Inventering av naturvärden på Aroseniustomten, Älvängen, Ale kommun. PM inför detaljplan. På uppdrag av Ale kommun

Transkript

1 Inventering av naturvärden på Aroseniustomten, Älvängen, Ale kommun PM inför detaljplan På uppdrag av Ale kommun

2 Uppdragstagare Naturcentrum AB Strandtorget 3, Stenungsund Tel Fältarbete och rapport: Johan Svedholm Uppdragsgivare Ale kommun Eva Frennered Kartmaterial Erhållet av uppdragsgivaren. Foton Johan Svedholm Naturcentrum AB 2 (9)

3 Innehåll INNEHÅLL... 3 UPPDRAG OCH UNDERSÖKNINGSOMRÅDE... 4 GENOMGÅNG AV UNDERLAGSMATERIAL... 4 NATURVÄRDEN OCH BIOTOPKARTERING... 4 METOD... 4 NATURVÄRDEN... 5 KONSEKVENSER OCH KOMPENSATIONSÅTGÄRDER... 6 REFERENSER... 6 BILAGA 1 BILDER (9)

4 Uppdrag och undersökningsområde På uppdrag av Ale kommun har Naturcentrum AB genomfört en inventering av naturvärden av ett litet område vid Älvängen inför detaljplan. Det inventerade området, Aroseniustomten (se karta) ligger i nordöstra Älvängen i Ale kommun. Området är gammal tomtmark där konstnären Ivar Arosenius bodde de sista åren av sitt liv i början av 1900-talet. Konsekvensanalys har genomförts och förslag till kompensationsåtgärder har tagits fram, detta gäller dock i synnerhet den södra hälften av undersökningsområdet, vilket i nuvarande plan är betecknat som Anlagd park (se karta). Karta över undersökningsområdet samt noterade naturvärden. Genomgång av underlagsmaterial Befintligt underlagsmaterial från Länsstyrelsen, Skogsstyrelsen och ArtDatabanken har genomgåtts. Det finns inga uppgifter om utpekade eller skyddsvärda miljöer eller arter inom undersökningsområdet. Naturvärden och biotopkartering Metod Området fältbesöktes den 18 december Vid inventeringstillfället rådde mildväder och barmark. Värdefulla strukturer noterades och signalarter samt rödlistade och skyddade arter eftersöktes. På grund av årstiden är vissa organ- 4 (9)

5 ismgrupper svårare att inventera, men för dessa har ändå en bedömning av områdets lämplighet gjorts. Naturvärden Allmänt Undersökningsområdet utgörs av en gammal trädgård med rester av en husgrund i norra delen, en ridå av äldre hagtornsträd, ett par gamla päronträd och en gammal apel. Vidare finns några äldre sälgar varav en grov samt ett par medelålders almar. I övrigt utgörs trädskiktet av yngre-medelålders asp, björk och sälg. Inslaget av död ved är sparsamt måttligt. Fältskiktet är starkt kulturpräglat och i västra delen av högörtstyp med kvävegynnade arter såsom hallon och kirskål samt riklig förekomst av foderlosta. I östra delen dominerar snöbär helt fält- och busksiktet. I trädgårdens sydostligaste hörn finns enstaka buketter av schersmin och hassel. Gamla träd Av äldre träd kan nämnas ett par sälgar varav en grov samt några äldre, kvarstående fruktträd (ett par päronträd samt en ihålig apel). Även ridån av hagtorn är sannolikt relativt gammal. Grod- och kräldjursmiljöer Längs undersökningsområdets västra gräns rinner en bäck/dike, som skulle kunna utgöra reproduktionsmiljö för groddjur. Husgrunden av sten samt rishögar i närheten av denna bedöms som lämpliga övervintringslokaler för grodoch kräldjur. Artfynd Mossan krusig ulota Ulota crispa påträffades här och var i trädgården. Den betraktas som signalart, men med lågt signalvärde i sydvästra Sverige (Nitare 2005). På döda pinnar av hassel i trädgårdens sydöstra hörn påträffades kärnsvampen Nectria coryli. Den är sällan rapporterad men säkerligen förbisedd. Av rödlistade arter påträffades skogsalm Ulmus glabra (VU). Ett par medelålders träd av arten finns i undersökningsområdet. Skogsalmen är fortfarande en vanlig art, men är hotad av svampsjukdomen almsjuka (Aronsson 2010). Bedömning Som helhet bedöms undersökningsområdet ha måttliga naturvärden, som är knutna till äldre träd och lämpliga groddjursmiljöer. Den södra halvan av undersökningsområdet har möjligen något lägre värden, här finns enstaka äldre och ihåliga träd men inga lämpliga miljöer för groddjur. 5 (9)

6 Konsekvenser och kompensationsåtgärder Naturvärdena i undersökningsområdet bedöms vara måttliga, och i synnerhet knutna till ett antal äldre träd varav något är ihåligt. Vidare finns miljöer som bedöms som lämpliga för såväl reproduktion som övervintring av groddjur. Eftersom det under utredningens gång framkommit att endast den södra halvan av undersökningsområdet är aktuell i detaljplanläggningen måste kompensationsåtgärderna anpassas därefter. Här faller en del av de äldre träden bort, men en handfull träd (däribland den grova sälgen och den ihåliga apeln samt en skogsalm) finns i den södra delen. När det gäller groddjursmiljöerna däremot, så ligger såväl de lämpliga övervintringsmiljöerna (husgrund och rishögar) som reproduktionsmiljön (diket) utanför det område som är aktuellt. Diket med skyddszon är dessutom redan skyddat som öppet dagvattensystem i befintlig plan. Kompensationsåtgärder för förlust av gamla och ihåliga träd är svårt, eftersom värdena inte kan återskapas annat än över lång tid. Finns möjlighet att exploatera området och samtidigt behålla så många träd som möjligt är det ett lämpligt sätt att bevara naturvärdena. Avverkas några eller alla träd är det lämpligt att lägga upp virket på lämplig plats i närheten, där det kan bidra till biologisk mångfald och gynna svampar, insekter, groddjur med mera. Referenser Aronsson, M Skogsalm Ulmus glabra, artfaktablad. ArtDatabanken, SLU, Uppsala. Gärdenfors, U. (ed) Rödlistade arter i Sverige ArtDatabanken, SLU, Uppsala. Nitare, J Signalarter indikatorer på skyddsvärd skog. Flora över kryptogamer. Skogsstyrelsens förlag, Jönköping. 6 (9)

7 Bilaga 1 Bilder Grov sälg. Ridå av hagtorn samt enstaka päron och alm. 7 (9)

8 Hasselbukett. Gammal, ihålig apel. 8 (9)

9 Dike längs undersökningsområdets västra gräns. Kvarvarande husgrund. 9 (9)