Den svenska naturvårdsmodellen - fungerar den?

Transkript

1 Den svenska naturvårdsmodellen - fungerar den? Börje Pettersson

2 NATURVÅRDSSTRATEGIER I SKOGEN 1) RESERVATSSTRATEGIN Ex. 20 % reservat och 80 % plantage 2) ÖVERHÅLLNINGSSTRATEGIN Ex. 20 % håller dubbla slutavverkningsåldern vid varje tidpunkt och kala hyggen. 3) HÄNSYNSSTRATEGIN Ex. 100 % med nyckelbiotoper, förstärkning och hänsyn vid varje avverkning 4) SKÖTSELSTRATEGIN Ex. naturvårdsanpassad skötsel på 100 % av arealen.

3 MODELLEN Kärnområden med reservat, biotopskydd, frivillig avsättning av nyckelbiotoper Frivillig restaurering runt kärnområden m.m. Normalt hänsynstagande med hänsynsytor, trädgrupper, kantzoner m.m. på övrig mark

4 Råvara för ca 1 miljard kronor om året lämnas frivilligt och som lagstadgad hänsyn av skogsbruket för naturvårdens räkning. Samhället avsätter skog i reservat för hundratals miljoner årligen HUR MYCKET RESURSER AVSÄTTS FÖR ATT KONTROLLERA OM MODELLEN FUNGERAR?

5 Bevarande av biologisk mångfald i skogen När har vi lyckats med uppdraget? Hur vet vi det? Hur kan vi utveckla och förbättra modellen?

6 Huvudhypoteser Hypotes 1: Dagens naturhänsyn leder till att vi behåller artstocken på landskapsnivå Hypotes 2: Den areella utbredningen och populationerna av rödlistade och tidigare missgynnade arter ökar med dagens naturhänsyn

7 Exempel andra på hypoteser att testa Vissa typer av åtgärder är lika effektiva i alla skogstyper Vissa typer av åtgärder är lika effektiva oavsett dagstillståndet i landskapet Artstocken är oberoende av lokaliseringen av naturhänsynen Artstocken är oberoende av nivån (omfattningen) på naturhänsynen

8 En utvärdering av: Hur mångfalden är fördelad på olika typer av naturhänsyn, dvs hur effektiva de olika delarna av den svenska modellen är Hur mångfalden är i naturvårdsavsättningarna jämfört med den normala produktionsskogen Hur mångfalden är kopplad till skogens sammansättning, t.ex. beståndsålder och trädslagssammansättning Hur mångfalden varierar mellan landskap Hur mångfalden varierar över tiden (genom upprepade mätningar)

9 Biologisk mångfald i landskapet Utveckling och test av en modell för att värdera och följa förändringar av BMF på landskapsnivå Samarbete mellan SLU, Grimsö forskningsstation och

10 Skogslandskapets indelning 1) NATURRESERVAT 2) NYCKELBIOTOPER 3) FÖRSTÄRKNINGSZONER M.M. 4) HÄNSYNSYTOR 5) PRODUKTIONSSKOG

11 Ekologiska landskapsstrukturer Korridor Vardaglig naturvård Förstärkning Bränt hygge Nyckelbiotop

12 Metodik i stort Stratifiering av landskapet i dess komponenter Stickprov genom cirkelytor längs linjer Mätning av regionalt utvalda och representativa strukturer och signalarter för olika skogstyper Summering över olika strata och landskapet som helhet

13 Urval av strukturer och signalarter GRUNDER: *Skogstypsindelning efter störningsregim *Skalberoende och arealkrav (landskapbestånd-träd) *Frekvens och inventeringsbarhet *Regional relevans *Känslig för förändringar och gärna med en mjuk övergång över åldrar etc.

14 VAD VI MÄTTE: * 55 signalarter av lavar, mossor, kärlväxter och svampar *22 arter specialiserade på olika naturskogsegenskaper *19 olika mått på träd och andra skogliga strukturer *886 cirkelytor

15 TESTOMRÅDEN 1) NORRA VÄRMLAND, HÖLJES 2) SÖDRA DALARNA GRANGÄRDE-LAXSJÖN TOTALT CA HEKTAR

16 Några prel. resultat Fördelning över beståndstyp och åldrar av: *Död ved *Antal fynd av signalarter *Antal fynd av lavar *Antal fynd av vedsvampar *Lunglav *Signalarter i aspbestånd *Blodlav *Garnlav

17 3,5 Cell Line Chart Grouping Variable(s): OBJEKT(3st) Split By: landskap Error Bars: 95% Confidence Interval Cell Mean for Snags 3 2,5 2 1,5 1 Hšljes Laxsjšn,5 BRUKAT NYCKELBIO RESERVAT

18 1 Cell Line Chart Grouping Variable(s): Age class Split By: Landscape Error Bars: 95% Confidence Interval Cell Mean for Cyano,8,6,4,2 0 Höljes Laxsjön -,2 CC YF MF FF AF OF

19 Vem tar ansvaret för att nödvändig utvärderande forskning och monitoring kommer till stånd?