Skötselplan för naturmark N i detaljplanen Knutsbo

Transkript

1 Janolof Hermansson RAPPORT 1(11) Skötselplan för naturmark N i detaljplanen Knutsbo Uppdragsgivare: Anas Skaef

2 2(11) Sammanfattning Området som betecknas natur (N) i detaljplanen är egentligen för smalt för de naturvärden som förekommer kan bevaras eller förstärkas. Vissa naturvärden finns efter en liten bäck med klibbalar. För att bäcken ska ha kvar sitt naturliga lopp måste en tomt omvandlas till grönområde. Det är inte möjligt att lämna natur (N) orörd eller ens gallra, för risken att träd blåser omkull och att boende kommer åberopa sol och fri sikt. Det går att skapa nya naturvärden och som är anpassat till ett varmare klimat. Rekommendationen är att plantera ekar. På vissa ställen glest andra ställen mer tätt. Det bredaste partiet grönområde rekommenderas en dunge med sembratall, i syfte att föda långflyttande nötkråkor.

3 3(11) Innehåll 1 Inledning och/eller bakgrund Uppdrag och syfte Beskrivning av nuläge Analys och tolkning Slutsatser och rekommendationer... 9 Referenser Litteratur Tidskrifter... Fel! Bokmärket är inte definierat. Internet... Fel! Bokmärket är inte definierat. Bilagor Bilaga 1 Namn på bilagan... 11

4 4(11) 1 Inledning och/eller bakgrund Huvudsyftet är att Ludvikas behov av bostäder ska kunna tillgodoses i ett attraktivt bostadsområde. Gällande detaljplanen tillåter bostäder med begränsade möjligheter, alltså den saknar flexibilitet. Den nya detaljplanen innebär att förutsättningar för nya bebyggelser kan förenklas, bostadsområdet kan utökas och den befintliga infrastrukturen kan nyttjas. Planområdet Planområdet ligger i en skogsmark som gränser till stadsdel Knutsbo. Mindre del av skogen behövs att avverkas för att ge plats för bostäderna. Kommunen kommer dock att gallra skog inom delar av planområdet En grusväg skogsbilväg har uppförts mitt i planområdet under Delar av grusvägen behöver att utvecklas till en bilväg som binder planområdet till Kryddgårdsvägen. Naturvärdesinventering har gjorts inom planområdet. Planområdet berör kommunens skogsbruksplan.

5 5(11) 2 Uppdrag och syfte Naturvårdssekreterare har fått i uppdrag att undersöka naturvärdena inom planen och att upprätta en skötselplan för området natur (N).

6 6(11) 3 Beskrivning av nuläge Hela planområdet är skogsmark som omfattas av kommunens skogsbruksplan. Skogen är uppkommen spontant efter slutavverkning på 1970-talet. Skogen avverkades för planerad bebyggelse, men som aldrig blev av. Skogsbruksplanen indelar skogen i avdelningar, bl.a. efter ålder, trädslag och åtgärd. I stort är skogen på flack och svagt sluttande terräng med frisk mark. Blandskogsdominerad yngre skog (40-50 år) som är skiktat och något olikåldrig (på grund av ingen skogsskötsel). Granen växer upp under björkdominerande delar. Inslag av asp, sälg och rönn förekommer. Aspen ofta i mindre grupper. Ställvis rikligt med klen död lövved. Planen berör även en avvikande avdelning med 120 årig barrskog (2), som aldrig bör avverkas. I norra delen av planen (1) rinner en liten bäck från sumpskogen öster om planen. Efter bäcken finns det klibbalar, som även bildar små alkärr. Bäcken rinner ut i Knutsbotjärnen. I närheten av bäcken är skogsmarken mer örtrik. Naturvärdena inom planen begränsas till grupper asp, sälg och rönn. Den gamla granskogen (2) är biologiskt värdefull, men även för friluftslivet. Klibbalarna och bäcken kommer att få ökat naturvärde i framtiden. I sydost finns en avdelning med talldominerad skog (3), som gör att enstaka tallar kan lämnas som evighetsträd. I hörnet är terrängen låg och fuktig, vilket lämpar sig att lämna för fri utveckling. I sydväst (4), mot skolan finns en skog som är björkdominerad, med inslag av andra lövträd och en och annan vuxen gran. Här bör lövträden gallras fram, och framför allt gynna asp och sälg. I mån av möjligheter bör vuxna granar, som inte konkurrerar med asp eller sälg få vara kvar. I närheten finns ett par kolbottnar, som är resmilor (runda). I kolbotten finns det ett gryt, troligen bor det grävlingar (4a). Den smala remsan (5) mot kraftledningen blir svår att utnyttja befintlig skog, då boende sannolikt får för tät skog inpå knutarna. Alternativet är att avverka en del av träden och plantera ekar. Målet bör vara ett mycket glest bestånd av ekar. I den bredaste delen av natur (N) vore det önskvärt med någon eller några cembratallar. Cembratall får stora kottar med stora nötter som den sibiriska smalnäbbade nötkråkan lever av. Nötkråkan emigrerar hit varje höst och behöver cembratallnötter. Cembratallarna minskar i antalet i staden, så det behövs ett tillskott. Mesta delen av den yngre skogen kommer att gallras under Hänsyn kommer att tas till lövträden. Hänsyn måste även tas till kolbottnar. Skogsbruksplanens beskrivning av skogen 292 Flack och svagt sluttande terräng med frisk mark. Björkdominerad yngre blandskog, beståndet är skiktat och något olikåldrigt. Underväxt, främst av gran finns i varierande omfattning och i alla skikt. 291 Beståndet bör vara ett närområde. Likåldrigt men skiktat lövbestånd uppkommet efter slutavverkning. Eventuellt underröjt en gång efter detta. Några aspar i västra kanten är äldre än de övriga träden. Beståndet domineras av björk men även asp, sälg och rönn förekommer förutom ett uppväxande skikt av gran. Enstaka större granar finns spridda i beståndet. Alla åtgärd bör gynna asp, sälg

7 7(11) och rönn för att öka andelen dessa trädslag och att dessa får bli biologiskt gamla. En ökad andel död ved bör skapas. Bården av tät ungt blandlöv mot planen i söder lämnas tills vidare orörd. Röjning av gran är mest angeläget kring asp, sälg och rönn. Här och där täta snår av uppväxande löv är gynnsamt för fåglar. Spridda granar som får bli gamla bör stå där granen inte konkurrerar med lövträd. En mycket försiktig underröjning behöver inte vara negativt men det är viktigt att skapa förutsättningar för en stor valmöjlighet i framtiden. Flack och svagt sluttande terräng med frisk mark. Yngre björkdominerad skog, likåldrigt men något skiktat lövbestånd uppkommet efter slutavverkning. Några aspar i västra kanten är äldre än de övriga träden. Beståndet domineras av björk men även asp, sälg och rönn förekommer förutom ett uppväxande skikt av gran. Enstaka större granar finns spridda i beståndet. 286 Svagt sluttande frisk mark. Yngre talldominerad blandskog med inslag av gran och björk. Beståndet är ojämnt och delvis glest. Sparsamt med underväxt, främst av gran och löv 1-4m. 287 Plan frisk mark. Gammal grandominerad skog med visst inslag av tall. Något olikåldrigt och ojämnt. Viss diameterspridning. Sparsamt med underväxt, främst av gran 1-5m. Större stig.120 årig. 282 Flack och svagt sluttande terräng med frisk mark. Yngre grandominerad blandskog, beståndet är stamtätt och välslutet. Spridd underväxt av gran 1-10 meter. Stig finns i anslutning till avdelningen i södra delen. 281 Skapa en olikåldrig lövträdsdominerad blandskog med många olika trädslag och höga naturvärden i gamla, ihåliga, grova och döda lövträd, samt ett väl utvecklat buskskikt. Naturvård: Beskrivning: Lövdominerat yngre blandskogsområde. Ogallrad och oskött karaktär med gott om liggande och stående död lövved. En biotop med förutsättningar att utveckla goda naturvärden på lite sikt. Målsättning: Ett olikåldrigt flerskiktat blandlövbestånd med stort inslag av gamla lövträd och död lövved. Åtgärder: Granen bör på längre sikt eventuellt gallras ur för att bibehålla och förstärka lövinslaget. Spec värden:lövdominans A. Generellt: Flack mark som är frisk och delvis fuktig. Yngre björkdominerad skog med oskött karaktär, stamtätt och med gott om liggande och stående död lövved. Stigar finns i anslutning till avdelningen. 290 Flack och svagt sluttande frisk mark med inslag av fuktigare delar. Yngre grandominerad blandskog, beståndet är likåldrigt, stamtätt, välslutet och flerskiktat. Underväxt, främst av gran finns i relativt stor omfattning och i alla skikt. Stig finns i anslutning till avdelningen.

8 8(11) 4 Analys och tolkning Under inventeringen påträffades ett ställe med minst två kolbottnar, så kallade resmilor. Milor för framställning av träkol går under beteckningen Övrig kulturhistorisk lämning, alltså är de inte fornminnen. Naturvärdena är låga i stora delar av planområdet. Det saknas träd- och skogskontinuitet, eftersom skogen är avverkad för ca 45 år sedan. Under den tiden har den varit i stort sett orörd och fått utvecklas fritt. Detta skapar trots allt naturlig självgallring, vilket resulterar i stor mängd klen död ved. Avvikande skog har högre naturvärde. En liten del av den gamla barrskogen ligger inom planområdet. För att skogen blir kvar bör marken med skogen införlivas i Natur. Sedan kan det behöva göras en åtgärd för att säkerställa kantzonen av skogen. Klibbalarna efter bäcken i norra delen av planområdet bör man ta hänsyn till. Bäcken bör i fortsättning behålla sitt naturliga lopp. Klibbalarna, någon björk och kanske en del mindre granar bör kunna bli kvar efter gallring/avverkning. I sydväst kan man få en vacker och värdefull lövskog med stora aspar. Där finns även kolbottnar och grävlingsgryt, samt omgivande gles dunge med aspar. Här finns flera värden samlade.

9 9(11) 5 Slutsatser och rekommendationer Naturvärdena inom planområdet är låga, med undantag av vissa naturvärden i gammal skog och efter en bäck med klibbalar. Hänsyn bör tas till enskilda träd och grupper av asp, sälg och rönn. I den smala remsan mot kraftledningen skulle det vara värdefullt att plantera några ekar och cembratallar. Utökning av natur (N) är önskvärt för att bevara de natur- och kulturvärden som är upptäckta. Med hänsyn till de partierna med vissa naturvärden kan de kommande närboende få en attraktiv närnatur. Vill framföra att öster om planområdet finns skog med mycket höga naturvärden och som är nyckelbiotoper i skogsbruksplanen. Det gäller främst våta sumpskogar. Janolof Hermansson

10 10(11) Referenser Litteratur Swedish Standard Institute (2014). Naturvärdesinventering avseende biologisk mångfald (NVI). SS :2014.

11 11(11) Bilagor Bilaga 1 Karta över hänsynsområden Den blåa färgen på kartan betyder tätortsnära skog, rödbruna nyanser sumpskog.