Skötselplan för naturmark i Kronogårdsområdet, Älvängen Ale Kommun

Transkript

1 Skötselplan för naturmark i Kronogårdsområdet, Älvängen Ale Kommun Inledning Naturen i och runt bostadsområden fyller en mängd olika funktioner. Grönstrukturen har stor betydelse för lokalklimatet och luftkvaliteten i ett område, vegetationen utgör också skyddszoner mot störningskällor som vägar och skapar avskärmningar mellan bostadskvarter. Genom att bevara gröna stråk av befintlig natur i den nya bebyggelsen så kan en del av områdets biologiska mångfald bevaras. Särskilt om mer artrika delar sparas och skötseln anpassas efter de arter som finns. I samband med bebyggelse ändras också avrinningen av vatten eftersom många ytor blir hårdgjorda t.ex. hustak, vägar och parkeringsytor. Om de naturliga bäckar och våtmarker som finns i ett område bevaras skapar man förutsättningar utjämna och rena dagvattnet som uppkommer. I samband med att skogsområdet Kronogården söder om Älvängens tätort har planlagts för bebyggelse har en av de grundläggande tankarna varit att tillvarata den befintliga naturen och integrera den i bebyggelsen. I området har därför i stort sett ingen anlagd parkmark föreslagits istället skall skötseln av naturmarken anpassas så att naturen blir en del av området. Målet är att skapa ett attraktivt boende och att tillvarata de funktioner som naturen erbjuder för bl.a. närrekreation, lokalklimat och vattenrening. Syfte Skötselplanens syfte är att visa hur naturmarken inom området skall skötas för att detaljplanens intentioner om ett attraktivt boende nära naturen skall uppfyllas. Planen skall vara ett verktyg för den praktiska skötseln av området men också på ett tydligt sätt förmedla till bl.a. boende och allmänhet hur områdets natur är tänkt att utvecklas i framtiden. Beskrivning av området Kronogårdsområdet är ca 45 ha stort och består till största delen av skogsmark med litet inslag av odlad mark i väster. Området är ganska kuperat och jordtäcket är i stora delar tunt med mycket berg i dagen. Skogen domineras i de mer höglänta delarna av tall i åldern år, ofta med ganska stort inslag av löv där björk dominerar men partier med bl.a. ek och asp förekommer. Mer låglänta delar med större jorddjup har till stor del planterats med granskog som idag är mellan 5-50 år, i vissa delar finns dock naturligt uppkomna löv- och blandbestånd på dessa marker. Inom området finns tre lite större och några mindre våtmarker, dessa är till största delen mossar men på en del ställen finns inslag av blötare kärr med små vattenspeglar. Torrare mossar domineras idag av tall med inslag av löv främst björk, flera av dem bär spår av dikning. I och vid de blötare våtmarkerna växer främst lövträd som al och asp, ofta finns ett buskskikt med bl.a. vide och brakved. Centralt i den norra delen, i anslutning till kraftledningen, finns en i stort sett öppen våtmark vilket bl.a. skapat goda förutsättningar för grodor. Genom området löper ett antal ganska långa stenmurar som på vissa partier är välbevarade. Stenmurar är minnen från tidigare markanvändning, de har ett stort kulturhistoriskt värde och i många fall en viktig ekologisk funktion, bl.a. för vissa fågelarter och som övervintringsplatser för grod- och kräldjur.

2 Skötselns inriktning Även om tanken är att i största möjliga mån bevara den befintliga naturen i samband med att området byggs ut så kommer att naturen behöva anpassas och skötas. För området har fem olika skötselklasser tagits fram, klasserna anger typ av skötsel inom respektive skötselavdelning, den mer detaljerade inriktningen på skötseln inom de olika avdelningarna finns i avdelningsbeskrivningen nedan. Under arbetet med att ta fram detaljplan för området gjordes en översiktlig naturinventering, den har använts som underlag för skötselinriktningen i planens olika delar. En övergripande tanke med skötseln är att skapa en mjuk övergång mellan bebyggelsen och den omgivande naturen, som i området nästan uteslutande är skog. Därför kommer en zon närmast bostäder, vägar och andra offentliga platser att gallras och iordningställas i samband med utbyggnaden, i denna zon utförs sedan fortlöpande skötsel. Utanför zonen kommer skogen i stort sett att få sköta sig själv, viss skötsel t.ex. i anslutning till stigar och öppna platser kommer dock att ske. På en del mindre ytor inom och mellan bostadskvarter kommer det inte vara möjligt att bevara skog, där inriktas skötsel mot olika typer av gräsmark. Skötseln av de offentliga miljöerna som entréer, lekplatser och runt kvartersstuga m.m. bestäms i takt med att dessa områden planeras och beskrivs under respektive avdelning. Vid all gallring och avverkning är det positivt om en del av veden lämnas kvar, antingen i mindre travar eller spritt i området. I första hand bör lövved lämnas, helst grova delar. Död ved fyller en viktig funktion för biologisk mångfald och gynnar bl.a. insekter, fåglar och små däggdjur. Skötselklasser 1. Gräsmattor i anslutning till entréer, lekplatser och andra offentliga platser t.ex. kvartersstuga kommer det att anläggas gräsmattor eventuellt med inslag av träd, buskar, rabatter m.m. Föreslagen skötsel: veckovis gräsklippning samt erforderlig skötsel av träd, buskar och rabatter. 2. Ängsmark öppna ytor i bebyggelsens utkanter kan i stället för att skötas som gräsmattor besås med ängsväxter. Föreslagen skötsel: Ytorna slås en gång på sensommaren och det slagna gräset samlas upp. 3. Gles bostadsnära skog där skog växer i anslutning till bostäder, vägar skolor och andra offentliga platser bör stormfasta träd som tall och lövträd gynnas, särskilt blommande träd som hägg, sälg, fågelbär och apel. Skogen bör hållas gles med god sikt ca m in i beståndet, särskilt mot bostäders solsida bör skogen vara öppen för att inte skugga uteplatser. Det är dock viktigt att inte glesa ut allt för mycket eftersom risken för vindfällen ökar och uppslaget av undervegetation blir väldigt kraftigt. Föreslagen skötsel: i takt med att områden byggs ut bör skogen gallras i anslutning till bebyggelsen, vid gallringen gynnas stormfasta och blommande träd även buskar som hassel bör sparas. Därefter röjs uppskjutande undervegetation med 3-5 års mellanrum, i samband med röjning bör en översyn av trädskiktet göras. Potentiellt farliga eller skuggande träd tas bort, enstaka barrträd kan också ersättas med uppskjutande löv för att skapa variation. 4. Orörd natur naturområden som ligger utanför den bostadsnära zonen bör få utvecklas fritt mot ett naturskogsstadium. Föreslagen skötsel: Skogen lämnas i princip orörd men

3 bör besiktas vartannat år, lätt gallring och bortröjning av undervegetation kan vid behov göras i anslutning till välanvända stigar. Vindfällen som kan orsaka spridning av skadeinsekter bör upparbetas och tas bort. 5. Våtmarker Inom området finns tre större och några mindre våtmarker, dessa är till största delen mossar med visst inslag av blötare kärr med små vattenspeglar. Torrare mossar domineras idag av tall med inslag av löv främst björk, man bör sträva mot att dessa blir blötare och öppnare samt gynna löv. I och vid de blötare våtmarkerna växer främst lövträd som al och asp, ofta finns ett buskskikt med bl.a. vide och brakved. Dessa kärr bör generellt hållas ganska öppna så de blir solbelysta vilket gynnar många arter. Föreslagen skötsel: I torra mossar bör man, där det är lämpligt, som engångsåtgärd lägga igen diken så långt nedströms som möjligt. Detta för att skapa en fuktigare miljö och förlänga vattnets uppehållstid vilket ger bättre utjämning och rening. Mossarna bör också gallras med inriktning mot att gynna löv, t.ex. al, vide och björk. Kärren skall hållas öppna och solbelysta, bara enstaka träd bör lämnas i dessa våtmarker. Runt kanterna gynnas lövträd och buskar. Skötselavdelningar 1. Cirka 20 år gammal björkplantering som ligger vid en av områdets entréer. Beståndet gallras med 30-50% och i samband med gallringen bör sälg gynnas samt andra förekommande lövträd. Eventuella buskar t.ex. hassel och brakved röjs till ca 50% täckning. Stenmurar i områdets kanter synliggörs där det är möjligt. Areal: 0,25 ha 2. Ungskog/plantering efter cirka 10 år gammalt hygge, i södra delen finns en liten mosse. Området röjs/gallras med målsättning att skapa en lövdominerad halvöppen skog. Runt mossen gynnas buskar och lövträd. I zonen närmast bostäderna (10-20m beroende på terrängen) görs en hårdare gallring för att skapa en öppen skog, stormfasta träd främst löv och tall gynnas. Eventuella buskar sparas fläckvis. Areal: 1,01 ha 3. Höjdparti som domineras av tall, stort inslag av grova tallar och martall. Området lämnas i princip orört. I den bostadsnära zonen (10-20m beroende på terrängen) gallras beståndet för att släppa in ljus och eventuella farliga träd tas bort, vid gallringen gynnas tall och förekommande lövträd. Areal: 1,87 ha 4. Cirka fem år gammalt hygge med en del frötallar lämnade. Inget omedelbart behov av åtgärder men målsättningen bör vara att skapa en halvöppen blandskog med så stor trädslagsvariation som möjligt. Röjning/gallring bör göras inom fem år. I den västra delen där området på en kort sträcka ansluter mot bostäder skall skogen glesas ut och stormfasta träd gynnas. Areal: 0,40 ha 5. Blandskogsområde som domineras av tall och björk, inom området förekommer enstaka ekar och små inslag av asp. Huvuddelen av området lämnas orört men ekar med förutsättningar att utvecklas till träd skall frihuggas, även aspar bör gynnas där de förekommer. I zonen närmast bostäderna (10-20m beroende på

4 terrängen) görs en hårdare gallring för att skapa en öppen skog, stormfasta träd främst löv men även tall gynnas. Eventuella buskar sparas fläckvis. Areal: 2,24 ha 6. Tät, cirka 50-årig blandskog som domineras av tall med stort inslag av gran och löv. Området gallras till en halvöppen blandskog, löv bör gynnas där det är möjligt. I den bostadsnära zonen och längs vägen glesas skogen ut och stormfasta träd, främst tall och löv gynnas. Areal: 0,53 ha 7. Tidigare dikad mosse med torra partier som är bevuxen med ungefär lika delar tall och björk. De torra delarna kan i princip lämnas orörda. I och runt de fuktiga partierna skall trädskiktet glesas ut och löv gynnas, särskilt al där det finns. Buskar t.ex. vide och brakved lämnas. Närmast vägen (10-20 m beroende på terrängen) skall skogen glesas ut och stormfasta träd gynnas. Areal: 0,25 ha 8. Tidigare åkermark som till största delen planterats med lövskog av många olika slag. Området är avsatt som s.k. skolskog åtgärder skall därför utföras i samråd med skolan och skogsstyrelsen. Grundförslaget är att befintliga träd sparas och att området kompletteras med nya träd på ytor där planteringen misslyckats. Lämpligt trädslag är fågelbär, plantorna bör hägnas mot betande djur. Areal: 1,87 ha 9. Talldominerad blandskog som är cirka 70 år med stort inslag av löv, främst björk. Genom området rinner en bäck. I zonen närmast bostäderna (10-20m beroende på terrängen) görs en hårdare gallring för att skapa en öppen skog, stormfasta träd främst löv och tall gynnas. Eventuella buskar sparas fläckvis. Längs bäcken skall lövträd gynnas. Övriga delar lämnas i princip orörda. Areal: 1,33 ha 10. Cirka 5 år gammalt hygge där enstaka ekar och tallar sparats. Området skall röjas med syfte att gynna löv och friställa de äldre lövträden samt på sikt tallarna. Närmast vägen glesas skogen ut och stormfasta träd gynnas. Areal: 0,33 ha 11. Gles blandskog som domineras av tall med stort inslag av löv, främst asp och björk men även enstaka ekar? Målet bör vara en öppen skog som domineras av löv, om det finns ek skall de frihuggas. I övrigt gynnas asp och björk. Areal: 0,18 ha 12. Området utgörs till största delen av en tidigare kraftledningsgata, den nordöstra delen är idag lövskog med stor trädslagsvariation. Målet bör vara att hela området blir en gles lövskog med så många trädslag som möjligt, buskskiktet bör röjas till cirka 50 %, hassel och brakved gynnas i första hand. Areal: 0,19 ha 13. Blandskog som domineras av tall och björk med inslag av bl.a. asp och enstaka ekar. Eftersom området är ganska smalt bör i princip hela området betraktas som bostadsnära zon. Målsättningen bör därför vara en ganska öppen skog där stormfasta träd prioriteras. Ekar skall frihuggas och i övrigt gynnas lövträd, främst

5 asp, där det finns. Buskar sparas fläckvis. Areal: 0,48 ha 14. Kuperat blandskogsområde som domineras av tall med inslag av björk och en del gran, inom området ligger en trädbevuxen mosse. I den bostadsnära zonen, mot vägen och kvartersstugan (10-20m beroende på terrängen) öppnas skogen upp och stormfasta träd prioriteras. I och vid mossen gynnas lövträd och buskar, övriga delar lämnas orörda. Areal: 0,60 ha 15. Till stora delar fuktigt område som söder om den gamla ledningsgatan är bevuxet med lövskog. Asp är det dominerande trädslaget med inslag av björk, i och intill ledningsgatan finns öppna vattenspeglar. Området runt de öppna vattenspeglarna inklusive de fuktigare partierna däremellan skall hållas trädfria en del videsnår kan lämnas kvar. Den bostadsnära zonen (10-20m beroende på terrängen) gallras så att skogen blir gles och öppen, storfasta träd prioriteras. Övriga delar lämnas orörda. Areal: 1,19 ha 16. Kuperat blandskogsområde som domineras av tall med inslag av björk och en del asp, enstaka ekar kan förekomma. Eftersom området kommer bli omgivet av bebyggelse och på de flesta ställen är ganska smalt kan nästan hela området anses som bostadsnära zon. Målsättningen bör därför vara en öppen skog med visst inslag av buskar. Förekommande ekar skall frihuggas och aspar sparas. I övrigt prioriteras stormfasta träd, grova träd och martallar. Areal: 0,81 ha 17. Området är till största delen bevuxet med granskog i åldrar från år, i den södra delen finns ett cirka 10 år gammalt hygge med rikligt lövuppslag och planterad lärk. Befintliga lärkar och lövträd sparas och gallras/röjs med målet att skapa en gles skog. Gran avverkas och lövuppslag efter avverkningen gynnas. Areal: 0,29 ha 18. I stort sett hela området är bevuxet med planterad granskog som är cirka 25 år gammal. I den nordligaste delen finns en del äldre skog bl.a. med några grova tallar och granar. Granplanteringen slutavverkas och läggs om till en slåtteryta som besås med ängsväxter, detta förutsätter att ytlagret är mycket näringsfattigt. Området slås sedan en gång per år och det slagna materialet forslas bort. I den nordligaste delen sparas stormfasta träd. Areal: 0,20 ha 19. Mossen kan lämnas för fri utveckling, det kan också vara lämpligt att skapa en liten vattenspegel i mitten. Längs den västra kanten av mossen kan eventuellt enstaka stormfasta träd sparas, buskar t.ex. vide och brakved skall sparas. Längs den östra kanten finns en del äldre träd som också sparas. Areal: 0,44 ha 20. Kuperat blandskogsområde som domineras av tall med inslag av löv, främst björk. I det östra hörnet finns en bit med medelålders granskog. Genom området i öst västlig riktning går en kraftledningsgata. I zonen närmast bostäderna (10-20m beroende på terrängen) görs en hårdare gallring för att skapa en öppen skog,

6 stormfasta träd främst löv och tall gynnas. Eventuella buskar sparas fläckvis. Övriga delar lämnas i princip orörda. Granskogen i östra delen bör avverkas och i samband med det sparas löv och tall. Den naturliga föryngringen på ytan får sedan skötas med målet att skapa en halvöppen blandskog. I kraftledningsgatan finns ett fuktigt parti med små öppna vattenspeglar som är leklokal för grodor. Ett område på cirka 15 m runt vattenspeglarna bör hållas helt öppet genom röjning med 7 10 års mellanrum. Areal: 1,34 ha 21. Området är idag bevuxet med medelålders granskog. Efter utbyggnaden kommer det vara en slänt mellan gc-väg, väg och bostäder. Det mest önskvärda är att området iordningställs och sköts som nummer 18. Areal: 0,15 ha 22. Skogsområde i gränsen mellan befintlig och tillkommande bebyggelse. Västra delen domineras av blandskog med tall och löv på torrare partier, i de fuktigare är björk det dominerande trädslaget. Östra delen utgörs av kraftledningsgatan och medelålders granskog. Hela området är att betrakta som en bostadsnära zon, målet är därför en gles skog där stormfasta träd prioriteras. Granskogen har små förutsättningar att klara sig när området öppnas upp och bör därför avverkas, den naturliga föryngringen röjs och gallras sedan till en halvöppen blandskog. För att få en avgränsning mot den befintliga bebyggelsen bör buskar sparas och gynnas i den fortsatta skötseln till en täckningsgrad på cirka 50%. Areal: 0,64 ha Göran Fransson Kommunekolog Ale kommun