PM-skog: Miljöhänsyn vid hyggesfritt skogsbruk
|
|
- Kjell Hansson
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 PM Skog: Miljöhänsyn vid hyggesfritt skogsbruk Datum (7) Projekt Kontinuitetsskog & Hyggesfritt skogsbruk PM-skog: Miljöhänsyn vid hyggesfritt skogsbruk Bakgrund I Skogsstyrelsens strategi för Miljöhänsyn vid skogliga åtgärder slås det fast att miljöhänsyn vid skogliga åtgärder är en viktig hörnsten i den svenska modellen och är en förutsättning för att nå det övergripande miljömålet tillsammans med formellt skydd, frivilliga avsättningar och anpassad skötsel. Miljöhänsyn skall tas vid all skötsel av skog, oavsett om skötseln avser bestånd med målet produktion (PG, PF) eller naturvård (NS). Det finns egentligen inget som skiljer kraven på miljöhänsyn vad gäller hyggesfritt skogsbruk eller trakthyggesbruk. Däremot kan det finnas en risk att man anser att hänsynen till miljön alltid är tillgodosedd i det hyggesfria skogsbruket eftersom där alltid står träd. Dock är det så att flertalet hyggesfria metoder bygger just på att de grövsta träden avverkas och därför kan den hyggesfria skogen ha ont om riktigt stora, döda och döende träd, högstubbar och lågor. Oftast är det dessa grövsta träd som är viktiga att spara som miljöhänsyn. Å andra sidan kan sparade träd och hänsynsytor bli mer funktionella då de får bättre skydd av kvarstående träd vid hyggesfritt skogsbruk än om de sparas ute på kalytor. Beståndsklimatet är mer konstant där man bedriver hyggesfritt skogsbruk i jämförelse med trakthyggesbruk vilket medför att stubbar och lågor bryts ner på ungefär samma sätt som i en naturskog. Definition och terminologi Miljöhänsyn innebär att hänsyn skall tas till: - naturvärden - mark och vatten - kulturmiljöer - skogens sociala värden Med hyggesfritt skogsbruk menas lite förenklat ett brukande utan att skogen kalavverkas. Exempel på hyggesfria metoder är blädning, plockhuggning, måldiameterhuggning, överhållen högskärm m.fl. Vägledning vid rådgivning och information till skogsägare I vår rådgivning ska vi beskriva såväl miljövärden som produktionsvärden i det aktuella objektet. Detta innebär att alla värden presenteras för markägaren, liksom behoven för att säkerställa att värdena bevaras oavsett markägarens mål med beståndet. Vi ska vara tydliga med att peka ut det som bedöms ha högst värden. Vi gör därefter en samlad bedömning och avvägning mellan de olika värdena. Denna ska ligga till grund för det rådgivningsbudskap som N:\Projekt\Hyggesfritt\wordversioner av dokument till hemsida\pm_skog miljöhänsyn rev doc
2 Skogsstyrelsen Pm (7) Skogsstyrelsen lämnar till markägaren. Rådgivningen skall inte innebära att höga miljövärden skadas. Råd för att nyskapa och utveckla miljövärden ingår i varierande grad. Hänsyn till naturvärden De stora skillnaderna mellan trakthyggesbruk och hyggesfria metoder är att för vissa hyggesfria skogsbruksmetoder finns ingen slutavverkning, ingen hyggesfas, ingen ungskogsfas och ingen gallringsfas. I vissa metoder behövs heller ingen markberedning. En konsekvens av avsaknaden av hyggesfas, är att i det hyggesfria skogsbruket är det svårare att lämna hänsyn som blir självmarkerande. Det man lämnar kvar blir inte självmarkerande genom att avvika vad gäller ålder/storlek. Och att det är svårt eller till och med omöjligt att permanentmarkera hänsyn, då man ska återkomma med exempelvis års intervaller. Å andra sidan kan det vara lättare spara enskilda träd med höga naturvärden än vid trakthyggesbruk då de inte blir så exponerade för vind. Det innebär dels att stormfällningsrisken minskar, dels att arter som kräver jämn luftfuktighet lättare kan bevaras. För att kringgå problemet med markering bör man om möjligt utgå från redan mer eller mindre självmarkerande hänsynsobjekt, som exempelvis bergknallar, vattendrag, surdråg, extremt blockig mark. Förutom de biologiska skäl som finns för att hänsynsbiotoperna ska prioriteras framför enskilda hänsynsträd, finns det alltså här även praktiska skäl för att prioritera dessa. Helt orörda hänsynsytor blir efterhand alltmera självmarkerande. Även trädgrupper med avvikande trädslag är delvis självmarkerande. En viktig prioriteringsprincip är att först och främst prioritera befintliga naturvärden. Då får man utgå från var i beståndet de finns och agera därifrån. När det gäller nyskapande (exempelvis lämna ännu lite för unga potentiella naturvårdsträd) är det viktigt att ha tankarna med självmarkering med sig. För optimal prioritering, som resulterar i funktionell och kostnadseffektiv hänsyn, krävs normalt alltid god barmarksplanering, som resulterar i tydliga traktdirektiv med tillhörande traktkarta. För hyggesfritt skogsbruk lämpar det sig ofta med permanenta stickvägar. Genom att exempelvis öka stickvägsavståndet på vissa ställen kan befintliga naturvärden bevaras. Om befintliga värden saknas kan lämpligen nyskapande av naturvärden placeras i dessa onåbara öar. De ofta återkommande avverkningarna i vissa former av hyggesfritt skogsbruk gör att fluktuationerna i slutenhet och virkesförråd blir mindre än i ett naturligt skogsekosystem, och skogen blir mindre luckig. Hyggesfritt skogsbruk innebär därför ofta att ljusälskande trädslag missgynnas. För att kunna bibehålla exempelvis tall och flertalet lövträd, gynnas lämpligen dessa genom att konkurrerande granar avverkas. Undervegetationen är i det hyggesfria skogsbruket ofta viktig ur både produktions- och miljösynpunkt. Var rädd om den och undvik slentrianmässig förrensning.
3 Skogsstyrelsen Pm (7) Inom det hyggesfria skogsbruket kan de återkommande körningarna bli ett problem vad gäller skador på mark, vatten och kulturmiljöer. Detta kan framförallt motverkas av god planering och risning av stickvägar. Då många körningar skall göras är även byggandet av permanenta överfarter över vattendrag att rekommendera. Hänsyn till mark och vatten Ett motiv till användningen av hyggesfritt skogsbruk kan vara att minska risken för skador på mark och vatten. Skogen har en utjämnande effekt på vattenflödena från skogsmarken vid snösmältning och regn vilket i sin tur minskar risken för erosion tillsammans med trädrötternas armerande funktion. Efter kalavverkning stiger normalt grundvattennivån, och risken för markskador ökar. Med hyggesfritt skogsbruk minimerar man den risken, och det kan därför vara ett lämpligt sätt att bruka skogen på vissa blötare marker. Vi vet att det vid kalavverkning också sker en ökad transport av näringsämnen och ibland skadliga ämnen som aluminium och kvicksilver med yt- och grundvatten till nedströms belägna bäckar och sjöar. Genom att lämna kantzoner längs bäckar mm försöker vi minska risken för negativa effekter vid kalavverkning. Men för värdefulla vattendrag, som exempelvis Natura objekt, bedöms ibland trakthygge med kantzoner inte vara tillräckligt utan hyggesfritt skogsbruk kan i vissa fall vara det bästa alternativet för att minimera riskerna för negativa effekter på vattendraget. Känsliga vattentäkter, erosionsbenägna jordar i sluttningar kan också vara tänkbara objekt för hyggesfritt skogsbruk. Eftersom hyggesfritt skogsbruk normalt innebär tätare körningar i beståndet är tjälad mark, väl risade stickvägar och skotare med lågt marktryck och noggrann planering på barmark extra viktiga med tanke på hänsyn till mark och vatten. Det bör heller inte förekomma körningar i utströmningsområden eller i en zon närmast vattendragen. Hänsyn till kulturmiljöer och fornlämningar Användning av hyggesfritt skogsbruk inom skogar med forn- och kulturlämningar har följande fördelar i jämförelse med konventionellt trakthyggesbruk: - Ingen hyggesfas där gräs, hallonris, ormbunkar m.m. kan dölja lämningarna. - I de flesta fallen ingen markberedning eller plantering som riskerar att skada lämningarna. - Ingen ungskogsfas där främst lövsly kan dölja lämningarna. - Små förändringar av skogstillståndet. Stora förändringar upplevs oftast störande av besökare. - I de fall skogen utgör en viktig del av kulturmiljön så bibehålls oftast karaktären vid hyggesfritt skogsbruk. Hyggesfritt skogsbruk är särskilt motiverat för skog som redan tidigare skötts med hyggesfritt skogsbruk t ex plockhuggen skog, skogsbete och intill fäbodar. Andra exempel på områden lämpliga för hyggesfritt skogsbruk är
4 Skogsstyrelsen Pm (7) igenväxningsmarker med gläntor och olikåldrig skog ofta med kulturlämningar i form av stenmurar, husgrunder etc. där strukturen på skogen kan bibehållas med hyggesfritt skogsbruk. Hänsyn till skogens sociala värden I skogar som har betydelse för rekreation och friluftsliv (exempelvis nära tätorter eller i friluftsområden) upplevs kalavverkning som en stor och oftast negativ förändring. De avverkningar som görs i eller nära tätorter, i friluftsområden eller i områden som har betydelse för turism bör ta stor hänsyn till detta. Många människor föredrar dessutom äldre skogar med variation och god framkomlighet. Hyggesfritt skogsbruk kan därför vara att föredra framför trakthyggesbruk i skogar med stor betydelse för rekreation och friluftsliv. En flerskiktad skog som ofta är en förutsättning för hyggesfritt skogsbruk, har inte heller samma genomsikt som en enskiktad skog och kan på en begränsad areal rymma fler människor utan att de stör varandra, vilket kan vara viktigt för begränsade skogsområden intill större tätorter. Hyggesfritt skogsbruk kan ge en luckigare skog med ökad solinstrålning. Det är också positivt när markberedning inte används. Framkomligheten är oftast god under förutsättning att skogen med de uppväxande träden inte står alltför tätt. I en blädad skog ska skogen ha samma flerskiktade struktur efter varje huggning (blädning) och kan också upplevas som tät. Om blädning ska användas kan det vara lämpligt att hålla ett något lägre virkesförråd och ha längre tid mellan blädningshuggningarna. När markberedning används bör man bemöda sig om att göra den så skonsam som möjligt för att inte störa de sociala värdena. Överhållen skärm eller blädade skogar kan också vara att föredra längs vägar. Det kan ge ett mer estetiskt tilltalande landskap, det kan hindra att snö driver samman på vägarna och det kan också vara att föredra längs vägar som har stor viltskaderisk. Hänsyn till rennäringen Fragmenteringen av landskapet med trakthyggen är ett problem för renskötseln. Detta problem kan vara ännu större på lokal nivå. De avverkningar som görs i eller nära renbetesområden måste ta stor hänsyn till detta. Hänglavar och marklavar måste få en chans att kunna sprida samt etablera sig. Större sammanhängande områden kan sparas i renbetesområden eller skötas med hyggesfritt skogsbruk. I rengärdor och vid särskilda passager längs renflyttlederna är kalavverkning särskilt negativt. Där kan det finnas ett behov av anpassningar vid val av skötselmetod, eftersom det är lättare att hålla samman en renhjord genom ett bestånd jämfört med en kal yta. Bestånd med riklig förekomst av hänglav är också viktiga för rennäringen. Med en blädning eller överhållen skärm blir ett större antal träd kvar och därmed även en del hänglav. Hyggesfritt skogsbruk kan gynna förekomsten av hänglavar genom ökad solinstrålning efter avverkning. I ett blädningsbruk använder man oftast inte markberedning, vilket också är positivt för renbetet. Marklavarna blir kvar och framkomligheten för renarna
5 Skogsstyrelsen Pm (7) påverkas inte, förutsatt att beståndet inte är alltför tätt Om markberedning måste tillämpas kan det hyggesfria alternativet fortfarande vara mera gynnsamt för rennäringen än en kalavverkning förutsatt att markberedning utförs på ett skonsamt sätt. Om man lämnar en överhållen skärm eller blädar blir även snöförhållandena bättre för renen. Snön ligger jämnare fördelad och blir inte lika hårt packad. Det blir mindre mängd hyggesavfall i jämförelse med vid kalavverkning, vilket gör det lättare för renarna att gräva fram kruståtel, lav m.m. Renar föredrar en tämligen öppen skog. Bestånd i ungskogskogsfasen i trakthyggesbruk upplevs ofta som svårgenomträngliga. Det kan vara samma problem med en blädad skog. I en blädad skog ska skogen ha samma flerskiktade struktur efter varje blädning och kan alltså upplevas som tät. Om blädning ska användas för att ta hänsyn till rennäringen kan det därför vara lämpligt att hålla ett något lägre virkesförråd och ha längre tidsperiod mellan blädningshuggningarna.
6 Skogsstyrelsen Pm (7) Checklista Naturhänsyn Hyggesfritt skogsbruk Detta är en checklista att använda för att kunna komma fram till vårt rådgivningsbudskap vad gäller naturhänsyn. För att kunna redogöra för lagnivån måste en prioritering enligt den som beskrivs i PM:et göras. Och när det gäller miljöhänsyn enligt 30 finns även kulturvärden, sociala värden, mark och vatten att ta hänsyn till. Biotop/Element Finns Kan skapas Stup, klippor, raviner, branter Mossbeklädd blockmark Källor, surdråg, sumpskog av naturvärdesklass 1 och 2 Alar med ovanligt stora socklar Rådgivningsbudskap Biotopen sparas och dokumenteras. Använd som markörer vid placering av träd med kommande värden. Biotopen sparas och dokumenteras. Ingen körning. Markeras inför varje avverkningstillfälle. Sparas och dokumenteras. Skogsbryn med trappstegsutseende Vattendrag Vattendrag, strand Kant mot myrmark eller hällmark Gamla träd Ovanligt grova träd Senvuxna träd Träd med hål (både bohål och andra hål) Knotiga, greniga träd, träd med klykor Udda träd, träd med skador eller Inga skador på vattendraget eller i skyddszonen. Permanenta överfarter bra lösning. Körfri zon närmast. Planera stickvägar så att trädraden allra närmast stranden ej nås. Plockhuggning utifrån förutsättningarna. Spara om möjligt i grupp där något självmarkerande finns (ex. kulle, brant, sänka, block, surhål) Som alternativ kan de sparas (gärna i grupp om möjligt) och markeras genom att högstubbar kapas intill. Planera stickvägarna så att de allra mest värdefulla
7 Skogsstyrelsen Pm (7) ovanlig form träden är svåra att nå. Bärande träd och buskar Lind (ej planterade produktionsbestånd), asp, sälg Tallar, ljuskrävande lövträd i granskog. Många olika träd- och buskarter. Buskskikt Döda träd, stående eller liggande Död ved i olika förmultningsstadier Brandskadad levande eller död ved Ovanligt stor diameterspridning i beståndet Mossa högt upp på stammarna Träd med hänglavar Rik marksvampflora Ge tydliga instruktioner om att det ska lämnas kvar. Dokumentera. Låt vara kvar. Gynna genom frihuggning. Undvik förrensning så långt möjligt Ge tydliga instruktioner om att det ska vara kvar. Kör försiktigt. Lyft undan om det ligger på stickvägar. Kapade högstubbar kan lämpligen användas för att markera något som ska vara kvar Stor diameterspridning och jämn luftfuktighet kan bibehållas med hjälp av blädning, måldiameterhuggning. Spara gärna i grupper som lämnas helt orörda Undvik markberedning. Extra viktigt att undvika körskador.
Beslutas att Policy för hyggesfritt skogsbruk, version 1.0, ska börja tillämpas fr.o.m. den 15 september 2010.
PROTOKOLL Nr 111 1(1) Datum 2010-08-19 Närvarande: Monika Stridsman Johan Wester Håkan Wirtén Generaldirektör, beslutande Enhetschef Avdelningschef Handläggare, föredragande Justeras Monika Stridsman 1
Läs merNaturhänsyn vid avverkningsuppdrag
Naturhänsyn vid avverkningsuppdrag SCA SKOG www.scaskog.com Hur mycket naturhänsyn vill du lämna? Vid alla avverkningar måste man följa de bestämmelser om naturhänsyn som finns i skogsvårdslagen. Men kanske
Läs merAngående remissen om målbilder för god miljöhänsyn vid skogsbruk
Stockholm den 18 maj 2017 Ärendenummer Dnr 2014/2973 Skogsstyrelsen Angående remissen om målbilder för god miljöhänsyn vid skogsbruk Sveaskog anser att det skogliga dialogarbetet runt målbilder är viktigt
Läs mer1 Checklista för åtgärder i Naturvård / Skötsel bestånd (NS)
1 Checklista för åtgärder i Naturvård / Skötsel bestånd (NS) (Listan ska även användas för generella naturvårdhuggningar) Man kan grovt dela upp NS bestånd i två kategorier. Dels en kategori som utgörs
Läs merRådgivning inom projektet Klimatanpassat skogsbruk och vatten
RÅDGIVNINGSKVITTO 1(7) Datum 2014-02-21 Ärendenr R 390-2014 Stefan Eklund Stockholms distrikt Galgbacksvägen 5, 18630 VALLENTUNA stefan.eklund@skogsstyrelsen.se 08-51451462 Värmdö-Evlinge fast ägare för.
Läs merDet är skillnad på spår och spår
Det är skillnad på spår och spår 1. Skogsmark med särskilda värden Stor försiktighet är nödvändigt 2. Vanlig skogsmark - terränglådan Här kan vi tillåta oss att ta ut svängarna lite i samförstånd med skogsägaren
Läs merHej! Här kommer rådgivningskvittot digitalt. Jag skickar brochyr också men de kommer med post nästa vecka.
Stockholms distrikt Stefan Eklund Galgbacksvägen 5, 18630 VALLENTUNA stefan.eklund@skogsstyrelsen.se Tfn 08-51451462 Fastighet VÄRMDÖ-EVLINGE 9:1 Kommun Värmdö Församling Värmdö Kopia för kännedom 1(2)
Läs merNaturvård i NS-bestånd
Naturvård i NS-bestånd 2 naturvård i ns-bestånd Den här fälthandlingen Denna fälthandledning är framtagen av Södra Skogs miljöavdelning. Handledningen skall vara ett stöd för dem som planerar och utför
Läs merSkog. till nytta för alla. Skogsbränslegallring
Skog till nytta för alla Skogsbränslegallring Biobränslen och kretsloppet Biobränsle från skogen är ett viktigt inslag i ett kretsloppsanpassat samhälle. Men för att inte uttagen ska försämra skogsmarkens
Läs merMottagare. Fastighetsbeteckning Kommun Församling. Eksjö. Höreda Områdets mittpunktskoordinater X/N 6383715 Y/E 490635. Namn Telefon Mobil
Anmälan om avverkning m.m. 1(4) Plats för streckkodsetikett Mottagare Skogsstyrelsen Avverkningsanmälan/-ansökan Box 7 351 03 Växjö A 40816-2012 Anmälan ska göras minst 6 veckor innan avverkning som omfattar
Läs merFROSSARBO 1:1. Demotest ID UPPSALA. Markberedning. Fastighetsägare SKOGSSTYRELSEN. Beståndsuppgifter. Mål med beståndet.
FROSSARBO 1:1 UPPSALA Demotest -1-13812 ID 12849 Fastighetsägare SKOGSSTYRELSEN 55183 JÖNKÖPING 6-553168 patrik.andre@skogsstyrelsen.se Beståndsuppgifter 1,7 ha 6667,8 N 6º 3' 19,3621" E 17º 25' 57,95829"
Läs mer3Tillföra föda till vattenlevande organismer. 4 Ge beskuggning. 5 Tillföra död ved. 6 Bevara biologisk mångfald
Kantzonernas funktioner Vattendrag och sjöar med omgivande skog, kantzoner, ska betraktas som en enhet. Variationen i naturen är stor och den ena bäcken eller sjön och dess omgivning är inte den andra
Läs merVIKEN 1:11. Röjning Älgafallet ID 453 SOLLEFTEÅ. Röjning. Fastighetsägare SKOGSSTYRELSEN. Beståndsuppgifter. Mål med beståndet.
SOLLEFTEÅ ID 453 Fastighetsägare SKOGSSTYRELSEN 55183 JÖNKÖPING patrik.andre@skogsstyrelsen.se Beståndsuppgifter 4,7 ha 7043101 N 63º 30' 28,84201" E 16º 31' 43,76216" 5 G24 0 576084,6 10 60 30 0 Mål med
Läs merOm Skogsbruksplanen kommentar 2015
Om Skogsbruksplanen kommentar 2015 Inklassningarna: NO Naturvårdsmål Orört I avdelningar med höga naturvärden där fri utveckling är nödvändig för att bibehålla områdets naturvärden samt avdelningar med
Läs merSammanställning över fastigheten
Sammanställning över fastigheten Arealer hektar % Produktiv skogsmark 42,9 99 Myr/kärr/mosse 0,0
Läs merSkogsbruksplan. Värnebo 1:7 Steneby-Tisselskog Bengtsfors Västra Götalands län. Fastighet Församling Kommun Län. Ägare.
Skogsbruksplan Fastighet Församling Kommun Län Värnebo 1:7 Steneby-Tisselskog Bengtsfors Västra Götalands län Ägare Bergvik Skog Upprättad år Planen avser tiden Förrättningsman Juni 2012 2012-2021 Falu
Läs merGenerell Naturvård. Instruktioner för generell naturvård vid Sydveds avverkningar
Generell Naturvård Instruktioner för generell naturvård vid Sydveds avverkningar Ett hänsynsfullt skogsbruk I vår miljöpolicy står det att Sydveds verksamhet ska tillgodose kundens krav på att råvaran
Läs merNATURRESERVAT OCH NATURA 2000
NATURRESERVAT OCH NATURA 2000 Murstensdalen (även Natura 2000), syftet med reservatet är att bevara ett vilt och väglöst taiganaturskogsområde med omfattande förekomst av myrar, sjöar och tjärnar och med
Läs merLevande skogar. omgivande förkastningssluttningar och Tylöskogen-Tiveden i söder.
Miljömålet Levande skogar Skogens och skogsmar kens värde för biologisk produktion ska skyddas samtidigt som den biolo giska mångfalden bevaras samt kulturmiljövärden och sociala värden vär nas. Sist i
Läs merSKOGSVÅR D. som ger nytt liv
SKOGSVÅR D som ger nytt liv 6 kulturvärden 4.2017 Att vårda skogen för framtiden är en balansgång. Det handlar om att göra en avvägning mellan de olika nyttigheter skogen kan ge oss. Följ med på en naturvårdsavverkning
Läs merFastighet: BOARP 1:4 med flera Skifte nr: 1 Mjölberget
sid 1 / totalt Trädslag Medeldia Staantal Fastighet: BOARP 1:4 ed flera Skifte : 1 Mjölberget 1 G1 2.1 G28 frisk Gallring 3 25 145 H 25 180 386 eller Ingen åtgärd BESKRIVNING Kuperat Gallrat. 2 G1 0.9
Läs merSkötselplan Brunn 2:1
Skötselplan Brunn 2:1 M:\Uppdrag\Brunn\Skötselplan Brunn.docx Skogsstyrelsen 2016-02-10 2(5) Skötselplan för Brunn 2:1, Värmdö kommun Denna skötselplan innehåller förslag på åtgärder inom de delar som
Läs merStrategi för Knivsta kommuns skog- och naturmark
Strategi för Knivsta kommuns skog- och naturmark Strategi för Knivsta kommuns skog- och naturmark Arbetsgrupp: Josefin Edling; Knivsta kommun, Johanna Friberg; Knivsta kommun Pär Eriksson, Upplandsstiftelsen,
Läs merSkogsbruksplan. Planen avser tiden Fältarbetet utfört under Planen upprättad av Juni Ägarförhållanden.
Skogsbruksplan Planens namn Planen avser tiden Fältarbetet utfört under Planen upprättad av Hålt 2018-2027 Juni 2017 Foran Forest AB Ägarförhållanden Ägare, 0 % Referenskoordinat (WGS84) Sveaskog at: 58
Läs merGrönt bokslut. för skogs- och mångbruket på Stiftelsen Skånska landskaps skogar under år 2013
Sida (9) Grönt bokslut för skogs- och mångbruket på Stiftelsen Skånska landskaps skogar under år ======================================================== Grönt bokslut för skogsbruket på Stiftelsen Skånska
Läs merSamråd om skogsbruksåtgärder
SAMRÅD 1(3) Datum 2015-03-05 Ärendenr A 67163-2014 Hallands distrikt Anders Hejnebo Ryttarevägen 8, 30262 HALMSTAD anders.hejnebo@skogsstyrelsen.se Tfn 035-136835 Er referens MAST00191878_1_1_T orpa Fastighet
Läs merVILTVÄNLIGT SKOGSBRUK
VILTVÄNLIGT SKOGSBRUK Skogsvård som gynnar hönsfåglar Viltvänligt skogsbruk är enkelt att bedriva och metoderna lämpar sig för skötsel av vanlig ekonomiskog. I skogsvårdsarbetet kan man ta viltet i beaktande
Läs merENETJÄRN NATUR 2018 SKOGSPOLICY FÖR SÖDERTÄLJE KOMMUN ANTAGEN AV KOMMUNFULLMÄKTIGE
ENETJÄRN NATUR 2018 SKOGSPOLICY FÖR SÖDERTÄLJE KOMMUN ANTAGEN AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 2018-11-05 1 Innehåll Kommunens skogspolicy... 3 Inledning varför en skogspolicy?... 4 Vem ansvarar för kommunens skogar?...
Läs merSkogsbruksplan för fastigheten Kalvön 1:1, Värmdö, Stockholm
Skogsbruksplan för fastigheten Kalvön 1:1, Värmdö, Stockholm Församling: Djurö, Möja och Nämdö Kommun: Värmdö Inventeringstidpunkt 2015-01-05 Planen avser tiden 2015-01-05-2025-01-05 Framskriven t.o.m.
Läs merSammanställning över fastigheten
Skogsbruksplan Planens namn Narken 14:1 Planen avser tiden Fältarbetet utfört under Planen upprättad av Referenskoordinat (WGS84) 2017-2026 20170817 Niemi Skogskonsult AB Lat: 66 55' 20.60" N Long: 22
Läs merSkogsvårdsplan 2014 Skanssundets Samfällighetsförening
www.skanssundet.se Skogsvårdsplan 2014 Skanssundets Samfällighetsförening Skogsvårdsplan Skanssundets Samfällighetsförening BG 20140302 Sid 1 Bakgrund Skanssundets samfällighet har sedan dess bildande
Läs merPEFC miljöstandard för skogsentreprenörer
PEFC miljöstandard för skogsentreprenörer Utdrag ut TD II med tillämpningsanvisningar. Version 1.5 Tel: 08-655 41 94 mail: info@smfcert.se Internet: www.smfcert.se PEFC skogsstandard Målsättningen för
Läs merÅtgärdsprogram för levande skogar
sprogram för levande skogar Hyggesfritt skogsbruk i Spikbodarna Östersunds kommun Skogens och skogsmarkens värde för biologisk produktion ska skyddas samtidigt som den biologiska mångfalden bevaras samt
Läs merSammanställning över fastigheten
Sammanställning över fastigheten Arealer hektar % Produktiv skogsmark 166,3 91 Myr/kärr/mosse 7,4 4 Berg/Hällmark 2,0
Läs merSammanställning över fastigheten
Sammanställning över fastigheten Arealer hektar Produktiv skogsmark 165,3 83 Myr/kärr/mosse 16,7 8 Berg/Hällmark 9,9 5 Inäga/åker 6,6 3 Väg och kraftledning (linjeavdrag) 2,6
Läs merAvdelningsbeskrivning
r % 1 1,1 1 75 S1 T20 170 187 PG ² 90100 21 15 1300 24 Ojmnt Sista 1 25 47 3,6 iv¹ Spec vrden:slu artdata 1 %. Evighetstrd Branter Sp kantz m sjö Torr (1) 2 1,7 1 115 S2 T22 190 304 PG ² X0000 31 21 550
Läs merHur arbetar Skogsstyrelsen med skogens sociala värden? -möjligheter och utmaningar
Hur arbetar Skogsstyrelsen med skogens sociala värden? -möjligheter och utmaningar Skogsstyrelsens definition av skogens sociala värden Skogens sociala värden är de värden som skapas av människans upplevelser
Läs merSkogen Tiden. På Brånstrands familjelantgård får Du uppleva skogen under lokala förhållanden.vårt
Skogen Tiden På Brånstrands familjelantgård får Du uppleva skogen under lokala förhållanden.vårt mål idag är att bruka skogen så att det naturliga kretsloppet störs så lite som möjligt. Ta del av skogens
Läs merNärskogar. skolor, förskolor och vårdinstitutioner friluftsanläggningar och turistattraktioner tätorter, småorter och fritidshusområden
Målbilder för god miljöhänsyn vid skogsbruksåtgärder framtagna i samverkan med skogssektorn inom projektet Dialog om miljöhänsyn. Skogsstyrelsen mars 2014 Närskogar foto: michael ekstrand Genom en aktiv,
Läs merSvenska modellen. Skydd. Ex HF. Generell hänsyn
Svenska modellen Skydd Ex HF Generell hänsyn MILJÖHÄNSYN VID SKOGLIGA ÅTGÄRDER BEVARA FÖRST -- NYSKAPA NU!!... ÅTERSKAPA B E V A R A F Ö R S T Ä R K Skog med naturvärden knutna till marksvampar, hänglavar,
Läs merKulturlämningar och skogsbruk
Kulturlämningar och skogsbruk Kulturlämningar och skogsbruk Skogen har brukats av människan så länge hon överhuvudtaget har bott på våra breddgrader och under hela denna tid har hon lämnat spår av sin
Läs merSynpunkterna är framarbetade vid en workshop i Falun den 17 april, där merparten av distriktets personal medverkade.
Distrikt Södra Dalarnas synpunkter på remiss Ändringar av föreskrifter och allmänna råd till 30 skogsvårdslagen samt remiss Målbilder för god miljöhänsyn. Synpunkterna är framarbetade vid en workshop i
Läs merom körskador på skogsmark
Branschgemensam miljöpolicy Avsändare: Bergvik Skog Holmen Korsnäs Mellanskog Norra Skogsägarna Norrskog SCA SMF Skogsentreprenörerna Stora Enso Sveaskog Svenska kyrkan Södra www.skogsindustrierna.org
Läs merBeskrivning av naturvärden för naturvårdsavtal 303/2004.
Beskrivning av naturvärden för naturvårdsavtal 303/2004. Området består av en barrskogsdominerad udde och angränsande småöar i Vättern. Strandlinjen är ca 3 km. Mot stora delar av stranden och på öarna
Läs merMål och riktlinjer för Karlstads kommuns skogsbruk på förvaltningsskogen
sid 1 (5) TEKNIK- OCH FASTIGHETSFÖRVALTNINGEN Natur- och parkenheten 2012-12-14 Mål och riktlinjer för Karlstads kommuns skogsbruk på förvaltningsskogen Karlstads kommuns skogsinnehav är indelat i två
Läs merRapport Grönt bokslut 2017 efter slutavverkningar, gallringar och NS-åtgärder 1 (40)
Rapport Grönt bokslut 2017 efter slutavverkningar, gallringar och NS-åtgärder 1 (40) 2 (40) Södra Skog 2018-02-09 Miljöavdelningen Therese Lindström 1. Sammanfattning Södra gör varje år så kallade Gröna
Läs merNaturvårdsinventering inför detaljplan för befintliga och nya bostäder inom fastigheterna Ödsby 4:1 m.fl.
Version 1.00 Projekt 7320 Upprättad 20111031 Naturvårdsinventering inför detaljplan för befintliga och nya bostäder inom fastigheterna Ödsby 4:1 m.fl. Naturvårdsinventering inför detaljplan för befintliga
Läs merBilaga. Beskrivningar av naturvärdesobjekt Björnekullarna
Bilaga. Beskrivningar av naturvärdesobjekt Björnekullarna 2015-12-14 Objekt-ID Nvklass Biotop Beskrivning 1a 3 Ädellövskog Ädellövskog med stor trädslagsvariation. Bok dominerar i större delen av området.
Läs merSKOGSSTIGEN I HAMMARSKOG
SKOGSSTIGEN I HAMMARSKOG 1. HÄR BÖRJAR SKOGSSTIGEN! När du vandrar längs Skogsstigen följer du en orangemarkerad slinga som är 2.5 km lång. På illustrerade skyltar berättar vi om skogsskötsel och naturvård
Läs merSKOGENS VATTEN-livsviktigt
2015-02-26 SKOGENS VATTEN-livsviktigt 2014-01-22 2 Körskador som leder till ökad slamtransport till sjöar och vattendrag Inget nytt för Södra att engagera sig i vatten! Vattendemoslingor Om markskoning,
Läs merStrategi för Knivsta kommuns skog- och naturmark KS-2014/214. Beslut. Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta
Kommunstyrelsen Utdrag ur protokoll 2014-04-28 114 Strategi för Knivsta kommuns skog- och naturmark KS-2014/214 Beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att anta Strategi för Knivsta kommuns
Läs merSkötselplan för naturmark N i detaljplanen Knutsbo
Janolof Hermansson RAPPORT 1(11) Skötselplan för naturmark N i detaljplanen Knutsbo Uppdragsgivare: Anas Skaef 2(11) Sammanfattning Området som betecknas natur (N) i detaljplanen är egentligen för smalt
Läs merRiktlinjer för kommunens skogsinnehav. Motala kommun
Riktlinjer för kommunens skogsinnehav Motala kommun Beslutsinstans: Tekniska nämnden Diarienummer: 14/TN 0034 Datum: 2016-04-13 Paragraf: 40 Reviderande instans: Datum: Gäller från: 2016-04-13 Diarienummer:
Läs merMottagare. Du skickar anmälan till adressen ovan eller med e-post till , ,848
ANMÄLAN 1(6) om avverkning m.m. Mottagare Plats för streckkodsetikett Skogsstyrelsen Avverkningsanmälan/-ansökan Box 7 351 03 Växjö Anmälan om avverkning m.m. Den här blanketten använder du för att anmäla
Läs merBranschgemensam miljöpolicy. om körskador på skogsmark. Svenska kyrkan Sveaskog SMF Skogsentreprenörerna
Avsändare: Branschgemensam miljöpolicy Svenska kyrkan Sveaskog SMF Skogsentreprenörerna StoraEnso Bergvik Skog Holmen Korsnäs Mellanskog Norrskog Norra Skogsägarna Södra SCA Skogsindustrierna LRF Skogsägarna
Läs merDRÖGSHULT 1:13. Röjning. Fäbacken LINKÖPING G32. Notering
Fäbacken-1-11412 ID 4272 Hjälp till att göra utskrifterna bättre. Tipsa oss på www.skogsstyrelsen.se/minasidor SKOGSSTYRELSEN 55183 JÖNKÖPING patrik.andre@skogsstyrelsen.se 2,6 ha 645232,5 52926,1 N 58º
Läs merMöjliga insatser för ökad produktion clas.fries@skogsstyrelsen.se Tall 80-100 år
Möjliga insatser för ökad produktion clas.fries@skogsstyrelsen.se Tall 80-100 år Contortatall 15-20 år Tall 10 år Först en trailer SKA 15 (Skogliga konsekvensanalyser 2015) SKA 15 beskriver skogens utveckling
Läs merGör ditt skogsägande enklare och lönsammare. Skogsbruksplan
Gör ditt skogsägande enklare och lönsammare. Skogsbruksplan För att kunna säkra en uthållig produktion av värdefullt virke krävs en kombination av bra planering och effektiva skötselåtgärder. Med en skogsbruksplan
Läs merEffekter av ett intensifierat skogsbruk på mångfald och miljö
Effekter av ett intensifierat skogsbruk på mångfald och miljö Klimatförändringens effekter på biodiversitet Johnny de Jong Centrum för biologisk mångfald Syntesrapporten de Jong, J., Akselsson, C., Berglund,
Läs merGrönt bokslut efter slutavverkningar och gallringar 2016
1 (40) 2017-01-04 Södra Skog Miljöavdelningen Grönt bokslut efter slutavverkningar och gallringar 2016 1. Inledning Södra gör varje år ett Grönt bokslut. Interna revisorer kontrollerar då hur drygt 150
Läs merLeverantörsnummer GROT NR Virkesmärkning: 120 ETTALA 1:1. Storfors
TRAKTDIREKTIV AVVERKNING Virkesordernummer 1: Objektsnr: S-län702del1 Virkesordernummer 2: Leverantörsnummer GROT NR Virkesmärkning: 120 Leverantör, Namn och adress Prästlönetillgångar i Karlstad stift
Läs merSkogsstyrelsens författningssamling
Skogsstyrelsens författningssamling ISSN 0347-5212 Skogsstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ändring i skogsstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SKSFS 1993:2) till 10, 14, och 30 skogsvårdslagen
Läs merA Anmälan 1(5) Skogsstyrelsen Avverkningsanmälan/-ansökan Box Växjö
Anmälan 1(5) Mottagare A 59529-2015 Plats för streckkodsetikett Skogsstyrelsen Avverkningsanmälan/-ansökan Box 7 351 03 Växjö Den här blanketten använder du för att anmäla om avverkning. Du kan också använda
Läs merPolicy för tätortsnära skogar i Habo kommun
Policy för tätortsnära skogar i Habo kommun Bild: Gösta Börjesson, 2013 Riktlinjer för tätortsnära skogsbruk i Habo kommun Antagen av kommunfullmäktige den 11 juni 2015, 54 Innehåll Definitioner... 2 Inledning...
Läs merStockholm
Stockholm 2013.10.13 Exkursion Sollentuna Häradsallmänningen Jägmästare Thies Eggers från Skogssällskapet och ansvarig förvaltare visade oss runt på Häradsallmänningen. I förvaltningen ingår hela cykeln
Läs merSkogsbruksplan. Planens namn Näsbyn 5:18. Planen avser tiden Fältarbetet utfört under Planen upprättad av
Skogsbruksplan Planens namn Näsbyn 5:18 Planen avser tiden Fältarbetet utfört under Planen upprättad av 2016-2025 20160530 Niemi Skogskonsult AB Ägarförhållanden Ägare, 100 % Referenskoordinat (WGS84)
Läs merSammanställning över fastigheten
Sammanställning över fastigheten Arealer hektar % Produktiv skogsmark 13,1 77 Myr/kärr/mosse 0,0
Läs merVärden i och skötsel av variationsrika bryn. Linköping den 22 maj 2019
Värden i och skötsel av variationsrika bryn Linköping den 22 maj 2019 Camellia Yordanova Nirell Östergötlands distrikt camellia.yordanova.nirell@skogsstyrelsen.se 1 Jordbruksmark Jordbruksmarkzon Dike
Läs merSkötselplan. Rökland 1:144. Samråd
Stadsbyggnadskontoret Markavdelningen Skötselplan Rökland 1:144 Samråd 2014-03-03 Skötselplanen har tagits fram av tjänstmän på Markavdelningens parksektion, Sundsvalls kommun: Cecilia Andersson, Hans
Läs merDiarienummer Datum Sidan 1(5) B 565/2005 2007-04-25
Diarienummer Datum Sidan 1(5) B 565/2005 Skötselplan för naturområden Säljan Detaljplan för Säljan 4:1, 20:1, Sätra 40:1, 41:1, 43:1 m.fl. i Sandviken, Sandvikens kommun, Gävleborgs län Skötselområde 2
Läs merIntroduktion till Målbilder för hänsyn till friluftsliv och rekreation
MÅLBILDER FÖR GOD MILJÖHÄNSYN friluftsliv och rekreation Introduktion till Målbilder för hänsyn till friluftsliv och rekreation Sverige har mål för friluftspolitiken som bland annat säger att det hållbara
Läs merLeverantörsnummer GROT NR Virkesmärkning: 120 VÄSTRA KEDJEÅSEN 1:10. Karlskoga
TRAKTDIREKTIV AVVERKNING Virkesordernummer 1: Objektsnr: T-län87 Virkesordernummer 2: Leverantörsnummer GROT NR Virkesmärkning: 120 Leverantör, Namn och adress Prästlönetillgångar i Karlstad stift 691
Läs merAvverkning som berör höga naturvärden
MISSIV 1(1) Datum 2014-09-22 Ärendenr A 47755-2014 Lennart Hamrin Kalmars distrikt Norra vägen 2G 38237 NYBRO lennart.hamrin@skogsstyrelsen.se Tfn 0481-48257 Fastighet VEDBORM 1:81 Kommun Borgholm Församling
Läs merSkogen förr. Skog som ska röjas. Skog som ska gallras. Skogen idag
Skogen Tiden På Brånstrands familjelantgård får Du uppleva skogen under lokala förhållanden.vårt mål idag är att bruka skogen så att det naturliga kretsloppet störs så lite som möjligt. Ta del av skogens
Läs merSammanställning över fastigheten
Sammanställning över fastigheten er hektar % Produktiv skogsmark 60,1 91 Myr/kärr/mosse 0,6
Läs merSkogsbruksplan. Planen avser tiden Fältarbetet utfört under Planen upprättad av oktober Planläggningsmetod. Referenskoordinat (WGS84)
Skogsbruksplan Planens namn Planen avser tiden Fältarbetet utfört under Planen upprättad av Planläggningsmetod Referenskoordinat (WGS84) ÄBBARP:1:3 2015-2024 oktober 2015 Torbjörn Knipbo skogskonsult Okuläruppskattning
Läs merMAGGÅS 25:6 ID 9197. Vålarna Östra-1-121008 ORSA. Avverkning
Vålarna Östra-1-121008 ID 9197 Fastighetsägare SVEN UHLÅS SJURBERG BOCKGATAN 7 79532 RÄTTVIK sven.uhlas@naturbruketsiljan.se Beståndsuppgifter Areal: 5,3 ha Nord: 6770049,7 Lat: Öst: 497957,3 N 61 3 54,7023"
Läs merObjekt Svappavara
Objekt 2584070 Svappavara Objekt 2584070 Svappavara SKOGSKARTA Plan M2584070 Församling Vittangi Kommun Kiruna Län Norrbottens län Upprättad år 2016 Planläggare Foran Sverige AB Utskriftsdatum 2016-08-24
Läs merSammanställning över fastigheten
Sammanställning över fastigheten Arealer hektar % Prod. Produktiv skogsmark 41,3 71 Myr/kärr/mosse 13,5 23 Berg/Hällmark 0,0
Läs merMål för skogsskötsel och naturvård i Timrå kommun
Mål för skogsskötsel och naturvård i Timrå kommun Antagen av kommunfullmäktige 2012-09-24 109 2(5) Skogsbrukets mål Bedriva skogsbruk enligt reglerna för miljöcertifiering enligt FSC-standard. Bevara och
Läs merSkogsbrukseffekter på. Stefan Anderson
Skogsbrukseffekter på vattendrag Stefan Anderson Skogsstyrelsen Flera skogsbruksåtgärder påverka marken och därmed d vattnet t Föryngringsavverkning GROT-uttag och stubbskörd Markberedning Skyddsdikning/Dikesrensning
Läs merTomtägare som vill hålla brynet öppet bör kunna få rätt att röja zonen fram till stigen utifrån ovanstående beskrivna principer.
Målbild en bitvis gles skogsmiljö rik på död ved och blommande buskar. Den domineras av lövträd: främst ek, hassel, sälg, vildapel och fågelbär. Bland ekarna finns flera grova friställda individer med
Läs mer- Utgångspunkten för skogsproduktion måste vara att denna bedrivs inom ekosystemets ramar.
Vårt Dnr: Till Skogsstyrelsen Jönköping Stockholm 2015-04-13 Kunskapsplattform för skogsproduktion Naturskyddsföreningens remissvar Sammanfattning av Naturskyddsföreningens synpunkter Föreningen anser
Läs merVersion 1.00 Projekt 7471 Upprättad Reviderad. Naturvärdesinventering tillhörande detaljplan för Hän, Töcksfors Årjängs kommun
Version 1.00 Projekt 7471 Upprättad 2018-11-26 Reviderad Naturvärdesinventering tillhörande detaljplan för Hän, Töcksfors Årjängs kommun 1 Sammanfattning En naturvärdesinventering har skett i samband med
Läs merSkogsbruksplan. Planen avser tiden Fältarbetet utfört under Planen upprättad av Aug Referenskoordinat (WGS84) Foran Sverige AB
Skogsbruksplan Planens namn Planen avser tiden Fältarbetet utfört under Planen upprättad av Referenskoordinat (WGS84) M25847 216-225 Aug. 28 Foran Sverige AB Lat: 67 38' 26.28" N Long: 21 19' 36.79" E
Läs merKarta Ullak. Bilaga 1. Meter. Projicerat koordinatsystem: RT gon W. sign:
Karta Ullak. Bilaga 1 736 738 731 7312 7314 7316 7318 732 7322 7324 7326 7328 733 7332 7334 7336 7338 734 7342 7344 7346 7348 735 7352 7354 7356 64666861612614616618626226246266286363263463663864642644646
Läs merSkogsbruksplan. Planens namn Rovalds 1:13, Isome 1:31. Planen avser tiden Fältarbetet utfört under Planen upprättad av 2015-2024 2015-09-07
Skogsbruksplan Planens namn Rovalds 1:13, Isome 1:31 Planen avser tiden Fältarbetet utfört under Planen upprättad av Referenskoordinat (WGS84) 2015-2024 2015-09-07 Thomas Johansson Lat: 57 26' 24.95" N
Läs merKS/2012-0039, TN 2012-0085 Ks 101 Au 151 Svar på motion från Bengt Bivrin och Anita Rylander (MP) om krav på hyggesfritt skogsbruk vid upphandling
STRÖMSTADS KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sida 16 (33) Sammanträdesdatum 2012-09-12 KS/2012-0039, TN 2012-0085 Ks 101 Au 151 Svar på motion från Bengt Bivrin och Anita Rylander (MP) om krav på hyggesfritt
Läs merMottagare. Du skickar anmälan till adressen ovan eller med e-post till , ,583
ANMÄLAN 1(6) om avverkning m.m. Mottagare Plats för streckkodsetikett Skogsstyrelsen Avverkningsanmälan/-ansökan Box 7 351 03 Växjö Anmälan om avverkning m.m. Den här blanketten använder du för att anmäla
Läs merPresentation Beslutspunkt Naturvårdsavtal 2017 Snäckevarps Samfällighetsförening
Presentation Beslutspunkt Naturvårdsavtal 2017 Snäckevarps Samfällighetsförening Beslutsunderlag för Naturvårdsavtal: Snäckvarps samfällighet omfattar ca 180 hektar landareal. Fördelning av areal i % 12,0
Läs merSkogsbruksplan. Planens namn Julåsen 3:5. Planen avser tiden Fältarbetet utfört under Planen upprättad av Planläggningsmetod
Skogsbruksplan Planens namn Julåsen 3:5 Planen avser tiden Fältarbetet utfört under Planen upprättad av Planläggningsmetod 217-226 - Uppdaterad Skogliga uppgifter uppdaterade enligt markägarens noteringar.
Läs merSkogens miljövärden Medelpad
Skogens miljövärden Medelpad Mjösjön 1:1, Ånge kommun Beskrivning: Ett självföryngrat bestånd på ca 33 hektar med blandskog som uppkommit efter skogsbrand och dimensionshuggning på 1800-talet. Numera domineras
Läs merSKÖTSELPLAN Dnr
1(8) Åsa Forsberg 010-2248752 asa.forsberg@lansstyrelsen.se Skötselplan för naturreservatet Alntorps storskog i Nora kommun Hällmarksskog vid Alntorps storskog. Foto: Kjell Store. Skötselplanen upprättad
Läs merHYGGESFRITT. skogsbruk
HYGGESFRITT skogsbruk Skogsstyrelsen 2012 Författare Lasse Bengtsson, Sverker Rosell, Skogsstyrelsen Foto Jan Bengtsson omslag ö, vä. (Plattlummer), sid. 5, 6, 7 ö, 9 n, 10 ö, 11, 12, 13 n 14, 16 ö, 17
Läs merCertifierad skog enligt FSC och PEFC
Certifierad skog enligt FSC och PEFC Innehåll Certifiering av skogsbruk "Att låta Holmen certifiera min skog var ingen uppoffring, det var en självklarhet." Sid. 4 Konsumenternas efterfrågan på certifierade
Läs merSammanställning över fastigheten
Sammanställning över fastigheten Arealer hektar % Produktiv skogsmark 33,2 92 Myr/kärr/mosse 2,3 6 Berg/Hällmark 0,0
Läs merModell för hänsyn till friluftsliv och rekreation inom Skogsriket Norrbotten
Modell för hänsyn till friluftsliv och rekreation inom Skogsriket Norrbotten Inledning Modellen är framtagen av Skogsriket Norrbottens arbetsgrupp för Dialog och Konflikthantering bestående av medlemmar
Läs merLeverantörsnummer GROT NR Virkesmärkning: 120 ETTALA 1:1. Storfors
TRAKTDIREKTIV AVVERKNING Virkesordernummer 1: Objektsnr: S-län356del1 Virkesordernummer 2: Leverantörsnummer GROT NR Virkesmärkning: 120 Leverantör, Namn och adress Prästlönetillgångar i Karlstad stift
Läs merSkogens trivsel- och upplevelsevärden
Skogsstyrelsen, Jönköping 2010 Författare: Sofia Blomquist Illustrationer: Bo Persson Grafisk form: Bo Persson Upplaga: 7000 ex Tryck: DanagårdLiTHO, Ödeshög Skog att trivas i 1 Skogens trivsel- och upplevelsevärden
Läs merANMÄLAN 1(6) Mottagare
ANMÄLAN 1(6) Mottagare Plats för streckkodsetikett Skogsstyrelsen Avverkningsanmälan/-ansökan Box 7 351 03 Växjö Anmälan om avverkning m.m. Den här blanketten använder du för att anmäla om avverkning.
Läs mer