Remissyttrande över Betänkande av mervärdesskatteutredningen (Mervärdesskatt i ett EGrättsligt perspektiv, SOU 2002:74).

Transkript

1 Finansdepartementet Skatte- och tullavdelningen STOCKHOLM Remissyttrande över Betänkande av mervärdesskatteutredningen (Mervärdesskatt i ett EGrättsligt perspektiv, SOU 2002:74). Inledning Momsutredningen (Mervärdesskatt i ett EG-rättsligt perspektiv, SOU 2002:74) lade fram sitt betänkande i september 2002 och har därefter sänds på remiss. En av remissinstanser är FRISAM (Friluftsorganisationer i samverkan). FRISAM består idag av 18 1 organisationer och representerar ca 1,7 miljoner medlemmar. Den totala omsättningen hos medlemsorganisationerna är ca 700 miljoner kronor. Detta remissvar begränsar sig till de delar som berör ideella föreningar och speciellt de frilufts- och främjarorganisationer som FRISAM företräder. Detta innebär att främst kapitel 4 i betänkandet berörs av detta remissvar. Eftersom utredningen är mycket omfattande och delvis inte helt tydlig samt att FRISAM har mycket begränsade resurser på momslagstiftningens område kommer vi inte att kunna belysa alla effekter av förslaget. Några huvuddrag EG har förbundit sig att införa ett gemensamt mervärdesskattesystem. Kommissionen har utarbetat en strategi i tre etapper. Dessa är förenkling och modernisering av befintliga regler, 1 FRISAM består 2003 av följande 18 medlemsorganisationer: Friluftsfrämjandet, Svenska Båtunionen, Svenska Orienteringsförbundet, Svenska Scoutrådet, Svenska Jägareförbundet, Svenska Brukshundsklubben, Svenska Turistföreningen, Cykelfrämjandet, Riksförbundet Hälsofrämjandet, Svenska Livräddningssällskapet, Svenska Kennelklubben, Riksförbundet Sveriges 4 H, Svenska Frisksportförbundet, Svenska Folksportförbundet, Svenska Kryssarklubben, Svenska Cykel Sällskapet, Korpen och Sportfiskarna.

2 en mer enhetlig tillämpning av befintliga bestämmelser och ett genomförande av det administrativa samarbetet utifrån nya förutsättningar. Det övergripande målet, ett gemensamt mervärdesskattesystem kvarstår. Det uppdrag som momsutredningen har haft, och som har bäring på FRISAMs medlemsföreningar, har varit att lämna förslag till förändringar i mervärdesskattelagen (ML) i syfte att harmonisera de begrepp som reglerar skattskyldighet och yrkesmässig verksamhet med det sjätte mervärdesskattedirektivet. Momsutredningen har sin grund i de olika synsätten på momsuttaget som finns i Sverige och EU. I Sverige finns idag undantag för den ideella sektorn, dvs. den ideella sektorn är befriad från momsredovisning. I EU:s momslagstiftning finns inte denna möjlighet. Enligt momsutredningen kan undantag inte göras för skattesubjekt, däremot kan undantag göras för skatteobjekt. Utredningens förslag innebär omvälvande förändringar, vid en jämförelse av vad som gäller idag för allmännyttiga ideella föreningar. I princip kommer all ekonomisk verksamhet att momsbeläggas. Detta gäller all försäljning till deltagare och andra i exempelvis kiosk/serveringsverksamhet och vid försäljning av olika produkter. Även bingolottoförsäljning anses av utredningen höra till det skattepliktiga området. Däremot skall loppmarknader/basarer, fester, konserter/föreställningar samt försäljnings- och insamlingsverksamhet samt andra typer av penninginsamling av tillfällig natur undantas från momsredovisning om omfattningen är skälig. Enligt utredningen bör sådan verksamhet tillåtas om den inte bedrivs mer än en gång per månad. Utredningen föreslår att de undantag som finns för framställning av föreningslivets periodiska publikationer slopas. Utredningen föreslår även en redovisningsgräns för de som inte når upp till en årlig momspliktig omsättning på kronor. FRISAMs övergripande synpunkter FRISAM anser att det är svårt att utifrån utredningen se vilka konsekvenser en EG-rättslig anpassning kommer att få för folkrörelsearbetet i stort i Sverige och efterlyser en konsekvensutredning vad detta kan betyda för engagemang och delaktighet inom den ideella sektorn. FRISAM anser i första hand att befintligt system bör behållas. FRISAM anser inte att momsutredningen på ett övertygande sätt visat att Sverige behöver anpassa sina momsregler på det vis som anges i utredningen. Det finns andra länder inom EU som inte anpassat och inte ämnar anpassa sina momsregler till sjätte mervärdesdirektivet på samma sätt som föreslås i utredningen. Finland och Italien nämns som exempel i utredningen. FRISAM anser i andra hand att om en anpassning till sjätte mervärdesdirektivet sker, på det sättet som utredningen föreslår, bör utrymmet som finns i lagstiftningen tolkas till de ideella föreningarnas fördel. En sådan anpassning bör inte ske utan en grundlig analys av Finlands och Italiens momslagstiftning, detta har inte gjorts i utredningen. FRISAM delar de synpunkter som framkommit vid diskussioner mellan momsutredningen och referensgruppen av ideella föreningar (s 281, 282)

3 Folkrörelsepolitik Under de senare decennierna har folkrörelserna och de ideella organisationerna sett en minskad medlemstillströmning. Medlemsantalet har minskat i de flesta föreningar och det svenska föreningslivet har gått tillbaka. Det blir svårare och svårare att hitta personer som på ideell basis vill vara med och driva föreningar. Detta har diskuterats vid Folkrörelseforum vid Justitiedepartementet under våren Momsutredningen beräknar att mellan och föreningar skulle bli skyldiga att betala mervärdesskatt vid en förändring av de nuvarande reglerna på så sätt att regeln i 4 kap. 8 ML slopas och en gräns på kronor för att omfattas av mervärdesskatt införs. Även siffran föreningar nämns, om ingen beloppsgräns införs. Detta kommer att bli ett dråpslag mot de ideella föreningar som redan nu kämpar med sin överlevnad. Det kommer att bli än svårare att få medlemmar att engagera sig i förtroendeuppdrag som kassörer och styrelse. Detta är alarmerande ty de ideella föreningarna / folkrörelserna utgör en viktig grund för samhällets demokratiska uppbyggnad. Vi organiserar oss inte i ideella föreningar för att hålla på med administration. Vi organiserar oss i ideella föreningar för att vi har ett intresse, i FRISAMs fall vill vi ägna oss åt friluftsliv. FRISAM saknar, i momsutredningen, en analys av hur utbildningen skall administreras av alla ideella föreningars ekonomiansvariga och hur övervakningen av att systemet skall fungera. De särskilda undantagen från skatteplikt enligt artikel 13A.1 I artikel i det sjätte mervärdesskattedirektivet finns bestämmelser om ett antal undantag från skatteplikten. Undantagen i artikel 13 är uppdelade i två delar A och B. A innehåller vissa aktiviteter som sker i allmänhetens intresse, B innehåller övriga undantag från skatteplikten. Medlemsstaterna skall utan att det påverkar tillämpligheten av övriga gemenskapsbestämmelser, undanta följande verksamheter från skatteplikt: a) Tjänster och varor som tillhandahålls av det offentliga postväsendet b) Sjukhusvård och sjukvård c) Sjukvårdande behandling av den som utövar läkaryrket d) Tillhandahållandet av organ, blod och mjölk från människor e) Tjänster som tillhandahålls av tandtekniker f) Tjänster som tillhandahålls av fristående grupper g) Tjänster och varor med anknytning till socialvård och social trygghet h) Tjänster och varor med anknytning till skydd av barn och ungdom i, j) Undervisning och utbildning k) Visst tillhandahållande av personal av religiösa och filosofiska institutioner l) Tjänster och varor med nära anknytning därtill som tillhandahålls medlemmar m) Vissa tjänster inom idrottsområdet n) Tjänster och varor med nära anknytning därtill inom kulturområdet o) Tjänster och varor i samband med insamlingar p) Tillhandahållandet av transporttjänster för sjuka eller skadade personer q) Verksamheter av icke kommersiella radio- och televisionsorgan FRISAMs medlemsorganisationer synes kunna inordna sig under åtminstone 4 av dessa undantag, nämligen h, i, j och m.

4 Artikel 13 A.1m Idrottsområdet Vissa tjänster som är kopplade till idrottslig eller fysisk träning som tillhandahålls av organisationer utan vinstsyfte till personer som ägnar sig åt idrott eller fysisk träning. Kärnverksamheten hos friluftsorganisationerna är friluftsliv. Friluftsliv kan knappast genomföras utan att någon form av fysisk träning blir följden. FRISAMs olika organisationer har givetvis olika grad av fysisk aktivitet i genomförandet av sina föreningars respektive aktivitet/er, men gemensamt för samtliga är att det förekommer fysisk aktivitet, dvs. fysisk träning. Detta innebär att friluftsorganisationerna, som ägnar sig åt fysisk träning på motionsnivå, borde likställas med idrottsorganisationerna. Begreppet idrott har genomgått förändringar under årens lopp. I betänkandet Idrott åt alla (SOU 1969:29) uttalade 1965 års idrottsutredning att det var ogörligt och rentav felaktigt att skilja mellan idrott och friluftsliv. Prop. 1970:79 om stöd till idrotten ansluter sig till denna uppfattning (s.51). I prop. 1976/77:135 om ändrade regler för beskattning av ideella föreningar, m.m. menas (s.75) att till idrott numera allmänt torde räknas även friluftsliv. Begreppet berördes också i prop. 1990/91:76 om sociala avgifter för vissa idrottsutövare. Statsmakterna har vid flera tillfällen uttalat sig för att någon skillnad inte kan göras mellan idrott och friluftsliv när det gäller olika former av stöd eller beskattningsförmåner till organisationer med denna typ av verksamhet. Regeringsrätten finner i mål nr att i likhet med vad som konstateras i bl.a. prop. 1970:79 (s 50 ff.), att det knappast låter sig dras någon klar gräns mellan idrott och friluftsliv. Det gäller särskilt aktiviteter inom den s.k. motionsidrotten. Av denna anledning bör friluftsliv, dvs. FRISAMs medlemsorganisationer, kunna komma i åtnjutande av undantagen i artikel 13 A.1m Idrottsområdet. Artikel 13 A.1 h Skydd av barn och ungdom Momsutredningen menar att det inte är helt klart vad slags aktiviteter som omfattas av detta undantag. Myndigheters och andra organs aktiviteter i samband med omhändertagande av barn samt den verksamhet som bedrivs av BRIS (Barnens Rätt I Samhället). FRISAMs medlemsorganisationer organiserar idag ca barn och ungdomar. Det är viktigt att bredda artikel 13 A1h synsätt så att även fostran av barn och ungdomar kommer att omfattas av begreppet. Scoutrörelsens verksamhet med 10 tusentals barn som fostras varje år kan inte negligeras i detta sammanhang. Övriga frilufts- och främjandeorganisationer samt idrottsrörelsen står för en stor del av barns och ungdomars fostran. Av denna anledning bör dessa tjänster undantas från momsplikt. Artikel 13 A.1 i och j Utbildning och undervisning Undantaget omfattar den ordinarie skolutbildningen, motsvarande grund-, gymnasie- och högskoleutbildning för både barn och vuxna. Även yrkesutbildning och omskolning omfattas av undantaget. Dag- och fritidshemsverksamhet torde vara att hänföra till denna bestämmelse. Utbildningen av barn, ungdomar och vuxna är en flitigt förekommande verksamhet i FRISAMs medlemsföreningar. Daghemsverksamhet med ur- och skur pedagogiken (mulleverksamhet) är omfattande och flera 10-tal tusen barn följer denna verksamhet.

5 Liknande verksamhet bedrivs även på fritiden av såväl Friluftsfrämjandet som av andra friluftsorganisationer. Båtförarbevis, skepparexamen, jägarexamen, hundutbildningar, glaciärkurser. Listan kan göras mycket lång på utbildningar som faller inom, utanför och i gråzonen kring artikel 13A1i. Det finns folkhögskolor som ger samma utbildningar som de ideella föreningarna. Skulle moms införas på denna typ av utbildningar som även ges på folkhögskolor kommer det att innebära en konkurrensnaktdel för de ideella föreningarna, givet att folkhögskolorna kan omfattas av moms undantaget. Mervärdesskattereglerna i de andra EU-länderna Momsutredningen omnämner (s.282) att flera länder har utformat reglerna mot bakgrund av vad som gäller i det egna landet, även om detta medger en mera långtgående skattebefrielse än vad direktivet medger. Som exempel på detta anges reglerna i Finland och Italien. Eftersom de finska reglerna är uppbyggda på liknande sätt som de svenska och då det inte synes vara aktuellt att ändra de finska reglerna, har det satts i fråga om inte de svenska reglerna borde kunna behållas i fortsättningen. FRISAM konstaterar att momsutredningen väljer att inte grundligt undersöka dessa regler utan lämnar frågan, om huruvida de svenska reglerna kan behållas, obesvarad. Detta finner FRISAM anmärkningsvärt FRISAMs mycket knappa resurser har inte räckt för att utveckla denna frågeställning, men ser det som ett krav att denna frågeställning belyses grundligt innan ett eventuellt beslut fattas i frågan. Utredningen föreslår att en möjlighet att slippa mervärdesbeskattning införs för beskattningsbara personer vars årsomsättning inte uppgår till SEK. I vissa andra länder förekommer högre belopp; Österrike ECU, England (ca SEK) Holland Gulden. Detta är exempel på åtgärder som andra EU-länder gjort för att stödja det ideella föreningslivet. FRISAM anser att utredningen inte utrett denna fråga i tillräcklig omfattning. Såväl Finlands som Italiens lagstiftning visar på att det finns andra sätt att anpassa den nationella lagstiftningen än det sätt som utredningen föreslår. Det borde således för Sverige, med sin historiskt starka folkrörelse, finnas möjlighet att kunna anpassa sin nationella lagstiftning något generösare än vad utredningen vill hävda. Publikationer Det sjätte momsdirektivet innehåller inte några uttryckliga regler från momsplikten för tillhandahållande av medlemsblad och organisationstidskrifter. I utredningen sägs att en anpassning till EG:s regler innebär att dessa undantag inte kan behållas. Även undantaget för omsättning av tjänster som avser införandet av annonser i medlemsblad och organisationstidskrifter samt program och kataloger bör slopas, enligt utredningen. Dagens undantag för framställning föreslås fortsätta att gälla och att vara generellt utformat. Utredningen menar dock att det uttryckligen skall anges i lagtexten vilka slags publikationer som de undantagna framställningstjänsterna skall avse. Det är här viktigt att dessa undantag omfattar medlemsblad, medlemstidningar och organisationstidskrifter.

6 Synpunkter på Överväganden och förslag i kap 4.8 Utredningen skriver: Det ligger enligt vår uppfattning därför närmast till hands att även låta undantaget från skatteplikt inom idrottsområdet gälla för tjänster som omsätts av organisationer utan vinstintresse. Detta stödjer FRISAM och vill här peka på vikten av att frilufts- och främjarorganisationena räknas till idrott och de undantag som gäller inom idrottsområdet. Det skulle te sig mycket märkligt att den fysiska aktivitet på motionsnivå som bedrivs inom en idrottsförening skulle skattemässigt gynnas jämfört om samma fysiska aktivitet bedrivs inom en friluftsorganisation. Som exempel kan nämnas stavgång, skridskoåkning, paddling mm.. Ulf Silvander Generalsekreterare FRISAM Adress: Instrumentvägen 14, Hägersten. Telefon: + 46 (0) Fax: + 46 (0) Postgiro: Bank: Föreningssparbanken. Hemsida: Organisationsnummer: