Svenskt Friluftsliv. Tidigare FRISAM

Transkript

1 Svenskt Friluftsliv Tidigare FRISAM Instrumentvägen 14, Hägersten, Sweden Tel +46 (0) , Fax +46 (0) Bankgiro , Organisationsnummer Sida 1 av 5 Näringsdepartementet Enheten för hållbar utveckling och basnäringar Stockholm Remissvar avseende utredningen Mervärdesskog ( SOU 2006:81). Inledning Skogsutredningen lämnade sitt betänkande till regeringen i september I uppdraget till utredningen stod bl.a. att utredningen skulle utvärdera och se över skogspolitiken samt att Ett hållbart skogsbruk skall bedrivas, och skogen och skogsnäringen kommer även i fortsättningen att vara av ekonomisk, social, kulturell och ekologisk betydelse för Sverige. Utredningen har sammanställt en omfattande bakgrundsbeskrivning, vilken redovisas i slutbetänkandets del 2. Svenskt Friluftsliv / FRISAM anser att beskrivningen är allsidig och i huvudsak korrekt. FRISAMs medlemsorganisationer är: Cykelfrämjandet, Friluftsfrämjandet, Korpen, Riksförbundet Hälsofrämjandet, Riksförbundet Sveriges 4H, Sportfiskarna, Svenska Brukshundsklubben, Svenska Båtunionen, Svenska Cykelsällskapet, Svenska Folksportförbundet, Svenska Frisksportförbundet, Svenska Gång- och Vandrarförbundet, Svenska Jägareförbundet, Svenska Kennelklubben, Svenska Kryssarklubben, Svenska Livräddningssällskapet, Svenska Orienteringsförbundet, Svenska Scoutrådet och Svenska Turistföreningen.

2 Övergripande synpunkter Friluftslivet omnämns vid ett flertal tillfällen i utredningen, dock endast deskriptivt. Förslag att förbättra förutsättningarna för friluftslivet lyser med sin frånvaro. Utredningens fokus ligger på virkesproduktion och att förse skogsindustrin med råvaror. Svenskt Friluftsliv/FRISAM är förvånade och besvikna över de förslag och ställningstaganden som utredaren kommit fram till. Dessa speglar på intet sätt den allsidiga bild som kommer fram i bakgrundsbeskrivningen, utan är i stort ett eko av den pågående skogsdebatten; mer röjning, mer gödsling, mer dikning, mer främmande trädslag. Detta är anmärkningsvärt, inte minst med tanke på att utredaren själv framhåller att skogspolitikens produktionsmål bör ha en betydligt bredare innebörd än bara virke. Utredningen kan därför inte sägas leva upp till sitt namn Mervärdesskog. Utredningen genomsyras av en negativ syn på klövvilt. Svenskt Friluftsliv/FRISAM vänder oss emot den synen och vill peka på det faktum att en stor andel av markägarna upplever viltstammarna som en viktig tillgång. Olika markägare kan ha olika mål med sitt skogsägande, vilket inte beaktats i utredningen. En balanserad viltstam kan vara en turistisk tillgång i en växande ekoturism. Att se älg är för många inte minst utländska besökare en stor upplevelse. T.o.m. att bara befinna sig i ett område där man vet att man har möjlighet att se älg och andra djur utgör för många en stor attraktion. Svenskt Friluftsliv/FRISAM är tveksam till förslaget att anpassa 5 i Skogsvårdslagen och 2 3 i skogsvårdsförordningen och öka användningen av dessa för att lagsöka markägare som har betesskadade ungskogsbestånd. Vi ställer oss också mycket frågande till varför tvång och lagåtgärder skall råda när det gäller vilt och bete, medan skogspolitiken i övrigt bygger på frihet under ansvar. Den ökade användningen av gran vid plantering, även på tallmarker, är ett problem, främst i södra Sverige. Vi vill framhålla rådgivning, från Skogsstyrelsens tjänstemän och andra, som den enskilt viktigaste faktorn som påverkar trädslagsvalet vid skogsföryngring. Vi efterlyser här också en långsiktig syn på trädslagsval med hänsyn tagen till bl.a. förväntade klimateffekter. Svenskt Friluftsliv / FRISAM är negativa till en utökad beskogning av nedlagda åkermarker med gran och vill istället peka på dessa markers betydelse friluftsliv, vilt och för den biologiska mångfalden. Sida 2 av 5 Skogsvårdslagens portalparagraf Utredningen föreslår en förändring av skogsvårdslagens portalparagraf. Svenskt Friluftsliv / FRISAM är i huvudsak positiv till denna förändring av portalparagrafen. Der är dock angeläget att skogsvårdslagens portalparagraf inrymmer friluftslivet och kulturmiljön. I förslaget nämns bara avkastningen/välfärden och den biologiska mångfalden. I miljömålet Levande skogar trycks även på friluftslivet och kulturmiljön, vilket Svenskt Friluftsliv / FRISAM anser också bör avspeglas i en reviderad portalparagraf.

3 I det skogspolitiska beslutet från år 1993 (prop.1992/93:226) uttrycks miljömålet på följande sätt i propositionen: Sida 3 av 5 Skogsmarkens naturgivna produktionsförmåga skall bevaras. En biologisk mångfald och genetisk variation skall stärkas. Skogen skall brukas så att växt- och djurarter som naturligt hör hemma i skogen ges förutsättningar för att fortleva under naturliga betingelser och i livskraftiga bestånd. Hotade arter och naturtyper skall skyddas. Skogens kulturmiljövärden samt dess estetiska och sociala värden skall värnas. 1 Detta anser vi inte kommit till uttryck i den nuvarande portalparagrafen. Svenskt Friluftsliv/FRISAM förutsätter att utredaren i sitt förslag till ny portalparagraf, när hon använder begreppet bidrar till medborgarnas välfärd inkluderar att Skogens kulturmiljövärden samt dess estetiska och sociala värden skall värnas. Friluftslivet Skogen är livsviktig för svenskarna som hälso- och rekreationsplats framförde Skogsstyrelsen i ett pressmeddelande efter en undersökning som styrelsen utfört. 2 Åtta av tio svenskar i undersökningen säger att tillgång till skog är viktig för deras livskvalitet. Tre av fyra uppger att de vistas i skogen minst en gång i veckan, och då framför allt för att promenera eller motionera i tätortsnära skog och friluftsmark. Denna skrift finns även citerad i utredningen. Av undersökningen framgår vidare att det finns två skilda synsätt på skogen. De kommersiella aktörerna som skogsbolagen och förädlingsindustrin ser skogen främst som råvara till industrin, medan naturorganisationer, kommuner, länsstyrelser och en stor del av allmänheten ser skogen främst som en natur- och upplevelseresurs. Närliggande resultat framkommer också genom Statsskogsutredningen (Statlig skog och skyddad mark, SOU 2002:40) där svenskarna fått uttala sig om vad statens skogar skall användas till. En överväldigande majoritet anser att skogen främst skall användas för att värna om respektive den biologiska mångfalden (64 procent), landskapsbilden (51 procent) och friluftslivet (42 procent). Skogsbruk värderas lågt, endast 24 procent ser det som en viktig användning av statens skogar. 3 Svenskt Friluftsliv / FRISAM kan sålunda slå fast att svenska folket numera ser skogen som skapare av livskvalitet snarare än som en råvaruresurs. 1 Prop.1992/93:226 En ny skogspolitik. 2 Skogsstyrelsens pressmeddelande Skogen livsviktig för svenskars välbefinnande. 2 SOU 2002:40 Statlig skog och skyddad mark

4 I direktiven till skogsutredningen står bl.a. att läsa: Sida 4 av 5 Utgångspunkten innebär också att skogspolitikens två jämställda mål, ett produktionsmål och ett miljömål, ligger fast. Vad denna avvägning mellan skogspolitikens båda jämställda mål betyder vid genomförandet av skogspolitiken skall belysas i ett bredare samhällsperspektiv av utredaren. Inriktningen skall innebära ett hållbart förvaltande av naturresursen skog med bibehållen handlingsfrihet för framtiden Denna kunskap om svenskarnas syn på skogen har knappast fått avtryck i utredningens förslag som är alltför virkesproduktionsfokuserad och tar lätt på naturvården, kulturvården och de sociala värdena. Regeringen lade fram sin miljömålsproposition den 10 maj 2005 (Prop. 2004/05:150). I denna proposition finns skrivningar om friluftslivet. Den största tyngden för friluftsliv finns inom miljömål 12 (Levande sjöar och vattendrag) samt miljömål 16 (Levande skogar) och 19 (God bebyggd miljö). Miljömål 16 (Levande skogar). Regeringen menar att: Skogens betydelse för naturupplevelser och friluftsliv tas till vara så att den bidrar till god folkhälsa. Människors hälsa är en viktig del i den sociala dimensionen av ett hållbart samhälle. De flesta svenskar bor i dag i tätorter. En god tillgång på skog i närmiljön kan bidra till en god folkhälsa och utgöra grunden för kultur- och naturupplevelser och friluftsliv. Detta är i linje med de grundläggande värdena i naturvårdspolitiken och strävan att förbättra förutsättningarna för ett aktivt friluftsliv (regeringens skrivelse 2001/02:173 En samlad naturvårdspolitik). På samma sätt har kulturmiljön en viktig roll för människors livsmiljö och livskvalitet. Skogens kulturmiljövärden och värden för friluftsliv skall vägas in i bedömningen av skogsmarkens skyddsvärde. Den tätortsnära naturens sociala dimension har särskilt stor betydelse i ett lokalt perspektiv. Regeringen anser att det är av stor vikt att skogsbruket i tätortsnära områden anpassas så att möjligheterna till friluftsliv och rekreation kan tas till vara. Miljömålspropositionen omnämns vi ett flertal tillfällen i utredningen, dock endast deskriptivt. Svenskt Friluftsliv/FRISAM anser inte att utredarens förslag på området friluftsliv/sociala värden står i proportion till den tyngd frågorna har i samhället. Vi konstaterar åter igen att utredningens fokus ligger på virkesproduktion och att förse skogsindustrin med råvaror.

5 Former för skogens brukande Det är positivt att utredaren på allvar talar om alternativ till hyggesbruk, vilket väsentligt kan förbättra bruket av den svenska skogen i friluftsmiljöhänseende. Utredningens diskussion om kontinuerliga skötselsystem tar upp begrepp som bondblädning och Mats Hagners naturkultur. För att minska ständiga målkonflikter mellan produktion och miljö bör vidareutveckling av miljövänliga alternativ till hyggesbruk vara en prioriterad uppgift. För friluftslivet är detta en viktig punkt eftersom alternativ till hyggen kan innebära att man slipper markberedning och markskador. Sida 5 av 5 Riktning takten Utredaren säger på sid. 85 bl.a. att Mot bakgrund av att biologiska processer, inte minst i skogliga ekosystem, tar lång tid och kan vara svåra att förutsäga, anser jag att riktningen är lika viktig som takten. Det är m.a.o. viktigare att utvecklingen när det gäller biologisk mångfald går åt rätt håll än att vi når de uppsatta målen vid exakt rätt tidpunkt. Detta är ett anmärkningsvärt uttalande då Sveriges riksdag fastslagit miljömålen. Svenskt Friluftsliv / FRISAM delar inte denna uppfattning och är mycket kritisk till denna viljeinriktning hos utredaren.... Ulf Silvander Generalsekreterare Svenskt Friluftsliv/FRISAM