Remiss av Underlag till Handlingsplan för goda matvanor och ökad fysisk aktivitet i befolkningen.

Transkript

1 Adress: Instrumentvägen 14, Hägersten. Telefon: + 46 (0) Fax: + 46 (0) Bankgiro: Bank: Föreningssparbanken. Hemsida: Organisationsnummer: Socialdepartementet Stockholm Remiss av Underlag till Handlingsplan för goda matvanor och ökad fysisk aktivitet i befolkningen. Inledning Folkhälsoinstitutet och Livsmedelsverket har av regeringen fått i uppdrag att ta fram ett underlag till en handlingsplan för goda matvanor och fysisk aktivitet i befolkningen. Underlaget har skickats på remiss till berörda myndigheter och organisationer. Övergripande synpunkter Underlaget som Folkhälsoinstitutet och Livsmedelsverket presenterar är både omfattande och ambitiöst. Rapporten ger ett intryck av att vara väl genomarbetad och förankrad i de båda myndigheterna. Analysen av dagsläget stämmer väl överens med FRISAMs uppfattning. Samhället av idag eftersträvar att bygga bort mycket av den fysiska ansträngningen hos medborgarna såväl i den offentliga miljön som i den privata. Denna inställning behöver ändras till att istället bygga in och underlätta för en måttlig fysisk aktivitet. FRISAM instämmer med rapporten i det att det för många individer krävs en medveten aktiv handling av individen för att uppnå tillräcklig fysisk aktivitet. Vidare att det borde finnas stora ekonomiska vinster för samhället att investera i goda matvanor och ökad fysisk aktivitet. Vad gäller de föreslagna målen anser FRISAM att det är en fördel att målen är nedbrutna på individnivå och därmed enkla och lätt kommunicerbara till individen. Vad gäller insatser vill FRISAM speciellt trycka på tre av de sex föreslagna insatsområdena som extra viktiga. Dessa är närmiljöns utformning, skolan och förskolan samt hälso- och sjukvården. Vad gäller Närmiljöns utformning så är denna en förutsättning för att övriga insatsområdena skall kunna bli lyckosamma. En närhet till grönområden är en förutsättning för att medborgarna skall komma ut och promenera/vandra på daglig basis. En annan fråga inom samma komplex är möjligheten att förflytta sig till och från arbetsplatsen och samtidigt

2 få del av fysisk aktivitet. Dvs. utformningen av cykelbanor och liknande kommunikationsstråk. Kommunernas planmonopol och den kompetens som finns/borde finnas på kommunerna är här en viktig komponent. FRISAM vill i detta sammanhang lyfta fram det arbete som genomförs inom ramen för nordiska ministerrådets NFK-grupp och nätverket för friluftsorganisationer som under augusti 2005 kommer att hålla en konferens om tätortsnära friluftsliv. Skolan och förskolan är oerhört viktiga för att fostra morgondagens vuxna. Ett gott förhållningssätt/vana till fysisk vardagsaktivitet under unga år har stora förutsättningar att finnas kvar även i vuxen ålder. Skolorna och skolornas huvudmän har därför ett stort ansvar att främja den fysiska aktiviteten under skoldagen samt sättet att ta sig till och från skolorna. Inom hälso- och sjukvårdens hälsofrämjandet arbete borde Fysisk aktivitet på Recept (FaR) vara en av de metoder som tillämpas i hela landet. Det är viktigt att både vårdcentraler och andra förskrivarenheter och mottagarenheter för recepten följer samma utvecklingstakt så att arbetet och logistiken dessa parter emellan fungerar så optimalt som möjligt. FRISAMs 19 friluftsorganisationer utgör viktiga mottagarenheter. Organisationerna har ett brett utbud av aktiviteter som även tilltalar de som inte normalt sätt är fysiskt aktiva, dvs. en bra inkörsport till fysisk aktivitet. Studier (bl.a. av Ingemar Nordling) visar att det dessutom är kostnadseffektivt. För att arbetet med FaR skall lyckas krävs också ekonomiska resurser. Det kan inte vara meningen att friluftsorganisationerna på ideell basis skall ta ansvaret när det gäller att komma till rätta med preventionen inom hälso- och sjukvården. Ideell verksamhet är inte det samma som gratis. Tanken med denna typ av insats är att den skall leda till minskade kostnader för sjukvården totalt sätt på lång sikt. Ekonomiska resurser behövs till; drift av organisationerna/aktiviteterna, kompetensutveckling, vidareutveckling av aktiviteter och/eller fler aktiviteter och ledare, specifika insatser riktade mot vissa målgrupper (övervikt, ryggproblem etc.) vid behov, mm. Insatser och motiv Inledningsvis vill FRISAM framföra att antalet insatser (79 st.) kan ses som för stort och borde begränsas innan beslut tas om handlingsplanens utformning. Det stora antalet insatser har annars risk att bli urvattnat. Nedan kommenterar FRISAM ett antal utvalda insatser med stor relevans för friluftslivet och våra medlemsorganisationer. Insats 23 Samrådsgruppen har idag tillsatt olika arbetsgrupper för att utarbeta ett nationellt ramverk för FaR. Det är ett gediget arbete som skall göras men det är inte tillsatt någon budget för projektet. Framförallt när det gäller frivilligorganisationsgruppen är detta ej hållbart.

3 Insats 29 FRISAM bör vara en av huvudaktörerna tillsammans med Idrotten. Det bör finnas en vidareutveckling på den SISU-utbildning som redan finns dvs. en steg 2 och även en steg 3 utbildning. Förslagsvis med YFA som ansvarig för utbildningen. Denna bör vara kostnadsneutral oberoende av var man bor i Sverige för alla ideella organisationer som är relevanta mottagarenheter. Det är viktigt att det förs en bra dialog mellan mottagarenheterna och förskrivarna så att de kommer i balans både för ekonomin men även för engagemanget hos ledarnas skull. Insats 49 FRISAM ställer sig positiv till friluftsrådets fortsatta existens och dess inriktning. Dock bör rådet, för att motivera sin existens ha betydligt större budget att fördela än de 15 miljoner som nu finns indikerat i budgetpropositionen. Insats 50 FRISAM ställer sig positiv till förslaget men vill samtidigt påpeka att det inte låter sig göras några stora förändringar av inriktningen på stödet då den indikerade budgeten endast är 15 miljoner kronor. (Budgeten är faktiskt inte 15 miljoner eftersom den generella statliga anslagsbesparingen minskade anslaget med kronor. Det exakta beloppet är därför , dvs. en minskning för 2005). Vad gäller de extra 10 miljoner kronor som ställdes till rådets förfogande genom naturvårdsverkets ramanslag var detta en tillfällig lösning som måste permanentas i budgetpropositionen för att ge trovärdighet. För att kunna lösa de uppgifter som föreslås under insatsområde 50 måste det först och främst till en basfinansiering så att friluftsorganisationerna kan behålla sina kanslier. Detta bör ske i form av organisationsbidrag. Därutöver kan friluftsrådet med hjälp av de eventuella ytterligare medel som kan komma att ställas till friluftsrådets förfogande styra utvecklingen i de riktningar som indikeras under insatsområde 50. Insats 51 Att länsstyrelserna aktivt bör involveras och få utökade resurser för att främja friluftslivet anser FRISAM som positivt. Eventuellt kan en organisation i form av frilufts/naturvårdsstiftelse byggas upp regionalt. Det finns flera exempel på sådana stiftelser tex. Upplandsstiftelsen, Skärgårdsstiftelsen och Västkuststiftelsen. Erfarenheten från dessa stiftelser har varit positiva och en fortstatt utveckling mot flera sådana regionala stiftelser ser FRISAM som positivt. Insats 52 FRISAM ställer sig tveksam till ett kriterium om hälsokonsekvensbedömning vid tilldelning av medel till regeringens program för kommunal naturvård som endast har en ansökningsomgång kvar (mars 2006). Skälet är inte att det inte är relevant för vilka projekt som skulle få medel. Men det finns en risk med att ha för många mål med en satsning. För många mål kan leda till att ett eller flera inte blir uppfyllt och det finns stor risk för målkonflikter. I arbetet med programmet har man dessutom strävat efter att ha så enkla kriterier och klara mål som möjligt för att uppmuntra en ideella sektorn att delta i projektansökningar tillsammans med kommuner. Att lägga till ett kriterium anser FRISAM

4 kan utgöra en risk att ansökningarna kommer att bli svårare att bedöma och skriva. Däremot kan det finnas skäl att efter att programmet genomförts, i utvärderingen, ta upp frågan ur ett folkhälsoperspektiv och inför en eventuell fortsättning även ta med dessa aspekter. Insats 53 FRISAM anser att kommunerna har en nyckelroll i arbetet med grönstrukturer i och med det kommunala planmonopolet. Det vore därför mycket lämpligt att kommunerna i sina underlag till översiktsplaner utarbetar naturvårdsprogram som bl. a. syftar till att utveckla friluftslivet och möjligheten till fysisk aktivitet. Insats 67 FRISAM delar utredningens åsikt om att ämnet idrott och hälsa bör utvecklas och kvalitetssäkras samt att friluftsundervisning är en form av undervisning som kan engagera icke idrottsintresserade barn och ungdomar. Enligt Lpo-94 är friluftsliv en central del av ämnet idrott och hälsa. Samtidigt vet vi att antalet friluftsdagar har sjunkit drastiskt och att det i nuvarande läroplan inte finns ett krav på friluftsdagar. Det viktiga är dock inte antalet friluftsdagar utan att eleverna, när de lämnat skolan, har positiva upplevelser av vistelse i naturen. För att skolan skall kunna ge dessa positiva upplevelser anser FRISAM att formerna för friluftslivet som pedagogisk metod kan och bör utvecklas i skolan. Det är FRISAMs uppfattning att det i Lpo-94 finns många bra avsnitt om friluftsliv t.ex. Ämnet anknyter också till de kulturella traditioner som finns i Sverige när det gäller att vistas i naturen. Genom friluftslivsverksamhet och vistelse i skog och mark får eleverna upplevelser, kunskaper och erfarenheter som kan stimulera ett fortsatt intresse för friluftsliv, natur och miljöfrågor. Ämnet bidrar på så sätt till att väcka engagemang för betydelsen av att skydda och vårda natur och miljö. och Eleverna skall efter avslutat kurs ha grundläggande kunskaper om friluftsliv samt känna till principerna för allemansrätten (år 5) samt Eleven skall kunna planera och genomföra vistelse i naturen under olika årstider (åk 9). Det största problemet är inte Lpo-94 utan att dess intentioner inte implementerats i skolan. Här måste de ansvariga skolmyndigheterna agera och följa upp elevernas färdigheter i ämnet Idrott och hälsa. Insats 74 FRISAM har under 2004 färdigställt en rapport Forskning och utbildning inom friluftsliv Rapporten visar på att: Olika aspekter av friluftsliv förekommer inom ett stort antal utbildningar och verksamheter, allt ifrån förskolan till högre utbildning. Inom detta spektrum finns t.ex. de ideella organisationernas ledarutbildningar, grundskolan och gymnasiet, folkhögskolorna, lärarutbildningarna samt olika utbildningar inriktade på turism respektive planeringssektorn och förvaltning av naturresurser. Detta anger ett ansenligt avnämarbehov i form av väl utbildade inom friluftsliv. Kartläggningen visar emellertid att momenten knutna till friluftsliv generellt sett är blygsamma till sin omfattning inom det högre utbildningsväsendet. Detta gäller såväl inom utbildning inom utövande och pedagogisk verksamhet samt utbildning som avser planering och förvaltning. Utbildningsläget i Norge framstår härvid i stor kontrast till den svenska situationen. Där finns idag möjligheter att, efter två år av specialiserade studier inom utövande av friluftsliv och pedagogisk verksamhet knuten därtill, erhålla kandidatexamen i friluftsliv. Vidare tas nu

5 steget att bygga upp studier på magisternivå. Även i Danmark finns väsentligt mer utvecklade utbildningar inom friluftsliv än i Sverige. Kvalitativa skillnader är också att notera mellan den högre utbildningen i Sverige och Norge. Den svenska utbildningstraditionen knuten till utövande av friluftsliv har haft en fokusering på den fysiska aktiviteten och vistelsen, t.ex. turskidåkning, kajakpaddling och långfärdsskridskoåkning. I Norge synes fokus istället vara på kunskap om och upplevelse av natur- och kulturvärden i olika landskapstyper, t.ex. kust, fjäll, skog och vattendrag. Utvecklingen i Danmark verkar gå i samma riktning. Vad gäller utbildningsläget kring förvaltning och planering för friluftsliv samt kring naturturism med inriktning på friluftsliv synes inga avgörande skillnader föreligga mellan de olika länderna. Övrigt Det är nödvändigt med ett nära samarbete lokalt mellan kommunerna och de lokala friluftsorganisationerna. Kommunerna kan därigenom få ett rikt varierat utbud av erbjudanden till institutioner, skolor och övriga medborgare. Organisationernas verksamhetsformer gör att aktiviteterna av friskvårdskaraktär även ger viktig social stimulans och ökar motivationen hos individen och påverkar det långsiktiga livsstilsbeteendet.. Ulf Silvander Generalsekreterare FRISAM FRISAMs medlemsorganisationer är: Friluftsfrämjandet, Svenska Båtunionen, Svenska Orienteringsförbundet, Svenska Scoutrådet, Svenska Jägareförbundet, Svenska Brukshundsklubben, Svenska Turistföreningen, Cykelfrämjandet, Riksförbundet Hälsofrämjandet, Svenska Livräddningssällskapet, Svenska Kennelklubben, Riksförbundet Sveriges 4 H, Svenska gång- och vandrarförbundet, Svenska Frisksportförbundet, Svenska Folksportförbundet, Svenska Kryssarklubben, Svenska Cykel Sällskapet, Korpen och Sportfiskarna.