Skyddsnätverk för boreal skog. i Västerbottens och Västernorrlands län

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Skyddsnätverk för boreal skog. i Västerbottens och Västernorrlands län"

Transkript

1 Skyddsnätverk för boreal skog i Västerbottens och Västernorrlands län

2 Ansvarig enhet: Naturvårdsenheten Text: Sören Uppsäll Analys och figurer: Carlos Paz von Friesen Tryck: Länsstyrelsen Västerbotten Upplaga: 100

3 Skyddsnätverk för boreal skog i Västerbottens och Västernorrlands län

4 Bakgrund Det är nu tio år sedan Länsstyrelserna tog fram regionala strategier för formellt skydd av skog. Inom det arbetet identifierades värdetrakter som sedan legat till grund för myndigheternas prioriteringar av skyddsarbetet. I Västerbotten har trakterna också varit vägledande för storskogsbrukets frivilliga avsättningar. Sedan värdetrakterna identifierades har kännedomen om skogar med höga naturvärden ökat betydligt. För att kunna utvärdera om tillräckliga skyddsnivåer uppnås är det också viktigt att värdetrakterna avgränsas på ett mer objektivt sätt. Sammantaget ser Länsstyrelserna därför ett behov av att precisera och se över värdetrakternas utformning. Internationella överenskommelser (t.ex. Nagoya 2010), landskapskonventionen samt ett flertal regeringsuppdrag om grön infrastruktur påtalar vikten av att skapa funktionella nätverk för att kunna bevara den biologiska mångfalden i landskapet. Från forskarhåll påpekar man samma sak och betonar vikten av samplanering mellan olika aktörer i den boreala skogen. Utifrån ovan nämnda förutsättningar ser både Länsstyrelsen i Västerbotten och i Västernorrland ett stort behov av att ta fram kunskap för att kunna skapa ett funktionellt skyddsnätverk för boreal skog. Arbetssättet med att identifiera värdetrakter innebär att landskapen med de tätaste koncentrationerna av värdekärnor pekas ut, men detta räcker inte. Om arter ska kunna sprida sig mellan värdetrakter och ska trakterna kunna fungera som spridningskällor till områden i övriga delar av skogslandskapet måste vi även känna till den rumsliga utbredningen av värdekärnorna utanför värdetrakterna. Här erbjuder nätverksanalyser ett kompletterande angreppssätt till värdetraktanalyser. Vi anser att dessa båda metoder tillsammans ger ett bra underlag för kommande skyddsplanering och uppbyggnad av en grön infrastruktur i det boreala skogslandskapet. Syfte och mål Syftet är att skapa en rumslig modell för ett skyddsnätverk för det boreala skogslandskapet i Västerbottens och Västernorrlands län. Modellen ska kunna användas och vidareutvecklas som ett styrinstrument för prioritering av områdesskydd samt övriga åtgärder för att på sikt kunna skapa ett funktionellt nätverk för bevarande av arter och biologisk mångfald i länens boreala skogar. Mål: Göra preciseringar av befintliga värdetrakter utifrån uppdaterade underlag Identifiera viktiga spridningsstråk mellan värdetrakter och värdekärnor som möjliggör uppbyggnad av ett funktionellt nätverk Identifiera landskap och områden i behov av ytterligare inventerings- och skyddsinsatser

5 Underlagsdata och utgångspunkter för analyserna Underlagsdata för analyserna har utgjorts av kända skogsområden med höga naturvärden; formellt skyddade områden, frivilliga avsättningar (SFV, Sveaskog, SCA, Holmen och Bergvik), nyckelbiotoper, naturvärden samt övriga av länsstyrelsen kända områden. Dessa områden benämns i fortsättningen värdekärnor. Analysområdet är Västernorrlands och Västerbottens län (inkl. det fjällnära området) samt en zon på två mil in i angränsande län. Boreal skog har antagits vara en naturtyp och ingen uppdelning på olika undertyper har gjorts. Samtliga analyser och data avser endast produktiv skogsmark. Begreppsförklaring Värdekärna: Område med höga naturvärden som har stor betydelse för fauna och flora. Konnektivitet: Beskriver den grad till vilken landskapet underlättar rörelser/spridning av arter och andra ekologiska flöden. Kluster: En samling värdekärnor som ligger geografiskt koncentrerade i landskapet, här värdekärnor som ligger inom högst 1 km avstånd från varandra och tillsammans utgör minst 100 ha. Noder: Habitatfläckar/områden i ett nätverk, här värdekärnor eller kluster. Länkar: En beståndsdel i ett nätverk, utan habitatyta, som erbjuder möjlighet till spridning mellan två habitatfläckar. En länk motsvarar vissa krav som kopplas till arters spridningsförmåga. Komponent: En grupp av noder sammankopplade med hjälp av länkar som tillsammans bildar ett nätverk där arterna kan förflytta sig. Stepping stones: Mindre habitatfläckar som kan spela en viktig ekologisk roll genom att underlätta arters rörelser/ spridning i landskapet. Dessa fläckar kan inte på egen hand upprätthålla en livskraftig population men de kan tillfälligt erbjuda lämpliga förhållanden för organismer under spridning mellan större habitatfläckar.

6 Värdetrakter Värdetrakter är landskap med en betydligt högre koncentration av värdekärnor och en bättre konnektivitet än omgivande landskap. Här har arter med stora krav på tillgängligt habitat av naturliga skogmiljöer möjlighet att fortleva och bygga upp livskraftiga populationer. Värdetrakterna utgör därför landskap där målen för skyddsinsatserna bör sättas så högt att tröskelvärden för kraftigt minskande populationer och artutdöende inte underskrids. Värdetrakt definieras här som ett landskap innehållande minst 4000 ha produktiv skogsmark och som utgörs av minst 10 % värdekärna. I en strävan att åstadkomma representativitet i fördelningen av värdetrakter har utgångspunkten varit att 12 % av varje naturgeografisk region ska utgöras av värdetrakt. För att ta fram värdetrakter gjordes först en koncentrationsanalys för alla värdekärnor. Utifrån de största koncentrationerna av värdekärnor avgränsades sedan värdetrakterna. Avgränsningen gjordes genom att alla värdekärnor >25 ha (inom koncentrationerna) gavs en buffert utifrån deras storlek, ju större värdekärna desto större buffert. Resultatet av analysen visas i tabell 1 respektive figur 1. Värdekärnor Värdetrakt (ID) Naturgeografisk region Skog Värdetrakt (ha) Total areal (ha) Andel totalt (% av skog) Formellt skydd (%) Frivillig avsättning (%) Oskyddad (%) Tabell 1. Naturgeografisk region, total areal skog inom värdetrakt, total areal värdekärna samt andel värdekärna totalt och fördelat på skyddsstatus (formellt skydd, frivillig avsättning och oskyddad värdekärna) för ett urval av värdetrakterna. Värdekärnornas skyddsstatus inom de olika värdetrakterna ger ett bra underlag för prioritering av kommande skyddsinsatser.

7 Figur 1. Förslag på precisering av värdetrakter i Västerbottens och Västernorrlands län. Numrerade värdetrakter redovisas i tabell 1. De naturgeografiska regionernas beteckningar anges i anslutning till länsgränserna. Kartan i figur 1 visar tydligt att värdetrakterna inte fördelar sig jämt över länen och att stora delar av länen saknar större koncentrationer av kända värdekärnor. För att åstadkomma 12 % värdetrakt inom alla naturgeografiska regioner har koncentrationer som uppfyllt definitionen för värdetrakt uteslutits i region 33. Motsatt har koncentrationer som inte uppfyllt definitionen (arealkravet) tagits med i länens östra delar, se tabell 1.

8 Nätverk För att kunna planera skyddsinsatser i det boreala skogslandskapet på ett ekologiskt hållbart sätt måste man förstå de rumsliga mönstren. Man måste då undersöka hur värdekärnornas inbördes läge påverkar konnektiviteten i landskapet. Att skapa nätverk av skogsområden med höga naturvärden är då en effektiv strategi för att motverka fragmentering och uppnå ett långsiktigt bevarande av den biologiska mångfalden. Vid analyserna har täta aggregeringar (kluster) av värdekärnor och större enskilda värdekärnor (>100 ha) fått utgöra stommen. Lite mindre värdekärnor ( ha) har också ingått som stepping stones i denna modell. För att binda samman dessa områden (noder) har vi använt ett tänkt spridningsavstånd (länkar) på tre km. De sammanhängande nätverk (komponenter) som på detta sätt bildas visar var i länen det finns förutsättningar att genom ytterligare skyddsinsatser skapa bättre överlevnadsförutsättningar för arter med en intermediär spridningsförmåga, figur 2. Mindre glapp mellan identifierade komponenter visar på landskapsavsnitt dit ytterligare inventeringsinsattser bör lokaliseras. Om man där hittar okända värdekärnor kan större och mer funktionella nätverk skapas. Formellt skydd (%) Frivillig avsättning (%) Oskyddad värdekärna (%) Komponent över 400 ha Komponent under 400 ha Små (<30 ha) värdekärnor Totalt Tabell 2. Andel värdekärna med olika skyddsstatus (formellt skydd, frivillig avsättning och oskyddad värdekärna) fördelat på komponenter med olika storlek samt på små värdekärnor. Tittar man på komponenternas innehåll av värdekärnor med olika skyddsstatus, tabell 2, ger detta en fingervisning om var skyddsinsatser måste till för att motverka en ytterligare fragmentering av nätverken. De frivilliga avsättningarna utgör en hög andel i kategorin små värdekärnor. Kan dessa frivilliga avsättningar omlokaliseras till större oskyddade värdekärnor inom komponenter skulle man uppnå större naturvårdsnytta.

9 Figur 2. Kartan visar de komponenter som bildas då länkarnas (röda linjer) längd är maximalt tre km. Mörkgröna områden är noder som ingår i komponenter som innehåller mer än 400 ha värdekärna. I den inzoomade kartan syns även komponenter som innehåller mindre än 400 ha värdekärna, noderna i dessa visas i ljusgrönt. Små värdekärnor (<30 ha) visas i grått.

10 Resultat och reflektioner Syftet har varit att ta fram en rumslig modell till stöd för arbetet med att skapa funktionella skyddsnätverk i det boreala skogslandskapet. Vi ser att analyserna har gett användbara resultat. De har bidragit till en tydligare bild av den rumsliga fördelningen av kända värdekärnor och vi kan se: Vilka delar av länen som är mest fragmenterade med få och isolerade värdekärnor. Var det finns landskap med höga koncentrationer av värdekärnor och var det finns potential för mer funktionella nätverk. Var det är prioriterat att skydda oskyddade värdekärnor. Var vi bör satsa på ytterligare inventeringar. Allt detta sammantaget är ett bra stöd vid prioriteringar i det pågående skyddsarbetet. Analysresultatet kan även användas i det nyligen påbörjade arbetet med att försöka skapa en grön infrastruktur. Värdetrakts- och nätverksanalyser är två olika sätt att se på skogslandskapets rumsliga struktur. Värdetrakterna visar var vi har landskapen med högst koncentration av värdekärnor medan nätverksanalysen visar hur värdekärnorna kopplar till varandra inom och mellan värdetrakterna. På så sätt kompletterar de båda analyserna varandra. Med hjälp av analysresultaten har vi skapat en bild av det boreala skogslandskapet, se figur 3. Vi anser att denna bild är ett bra hjälpmedel för att lokalisera och prioritera kommande skyddsinsatser på ett optimalt sätt. Vi kommer att gå vidare genom att utvärdera och utveckla det genomförda arbetet. Motsvarande analyser borde göras i resten av landet för att skapa en helhetsbild över det boreala skogslandskapet i Sverige. Det finns naturligtvis även möjligheter att göra fördjupade analyser beroende på vilka underlag man har tillgång till och vilken skala man väljer att arbeta i. Ett likartat arbetssätt kan med fördel också användas vid analyser av värdekärnor inom andra miljöer än skogar. I dag avverkas oskyddade kontinuitetsskogar och naturligt föryngrade skogar fortlöpande och övervägande delar av återstoden av dessa skogar är planerade för avverkning de närmaste åren. Det innebär att fragmenteringen av det boreala skogslandskapet kommer att tillta med ökad isolering som följd. En konsekvens av detta är att förutsättningarna för att bygga upp en grön infrastruktur försämras än mer. Det är därför bråttom att skydda de områden som möjliggör att funktionella nätverk skapas och att en grön infrastruktur kan byggas upp i det boreala skogslandskapet.

11 Figur 3. Kartan visar inzoomad del av länen med förslag till precisering av värdetrakter (gröna transparenta områden) tillsammans med komponenter. Noder visas i mörkgrönt och länkar (<3 km) som röda linjer.

12 Länsstyrelsen Västerbotten Storgatan 71 B, Umeå

GI (grön infrastruktur) Länsstyrelen i Västerbottens arbete med boreal skog

GI (grön infrastruktur) Länsstyrelen i Västerbottens arbete med boreal skog GI (grön infrastruktur) Länsstyrelen i Västerbottens arbete med boreal skog Definition av grön infrastruktur Ett ekologiskt funktionellt nätverk......av livsmiljöer och strukturer, naturområden......samt

Läs mer

Från skyddade skogsområden till nätverk av skyddade områden

Från skyddade skogsområden till nätverk av skyddade områden Från skyddade skogsområden till nätverk av skyddade områden Västerbottens exempel Peter Jonsson 2014-09-09 Mål Via objektiva metoder: -Hitta koncentrationer av värdekärnor -Göra preciseringar av befintliga

Läs mer

Strategi för formellt skydd av skog i Gotlands län

Strategi för formellt skydd av skog i Gotlands län www.i.lst.se Strategi för formellt skydd av skog i Gotlands län Bilaga 1: Sammanfattning av den nationella strategin Sammanfattning Nationell strategi för formellt skydd av skog Detta dokument redovisar

Läs mer

Så skyddas värdefull skog den nationella strategin för formellt skydd av skog

Så skyddas värdefull skog den nationella strategin för formellt skydd av skog Så skyddas värdefull skog den nationella strategin för formellt skydd av skog Beställningar Ordertel: 08-505 933 40 Orderfax: 08-505 933 99 E-post: natur@cm.se Postadress: CM-Gruppen, Box 110 93, 161 11

Läs mer

LRF Skogsägarnas synpunkter på myndigheterna prioriteringar vid skydd av skog, projekt Värdefulla skogar

LRF Skogsägarnas synpunkter på myndigheterna prioriteringar vid skydd av skog, projekt Värdefulla skogar LRF SKOGSÄGARNA YTTRANDE Skogsstyrelsen Naturvårdsverket LRF Skogsägarnas synpunkter på myndigheterna prioriteringar vid skydd av skog, projekt Värdefulla skogar LRF Skogsägarna vill ge följande synpunkter

Läs mer

Regeringsuppdrag om Värdefulla skogar

Regeringsuppdrag om Värdefulla skogar Regeringsuppdrag om Värdefulla skogar Hearing Stockholm, 2016-10-05 Program 10:15 Inledning Uppdraget Utvärderingen Nuläge värdefulla skogar Vägvalen i korthet 11:40 Lunch 12:30 Diskussioner om några vägval

Läs mer

Naturvärden i nordvästra Sverige

Naturvärden i nordvästra Sverige Naturvärden i nordvästra Sverige Området nordvästra Sverige Fjällnära skog Detaljbild över området Analys Jämförelse av uppgifter mellan nordvästra Sverige och övriga landet Gammal skog 120% Beståndsålder

Läs mer

Vad är skogsstrategin? Dialog

Vad är skogsstrategin? Dialog Vad är skogsstrategin? Länsstyrelsen och Skogsstyrelsen har tillsammans tagit fram en strategi för bevarande av biologiskt värdefulla skogar i Västmanlands län. Skogsstrategin ska ge Länsstyrelsen och

Läs mer

Regeringsuppdrag om formellt skydd av skog

Regeringsuppdrag om formellt skydd av skog Välkommen till Regeringsuppdrag om formellt skydd av skog Münchenbryggeriet, Stockholm 29 november Jonas Nordanstig, Naturvårdsverket Bo Hultgren, Skogsstyrelsen Innehåll Om regeringsuppdraget En reviderad

Läs mer

VÄLKOMMEN STRATEGI FÖR SKYDD AV VÄRDEFULLA SKOGAR

VÄLKOMMEN STRATEGI FÖR SKYDD AV VÄRDEFULLA SKOGAR VÄLKOMMEN STRATEGI FÖR SKYDD AV VÄRDEFULLA SKOGAR 2017-03-20 Programmet för dagen Inledning Regeringsuppdraget och genomförande Grunderna i strategin Förändringar Bensträckare Arealfördelning och mål Frågor

Läs mer

Seminarium i riksdagen, 13 jan 2016 Jan Terstad, skogs- och naturvårdschef

Seminarium i riksdagen, 13 jan 2016 Jan Terstad, skogs- och naturvårdschef Seminarium i riksdagen, 13 jan 2016 Jan Terstad, skogs- och naturvårdschef Hållbart skogsbruk en nyckelfråga Miljödimensionen = riksdagens miljökvalitetsmål, inklusive regeringens preciseringar av dessa

Läs mer

Remiss om Bevarande av biologisk mångfald instrument och omfattning

Remiss om Bevarande av biologisk mångfald instrument och omfattning Regeringskansliet Miljödepartementet M2013/408Nm REMISSYTTRANDE 2013-05 06 Remiss avseende redovisningar av regeringsuppdragen om bevarande av biologisk mångfald, NV-05326-12 (Naturvårdsverket), Dnr 2012/2980

Läs mer

Viktiga begrepp i arbetet med grön infrastruktur

Viktiga begrepp i arbetet med grön infrastruktur 1(9) SW E D I SH E N V IR O N M EN T A L P R OT E C T IO N AG E NC Y Viktiga begrepp i arbetet med grön infrastruktur Vägledning 2017-02-16 Viktiga begrepp i arbetet med grön infrastruktur B E SÖ K: ST

Läs mer

Remiss fördjupad utvärdering av Levande skogar 2015 (Dnr. 2013/3340)

Remiss fördjupad utvärdering av Levande skogar 2015 (Dnr. 2013/3340) 2015-02-20 1(6) Skogsstyrelsen 551 83 JÖNKÖPING Remiss fördjupad utvärdering av Levande skogar 2015 (Dnr. 2013/3340) Bergvik Skog AB har beretts tillfälle att avge ett yttrande på rubricerad remiss och

Läs mer

Formellt skydd av skog införande av en kompletterande arbetsmetod

Formellt skydd av skog införande av en kompletterande arbetsmetod 1 (9) ANVISNINGAR 2015-03-26 Ärendenr: NV-06416-14 SKS 2014/2313 Formellt skydd av skog införande av en kompletterande arbetsmetod 1. Bakgrund 1.1. Övergripande mål 1.1.1. Konventionen om biologisk mångfald

Läs mer

Formellt skydd av skog införande av en kompletterande arbetsmetod

Formellt skydd av skog införande av en kompletterande arbetsmetod 1 (9) PM Förslag 2014-12-12 Ärendenr: NV-06416-14 SKS 2014/2313 Formellt skydd av skog införande av en kompletterande arbetsmetod 1. Bakgrund 1.1. Övergripande mål 1.1.1. Konventionen om biologisk mångfald

Läs mer

Ett rikt växt- och djurliv i Skåne

Ett rikt växt- och djurliv i Skåne Ett rikt växt- och djurliv i Skåne Länsstyrelsens arbete med miljökvalitetsmålet Gabrielle Rosquist Vad innebär miljömålet Ett rikt växt- och djurliv? Beskrivning av miljömålet Den biologiska mångfalden

Läs mer

Planerad 130 kv luftledning mellan Rödsta och Nässe i Sollefteå kommun

Planerad 130 kv luftledning mellan Rödsta och Nässe i Sollefteå kommun E.ON Elnät Sverige AB Nobelvägen 66 205 09 Malmö eon.se T Bilaga M1 Jämförelse med miljömål Planerad 130 kv luftledning mellan Rödsta och Nässe i Sollefteå kommun 2016-02-01 Bg: 5967-4770 Pg: 428797-2

Läs mer

Strategi för formellt skydd av värdefulla skogar i Gävleborgs län

Strategi för formellt skydd av värdefulla skogar i Gävleborgs län Sammanfattning av Länsstyrelsens och Skogsstyrelsens gemensamma skogsskyddsstrategi Strategi för formellt skydd av värdefulla skogar i Gävleborgs län 2 Strategi för formellt skydd av skog i Gävleborgs

Läs mer

Så skyddas värdefull skog. Sammanfattning av Strategi för formellt skydd av skog i Hallands län

Så skyddas värdefull skog. Sammanfattning av Strategi för formellt skydd av skog i Hallands län Så skyddas värdefull skog Sammanfattning av Strategi för formellt skydd av skog i Hallands län Levande skogar Sveriges Riksdag har antagit 16 miljökvalitetsmål för hur miljön bör vara. Målet för skogen

Läs mer

GRÖN INFRASTRUKTUR - ett sammanhängande nätverk av livsmiljöer, naturområden och ekologiska strukturer (?)

GRÖN INFRASTRUKTUR - ett sammanhängande nätverk av livsmiljöer, naturområden och ekologiska strukturer (?) GRÖN INFRASTRUKTUR - ett sammanhängande nätverk av livsmiljöer, naturområden och ekologiska strukturer (?) Ingrid Boklund Ramböll VEM ÄR JAG? Civilingenjör i miljö- och vattenteknik Uppsala Universitet

Läs mer

Regionala handlingsplaner för grön infrastruktur Ett regeringsuppdrag, RB 2015

Regionala handlingsplaner för grön infrastruktur Ett regeringsuppdrag, RB 2015 Regionala handlingsplaner för grön infrastruktur Ett regeringsuppdrag, RB 2015 Johan Niss, Naturskyddsenheten, Länsstyrelsen Grön infrastruktur/gi (Naturvårdsverkets definition) Ett ekologiskt funktionellt

Läs mer

Levande skogar. omgivande förkastningssluttningar och Tylöskogen-Tiveden i söder.

Levande skogar. omgivande förkastningssluttningar och Tylöskogen-Tiveden i söder. Miljömålet Levande skogar Skogens och skogsmar kens värde för biologisk produktion ska skyddas samtidigt som den biolo giska mångfalden bevaras samt kulturmiljövärden och sociala värden vär nas. Sist i

Läs mer

Bevarandeplan för Natura 2000-området Norra Petikträsk

Bevarandeplan för Natura 2000-området Norra Petikträsk 1(5) Bevarandeplan för Natura 2000-området Norra Petikträsk Åkerbär. Foto: Länsstyrelsen Västerbotten Fastställd av Länsstyrelsen: 2016-12-12 Namn och områdeskod: Norra Petikträsk, SE0810422 Kommun: Norsjö

Läs mer

Tidigt grepp om helheten! KSLA 4 maj 2017 Bengt Schibbye, Schibbye landskap

Tidigt grepp om helheten! KSLA 4 maj 2017 Bengt Schibbye, Schibbye landskap Tidigt grepp om helheten! KSLA 4 maj 2017 Bengt Schibbye, Schibbye landskap Landskapet är självklart Människan lever i landskapet landskapet lever i människan Människan skapar sin historia/landskap landskapet/historien

Läs mer

Landskapsanalys av skogliga värdekärnor i boreal region. Preliminär slutrapport

Landskapsanalys av skogliga värdekärnor i boreal region. Preliminär slutrapport 2017-01-19 Landskapsanalys av skogliga värdekärnor i boreal region Underlag för formellt skydd av skog och för strategisk planering inom grön infrastruktur På uppdrag av Naturvårdsverket Preliminär slutrapport

Läs mer

Remiss Fördjupad utvärdering av Levande Skogar

Remiss Fördjupad utvärdering av Levande Skogar LRF SKOGSÄGARNA REMISSYTTRANDE Dnr 2015/7077 Er ref 2013/3340 Skogsstyrelsen Remiss Fördjupad utvärdering av Levande Skogar LRF och Skogsägarföreningarna Södra, Mellanskog, Norrskog och Norra Skogsägarna,

Läs mer

Nätverk och habitatnätverk Exempel från Stockholm

Nätverk och habitatnätverk Exempel från Stockholm Nätverk och habitatnätverk Exempel från Stockholm Andreas Zetterberg e-mail: aze@kth.se eller mail@andreaszetterberg.com Mobil: +46 70 529 7080 Gröna samband Slutseminarium Regionplanekontoret, 25 januari

Läs mer

Proposition 2013/14:141 Miljödepartementet

Proposition 2013/14:141 Miljödepartementet En svensk strategi för biologisk mångfald och ekosystemtjänster Proposition 2013/14:141 2010 CBD Nagoya 2011 EU-strategi 2011-2013 Uppdrag och utredningar 2014 Regeringsbeslut i mars Riksdagen i juni Strategi

Läs mer

En samlande kraft Landskapsstrategi för Jönköpings län. Väddsandbi Foto Niklas Johansson

En samlande kraft Landskapsstrategi för Jönköpings län. Väddsandbi Foto Niklas Johansson En samlande kraft Landskapsstrategi för Jönköpings län Väddsandbi Foto Niklas Johansson Arbetssätt Arbetet ska ske i samverkan med andra regionala aktörer. Mål att ta fram en strategi för hur biologisk

Läs mer

Naturvårdsprogram för Färgelanda kommun

Naturvårdsprogram för Färgelanda kommun Naturvårdsprogram för Färgelanda kommun Bilaga 1. Nationella miljömål Antaget av Kommunfullmäktige 2014-05-14, 85 En höstpromenad vid Ellenösjön kan vara ett trevligt mål! Foto: Maritha Johansson Dalslandskommunernas

Läs mer

hur undviker vi konflikter och konkurrens? k Johnny de Jong Centrum för biologisk mångfald

hur undviker vi konflikter och konkurrens? k Johnny de Jong Centrum för biologisk mångfald Biologisk mångfald och torv hur undviker vi konflikter och konkurrens? k Johnny de Jong Centrum för biologisk mångfald Hur kan man kombinera torvtäkt med att bevara och förstärka biologisk mångfald i landskapet?

Läs mer

Uppdrag att koordinera genomförandet av grön infrastruktur i Sverige (M2015/684/Nm)

Uppdrag att koordinera genomförandet av grön infrastruktur i Sverige (M2015/684/Nm) 1(5) SW E D I SH E N V IR O N M EN T A L P R OT E C T IO N AG E NC Y SKRIVELSE 2015-09-20 Ärendenr: NV-01521-15 Uppdrag att koordinera genomförandet av grön infrastruktur i Sverige (M2015/684/Nm) Delredovisning

Läs mer

Svaga samband i Stockholmsregionens gröna kilar Seminarium om landskapsanalyser och landskapsplanering 14 maj 2013

Svaga samband i Stockholmsregionens gröna kilar Seminarium om landskapsanalyser och landskapsplanering 14 maj 2013 Svaga samband i Stockholmsregionens gröna kilar Seminarium om landskapsanalyser och landskapsplanering 14 maj 2013 innehåll Varför svaga samband? Konkreta åtgärder/exempel för att stärka upp de svaga sambanden?

Läs mer

Uppdrag att genomföra en fördjupad analys av formellt skyddade marina områden och att ta fram en handlingsplan för marint områdeskydd

Uppdrag att genomföra en fördjupad analys av formellt skyddade marina områden och att ta fram en handlingsplan för marint områdeskydd Regeringsbeslut I:4 2015-02-12 M2015/771/Nm Miljö- och energidepartementet Havs- och vattenmyndigheten Box 11 930 404 39 GÖTEBORG Uppdrag att genomföra en fördjupad analys av formellt skyddade marina områden

Läs mer

- Utgångspunkten för skogsproduktion måste vara att denna bedrivs inom ekosystemets ramar.

- Utgångspunkten för skogsproduktion måste vara att denna bedrivs inom ekosystemets ramar. Vårt Dnr: Till Skogsstyrelsen Jönköping Stockholm 2015-04-13 Kunskapsplattform för skogsproduktion Naturskyddsföreningens remissvar Sammanfattning av Naturskyddsföreningens synpunkter Föreningen anser

Läs mer

Landskapsstrategi för Jönköping län ett samverkansprojekt. Vy över Östra Vätterbranterna Foto Anna Lindhagen

Landskapsstrategi för Jönköping län ett samverkansprojekt. Vy över Östra Vätterbranterna Foto Anna Lindhagen Landskapsstrategi för Jönköping län ett samverkansprojekt Vy över Östra Vätterbranterna Foto Anna Lindhagen Syfte tar sin utgångspunkt i naturvärden Syftet har varit att ta fram en strategi för hur biologisk

Läs mer

Art enligt Natura 2000 Arten hålträdsklokrypare påträffades vid en inventering 1996.

Art enligt Natura 2000 Arten hålträdsklokrypare påträffades vid en inventering 1996. 1(8) Bevarandeplan för Natura 2000-område SE 0430156 psci beslutat av Regeringen 2002-01. SCI fastställt av EU-kommissionen 2004-12. Bevarandeplan kungjord av Länsstyrelsen i Skåne län 2005-12-16. Kommun:

Läs mer

Bilaga 1 Biotopkartering och naturvärdesbedömning

Bilaga 1 Biotopkartering och naturvärdesbedömning Bilaga 1 Biotopkartering och naturvärdesbedömning Biotopkartering Syfte Biotopkartering är en väl beprövad metod för inventering och värdering av skyddsvärda naturmiljöer. Syftet är att med en rimlig arbetsinsats

Läs mer

Natura 2000 och art- och habitatdirektivet aktuella frågor

Natura 2000 och art- och habitatdirektivet aktuella frågor Natura 2000 och art- och habitatdirektivet aktuella frågor Anna Lindhagen, Naturvårdsverket Sälen 10 september 2013-09-25 Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 1 U p p l ä g g Bakgrund,

Läs mer

Analys av potentiella barriäreffekter i skogliga värdetrakter i samband med den planerade vindkraftsanläggningen Fjällberg

Analys av potentiella barriäreffekter i skogliga värdetrakter i samband med den planerade vindkraftsanläggningen Fjällberg 2014-10-21 Analys av potentiella barriäreffekter i skogliga värdetrakter i samband med den planerade vindkraftsanläggningen Fjällberg Johnny de Jong & Sofia Nygårds, Ecocom AB Uppdrag Nordisk Vindkraft

Läs mer

Ekologiska samband - utveckling av verktyg och metoder för ekologisk prioritering av grönområden i urbaniserade regioner

Ekologiska samband - utveckling av verktyg och metoder för ekologisk prioritering av grönområden i urbaniserade regioner Introduktion Ekologiska samband - utveckling av verktyg och metoder för ekologisk prioritering av grönområden i urbaniserade regioner Slutseminarium 25 januari 2011 Vilka är vi? Stockholm Resilience Centre

Läs mer

Allmänna utgångspunkter för bedömningsgrunderna

Allmänna utgångspunkter för bedömningsgrunderna Allmänna utgångspunkter för bedömningsgrunderna Bedömningsgrunderna gör miljöbedömningen av systemanalyser och långsiktiga planer mer förebyggande och strategisk Trafikverket har arbetat med att utveckla

Läs mer

Åtgärdsprogram (ÅGP) för hotade arter i Sverige 2009

Åtgärdsprogram (ÅGP) för hotade arter i Sverige 2009 Åtgärdsprogram (ÅGP) för hotade arter i Sverige 2009 Delmål i sju (7) miljökvalitetsmål (MKM) beslutade av riksdagen:. Levande sjöar och vattendrag (beslutat nov. 2001) Hav i balans samt levande kust och

Läs mer

Bildande av naturreservatet Bjurforsbäcken

Bildande av naturreservatet Bjurforsbäcken FÖRSLAG TILL BESLUT 1 (6) Datum Vår beteckning 2009-06-02 2009-001066 Handläggare: Peter Klintberg Tel: 0226-645047 E-post: peter.klintberg@avesta.se Er beteckning Bildande av naturreservatet Bjurforsbäcken

Läs mer

Den svenska naturvårdsmodellen - fungerar den?

Den svenska naturvårdsmodellen - fungerar den? Den svenska naturvårdsmodellen - fungerar den? Börje Pettersson NATURVÅRDSSTRATEGIER I SKOGEN 1) RESERVATSSTRATEGIN Ex. 20 % reservat och 80 % plantage 2) ÖVERHÅLLNINGSSTRATEGIN Ex. 20 % håller dubbla

Läs mer

Bilaga 1. Riktlinjer för kommunens hänsyn till naturvärden vid planering och tillstånd

Bilaga 1. Riktlinjer för kommunens hänsyn till naturvärden vid planering och tillstånd Bilaga. Riktlinjer för kommunens hänsyn till naturvärden vid planering och tillstånd Kommunen ska i all planering och i beslut som gäller exploatering av mark och vatten (översiktsplanering, bygglov, strandskyddsprövning

Läs mer

Naturvärdesinventering (NVI)

Naturvärdesinventering (NVI) Naturvärdesinventering (NVI) Skogen vid Hermelinstigen och Stora Mossens Backe i Bromma Bakgrund 2 Metod 2 Naturvärdesklasser! 3 Detaljeringsgrad och avgränsning av inventeringsområde! 4 Naturvärdesbedömning

Läs mer

Skånska åtgärder för miljömålen Utförligare beskrivningar av åtgärderna. Foto: Mayra Caldiz Skydd av natur- och kulturvärden

Skånska åtgärder för miljömålen Utförligare beskrivningar av åtgärderna. Foto: Mayra Caldiz Skydd av natur- och kulturvärden Skånska åtgärder för miljömålen Utförligare beskrivningar av åtgärderna Foto: Mayra Caldiz Skydd av natur- och kulturvärden 1. Fortsatt skydd av värdefulla miljöer Miljökvalitetsmål och preciseringar (huvudsakligt

Läs mer

Naturvårdseffekter av granbarkborrebekämpningen

Naturvårdseffekter av granbarkborrebekämpningen Sundsvall 2012-03-13 Naturvårdseffekter av granbarkborrebekämpningen Bengt Gunnar Jonsson Mittuniversitetet, Sundsvall Skurken Mittuniversitetet i projektet Utveckling av feromon för dubbelögad bastborre

Läs mer

Sammanställning av SFV:s skogsbruk 2012

Sammanställning av SFV:s skogsbruk 2012 Sammanställning av SFV:s skogsbruk 2012 Sammanställning av SFV:s skogsbruk 2012... 1 Bakgrund... 3 SFV:s skogsbruk... 3 Skogsskötsel... 4 Avverkningsnivå... 4 Skogsmarkens läge... 4 Ägoslagsfördelning...

Läs mer

6NRJDUPHGK JD QDWXUYlUGHQ L6WRFNKROPVOlQ. Björn Möllersten

6NRJDUPHGK JD QDWXUYlUGHQ L6WRFNKROPVOlQ. Björn Möllersten 6NRJDUPHGK JD QDWXUYlUGHQ L6WRFNKROPVOlQ Björn Möllersten Text och layout: Björn Möllersten Författaren och Naturskyddsföreningen i Stockholms län Tryckt hos Nykopia, Stockholm 1997 ISBN 91-972449-6-1

Läs mer

SKÖTSELPLAN Dnr

SKÖTSELPLAN Dnr 1(8) Åsa Forsberg 010-2248752 asa.forsberg@lansstyrelsen.se Skötselplan för naturreservatet Alntorps storskog i Nora kommun Hällmarksskog vid Alntorps storskog. Foto: Kjell Store. Skötselplanen upprättad

Läs mer

Skogligt sektorsmöte Grön infrastruktur i skogen, 14 december 2016, Naturum, Siljansnäs

Skogligt sektorsmöte Grön infrastruktur i skogen, 14 december 2016, Naturum, Siljansnäs Skogligt sektorsmöte Grön infrastruktur i skogen, 14 december 2016, Naturum, Siljansnäs 9:00-9:30 Fika 09:30-9:45 Inledning med syfte för dagen och program samt presentationsrunda, Björn Forsberg, Länsstyrelsen

Läs mer

Varför skydda skog?

Varför skydda skog? Formellt skyddad skog i Norrbottens län Att skydda en del av våra skogar i form av bland annat naturreservat är en viktig del i det svenska naturvårdsarbetet. Skyddet av skog skapar ofta debatt. Då kan

Läs mer

Information från Miljödepartementet

Information från Miljödepartementet Information från Magnus Bergström 11 september 2014 Naturmiljöenheten Naturvård, biologisk mångfald, havsmiljöfrågor, vattenförvaltning, EU-rättsakter, ca 20 internationella naturvårds- och havskonventioner,

Läs mer

Formellt skyddad skog i Norrbottens län

Formellt skyddad skog i Norrbottens län 2012-05-02 Formellt skyddad skog i Norrbottens län Att skydda en del av våra skogar långsiktigt i form av bland annat naturreservat är en viktig del i det svenska naturvårdsarbetet. Skyddet av skog skapar

Läs mer

Innehåll. Biologisk mångfald. Biologisk mångfald. Biologisk mångfald och Nationellt ansvar för unika naturmiljöer i Östersunds kommun

Innehåll. Biologisk mångfald. Biologisk mångfald. Biologisk mångfald och Nationellt ansvar för unika naturmiljöer i Östersunds kommun och Nationellt ansvar för unika naturmiljöer i Östersunds kommun Plan för Naturvård och Park Albin Månsson, Samhällsbyggnad 2012-02-06 Block 1 Mångfald inom arter, mellan arter och mellan ekosystem Argument

Läs mer

Formellt skyddad skog i Norrbottens län

Formellt skyddad skog i Norrbottens län Formellt skyddad skog i Norrbottens län Att skydda en del av våra skogar i form av bland annat naturreservat är en viktig del i det svenska naturvårdsarbetet. Skyddet av skog skapar ofta debatt. Då kan

Läs mer

Syftet med naturreservatet

Syftet med naturreservatet 1(8) Åsa Forsberg 010-2248752 asa.forsberg@lansstyrelsen.se Skötselplan för Arvaby naturreservat i Örebro kommun Kalkbarrskog. Foto: Tomas Gustavsson Skötselplanen upprättad 2016 av Åsa Forsberg. Fastställd

Läs mer

Bevarandeplan för Natura 2000-området Rabnabäcken

Bevarandeplan för Natura 2000-området Rabnabäcken 1(5) Bevarandeplan för Natura 2000-området Rabnabäcken Fjällviol. Foto: Andreas Garpebring Fastställd av Länsstyrelsen: 2016-12-12 Namn och områdeskod: Rabnabäcken, SE0810426 Kommun: Sorsele Skyddsstatus:

Läs mer

MILJÖASPEKT LANDSKAP form och rumslighet

MILJÖASPEKT LANDSKAP form och rumslighet MILJÖASPEKT LANDSKAP form och rumslighet Förslag till miljöbedömningsgrunder för miljöbedömning av planer och program inom transportområdet. Definition Landskap, delen form och rumslighet Den Europeiska

Läs mer

TILL DIG SOM KOMMUNAL PLANERARE. Att lyfta landskapsvärden tillsammans med bygden

TILL DIG SOM KOMMUNAL PLANERARE. Att lyfta landskapsvärden tillsammans med bygden TILL DIG SOM KOMMUNAL PLANERARE Att lyfta landskapsvärden tillsammans med bygden 2 Foto omslag: Smålandsbilder Foto: Catharina Hellström Engström LANDSKAPSPERSPEKTIV en väg till samverkan Vi har alla ett

Läs mer

Tiden rinner, skogen försvinner. En studie över vad som har hänt med de biologiskt värdefulla skogarna inom Umeå kommun sedan de kartlades 1992

Tiden rinner, skogen försvinner. En studie över vad som har hänt med de biologiskt värdefulla skogarna inom Umeå kommun sedan de kartlades 1992 Tiden rinner, skogen försvinner En studie över vad som har hänt med de biologiskt värdefulla skogarna inom Umeå kommun sedan de kartlades 1992 Omslagsfoton Hössjöberget avverkat av Holmen 2002 Bjännberget

Läs mer

Svensk standard för naturvärdesinventering NVI

Svensk standard för naturvärdesinventering NVI Svensk standard för sinventering NVI Lättare att upphandla Lättare att granska Lättare att jämföra Lättare att sammanställa Bättre naturvård Vilka är med och tar fram standarden? Trafikverket har initierat

Läs mer

Framtiden för skogens arter

Framtiden för skogens arter Framtiden för skogens arter Tord Snäll, ArtDatabanken Foto: Ola Borin Vad jag ska prata om - Scenarioanalys, ett metodramverk som kan förbättra nyttjandet av skogens ekosystemtjänster och framtiden för

Läs mer

Läge Påverkan Konsekvenser Fortsatt arbete och möjliga åtgärder

Läge Påverkan Konsekvenser Fortsatt arbete och möjliga åtgärder Tabell 6.4.3 Specifik påverkan och konsekvens för naturmiljön längs med UA1v - profil 10 promille Djurhagen I Skogsparti öster om Djurhagen Börringesjön och Klosterviken Smockan - Fadderstorp - Fiskarehuset

Läs mer

Min skog. Fastighet: RANKHYTTAN 7:1 Kommun: FALUN

Min skog. Fastighet: RANKHYTTAN 7:1 Kommun: FALUN Min skog Fastighet: RANKHYTTAN 7:1 Kommun: FALUN 1/25 2/25 3/25 Om det gröna kuvertet Ett grönt kuvert är en sammanställning av information ur myndigheternas register om en eller flera fastigheter. Om

Läs mer

Skogliga värdekärnor i Sverige sammanfattande beskrivning av dataurval och nuläge

Skogliga värdekärnor i Sverige sammanfattande beskrivning av dataurval och nuläge Skogliga värdekärnor i Sverige sammanfattande beskrivning av dataurval och nuläge 2015-2016 Bilaga 2a till Naturvårdsverkets och Skogsstyrelsens redovisning av regeringsuppdrag om Värdefulla skogar 2017-01-30

Läs mer

Remiss Fördjupad utvärdering av Levande skogar 2015 SAMMANFATTNING

Remiss Fördjupad utvärdering av Levande skogar 2015 SAMMANFATTNING 2015-02-17 Er ref: Camilla Andersson Diarienr: 2013/3340 Linda Eriksson linda.eriksson@skogsindustrierna.org +46 70 670 7209 Remiss Fördjupad utvärdering av Levande skogar 2015 SAMMANFATTNING Skogsindustrierna

Läs mer

Naturvårdsverkets författningssamling

Naturvårdsverkets författningssamling Naturvårdsverkets författningssamling ISSN 1403-8234 Naturvårdsverkets allmänna råd om miljöbedömningar av planer och program [till 6 kap. miljöbalken samt förordningen (1998:905) om miljökonsekvensbeskrivningar]

Läs mer

Lokala miljömål för Tranemo kommun

Lokala miljömål för Tranemo kommun Lokala miljömål för Tranemo kommun Sveriges riksdag har fastställt 16 nationella miljökvalitetsmål för en hållbar utveckling, varav 14 är tillämpliga för Tranemo kommun. Målet är att Sverige år 2020 ska

Läs mer

Remissvar på Ett arbetssätt för biologisk mångfald och andra värden i ett landskapsperspektiv Dnr 301-989-08

Remissvar på Ett arbetssätt för biologisk mångfald och andra värden i ett landskapsperspektiv Dnr 301-989-08 Stockholm 23 februari 2009 Naturvårdsverket Landskapsenheten 106 48 Stockholm Remissvar på Ett arbetssätt för biologisk mångfald och andra värden i ett landskapsperspektiv Dnr 301-989-08 Kungliga Skogs-

Läs mer

Fördjupade riktlinjer om regionala handlingsplaner för grön infrastruktur i prövning och planering

Fördjupade riktlinjer om regionala handlingsplaner för grön infrastruktur i prövning och planering Fördjupade riktlinjer om regionala handlingsplaner för grön infrastruktur i prövning och planering Workshop Stockholm 19 Maj 2017 1 Fördjupade riktlinjer om planernas användningsområden Fördjupade riktlinjer

Läs mer

Grönt kuvert. Skapad: 2016-05-03 Kommun: UPPSALA Fastighet: FROSSARBO 1:1, FROSSARBO 1:2

Grönt kuvert. Skapad: 2016-05-03 Kommun: UPPSALA Fastighet: FROSSARBO 1:1, FROSSARBO 1:2 Grönt kuvert Skapad: 2016-05-03 Kommun: UPPSALA Fastighet: FROSSARBO 1:1, FROSSARBO 1:2 1/12 Sida 1 och 2 är en delad karta där sidorna ska läggas intill varandra vid betraktning. Övriga kartor har centrumprojektion.

Läs mer

Vi kräver ett stopp för Skogssällskapets utförsäljning av Svartedalens naturreservat och Natura 2000- område!

Vi kräver ett stopp för Skogssällskapets utförsäljning av Svartedalens naturreservat och Natura 2000- område! Vi kräver ett stopp för Skogssällskapets utförsäljning av Svartedalens naturreservat och Natura 2000- område! Stiftelsen Skogssällskapet lockar i annonser (se bl.a. GP 12 och 14 september) till köp av

Läs mer

Bevarandeplan. Åtmyrberget SE0810484

Bevarandeplan. Åtmyrberget SE0810484 Bevarandeplan Åtmyrberget E0810484 Namn: Åtmyrberget itecode: E0810484 Områdestyp: CI Area: 35 320 ha Kommun: I huvudsak Vindeln, men berör också Vännäs, Bjurholm och Lycksele Karta: Vindeln 21 J, ekonomiska

Läs mer

MANNHEIMER SWARTLING

MANNHEIMER SWARTLING MANNHEIMER SWARTLING Länsstyrelsen i Västerbottens län Miljöprövningsdelegationen KOMPLETTERING Dnr 551-1796-2013; angående tillstånd till att uppfora och driva en gruppstation för vindkraft inom Lycksele

Läs mer

Naturtyper enligt Natura 2000 Områdets naturtyper (se tabell 1 och bilaga 1) konstaterades vid fältbesök 2002.

Naturtyper enligt Natura 2000 Områdets naturtyper (se tabell 1 och bilaga 1) konstaterades vid fältbesök 2002. 1(8) Bevarandeplan för Natura 2000-område SE 0430158 psci beslutat av Regeringen 2003-11. SCI fastställt av EU-kommissionen 2004-12. Bevarandeplan kungjord av Länsstyrelsen i Skåne län 2005-12-16. Kommun

Läs mer

Problemet. Ett mångsidigt verktyg. att i ett tidigt skede få en grepp om helheten

Problemet. Ett mångsidigt verktyg. att i ett tidigt skede få en grepp om helheten 1 Landskapskaraktärsanalys att i ett tidigt skede få en grepp om helheten Landskap i långsiktig planering Ulrika Lundin 2 Problemet Landskapet är den arena där allt sker och det mesta pågår samtidigt;

Läs mer

Från Naturskyddsföreningens sida anser vi att beslutet om detaljplanen inte kan tas innan dessa frågor är lösta i avtal eller juridiska dokument

Från Naturskyddsföreningens sida anser vi att beslutet om detaljplanen inte kan tas innan dessa frågor är lösta i avtal eller juridiska dokument Järfälla kommun Kommunstyrelsen Planutskottet 177 80 Järfälla Många frågor obesvarade när beslut tas om detaljplan för Stäkets verksamhetsområde Den 7:e oktober tas beslut i planutskottet om detaljplan

Läs mer

Min skog. Fastighet: ULLSTORP 1:5 Kommun: HÖÖR

Min skog. Fastighet: ULLSTORP 1:5 Kommun: HÖÖR Min skog Fastighet: ULLSTORP 1:5 Kommun: HÖÖR 1/21 2/21 3/21 Om det gröna kuvertet Ett grönt kuvert är en sammanställning av information ur myndigheternas register om en eller flera fastigheter. Om du

Läs mer

Bilaga 12 Riktlinjer för etablering av vindkraft

Bilaga 12 Riktlinjer för etablering av vindkraft Bilaga 12 Riktlinjer för etablering av vindkraft Riktlinjerna för etablering av vindkraft på FSC-certifierad mark i Sverige består av riktlinjer för markomvandling respektive för riktlinjer tidig dialog.

Läs mer

Översiktlig inventering av närnaturområden i Slagnäs

Översiktlig inventering av närnaturområden i Slagnäs Översiktlig inventering av närnaturområden i Slagnäs Arjeplogs kommun har i projektet Natur för utveckling genomfört översiktliga inventeringar av tätortsnära natur- och friluftsmiljöer i Arjeplogs tätort

Läs mer

Formellt skyddad skog i Norrbottens län

Formellt skyddad skog i Norrbottens län 2014-06-26 Diarienummer Länsstyrelsen: 501 4403-2014 Diarienummer Skogsstyrelsen: 2014 / 1674 Formellt skyddad skog i Norrbottens län Att skydda en del av våra skogar långsiktigt i form av bland annat

Läs mer

Naturskyddsföreningens remissvar angående förslag till mätbara mål för friluftspolitiken

Naturskyddsföreningens remissvar angående förslag till mätbara mål för friluftspolitiken Att Christina Frimodig Naturvårdsverket 106 48 Stockholm Stockholm 2011-11-17 Ert dnr: NV-00636-11 Vårt dnr: 214/2011 Naturskyddsföreningens remissvar angående förslag till mätbara mål för friluftspolitiken

Läs mer

Miljökvalitetsmål. Ett rikt växt- och djurliv. Biologisk mångfald

Miljökvalitetsmål. Ett rikt växt- och djurliv. Biologisk mångfald Biotopskyddsområden Detta är små biotoper som Skogsstyrelsen eller länsstyrelsen, med lagstöd i miljöbalken, fastställer ska skyddas då de har stor betydelse för den biologiska mångfalden. Skyddet liknar

Läs mer

Min skog. Fastighet: FROSSARBO 1:1, FROSSARBO 1:2, SKUTTUNGE-HAGBY 3:2 m.fl. Kommun: Uppsala

Min skog. Fastighet: FROSSARBO 1:1, FROSSARBO 1:2, SKUTTUNGE-HAGBY 3:2 m.fl. Kommun: Uppsala Min skog Fastighet: FROSSARBO 1:1, FROSSARBO 1:2, SKUTTUNGE-HAGBY 3:2 m.fl. Kommun: Uppsala 1/14 2/14 3/14 Om det gröna kuvertet Ett grönt kuvert är en sammanställning av information ur myndigheternas

Läs mer

Samrådsyttrande angående planerad vindkraftspark vid Fjällberg, Lycksele och Åsele kommuner

Samrådsyttrande angående planerad vindkraftspark vid Fjällberg, Lycksele och Åsele kommuner Yttrande Datum 2012-09-19 Ärendebeteckning 551-3619-2012 Arkivbeteckning 2400-51-128 1(4) Nordisk Vindkraft AB Sanna Lindqvist Sanna.Lindqvist@nordiskvindkraft.se Samrådsyttrande angående planerad vindkraftspark

Läs mer

Ny kapitelindelning behövs för ökad transparens

Ny kapitelindelning behövs för ökad transparens 1(7) SLU.dha.2013.5.5 65. ArtDatabanken Lena Tranvik YTTRANDE 2013-05-30 Skogsstyrelsen 551 83 Jönköping Yttrande om Skogsstyrelsens remiss 2011/3281 2011/3281: Kravspecifikation för hänsynsuppföljning

Läs mer

Remissyttrande om delbetänkande Långsiktigt hållbar markanvändning del 1 (SOU 2013:43)

Remissyttrande om delbetänkande Långsiktigt hållbar markanvändning del 1 (SOU 2013:43) 1(10) SLU.dha.2013.5.5 84. ArtDatabanken Håkan Berglund REMISSYTTRANDE 2013-09-30 Miljödepartementet 103 33 Stockholm Remissyttrande om delbetänkande Långsiktigt hållbar markanvändning del 1 (SOU 2013:43)

Läs mer

Arbetet med biologisk mångfald måste fortsätta

Arbetet med biologisk mångfald måste fortsätta Pressmeddelande 67/2017 2017-05-18 Miljö- och energidepartementet Hanna Björnfors Pressekreterare hos miljöminister Karolina Skog 072-500 92 11 Arbetet med biologisk mångfald måste fortsätta Regeringen

Läs mer

Sveriges miljömål.

Sveriges miljömål. Sveriges miljömål www.miljomal.se Sveriges miljömål Riksdagen har antagit 16 mål för miljökvaliteten i Sverige. Målen beskriver den kvalitet och det tillstånd i miljön som är hållbara på lång sikt. Miljökvalitetsmålen

Läs mer

Ekologiska samband - utveckling av verktyg och metoder för ekologisk prioritering av grönområden i urbaniserade regioner. Slutrapport för projektet

Ekologiska samband - utveckling av verktyg och metoder för ekologisk prioritering av grönområden i urbaniserade regioner. Slutrapport för projektet Ekologiska samband - utveckling av verktyg och metoder för ekologisk prioritering av grönområden i urbaniserade regioner Slutrapport för projektet Örjan Bodin & Andreas Zetterberg Stockholm, mars 2011

Läs mer

Minnesanteckningar från informationsmötet i Othem bygdegård angående länsstyrelsens förslag till nya och utvidgade Natura områden

Minnesanteckningar från informationsmötet i Othem bygdegård angående länsstyrelsens förslag till nya och utvidgade Natura områden MINNESANTECKNINGAR Datum 2016-02-19 Dnr 511-1375-15 1(6) Ingrid Thomasson Naturvårdsenheten Tfn: 010-223 92 94 Minnesanteckningar från informationsmötet i Othem bygdegård 2016-02- 16 angående länsstyrelsens

Läs mer

Med miljömålen i fokus

Med miljömålen i fokus Bilaga 2 Med miljömålen i fokus - hållbar användning av mark och vatten Delbetänkande av Miljömålsberedningen Stockholm 2014 SOU 2014:50 Begrepp som rör miljömålssystemet Miljömålssystemet Generationsmålet

Läs mer

Strategi för biologisk mångfald

Strategi för biologisk mångfald Strategi för biologisk mångfald Johan Niss, Länsstyrelsen i Skåne johan.niss@lansstyrelsen.se, 0708-31 13 95 Strategidokument med åtgärdsplan December 2012 Regionala landskapsstrategier arbetas fram för

Läs mer

Anna-Lena Axelsson. Anna-Lena Axelsson. Forest Landscape Change in Boreal Sweden 1850-2000 - a multi-scale approach. Historiska källmaterial

Anna-Lena Axelsson. Anna-Lena Axelsson. Forest Landscape Change in Boreal Sweden 1850-2000 - a multi-scale approach. Historiska källmaterial Anna-Lena Axelsson Anna-Lena Axelsson Forest Landscape Change in Boreal Sweden Forest 1850-2000 Landscape - a multi-scale Change in approach Boreal Sweden 1850-2000 - a multi-scale approach Historiska

Läs mer

Yttrande över rapport om förstärkta åtgärder mot artskyddsbrott från Jordbruksverket

Yttrande över rapport om förstärkta åtgärder mot artskyddsbrott från Jordbruksverket 1(4) Arkivbeteckning Jordbruksverket Vallgatan 8 551 82 Jönköping över rapport om förstärkta åtgärder mot artskyddsbrott från Jordbruksverket Bakgrund Länsstyrelsen i Västerbotten har beretts möjlighet

Läs mer

Skogsindustrierna har givits möjlighet att yttra sig över rubricerade rapporter. Nedan följer våra synpunkter.

Skogsindustrierna har givits möjlighet att yttra sig över rubricerade rapporter. Nedan följer våra synpunkter. 2013-05-06 Diarienr: M2013/408/Nm Linda Eriksson linda.eriksson@skogsindustrierna.org +46 70 6707209 Till Miljödepartementet m.registrator@regeringskansliet.se michael.lofroth@regeringskansliet.se Remiss

Läs mer