ÄLGPOLICY FÖRSLAG INFÖR STÄMMAN 2018
NY ÄLGPOLICY FÖRSLAG INFÖR STÄMMAN 2018 ARBETET LEDS AV EN ARBETSGRUPP FRÅN HELA LANDET Förbundsstyrelsen Peter Eriksson Daniel Ligné Region Norr Mikael Samuelsson Hans Eliasson Björn Sundgren Region Mitt
Läs merREMISSVAR: EKOLOGISK KOMPENSATION
2018-10-04 1 (5) Miljö- och energidepartementet m.registrator@regeringskansliet.se REMISSVAR: EKOLOGISK KOMPENSATION ÅTGÄRDER FÖR ATT MOTVERKA NETTOFÖRLUSTER AV BIOLOGISK MÅNGFALD OCH EKOSYSTEMTJÄNSTER,
Läs merFörslag/uppslag till examensarbeten
Datum 2016-02-02 1(9) Förslag/uppslag till examensarbeten Förslagen utvecklas vid behov i samråd med det distrikt där examensarbetet kommer att utföras. Gudrunhyggen och vilt Den goda fodertillgången som
Läs merSammanställning över fastigheten
Sammanställning över fastigheten Arealer hektar % Produktiv skogsmark 42,9 99 Myr/kärr/mosse 0,0
Läs merÄlgbetesinventering och foderprognos 2017/2018
Älgbetesinventering och foderprognos 2017/2018 Äbinresultat för ÄFO registrerade i Jämtlands län Kartan utgörs av de ÄFO som är registrerade till länet samt det stickprov av kilometerrutor där inventering
Läs merSkog. till nytta för alla. Skogsbränslegallring
Skog till nytta för alla Skogsbränslegallring Biobränslen och kretsloppet Biobränsle från skogen är ett viktigt inslag i ett kretsloppsanpassat samhälle. Men för att inte uttagen ska försämra skogsmarkens
Läs merÖverklaganden av Länsstyrelsens i Blekinge läns beslut om skyddsjakt efter älg, länsstyrelsens dnr
1(5) SWEDISH ENVIRONMENTAL PROTECTION AGENCY Ek, Hanna Tel: 010-698 10 96 Hanna.Ek@naturvardsverket.se BESLUT 2015-05-18 Ärendenr: Naturskyddsföreningen i Blekinge län Att: Owe Nodmar E-post: juvan@algonet.se
Läs merFRÅN HAVERI TILL NY STRATEGI. Älgkalv kg
FRÅN HAVERI TILL NY STRATEGI. Älgkalv 0911 12 kg 1 Jonnie Friberg Jägare (1974) Reservofficer (1984) Jägmästare (1993) Jaktvårdskonsulent Gävle (1994) Områdeschef SÖDRA i Halland (1995) Distriktschef köp/egen
Läs merSCA Skog. Contortatall Umeå 2015-02-10
SCA Skog Contortatall Umeå 2015-02-10 Kort historik 50-talet (40-60 m 3 sk/ha) Avveckling av skräpskogar Björkavverkningar 60-talet Inriktning mot gles äldre skog Öka tillväxten med gödsling 70-talet Lite
Läs merÄBIN Norrbotten Skogsstyrelsen Skogsbruket Älgvårdsfonden. Bo Leijon
ÄBIN Norrbotten 2012 Skogsstyrelsen Skogsbruket Älgvårdsfonden Bo Leijon ÄBIN i älgförvaltningen ÄBIN är en objektiv, kvalitetssäkrad älgskadeinventering för en adaptiv, kunskapsbaserad älgförvaltning
Läs merPresentation Beslutspunkt Naturvårdsavtal 2017 Snäckevarps Samfällighetsförening
Presentation Beslutspunkt Naturvårdsavtal 2017 Snäckevarps Samfällighetsförening Beslutsunderlag för Naturvårdsavtal: Snäckvarps samfällighet omfattar ca 180 hektar landareal. Fördelning av areal i % 12,0
Läs merFRÅN HAVERI TILL NY STRATEGI.
FRÅN HAVERI TILL NY STRATEGI. Älgkalv 0911 12 kg 1 DISTRIKT EGEN SKOG Jonnie Friberg Jägare Jägmästare Skogsförvaltare Skogsindustriernas nationella representant i: - Viltförvaltningsrådet - Rovviltrådet
Läs merLifeELMIAS och klimatet. Ola Runfors, Skogsstyrelsen
LifeELMIAS och klimatet Ola Runfors, Skogsstyrelsen Klimatproblematiken Växthuseffekten In: Kortvågig strålning (ljus) Växthusgaser (koldioxid, metan, lustgas, vattenånga) Ut: Långvågig värmestrålning
Läs merLivskraftiga ekosystem
Kommittémotion M Motion till riksdagen 2018/19:2892 av Maria Malmer Stenergard m.fl. (M) Livskraftiga ekosystem Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att
Läs merJägarnas Riksförbunds yttrande kring remissen N2015/05179/FJR om strategi för svensk viltförvaltning.
JÄGARNAS RIKSFÖRBUND Datum: 2016-01-28 D. nr: 015-16 Kopia till Till Regeringskansliet/Näringsdepartementet (n.registrator@regeringskansliet.se) Jägarnas Riksförbunds yttrande kring remissen N2015/05179/FJR
Läs merYttrande över remiss från Skogsstyrelsen angående skogsskötsel med nya möjligheter (dnr. 2016/1277)
YTTRANDE SLU ID: SLU.ua.2018.2.6-4147 2019-02-12 registrator@skogsstyrelsen.se Yttrande över remiss från Skogsstyrelsen angående skogsskötsel med nya möjligheter (dnr. 2016/1277) Sammanfattning Sveriges
Läs merKommunal Författningssamling
Kommunal Författningssamling Skogspolicy Dokumenttyp Beslutande organ Förvaltningsdel Policy Kommunfullmäktige Miljö & Teknik Antagen 2011-05-09, Kf 80/2011 Ansvar Samhällsbyggnadschef POLICY FÖR KÄVLINGE
Läs merKORT OM WWF +100 +5000 +5M. WWF finns i över 100 länder, på 5 kontinenter. WWF har över 5,000 anställda i världen. WWF grundades 1961, Sverige 180 000
Skog, ekologisk hållbarhet, och frihet under ansvar Linda Berglund, Världsnaturfonden WWF 7 april 2011 KORT OM WWF +100 WWF finns i över 100 länder, på 5 kontinenter +5000 WWF har över 5,000 anställda
Läs merSCA Skog. Utvärdering enligt svenska FSC -standardens kriterie
SCA Skog Utvärdering enligt svenska FSC -standardens kriterie 8.2 2016-06-01 I enlighet med kraven i den svenska FSC-standardens kriterie 8:2 övervakar och utvärderar SCA Skog verksamhetens utfall enligt
Läs merRIKTLINJER FÖR SAMRÅDET INOM ÄLGSKÖTSELOMRÅDEN
RIKTLINJER FÖR SAMRÅDET INOM ÄLGSKÖTSELOMRÅDEN Grunder Varje älgskötselområde har enligt föreskrifterna ansvar att genomföra ett samråd om det fortsatta förvaltningsarbetet och är ett led i det nya älgförvaltningssystemet.
Läs merSkogsutredningen 2004 slutbetänkande Mervärdesskog (SOU 2006:81)
YTTRANDE Sida 1/5 Datum 2007-01-09 Ert datum 2006-11-07 Beteckning 500-18544-06 Er beteckning N2006/6984/HU B Regeringskansliet Näringsdepartementet 103 33 Stockholm Patrik Wandin Naturavdelningen Områdesskydd
Läs merSkogliga åtgärder vintern 2011/2012
INFORMATION 1 [10] 2011-12-02 Skogliga åtgärder vintern 2011/2012 Under vintern 2011/2012 kommer gallring att ske på flera platser inom kommunen. Åtgärderna startar som tidigast i mitten av december och
Läs merÄlgbetesinventering och foderprognos 2016/2017
Älgbetesinventering och foderprognos 2016/2017 Örebro län Kartan visar områdets avgränsning samt det stickprov av kilometerrutor där inventering i ungskog har skett. Via detta stickprov görs en statistisk
Läs mer