Hur arbetar Skogsstyrelsen med skogens sociala värden? -möjligheter och utmaningar

Transkript

1 Hur arbetar Skogsstyrelsen med skogens sociala värden? -möjligheter och utmaningar

2 Skogsstyrelsens definition av skogens sociala värden Skogens sociala värden är de värden som skapas av människans upplevelser av skogen

3 - Vad skogen gör med människor Hälsa Rekreation Välbefinnande Skog dit människor går, cyklar eller åker

4 - Vad människor gör med skogen Skogen - naturresursen

5 Förutsättningar Tre miljökvalitetsmål berör skogens sociala värden i arbetet med miljökvalitetsmålen, som ska förtydliga miljöpolitiken Levande skogar God bebyggd miljö Ett rikt växt- och djurliv

6 Förutsättningar Enligt friluftspolitiken ska skogssektorn tillsammans med andra sektorer i samhället bidra med att stödja människors möjligheter att vistas ute i naturen och utöva friluftsliv där allemansrätten är en grund för friluftslivet. 10 friluftslivsmål: Det fjärde målet: Tillgång till natur för friluftsliv

7 Förutsättningar Skogens värde för friluftsliv och rekreation värderas högt av en bred allmänhet och är ur folkhälso- och rekreationsperspektiv viktiga för hela samhället.

8 Målbilder för hänsyn till friluftsliv och rekreation Upplevelsefunktioner, skala och landskapsperspektiv Stigar Närskogar Friluftsskogar Uppehållsplatser Avsättningar för friluftsliv Reservat och frivilliga avsättningar Den närmsta, tillgängligaste och mest nyttjade skogen Allmänt nyttjade skogsområden Punkter där människor brukar vistas eller stanna till Alla typer av rörelsestråk för friluftsliv och rekreation Miljövårdande skötsel Bevara skogskänsla och främja tillgänglighet Variera hänsynen efter nyttjandet och upplevelsekvaliteter Bevara upplevelsevärden och främja trivsamma miljöer Bevara framkomlighet och främja attraktiva upplevelser

9

10 Närskogar - har betydelse för människors livsmiljö, lekmiljö och naturvistelse och har ofta lokalt unika värden Finns i anslutning till: skolor, förskolor och vårdinstitutioner friluftsanläggningar och turistattraktioner tätorter, småorter och fritidshusområden Foto: Ulf Olsson Lokala förutsättningar bestämmer geografisk utsträckning meter in i skogen kan användas som riktmärke. Foto: Ylva Birkne

11 Attraktiva närskogar lockar alla åldrar till besök och erbjuder goda möjligheter för lek, rekreation och naturupplevelser Skogsskötseln anpassas efter de lokala förutsättningarna så att närskogens värde för människors livsmiljö, friluftsliv och rekreation långsiktigt bevaras eller förstärks. I närskogen läggs stor vikt på bevarande och utveckling av upplevelsevärden. Möjligheter för avsättning för friluftslivs- och rekreationsändamål, ekonomisk kompensation till markägare och miljövårdande skötselåtgärder beaktas. God framkomlighet främjas i närskogen. Upplevelse av naturlighet och variation i struktur och trädslagsblandning eftersträvas i närskogar. Art-, löv-, bär- och blomrik vegetation gynnas. Närskogen har hög andel uppvuxen och äldre skog. Skogsskötsel i närskogen sker med små åtgärdsenheter och förhöjd avverkningsålder. I första hand används hyggesfria metoder som blädning, luckhuggning och överhållning av skärmställningar. Om hyggen tas upp är dessa mycket små och med omfattande hänsyn. Närskogen föryngras i första hand med naturlig föryngring och utan markberedning. Om markberedning utförs sker den mycket skonsamt. Körskador undviks i närskog. Om skador uppkommer åtgärdas dessa snarast. Närskogens nyttjare informeras och erbjuds samråd inför åtgärder med betydelse för närskogens funktion för friluftsliv och rekreation.

12

13 Friluftsskogar - en förutsättning för många friluftsaktiviteter. Allmänt nyttjade skogsområden, ex områden med: hög tillgänglighet stignät, spår och leder många uppehållsplatser många friluftsanordningar besöksattraktioner och utflyktsmål attraktiva landskap med specifika natur- och kulturmiljöer ovanliga eller särskilt goda förutsättningar för friluftsliv och rekreation allmänt kända, utpekade och populära friluftsområden stor potential att utveckla höga värden för friluftsliv och rekreation

14 Attraktiva friluftsskogar lockar till ett varierat och aktivt friluftsliv samt erbjuder varaktigt tillgång till skog med höga upplevelsevärden Skogsskötseln anpassas efter nyttjandet och de lokala förutsättningarna så att friluftsskogens värde för friluftsliv och rekreation i ett landskapsperspektiv långsiktigt bevaras eller förstärks. Förstärkt hänsyn koncentreras till där nyttjandet och upplevelsevärdena är störst, dvs i anslutning till närskogar, uppehållsplatser och stigar samt i lokalt ovanliga och attraktiva skogs- och kulturmiljöer. Åtgärdsenheters upplevda storlek begränsas i friluftsskogar. I landskapsperspektiv uppfattas friluftsskogen ha hög andel äldre skog. Hyggesfria skötselmetoder och miljövårdandeskötselåtgärder beaktas. Upplevelse av naturlighet och variation i struktur och trädslagsblandning eftersträvas i friluftsskog. Art-, löv-, bär- och blomrik vegetation gynnas. God framkomlighet främjas. Körskador undviks i friluftsskog. Om skador uppkommer åtgärdas dessa snarast. Friluftsskogens nyttjare informeras och erbjuds samråd inför åtgärder som påverkar skogens värde för friluftsliv och rekreation.

15

16 Uppehållsplatser Naturliga mötesplatser och målpunkter under skogsbesök och annan utevistelse, ex utsiktsplatser rastplatser grillplatser badplatser lekmiljöer Foto: Dan Rydberg Foto: Ylva Birkne

17 Attraktiva uppehållsplatser lockar till vistelse och är trivsamma och funktionella för ändamålet Hänsynen anpassas efter uppehållsplatsens funktion och förutsättningar så att platsens huvudsakliga upplevelsevärden bevaras eller förstärks. Miljövårdande skötselåtgärder och skyddszoner beaktas. En trivsam och attraktiv miljö främjas på uppehållsplatser, t.ex. avseende estetik, utsikt, framkomlighet, solinstrålning, beskuggning och vindskydd. Friluftsanordningar och kulturmiljöer skyddas från skador. Ägare och organiserade nyttjare av uppehållsplatser informeras och erbjuds samråd inför åtgärder som har betydelse för uppehållsplatsen.

18

19 Stigar Stigar har stor betydelse för tillgänglighet och framkomlighet i skogen. Efter dessa stråk sker det mest frekventa nyttjandet. Med stigar avses alla typer av rörelsestråk som nyttjas för friluftsliv och rekreation, exempelvis: skogsstigar gång- och cykelvägar motions- och skidspår vandringsleder kanotleder skoterleder Foto: Ylva Birkne

20 Bra stigar lockar till rörelse, är lätt framkomliga samt erbjuder varierade och attraktiva upplevelser Hänsynen till stigar anpassas efter nyttjandet så att stigarnas funktion långsiktigt värnas. Framkomligheten på stigar bevaras och främjas. Led- och spårmarkeringar sparas och skyddas från skador. Möjligheter att utforma åtgärder och hänsyn för att främja attraktiva stigupplevelser beaktas, exempelvis vid placering av naturhänsyn och beståndsgränser och genom att synliggöra karaktärsfulla träd, särpräglade naturformationer och kulturlämningar. Stighållare och andra speciella stigintressenter informeras och erbjuds samråd inför åtgärder som har väsentlig betydelse för stigen.

21 4 av 40 faktablad om målbilder för god miljöhänsyn!

22 Utvecklingspotential?

23 Behov av åtgärder Uppmärksamma markägarnas målsättningar och drivkrafter. Tydliggör ansvarsfördelning och samverkan mellan kommuner, Skogsstyrelsen och Länsstyrelsen. Samla geografisk information, integrera i skogsbruksplaner och andra planeringsinstrument. Information, rådgivning och utbildning. Samråds- och dialogprocesser i olika former behöver utvecklas. Information och vägledning om aktuella bidrag, stöd, ersättnings- och skyddsmöjligheter. Användningen av befintliga ekonomiska styrmedel behöver utvecklas. Behovsanalys av långsiktigt skydd för områden med särskilt höga värden för friluftsliv och rekreation behövs. Information om gällande regelverk. God kommunikation är nyckeln!

24 Fyra exempel på kommunal skogsförvaltning Göteborgs Stad ca ha skog Borås Stad ca ha skog Mölndals Stad ca ha skog Ale kommun ca 800 ha skog Medelstorleken för en privatägd skogsfastighet i Götaland är 37 ha.

25 Göteborgs Stad Egen förvaltningsorganisation Reservmark/produktionsskog Fastighetskontoret Skyddad skog och parker Park och Naturförvaltningen Hyggesfritt skogsbruk bedrivs enligt policybeslut på hela skogsarealen

26 Borås Stad Egen skogsförvaltning som ansvarar för alla obebyggda grönytor i kommunen. Ingen uttalad policy för inriktningen på skogsbruket, men bedriver ett konventionellt skogsbruk Svagt/inget intresse för hyggesfritt skogsbruk

27 Mölndals Stad Skogsbolag förvaltar skogen med stöd av enhetschefen för fastighetsförvaltningen. Ingen uttalad policy för inriktningen på skogsbruket Kommunen har en skoglig referensgrupp som representerar samhället Om kommunen vill ha hyggesfritt skogsbruk så försöker skogsbolaget lösa det

28 Ale kommun Kommunekolog skogsansvarig Förvaltar genom att beställa tjänster av konsulter och entreprenörer Ingen uttalad policy för hur skogsbruket ska bedrivas. Intresse finns för hyggesfritt skogsbruk

29 Tack! Foto: Martin Lagerlöf

30 Gruppindelning Workshop

31 Skogens sociala värden 1. Hur arbetar vi och övriga aktörer med skogens höga sociala värden? 2. Hur kan ett framtida samarbete läggas upp? 3. Hur kan arbetet utvecklas? 4. Goda exempel?

32 Workshop sammanfattning

33

34 Hur kan arbetet läggas upp och utvecklas? Målbilder för god miljöhänsyn Underlag för samhällsplanering Kompetensutveckling

35 Analys och slutsatser Samverkan Kompetens och medvetenhet Underlag för planering Långsiktig förvaltning Dialog och kommunikation Utveckla uppföljningen

36 Utgångspunkter Skogens sociala och estetiska värden är en del av det skogspolitiska miljömålet och ingår i flera av riksdagens fastställda miljökvalitetsmål och friluftslivsmål. Skogens värde för friluftsliv och rekreation värderas högt av en bred allmänhet och är ur folkhälso- och rekreationsperspektiv viktiga för hela samhället.