Transkript

1 1

2 2

3 3

4 4

5 5

6 Genomgång av olika schablonersättningar. Vi tittar mera specifikt på respektive åtgärd på kommande bilder i presentationen. 6

7 I en tät skog hittar man ibland inslag av gamla individer av ljuskrävande trädslag som t.ex. ek. Dessa påminner om ett tidigare mer öppet och betespräglat landskap. Att röja fram sådana träd är en viktig naturvårdsåtgärd som kan gynna hotade arter. Dessutom gynnas såväl vilt som jaktliga värden. En gammal ek eller bok ger t.ex. betydande mängder ollon som nyttjas av många arter, däribland hare, rådjur, hjortar, vildsvin, duvor, fasaner och gräsänder. Att öppna upp och släppa in ljus i en sådan skog ökar siktdjupet och därmed även det jaktliga värdet vid t.ex. pyrschjakt, smygjakt. Knoppar på äldre levande aspar är foder för tjäder. 7

8 Hamlade träd påminner om tidigare markanvändning då löv och grenar gavs till tamdjuren som foder. Hamlade träd är också viktigt för den biologiska mångfalden då dessa träd utgör ett särskilt substrat för många insekter, lavar och hålbyggande fåglar. De hamlade grenarna kan också ge både skydd och foder för jaktbart vilt som hare, fälthöns och hjortdjur. 8

9 Dikesproppar, återställer hydrologin i dikade områden i syfte att skapa försumpad skogsmark. Åtgärden ska leda till en försumpning om minst 0,5 hektar. Tillstånd krävs av Länsstyrelsen krävs om åtgärden strider mot eventuell vattendom + ev. dispens från SVL 29 (skadad skog) (ev. ändring i föreskrifterna att endast kräva 0,1 hektar). Skapar goda hjortviltsbiotoper och gynnar fågelliv. 9

10 Aktivt dödande av träd genom exempelvis kapning av träd som är minst 20 cm grova 1,3 m upp. Kapningen gör minst 3 m upp. Toppen lämnas kvar. Åtgärden gynnar såväl den lägre faunan samt hjortviltet m.fl. i form av foder (glansbark och knoppar på asp). Åtgärden kan generera en hel del rotuppslag = viltfoder. Obs! Träd som har naturvärden ska sparas. Exempelvis aspar med bohål. 10

11 Stigar och vandringsleder används ofta för att komma fram till jakttornen. Ibland har dessa stigar mycket gamla anor. Genom att röja upp och rensa på dessa stigar och angränsande stenmurar ökar du inte bara kultur och miljövärdet på stigen och din fastighet, det gynnar också det jaktliga värdet. För att du ska kunna få bidrag måste stigen/leden gå förbi något fornminne, kulturminne eller område med naturvärden (nyckelbiotop/naturvårdsavtal eller liknande). 11

12 Hjortdjurens bete kan vara bekymmersamt för den markägare som vill bevara eller öka andelen lövskog på fastigheten. Ett sätt att i ett längre perspektiv säkerställa ett lövrikt och varierat skogslandskap är att stängsla ute djuren där en lövskogsföryngring avses. Även om denna yta då undantas för både jakt och för hjortdjurens fodersök är det på sikt gynnsamt för viltet, jakten och den skogliga biologiska mångfalden. En lyckad lövföryngring ger möjlighet att bibehålla ett mer varierat landskap med skogar som är öppnare, ljusare och som innehåller en rikare undervegetation= mer viltfoder. En hägnad ger även insikt i hur betet av hjortvilt påverkar träd, buskar och fältskikt. Alternativet kan i många fall bli plantering av gran i stället för lövträd vilket på sikt skapar skogar som ger lite foder. 12

13 Att avlägsna träd, sly och buskar som står på och invid lämningarna. Åtgärden minskar risken för skador på lämningen genom stormfällning, rotsprängning. Kulturväxter i närheten som exempelvis apel, hamlade träd sparas/frihuggs och ger därmed foder. Spara det biologiska kulturarvet som ofta fungerar som skydd och mat för viltet (exempelvis olika typer av buskar). En positiv effekt är att en öppen yta skapas där viltet finner mat och gärna vistas. Sätt gärna upp infoskylt. 13

14 Ett helt eller delvis återskapande av en kulturmiljöbyggnad, t.ex. kolarkoja eller byggnad med koppling till jakt och fiske, kvarn, såg, tjärdal. Bör vara minst 50 år gamla. Kan fungera som övernattningsmöjlighet vid exempelvis jakt/jaktturism. Även hölador i anslutning till skog kan vara aktuella. 14

15 För att på sikt erhålla inslag av grövre aspar kan man med fördel bränna skogsmark. Exempelvis borthuggning av gran och spara tall. En effekt av bränning är ofta ett stort antal rotuppslag av asp. Detta uppskattas av hjortviltet. Mängden död ved som är värdefullt för ett flertal hotade arter ökar likaså eftersom max 50% av virkesvolymen får tas bort innan bränningen. En av de mest effektiva foderproducerande åtgärderna! Att bränna kräver kunskap. 15

16 Återföring av stenar, lekgrus och död ved för att återskapa ekologiska förhållanden i mindre vattendrag som tidigare rensats eller dikats. Östanåsälven efter stenutlägg. En ny sten ger en ny ståndplats, en ny öring Med samma vattenföring som tidigare bromsas o breddas nu vattnet. Tillför även död ved! På sträckan som ses gjordes elfiske före åtgärd och 5 år efter åtgärd. Före 30 öring/100 m2 efter åtgärd 55 öring/100 m2 Uppstickande sten är även positivt för fågelarter knutna till forsande vatten som strömstare o forsärla. 16

17 Åtgärden måste ha en koppling till natur och/eller kulturvärden. Den ska ha ett allmänt intresse (ej för att få sjöutsikt vid sommarstugan)åtgärden ska omfatta en yta om minst 0,1 ha Sikthuggning är inte samma sak som passröjning. Det måste finnas koppling till naturoch/eller kulturvärden. Man måste alltså kunna se fornminnen, kulturvärden, naturvärden. 17

18 18

19 I en vacker brynmiljö finns en variation av trädslag och många bärande och blommande buskar där fåglar och insekter kan hitta sin mat. Det sluttande brynet startar med solbelysta buskar mot den öppna marken och övergår successivt med ett tätare trädskikt till skogen. I brynet finner viltet föda och skydd i en miljö som inte aktivt utnyttjas för markanvändning. Buskar som ger bär som t.ex. slån, nypon, vresros och hägg är viktiga för många fåglar. Dessa buskar ger också ett bra skydd för t.ex. fältvilt i form av harar, fasaner. Andra buskar och träd som t.ex. sälg och rönn är ett eftertraktat foder för t.ex. rådjur och älg. Hassel, vildapel, fågelbär, ek, bok, stenros, vresros, nyponros, rönn, slån, en, snöbär, måbär, röda, och svarta vinbär, häckspirea, vårtbjörk är andra exempel på träd och buskar som med fördel kan gynnas och användas i bryn. 19

20 Många miljöer där människor varit bosatta har hållits mer eller mindre öppna. I takt med avfolkningen av landsbygden och att det blivit svårare att få lönsamhet i djurhållning så har naturen snabbt börjat återta den brukade marken. Öppna ytor växer successivt igen. Det finns stora behov av att röja och rensa kulturmiljöer, att synliggöra dem och låta dem berätta om historien om tidigare ägare. Kanske finns det också behov av viss restaurering av lämningarna, vilket bör göras med hjälp av antikvarisk expertis. Kulturväxter som exempelvis apel, hamlade träd sparas/frihuggs och ger foder i form av bl.a. äpplen. En positiv effekt är att en öppen yta skapas där viltet finner mat och gärna vistas. Sätt gärna upp infoskylt. Om så är möjligt kan fäbodmiljön användas som jaktkoja vid 20

21 övernattning/jaktturism. 20

22 Rensa upp vid torpmiljön. Hugg/röj fram kulturväxter såsom exempelvis apel. Hamlade träd sparas/frihuggs. En positiv effekt är att en öppen yta skapas där viltet finner mat och gärna vistas. Sätt gärna upp infoskylt. Genom ökat betestryck minskar risken för igenväxning vilket kan skada miljön. 21

23 En gammal ädellövhagmark som växer igen behöver din hjälp med att ta bort konkurrerande träd (ex:vis gran). Tänk på att dessa äldre träd behöver gott om plats! Säkerställ gärna att nya ädelllövsträd finns genom att röja fram ett antal sådana i närheten av de äldre träden. På detta sätt får du och viltet även framöver möjlighet att njuta av fina hagmarksmiljöer. 22

24 Förr släpptes djuren ut i skogen eller den s.k. utmarken för bete. I dag finns inte många betespräglade skogar kvar. Utan bete växer de igen. Du kan låta marken återfå sin karaktär genom att röja bort igenväxningen och skapa gläntor. Många olika växt och djurarter (såväl jaktbara som andra) gynnas av åtgärden. 23

25 Naturligt uppkomna lövmiljöer på en tidigare öppen eller kanske bränd mark är en bristvara i dagens skog. Granen vandrar in och hotar med tiden att ta över. Röj bort granarna, så kan du och viltet fortsätta att njuta av lövmiljöerna. 24

26 Branden har tidigare varit ett stort naturligt inslag i våra skogar. Torra tallmarker brann ofta och några tallar överlevde branden med granarna dog. Ta bort den inväxande granen så gynnar du dessa gammeltallar. Tallarna är bl.a. värdefulla för hålbyggande fåglar, rovfåglar, tjäder (natträd, foder i form av tallbarr/tallskott). Genom att gynna tallar ökar du förutsättningarna för mera bärris vilket bl.a. fungerar som foder för hjortvilt. 25

27 För att öka/bibehålla en stor andel lövträd i lövsumpskogen kan man behöva hugga bort inväxande gran. Ta i första hand bort de granar som direkt konkurrerar med exempelvis al. 26

28 1) Du finner ansökningsblanketter på 2) Invänta bekräftelse på att ansökan kommit in innan du påbörjar åtgärden. 27

29 1) Te x EU stöd för trädbevuxen betesmark, Skogsstyrelsens stöd om natur och kulturhöjande åtgärder, NOKÅS 2) Inga pengar förrän ansökan inkommit, det går dock att ansöka om delutbetalning om detta framgår av beslutet. 3) Återbetalning kan utkrävas under en tid av 5 år 28

30 29