Modell för hänsyn till friluftsliv och rekreation inom Skogsriket Norrbotten

Transkript

1 Modell för hänsyn till friluftsliv och rekreation inom Skogsriket Norrbotten Inledning Modellen är framtagen av Skogsriket Norrbottens arbetsgrupp för Dialog och Konflikthantering bestående av medlemmar från Sveaskog, SCA, Norra Skogsägarna och Skogsstyrelsen. Utgångspunkt för modellen har varit Sveaskogs instruktion för hänsyn till friluftsliv och rekreation (godkänd datum ). Modellen bygger på de gemensamma målbilder som tagits fram för hänsyn till friluftsliv och rekreation inom dialogen för miljöhänsyn. Allmänt - Kontakt mellan skogsnäring och rennäringen hanteras i separat dokumentation och berörs därför inte i denna modell. - Information och kommunikation används så långt som möjligt innan rutin för formellt samråd används. - Modellen ska användas när det behövs och bygger inte på någon inventering och registerhållning av objekt som motiverar hänsyn innan åtgärd är aktuell. - Hänsyn till friluftsliv och rekreation (sociala värden) ska prioriteras bland övriga hänsynsbehov inom ramen för vilka hänsyn som totalt är möjliga att ta i området. - Kommunikation och lösningar för att utforma nödvändiga hänsyn hanteras så långt möjligt lokalt på berört distrikt eller motsvarande. - Det är viktigt att hålla kontakt med och engagera kommunen vid hänsynsbehov. Kommunerna har det övergripande ansvaret för att uppnå god miljö för invånarna i dessa frågor. Om hänsyn utöver vad vi rimligen kan ställa upp på och bekosta som markägare behövs, är det upp till kommunen och övriga samhället att ta ansvar för ersättningsfrågan. Modell för hänsyn till friluftsliv och rekreation

2 Närskogar Närskogar kan ligga inom 300 meter från förskola, skola, vårdinrättning, äldreboende, gruppboende eller annan samhällsinrättning, som nyttjas av grupper med begränsad rörlighet att ta sig till andra områden. Speciellt viktig blir skogen om mark gränsar mot samhällsintresset ifråga eller dominerar utsikten. Hänsynsbehov: Vi uppfattar att dessa skogar har det högsta värdet från ett perspektiv av friluftsliv och rekreation. Därför bör närskogar i första hand brukas med en anpassning till upplevelsevärdena. Detta ska ses som att målbilden för naturhänsyn anpassas till upplevelsevärderna. Exempelvis, pelarsal av tallar målbild naturhänsyn trädkontinuiet, vacker promenadlövskog målbild lövskog utan död ved, orörd skog målbild naturskog. Frivilliga avtalslösningar kan vara en möjlighet i särskilda fall (friluftskomet). I närskogen är det viktigt att tänka på säkerheten vid utformarande av skötsel. Dialog med berörd intressent: Ja! Information: Ja, i form av direktkontakt med berörd intressent, till exempel kommunen, intresseförening eller andra. Möjliga åtgärder: Naturvårdande skötsel samt verktygslåda nedan. Registrera överenskommelser och utförda åtgärder för området. Övrig skog gränsande mot tomtmark (ej Närskogar) Hänsynsbehov: Hänsyn inriktad på upplevelsevärdet från fastigheten ifråga. Dialog: om möjligt (aktivt eftersök behövs ej). Information: Ja, om möjligt. För avdelningar som har gräns mot tomtmark bör något av följande göras i samband med fältplaneringen: knacka på, sätta upp informationsskyltar, och/eller lägga en informationslapp med kontaktuppgifter i brevlådan. Möjliga åtgärder: Med hänsyn till Skogsvårdslagen och certifieringskraven, skall hänsynen anpassas till upplevelsevärdena för de närboende. Beroende på förutsättningar kan hänsynen anpassas genom att öppna upp för en vacker utsikt, lämna lövträd, koncentrera lämnad hänsyn som en dunge mellan fastigheten och hygget, samt att noga undvika körspår och körskador Se verktygslåda. Alla hänsyn som innebär att lämna träd nära bebyggelse måste utformas så säkert som möjligt med tanke på vindfällningsrisken. Friluftsskogar och uppehållsplatser Friluftsskogar är välutnyttjade områden, där många människor rör sig frekvent. Det kan till exempel vara skogar som genomkorsas av elljusspår, eller som utgör viktiga strövområden (till exempel vid vattendrag/älvar som ligger i/vid samhällen). Uppehållsplatser kan vara rastplatser längs vägar, badplatser, fågeltorn, brandtorn, större/viktigare fornlämningsområden eller kulturminnen som kan anses vara besöksmål,

3 forssträckor som används för sportfiske, väl frekventerade fikaplatser/utsiktsplatser samt sevärdheter. Hänsynsbehov: i normalfallet klaras ett tillräckligt hänsynstagande med rätt prioriterad generell hänsyn med viss utökad förstärkt lämnad hänsyn inriktad på upplevelsevärden. Dialog: Om möjligt. Berörd intressent kan vara den kommun, myndighet (till exempel Trafikverket) eller förening som förvaltar uppehållsplatsen eller friluftsskogen i fråga. Information: Ja! För samtliga friluftsskogar och uppehållsplatser, bör något av följande göras i samband med fältplaneringen: sätta upp informationsskyltar, och/eller lägga en informationslapp med kontaktuppgifter. Möjliga åtgärder: Se verktygslåda nedan. Verktygslåda/möjliga åtgärder för närskogar, friluftsskogar och uppehållsplatser 1. Mindre hyggen med anpassad hänsyn. 2. Hyggesfria skötselmetoder (till exempel kontinuitetsskogsbruk eller luckhuggning/små hyggen) kan övervägas vid hänsyn i frilufts- och närskogar. 3. Mosaikavverkning, avverkning med förhöjd hänsyn som sprids ut över objektet 4. Föryngring med fröträd. 5. Olika typer av skärmar på lång och kort sikt. 6. Delad avverkning i tid (framförallt vid större friluftsområden). 7. Annat trädslagsval. 8. Siktröjning/sikthuggning där så är tillämpligt enligt SVL och FSC. 9. Undvika markberedning i för friluftslivet känsliga områden, alternativt en markberedningsmetod med liten påverkad yta. Detta under förutsättning att föryngringen kan klaras enligt skogsvårdslagens krav. 10. Fri utveckling i de delar av området som håller höga naturvärden i närskogar och friluftsskogar. 11. Lämna en del fröträd och skärmträd som hänsyn efter föryngringsfasen. Vid alla typer av åtgärder kan det också vara bra att tänka på: 1. Framkomlighet - finns det behov av risrensing/grotuttag? 2. Undvika körspår/körskador. Att köra under årstider så spårbildningar minimeras. 3. Att skogen måste vara tillräckligt stormfast och säker där det rör sig mycket folk. Vandringsleder och stigar Identifiera väl använda stigar/leder i samband med arbetet med friluftsskogar och närskogar. Det ska också ske i kontakt med respektive kommun. För extra frekventerade leder/stigar kan det vara ett alternativ att se över om man kan ändra ledens dragning. Leder med avtal har en aktiv förvaltare, som har ett avtal med markägaren

4 Hänsynsbehov: Generell hänsyn. Dialog: Om möjligt. Information: Ja! För ofta frekventerade vandringsleder, så kan en lämplig åtgärd vara att sätta upp informationsskyltar, och/eller lägga en informationslapp med kontaktuppgifter i brevlådan vid eventuell anläggning. Kontaktperson kan i första hand vara ansvarig för planeringen i området. Åtgärder: se verktygslåda nedan. Övriga vandringsleder och stigar Hänsynsbehov: Generell hänsyn. Dialog: ej nödvändigt. Information: ej nödvändigt. Åtgärder: se verktygslåda nedan. OBS: Vi söker inte dialog med skoterföreningar om utformning av hänsyn. Men, när det gäller skoterleder har vi en säkerhetsfråga att ta hänsyn till vid vinteravverkning, så leden inte körs sönder, eller att man lämnar virke/en grothög mitt på. Av samma skäl får inte kulturstubbar ställas vid skoterled, då dessa kan bli svårupptäckta vid djup snö och orsaka allvarliga olyckor. Verktygslåda/möjliga åtgärder för vandringsleder och stigar 1. Obligatoriskt gäller som vid alla avverkningar att: inte köra sönder, och inte risa ner. 2. All lämnad hänsyn måste vara så stormfast och säker som möjligt. Riskträd som kan blåsa omkull tas bort och torrträd fälls så att inte de riskerar att orsaka skada 3. Ställ glest med kulturstubbar som markörer (Obs! Vid skoterled skall av säkerhetsskäl högstubbar ställas) 4. Vid planeringen föreslås bästa överfarter i traktdirektivet 5. Stig/Led skall registreras så att information finns kvar för kommande åtgärder 6. Ta hänsyn till säkerheten vid skoterleder, leden får ej köras sönder eller blockeras av virke/grot, markera inte skoterled med kulturstubbar

5 Identifiera intressenter Identifikationen av intressenter måste utgå från de värden man har identifierat i de aktuella områdena - nedanstående listor ska ses som bruttolistor och förslag på intressenter man kan leta efter : 1. Myndigheter och samhällsfunktioner: Kommunen i vissa fall kanske kommunen kan ha någon form av samordningsansvar; skola/förskola, Skogen-i-skolan, äldreboende, vårdinrättning, Skogsstyrelsen, Länsstyrelsen, Trafikverket, turistbyråer. 2. Privatpersoner och ideella föreningar: Inbjudan till allmänna informationsmöten (via annons eller anslag); närboende (tomtgräns), vägföreningar, sommarstuge-, villa-, bostadsrätts- hembygds- eller sockenråd/bygdeföreningar, jägare, fiskevårdsområden, naturvårdsorganisationer (fågelklubbar/sof, mykologiska föreningen, SNF-kretsar, Botaniska föreningen med flera). Övriga ideella föreningar (idrottsklubbar som orienterings-, rid- eller skoterklubbar, scouter etcetera) med verksamhet i området. 3. Kommersiella och semikommersiella intressenter: naturturismföretagare (som vi har/bör ha avtal med), ledägare/ledhållare (som vi har/bör ha avtal med), jordbruksbostads- eller jaktarrendatorer, hotell/restaurang/konferensanläggningar, skid- eller friluftsanläggningar, campingplatser, kanotuthyrningar, fiskeanläggningar, övriga turistföretag, naturrum, bärplockningsföretag, vindkraftsföretag, torvbrytningsföretag, mineralbrytningsföretag, forskning (försöksparker etcetera). Kontaktvägar Sättet att kontakta intressenter måste avgöras från fall till fall, utifrån vilket område och vilka intressenter man har identifierat. 1. Envägsinformation: anslag vid planering/avverkning. Med information om åtgärd, en schablonbild om vilken hänsyn vi tar, kontaktuppgifter vid frågor. 2. Dialog: samtal med enskilda intressenter/kommuner etc. Utgångspunkten är att vi ska bedriva skogsbruk men tar in synpunkter på önskemål om hänsyn. 3. Möte: samla många intressenter och kalla till dialogmöte