Ett par mykorrhizasvampar och de stora sammanhangen i skogen Anders Janols, mykologiska föreningen Skogsriskan

Transkript

1 Ett par mykorrhizasvampar och de stora sammanhangen i skogen Anders Janols, mykologiska föreningen Skogsriskan

2 Bild 1 och 2: Mykorrhizasvampen Nordvaxskivling som inte påträffats i södra halvan av Dalarna sedan 1990-talet. Arten är inte rödlistad, ännu (Mykorrhiza är ett slags samarbetsorgan mellan svamptrådarna i marken och trädens finaste rötter. Svampen tar upp och vidarebefordrar till trädet vatten och löst mineralnäring. I utbyte tillförs svampen kolhydrater från trädet) 1

3 2

4 Bild 3: Mykorrhizasvampen Skäggvaxskivling som inte påträffats i södra halvan av Dalarna sedan talet. Arten är rödlistad som sårbar (VU) 3

5 Bild 4: Foto från 1991 tagit i gammal fäbodskog där artrikedomen var mycket stor. Skogen har under upprepade perioder påverkats av människans förindustriella störningar - av skogsbete till 1965, tidigare av kolvedshuggning och dimensionsavverkning. Området bedömdes inte som skogsbiologiskt värdefullt vid värdering enligt Steget-föremetoden (utgick från förekomsten av vedsvampar) på 1980-talet. I sådana här s.k. kontinuitetsskogar är några grupper av mykorrhizasvampar mycket användbara som naturvärdesindikatorer. Avverkning enligt industriell metod utfördes här De höga biologiska värdena utraderades för mycket, mycket lång tid 4

6 Bild 5: Porslinsblå spindelskivling fanns i området. Den hör till lökspindelskivlingarna, som tillsammans med skogsvaxskivlingar, marktaggsvampar och stora fingersvampar utgör grupper av mykorrhizasvampar vilka har stort indikatorvärde för bedömning av biologisk rikedom i kontinuitetsskogar som inte har god död-vedkontinuitet 5

7 Bild 6: Exempel på marktaggsvamp i den här skogen, orange taggsvamp 6

8 Bild 7 och 8: Hyggesmark efter industriell slutavverkning. En genomgripande mekanisk störning som ger fysikaliska och kemiska chockverkningar. Mykorrhizorna slås ut över hela hyggesytan. Sällsynta och känsliga, men kanske för skogens funktion viktiga arter löper stor risk att slås ut över hela landskapsavsnitt. De genom biologisk evolution under årmiljoner utformade mykorrhizafunktionerna missgynnas starkt genom människan snabb-fixmetoder. Ett hazardspel. 7

9 8

10 Bilder 9, 10 och 11: Power-pointbilder utformade av Anders Dahlberg, SLU. De bekräftar och tydliggör förklaringarna till bild 7 och 8. Dahlbergs bilder grundar sig på rapport 7/2011 från Skogsstyrelsen, Kontinuitetsskogar och hyggesfrittt skogsbruk, med A D som huvudförfattare (visade med författarens tillstånd) 9

11 10

12 11

13 Bild 12: Utsiktsbild från 1977 över ett mycket hårt brukat landskap med många färska hyggen < 250 ha. Här har begreppen grön infrastruktur och ekolandskap efter ett halvt sekel med industriella metoder i skogen endast relevans som principer för restaurering på mycket lång sikt. Glacial tidsskala! Miljöskulden betecknades i presentationen som monumental. 12

14 Bilder 13 och 14: Text med huvuddragen i WWF:s remissvar 30/ på Miljömålsberedningens delbetänkande Långsiktigt hållbar markanvändning. Poängteras vid presentationen att WWF är en återhållsam röst i naturvårdsdebatten, men att man här uttrycker mycket hård kritik mot naturvårdspolitiken för skogen 13

15 14

16 Bild 15: Skärmdump från SR:s hemsida med reportaget om Länsstyrelsens konstaterande att 15 av de 16 nationella miljömålen inte kommer att nås till 2020 varken nationellt eller i Dalarnas län. Reflexion vid presentationen: Frågan är politiskt död och det finns inget ljus i tunneln. Vi må försöka vara konstruktiva pessimister. 15

17 Bild 16: Kopia från tidningen Skog och Framtid (2/dec. 2012) om den av regeringen påbjudna informationen om den svenska skogsbruksmodellen vid FN:s hållbarhetskonferens i Rio Kommentar vid presentationen: När kartan inte överensstämmer med verkligheten gäller kartan 16

18

19

20

21

22

23