Nätverk och habitatnätverk Exempel från Stockholm

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Nätverk och habitatnätverk Exempel från Stockholm"

Transkript

1 Nätverk och habitatnätverk Exempel från Stockholm Andreas Zetterberg eller Mobil: Gröna samband Slutseminarium Regionplanekontoret, 25 januari 2011

2 Innehåll Nätverk i andra sammanhang Skillnaden mellan nätverk och habitatnätverk Traditionell Landskapsekologi Metapatch-konceptet är grunden för habitatnätverket Andra patchar Exempel från Stockholm : Storlek på största komponent Exempel från Stockholm : Betweenness centrality

3 Innehåll Nätverk i andra sammanhang Skillnaden mellan nätverk och habitatnätverk Traditionell Landskapsekologi Metapatch-konceptet är grunden för habitatnätverket Andra patchar Exempel från Stockholm : Storlek på största komponent Exempel från Stockholm : Betweenness centrality

4 Nätverk i andra sammanhang Välkänd modell

5 Nätverksgraf över sammankopplade Internetrouters och överföringstider mellan dessa

6 Spårvägsnätet i Stockholms län

7 Två olika typer av grafer av ett socialt nätverk

8 Nätverksgraf över flygrutter

9 Nätverksgraf över flygrutter Rumsligt representerat

10 Väletablerade koncept och gott om kraftfulla analysmetoder Connectivity Shortest path Maximum Flow Sårbarhetsanalyser (vad händer om man tar bort en nod/länk?) En uppsjö av mått och indikatorer Används även inom fysisk planering

11 RUFS 2010 Elnät och VA-nät

12 Innehåll Nätverk i andra sammanhang Skillnaden mellan nätverk och habitatnätverk Traditionell Landskapsekologi Metapatch-konceptet är grunden för habitatnätverket Andra patchar Exempel från Stockholm : Storlek på största komponent Exempel från Stockholm : Betweenness centrality

13 Habitatnätverk Mörtberg, U. M., Zetterberg, A., & Gontier, M. (2007). Dnr: , bilaga 1. Stockholm: Miljöförvaltningen, Stockholms stad

14

15

16 Ett flertal ekologiska profiler

17 Zetterberg, A. (2009). Licentiate Thesis. Royal Institute of Technology: Stockholm

18 Örjans exempel Bodin, O. & Norberg, J. (2007). Landscape Ecology, 22(1),

19 Hur förhåller sig dessa till varandra?

20 Innehåll Nätverk i andra sammanhang Skillnaden mellan nätverk och habitatnätverk Traditionell Landskapsekologi Metapatch-konceptet är grunden för habitatnätverket Andra patchar Exempel från Stockholm : Storlek på största komponent Exempel från Stockholm : Betweenness centrality

21 Patch-Matrix Paradigmen

22 Flygfoto från Skurupstrakten i Skåne

23 Habitat = Lövskog Habitat = Miljön i vilken en organism eller organismgrupp normalt lever eller återfinns

24 Patch Matrix Patch-Matrix-modellen

25

26

27 Hur förhåller sig dessa till varandra?

28 Så vad är egentligen habitat? Och vad är egentligen en patch? Vanlig padda (Bufo bufo)

29 Paddhabitat Reproduktion Sommarhabitat Övervintring

30 Innehåll Nätverk i andra sammanhang Skillnaden mellan nätverk och habitatnätverk Traditionell Landskapsekologi Metapatch-konceptet är grunden för habitatnätverket Andra patchar Exempel från Stockholm : Storlek på största komponent Exempel från Stockholm : Betweenness centrality

31 Metapatch-konceptet (Livscykelbaserat) Livscykel-/resursbaserat Matrix är inte bara ett ogästvänligt hav Zetterberg, A. (2009). Licentiate Thesis. Royal Institute of Technology: Stockholm Zetterberg, A., Mörtberg, U. M., & Balfors, B. (2010). Landscape and Urban Planning, 95(4),

32 Resources Food Shelter Reproduction Resurserna är ofta inte sammanhängande i fragmenterade landskap. Problem m traditionell metod Zetterberg, A. (2009). Licentiate Thesis. Royal Institute of Technology: Stockholm Zetterberg, A., Mörtberg, U. M., & Balfors, B. (2010). Landscape and Urban Planning, 95(4),

33 Resources Food Shelter Reproduction Friction High Low Zetterberg, A. (2009). Licentiate Thesis. Royal Institute of Technology: Stockholm Zetterberg, A., Mörtberg, U. M., & Balfors, B. (2010). Landscape and Urban Planning, 95(4),

34 Resources Food Shelter Reproduction Accessibility Low High Friction High Low Meta-patches i ett Habitatnätverk OBS! Detta är en funktionell modell! Jämför med strukturell dvs. korridor, värdekärna, grönstruktur Zetterberg, A. (2009). Licentiate Thesis. Royal Institute of Technology: Stockholm Zetterberg, A., Mörtberg, U. M., & Balfors, B. (2010). Landscape and Urban Planning, 95(4),

35 Habitatnätverk för Tofsmes Mörtberg, U. M., Zetterberg, A., & Gontier, M. (2007). Dnr: , bilaga 1. Stockholm: Miljöförvaltningen, Stockholms stad

36 Metapatch Matrix Egentligen finns inga spridningslänkar ännu i habitatnätverket! (Meta-)patch = årshemområde Nu återstår bara länkarna. Det är här Matrix Green kommer in i bilden.

37 Innehåll Nätverk i andra sammanhang Skillnaden mellan nätverk och habitatnätverk Traditionell Landskapsekologi Metapatch-konceptet är grunden för habitatnätverket Andra patchar Exempel från Stockholm : Storlek på största komponent Exempel från Stockholm : Betweenness centrality

38 Andra exempel på möjliga patchar Naturreservat Nyckelbiotoper Lekplatser Gröna kilar Med mera...

39 Innehåll Nätverk i andra sammanhang Skillnaden mellan nätverk och habitatnätverk Traditionell Landskapsekologi Metapatch-konceptet är grunden för habitatnätverket Andra patchar Exempel från Stockholm : Storlek på största komponent Exempel från Stockholm : Betweenness centrality

40 Profil A (medium spridningsförmåga) Storlek på största komponenten= 70% of totala arean

41 Profil B (hög spridningsförmåga) Storlek på största komponenten= 100% of totala arean

42 Patch-Distance Diagram

43 Area of largest component / Total available area [%] 100 Profile C Profile B Profile A Maximum dispersal distance [m]

44 Zetterberg, A. (2009). Licentiate Thesis. Royal Institute of Technology: Stockholm

45 Matrix Green Landscape Ecological Network Analysis Tool Bodin. Ö. & Zetterberg. A. 2010

46

47 Area of largest component/total available area [%] 100% Konnektivitet som funktion av spridningsavstånd 90% 80% 70% Indikator för konnektivitet? Miljömål Miljöbedömning av scenarios? 60% 50% 40% Grassland Wetland Coniferous Oaks 30% 20% 10% 0% Maximum dispersal distance [m] Zetterberg, A. (in prep.)

48 Innehåll Nätverk i andra sammanhang Skillnaden mellan nätverk och habitatnätverk Traditionell Landskapsekologi Metapatch-konceptet är grunden för habitatnätverket Andra patchar Exempel från Stockholm : Storlek på största komponent Exempel från Stockholm : Betweenness centrality

49 Centrality Interna strukturen Hitta kritiska strukturer inom nätverket OBS! En av många(ibland konflikterande) egenskaper. Andra egenskaper är t ex. Viktiga reproduktionsområden Värdekärnor Viktiga områden för kontakten mellan djur och människor

50 Betweenness centrality (gammal barrskog (regionplanekontoret)) Kom ihåg ett av flera perspektiv!!! (viktiga stepping-stones) Zetterberg, A. (in prep.)

51 Home Range Patches Urban/Suburban Land Peri-urban/Rural Land Open Water Kritiska strukturen inom systemet Betweenness Centrality för groddjur Betweenness, Class 1 Betweenness, Class 2 Urban/Suburban Land Peri-urban/Rural Land Open Water Märsta Åkersberga Stockholm Haninge C B n i i n j j N ij ij n km km (a) (b) Zetterberg, A., Mörtberg, U. M., & Balfors, B. (2010). Landscape and Urban Planning, 95(4),

52 km High betweenness patch Low betweenness patch Dispersal links Improvement potential Developed land Forest (a) Open land Open water (b) (a) Regional improvement potential (b) Local improvement potential Zetterberg, A., Mörtberg, U. M., & Balfors, B. (2010). Landscape and Urban Planning, 95(4),

53 Tack! Andreas Zetterberg

54 Erfarenheter 1 Metodens användbarhet ja, passar bra på många sätt Stort intresse Stort behov Lättbegriplig analys och resultatet (inte minst visuellt)

55 Erfarenheter 2 Kanske ibland förföriskt lättbegriplig, och man tror man begripigt men ändå inte.. bakomliggande ekologi är betydligt mer komplicerad än vad modellen ger sken av Behov av att vara tydligt att vi endast prioriterar map. Konnektivitet, inget annat (tex habitatkvalitet, biotop, rödlistade arter, kulturlandskap, etc) Visar på databehov! Geografiska data, exempelvis vegetationskarta över regionen samt ekologiska parametrar

56 Databehov 1 Ekologisk kunskap och parametrar

57 Ekologiska profiler Hur många profiler? Utgångspunkt för val av profiler (miljömålen?) Vilka parametrar? Parameteråtkomst via Nationell databas?

58 Databehov 2 Geografiska data för input, kalibrering och verifiering

59 Geografiska data Input: Vegetationsdata? Höjdmodell (Laserdata)? Klimatdata? Kalibrering och verifiering: Inventeringar och förekomstdata Kvalitetssäkrade och matchade mot ekologiska profiler!

60 Nästa steg Underlagsdataprojekt Pilot (RTK?) Forskningsstudie? Börja använda för de hugande

Ekologiska samband - utveckling av verktyg och metoder för ekologisk prioritering av grönområden i urbaniserade regioner

Ekologiska samband - utveckling av verktyg och metoder för ekologisk prioritering av grönområden i urbaniserade regioner Ekologiska samband - utveckling av verktyg och metoder för ekologisk prioritering av grönområden i urbaniserade regioner Sammanfattning I starkt fragmenterade landskap, som stadsmiljöer eller urbaniserade

Läs mer

GRÖN INFRASTRUKTUR - ett sammanhängande nätverk av livsmiljöer, naturområden och ekologiska strukturer (?)

GRÖN INFRASTRUKTUR - ett sammanhängande nätverk av livsmiljöer, naturområden och ekologiska strukturer (?) GRÖN INFRASTRUKTUR - ett sammanhängande nätverk av livsmiljöer, naturområden och ekologiska strukturer (?) Ingrid Boklund Ramböll VEM ÄR JAG? Civilingenjör i miljö- och vattenteknik Uppsala Universitet

Läs mer

Ekologiska samband - utveckling av verktyg och metoder för ekologisk prioritering av grönområden i urbaniserade regioner. Slutrapport för projektet

Ekologiska samband - utveckling av verktyg och metoder för ekologisk prioritering av grönområden i urbaniserade regioner. Slutrapport för projektet Ekologiska samband - utveckling av verktyg och metoder för ekologisk prioritering av grönområden i urbaniserade regioner Slutrapport för projektet Örjan Bodin & Andreas Zetterberg Stockholm, mars 2011

Läs mer

Ekologiska samband - utveckling av verktyg och metoder för ekologisk prioritering av grönområden i urbaniserade regioner

Ekologiska samband - utveckling av verktyg och metoder för ekologisk prioritering av grönområden i urbaniserade regioner Introduktion Ekologiska samband - utveckling av verktyg och metoder för ekologisk prioritering av grönområden i urbaniserade regioner Slutseminarium 25 januari 2011 Vilka är vi? Stockholm Resilience Centre

Läs mer

Ekologisk konnektivitetsmodellering

Ekologisk konnektivitetsmodellering Institutionen för naturgeografi och kvartärgeologi Ekologisk konnektivitetsmodellering med GIS En jämförelsestudie av två GIS-baserade verktygslådor Erik Zachariassen Examensarbete avancerad nivå Naturgeografi

Läs mer

Skyddsnätverk för boreal skog. i Västerbottens och Västernorrlands län

Skyddsnätverk för boreal skog. i Västerbottens och Västernorrlands län Skyddsnätverk för boreal skog i Västerbottens och Västernorrlands län Ansvarig enhet: Naturvårdsenheten Text: Sören Uppsäll Analys och figurer: Carlos Paz von Friesen Tryck: Länsstyrelsen Västerbotten

Läs mer

Ekosystemtjänster & grönstrukturplanering

Ekosystemtjänster & grönstrukturplanering UPTEC W 15001 Examensarbete 30 hp Mars 2105 Ekosystemtjänster & grönstrukturplanering Att synliggöra ekosystemtjänsters nytta och värde i den kommunala planeringen med hjälp av ArcGIS-verktyget Matrixgreen

Läs mer

Från skyddade skogsområden till nätverk av skyddade områden

Från skyddade skogsområden till nätverk av skyddade områden Från skyddade skogsområden till nätverk av skyddade områden Västerbottens exempel Peter Jonsson 2014-09-09 Mål Via objektiva metoder: -Hitta koncentrationer av värdekärnor -Göra preciseringar av befintliga

Läs mer

Stockholms ekologiska infrastruktur - Bakgrund och beskrivning av databas och karta

Stockholms ekologiska infrastruktur - Bakgrund och beskrivning av databas och karta Miljöförvaltningen Sida 1 (12) 2014-02-14 Stockholms ekologiska infrastruktur - Bakgrund och beskrivning av databas och karta Grunden för stadens biologiska mångfald är den samlade strukturen av alla vegetations-

Läs mer

GI (grön infrastruktur) Länsstyrelen i Västerbottens arbete med boreal skog

GI (grön infrastruktur) Länsstyrelen i Västerbottens arbete med boreal skog GI (grön infrastruktur) Länsstyrelen i Västerbottens arbete med boreal skog Definition av grön infrastruktur Ett ekologiskt funktionellt nätverk......av livsmiljöer och strukturer, naturområden......samt

Läs mer

Detta dokument skapades av Ekologigruppen AB på beställning av Länsstyrelsen i Stockholms län för att fungera som en introduktion till arbete med

Detta dokument skapades av Ekologigruppen AB på beställning av Länsstyrelsen i Stockholms län för att fungera som en introduktion till arbete med Detta dokument skapades av Ekologigruppen AB på beställning av Länsstyrelsen i Stockholms län för att fungera som en introduktion till arbete med Matrixgreen. Förhoppningsvis kan dokumentet även besvara

Läs mer

Från Naturskyddsföreningens sida anser vi att beslutet om detaljplanen inte kan tas innan dessa frågor är lösta i avtal eller juridiska dokument

Från Naturskyddsföreningens sida anser vi att beslutet om detaljplanen inte kan tas innan dessa frågor är lösta i avtal eller juridiska dokument Järfälla kommun Kommunstyrelsen Planutskottet 177 80 Järfälla Många frågor obesvarade när beslut tas om detaljplan för Stäkets verksamhetsområde Den 7:e oktober tas beslut i planutskottet om detaljplan

Läs mer

RAPPORT. Naturvärdesinventering Kristineberg VALLENTUNA KOMMUN SWECO ENVIRONMENT AB UPPDRAGSNUMMER 1181038000 2014-11-21

RAPPORT. Naturvärdesinventering Kristineberg VALLENTUNA KOMMUN SWECO ENVIRONMENT AB UPPDRAGSNUMMER 1181038000 2014-11-21 VALLENTUNA KOMMUN Naturvärdesinventering Kristineberg UPPDRAGSNUMMER 1181038000 SWECO ENVIRONMENT AB KAJ ALMQVIST & GRY STRANDELL, FÄLTINVENTERING OCH HANDLÄGGNING FRIDA SNELL, KVALITETSGRANSKNING Innehållsförteckning

Läs mer

Analys av potentiella barriäreffekter i skogliga värdetrakter i samband med den planerade vindkraftsanläggningen Fjällberg

Analys av potentiella barriäreffekter i skogliga värdetrakter i samband med den planerade vindkraftsanläggningen Fjällberg 2014-10-21 Analys av potentiella barriäreffekter i skogliga värdetrakter i samband med den planerade vindkraftsanläggningen Fjällberg Johnny de Jong & Sofia Nygårds, Ecocom AB Uppdrag Nordisk Vindkraft

Läs mer

Kartering och värdering av ekosystemtjänster från urban grönska. CBM - Liv i staden 2015 Marcus Hedblom. SLU

Kartering och värdering av ekosystemtjänster från urban grönska. CBM - Liv i staden 2015 Marcus Hedblom. SLU Kartering och värdering av ekosystemtjänster från urban grönska CBM - Liv i staden 2015 Marcus Hedblom. SLU Varför värdera naturen? Naturen är väl ovärderlig? Omöjlig att sätta ett pris på? Ekosystemtjänster

Läs mer

Friska ekosystem är grunden för hållbara städer. Biologisk mångfald och ekosystemtjänster i städer

Friska ekosystem är grunden för hållbara städer. Biologisk mångfald och ekosystemtjänster i städer Friska ekosystem är grunden för hållbara städer Biologisk mångfald och ekosystemtjänster i städer Om projektet LAB Local Action for Biodiversity i Helsingborg Sidan 2 Förlust av biologisk mångfald hotar

Läs mer

GÄVLE 3.2.2016 Anna Ryymin Salla Salovaara

GÄVLE 3.2.2016 Anna Ryymin Salla Salovaara GÄVLE 3.2.2016 Anna Ryymin Salla Salovaara LOCATION AND CONNECTIONS TO OTHER CITIES E4 E16 Gävle-Uppsala 110 km: 75 min by car, 60 min by train Gävle-Arlanda 140 km: 90 min by car, 60 min by train Gävle-Stockholm

Läs mer

Viktiga begrepp i arbetet med grön infrastruktur

Viktiga begrepp i arbetet med grön infrastruktur 1(9) SW E D I SH E N V IR O N M EN T A L P R OT E C T IO N AG E NC Y Viktiga begrepp i arbetet med grön infrastruktur Vägledning 2017-02-16 Viktiga begrepp i arbetet med grön infrastruktur B E SÖ K: ST

Läs mer

Praktiskt naturvårdsarbete i kommuner, länsstyrelser, skogsvårdsstyrelser och på konsultbasis diskuteras också.

Praktiskt naturvårdsarbete i kommuner, länsstyrelser, skogsvårdsstyrelser och på konsultbasis diskuteras också. Karl-Olof Bergman juli 2014 Linköpings universitet, avd för biologi Praktisk naturvård 15hp 140901-141031 Mål och syfte Kursens mål är att ge färdigheter i att kunna värdera natur med hög tillförlitlighet

Läs mer

Tidigt grepp om helheten! KSLA 4 maj 2017 Bengt Schibbye, Schibbye landskap

Tidigt grepp om helheten! KSLA 4 maj 2017 Bengt Schibbye, Schibbye landskap Tidigt grepp om helheten! KSLA 4 maj 2017 Bengt Schibbye, Schibbye landskap Landskapet är självklart Människan lever i landskapet landskapet lever i människan Människan skapar sin historia/landskap landskapet/historien

Läs mer

VATTEN, EKOSYSTEMTJÄNSTER OCH SAMHÄLLE

VATTEN, EKOSYSTEMTJÄNSTER OCH SAMHÄLLE VATTEN, EKOSYSTEMTJÄNSTER OCH SAMHÄLLE Samhället är beroende av vatten och natur Vatten är nödvändigt för allt liv på vår planet. Att inleda en forskningsrapport med denna mening känns som att skriva folk

Läs mer

Naturvårdseffekter av granbarkborrebekämpningen

Naturvårdseffekter av granbarkborrebekämpningen Sundsvall 2012-03-13 Naturvårdseffekter av granbarkborrebekämpningen Bengt Gunnar Jonsson Mittuniversitetet, Sundsvall Skurken Mittuniversitetet i projektet Utveckling av feromon för dubbelögad bastborre

Läs mer

Svaga samband i Stockholmsregionens gröna kilar Seminarium om landskapsanalyser och landskapsplanering 14 maj 2013

Svaga samband i Stockholmsregionens gröna kilar Seminarium om landskapsanalyser och landskapsplanering 14 maj 2013 Svaga samband i Stockholmsregionens gröna kilar Seminarium om landskapsanalyser och landskapsplanering 14 maj 2013 innehåll Varför svaga samband? Konkreta åtgärder/exempel för att stärka upp de svaga sambanden?

Läs mer

Urbana ekosystem: Möjligheter och fördelar med grönskande gator och hus i staden. 2010/09/07 Jonas Torsvall, KIT arkitektur

Urbana ekosystem: Möjligheter och fördelar med grönskande gator och hus i staden. 2010/09/07 Jonas Torsvall, KIT arkitektur Urbana ekosystem: Möjligheter och fördelar med grönskande gator och hus i staden 2010/09/07 Jonas Torsvall, KIT arkitektur YTOR Skog: Åkermark: Betesmark: Fiskevatten: CO2: 21.500 km2 7.900 km2 2.600 km2

Läs mer

Naturvärdesinventering (NVI)

Naturvärdesinventering (NVI) Naturvärdesinventering (NVI) Skogen vid Hermelinstigen och Stora Mossens Backe i Bromma Bakgrund 2 Metod 2 Naturvärdesklasser! 3 Detaljeringsgrad och avgränsning av inventeringsområde! 4 Naturvärdesbedömning

Läs mer

hur undviker vi konflikter och konkurrens? k Johnny de Jong Centrum för biologisk mångfald

hur undviker vi konflikter och konkurrens? k Johnny de Jong Centrum för biologisk mångfald Biologisk mångfald och torv hur undviker vi konflikter och konkurrens? k Johnny de Jong Centrum för biologisk mångfald Hur kan man kombinera torvtäkt med att bevara och förstärka biologisk mångfald i landskapet?

Läs mer

BILAGA 1 TILLHÖR LÄNSSTYRELSENS BESLUT Sida 1(6) Datum Samhällsbyggnad Naturvård. Arvika kommun

BILAGA 1 TILLHÖR LÄNSSTYRELSENS BESLUT Sida 1(6) Datum Samhällsbyggnad Naturvård. Arvika kommun BILAGA 1 1(6) Datum 2014-12-16 Samhällsbyggnad Naturvård Arvika kommun Glafsfjorden Karta 11-20 Glafsfjorden är en stor och långsträckt sjö som omfattar flera större vikar och ett antal öar. Sjön är relativt

Läs mer

Konkurrens mellan stora växtätare: exemplet rådjur och dovhjort

Konkurrens mellan stora växtätare: exemplet rådjur och dovhjort Foto: A. Jarnemo Konkurrens mellan stora växtätare: exemplet rådjur och dovhjort Petter Kjellander SLU / Grimsö forskningsstation Miljövariation Variation i födslar och dödslar mellan år påverkas av: Nivå

Läs mer

Fåglar i öppna jordbrukslandskap Matt Hiron Dept. Ecology, SLU, Uppsala.

Fåglar i öppna jordbrukslandskap Matt Hiron Dept. Ecology, SLU, Uppsala. Fåglar i öppna jordbrukslandskap Matt Hiron Dept. Ecology, SLU, Uppsala. Bird photos: Wikimedia commons Varför är odlingslandskapet viktigt att studera? 50% av Europas landareal är jordbruksmark 50% av

Läs mer

Bilaga 1 Biotopkartering och naturvärdesbedömning

Bilaga 1 Biotopkartering och naturvärdesbedömning Bilaga 1 Biotopkartering och naturvärdesbedömning Biotopkartering Syfte Biotopkartering är en väl beprövad metod för inventering och värdering av skyddsvärda naturmiljöer. Syftet är att med en rimlig arbetsinsats

Läs mer

Samhällsekologisk Stadsbyggnad

Samhällsekologisk Stadsbyggnad Resiliens i planeringen, teori och praktik: Samhällsekologisk Stadsbyggnad Text 1) Rational för innovation 2) Resiliens och ekosystemtjänster 3) Design och planering 1 Varför samhällsekologisk Stadsbyggnad?

Läs mer

GIS och geodata vid vattenförvaltning landskap, avrinningsområden och EU:s vattendirektiv Mona Petersson

GIS och geodata vid vattenförvaltning landskap, avrinningsområden och EU:s vattendirektiv Mona Petersson GIS och geodata vid vattenförvaltning landskap, avrinningsområden och EU:s vattendirektiv Mona Petersson Studien görs inom ramen för projektet: Ecosystems as common pool resources - Implications for building

Läs mer

CONNECTING ÖREBRO. Tobias Nordström, Partner and planning architect UBC conference in Örebro 140519 ǀ URBAN RESEARCH & DESIGN SPACESCAPE

CONNECTING ÖREBRO. Tobias Nordström, Partner and planning architect UBC conference in Örebro 140519 ǀ URBAN RESEARCH & DESIGN SPACESCAPE CONNECTING ÖREBRO Tobias Nordström, Partner and planning architect UBC conference in Örebro 140519 ǀ URBAN RESEARCH & DESIGN IS A RESEARCH BASED COMPANY THAT SUPPORT THE DEVELOPMENT OF MORE LIVEABLE CITIES,

Läs mer

Minnesanteckningar Nätverksträff i miljömålsnätverket den7 oktober 2014

Minnesanteckningar Nätverksträff i miljömålsnätverket den7 oktober 2014 Minnesanteckningar Nätverksträff i miljömålsnätverket den7 oktober 2014 Tema: Lokala åtgärder Välkomna Helen Barda, Länsstyrelsen hälsade nätverket välkomna. Samordningsgruppen, KSL, Thomas Fredriksson

Läs mer

Ekologiska produktionsfunktioner

Ekologiska produktionsfunktioner Ekosystemtjänster, kunskapsläge och utveckling i Sverige reflektioner Henrik Smith Centrum för miljö och klimatforskning, Lunds Universitet Bakgrund Vad är poängen? Hur kan ES konceptet informera beslut?

Läs mer

Samverkan Rösjökilen. Före samverkan. Rösjökilen. Stockholmsregionens. Gröna kilar. Ekologiska landskapssamband metod resultat användning

Samverkan Rösjökilen. Före samverkan. Rösjökilen. Stockholmsregionens. Gröna kilar. Ekologiska landskapssamband metod resultat användning 1 Bakgrund till samverkan Exempel på vad vi har genomfört Ekologiska landskapssamband metod resultat användning 2 Före samverkan RUFS 2001 (rev 2010) Samverkan mellan kommuner och andra aktörer ligger

Läs mer

Bilaga 1. Riktlinjer för kommunens hänsyn till naturvärden vid planering och tillstånd

Bilaga 1. Riktlinjer för kommunens hänsyn till naturvärden vid planering och tillstånd Bilaga. Riktlinjer för kommunens hänsyn till naturvärden vid planering och tillstånd Kommunen ska i all planering och i beslut som gäller exploatering av mark och vatten (översiktsplanering, bygglov, strandskyddsprövning

Läs mer

Utveckling av biotopdatabas och tillämpning av landskapsekologisk analys i Huddinge kommun

Utveckling av biotopdatabas och tillämpning av landskapsekologisk analys i Huddinge kommun Institutionen för naturgeografi och kvartärgeologi Utveckling av biotopdatabas och tillämpning av landskapsekologisk analys i Huddinge kommun Mattias Bovin Examensarbete avancerad nivå Naturgeografi och

Läs mer

Miljöersättningar kopplar till biologisk mångfald

Miljöersättningar kopplar till biologisk mångfald Fåglar i öppna jordbrukslandskap Miljöersättningar kopplar till biologisk mångfald Matt Hiron Dept. Ecology, SLU, Uppsala. Visiting post-doc, School of Biology, Newcastle University, UK. Bird photos: Wikimedia

Läs mer

EKOLOGI LÄRAN OM. Ekologi är vetenskapen som behandlar samspelet mellan de levande organismerna och den miljö de lever i.

EKOLOGI LÄRAN OM. Ekologi är vetenskapen som behandlar samspelet mellan de levande organismerna och den miljö de lever i. Ekologi EKOLOGI HUS LÄRAN OM Ekologi är vetenskapen som behandlar samspelet mellan de levande organismerna och den miljö de lever i. Biosfären Där det finns liv. Jorden plus en del av atmosfären. Ekosystem

Läs mer

Användarmanual för Artportalen.se

Användarmanual för Artportalen.se Användarmanual för Artportalen.se Alla Sveriges arter på Internet Artportalen är en databas på Internet som är till för alla och innehåller observationer av djur, växter och svampar i Sverige. Från början

Läs mer

Nationell miljöövervakning och utvärdering av ekosystemtjänster i fjäll och skog

Nationell miljöövervakning och utvärdering av ekosystemtjänster i fjäll och skog Nationell miljöövervakning och utvärdering av ekosystemtjänster i fjäll och skog Grzegorz Mikusiński & Johan Svensson, SLU Henrik Hedenås, Sven Adler, Per Sandström, Malgorzata Blicharska, Stefan Sandström,

Läs mer

Uppdrag att genomföra en fördjupad analys av formellt skyddade marina områden och att ta fram en handlingsplan för marint områdeskydd

Uppdrag att genomföra en fördjupad analys av formellt skyddade marina områden och att ta fram en handlingsplan för marint områdeskydd Regeringsbeslut I:4 2015-02-12 M2015/771/Nm Miljö- och energidepartementet Havs- och vattenmyndigheten Box 11 930 404 39 GÖTEBORG Uppdrag att genomföra en fördjupad analys av formellt skyddade marina områden

Läs mer

Miljökvalitetsmål. Ett rikt växt- och djurliv. Biologisk mångfald

Miljökvalitetsmål. Ett rikt växt- och djurliv. Biologisk mångfald Biotopskyddsområden Detta är små biotoper som Skogsstyrelsen eller länsstyrelsen, med lagstöd i miljöbalken, fastställer ska skyddas då de har stor betydelse för den biologiska mångfalden. Skyddet liknar

Läs mer

Protected areas in Sweden - a Barents perspective

Protected areas in Sweden - a Barents perspective Protected areas in Sweden - a Barents perspective Olle Höjer Swedish Environmental Protection Agency Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2013-04-03 1 The fundamental framework for

Läs mer

CREATING LIVING CITIES

CREATING LIVING CITIES ECODISTR-ICT 2015-11-17 CREATING LIVING CITIES CAREOFCITY.COM Christina Wikberger, City of Stockholm HELBILD URBAN ECOSYSTEM SERVICES TARGETS Raise awareness of the potential of ecosystem services in urban

Läs mer

Bygger vi socialt hållbart?

Bygger vi socialt hållbart? Bygger vi socialt hållbart? Om stadsbyggandets betydelse för segregation och jämlika livsvillkor Ann Legeby KTH Arkitekturskolan Stadsbyggandet påverkar Vilka bor i kvarteren? Vilka möter jag på gatan?

Läs mer

Områdesanalys Hammarbyhöjden - Björkhagen

Områdesanalys Hammarbyhöjden - Björkhagen Tillvarata och utveckla socialt liv Utveckla gröna promenader Tillgängliggör bergskanten i Hammarbyskogen Utveckling av park- och naturmiljöer Utvecklade parkentréer Stärk centrumfunktionerna längs strategiska

Läs mer

Innehållsförteckning INLEDNING... 3 VISION... 3 BUDGET... 3 VERKSAMHETER 2012... 4 1. STUDIERESA... 4 2. PAPPERSKARTA OCH/ELLER APP...

Innehållsförteckning INLEDNING... 3 VISION... 3 BUDGET... 3 VERKSAMHETER 2012... 4 1. STUDIERESA... 4 2. PAPPERSKARTA OCH/ELLER APP... 1 Innehållsförteckning INLEDNING... 3 VISION... 3 BUDGET... 3 VERKSAMHETER 2012... 4 1. STUDIERESA... 4 2. PAPPERSKARTA OCH/ELLER APP... 4 2 Inledning Tillgång till bostadsnära natur av god kvalitet, en

Läs mer

Nyttan med en GISbaserad. för att simulera framtida bebyggelsestruktur

Nyttan med en GISbaserad. för att simulera framtida bebyggelsestruktur Nyttan med en GISbaserad modell för att simulera framtida bebyggelsestruktur som underlag för den fysiska strukturen i RUFS 2010 och dialogen med kommunerna Helena Näsström, Tillväxt, miljö och regionplanering

Läs mer

Trafikverket och Energimyndigheten. Elektriska Vägar, Miljöanalys. Maria Lennartsson Projektledning, Miljö & Infrastruktur

Trafikverket och Energimyndigheten. Elektriska Vägar, Miljöanalys. Maria Lennartsson Projektledning, Miljö & Infrastruktur Trafikverket och Energimyndigheten Elektriska Vägar, Miljöanalys Maria Lennartsson Projektledning, Miljö & Infrastruktur Vår referens Projektledning Miljö & Infrastruktur, Maria Lennartsson Rapport Namnteckning

Läs mer

Nyttan av modeller i svensk vattenförvaltning. Nasjonal Vannmiljøkonferanse Oslo, 17 mars 2011 Niklas Holmgren, Södra Östersjöns vattenmyndighet

Nyttan av modeller i svensk vattenförvaltning. Nasjonal Vannmiljøkonferanse Oslo, 17 mars 2011 Niklas Holmgren, Södra Östersjöns vattenmyndighet Nyttan av modeller i svensk vattenförvaltning Nasjonal Vannmiljøkonferanse Oslo, 17 mars 2011 Niklas Holmgren, Södra Östersjöns vattenmyndighet Who am I? Länsstyrelsen Kalmar, bitr vattenvårdsdirektör

Läs mer

Ekologi och värderingar - vad har miljövård med filosofi att göra?

Ekologi och värderingar - vad har miljövård med filosofi att göra? Ekologi och värderingar - vad har miljövård med filosofi att göra? Värde Instrumentellt värde Värde som medel, som instrument för någon/något. Värdefullt för den nytta någon har av det. Pengar är ett givet

Läs mer

PM 2013: RVI (Dnr /2013)

PM 2013: RVI (Dnr /2013) PM 2013: RVI (Dnr 001-1512/2013) Naturvårdsverkets redovisning av regeringsuppdraget om att ta fram förslag till handlingsplan för grön infrastruktur på regional nivå Remiss från Miljödepartementet Remisstid

Läs mer

Prof. em. Margareta Ihse Stockholms Universitet HUR ANALYSERAR MAN ETT LANDSKAP?

Prof. em. Margareta Ihse Stockholms Universitet HUR ANALYSERAR MAN ETT LANDSKAP? Prof. em. Margareta Ihse Stockholms Universitet HUR ANALYSERAR MAN ETT LANDSKAP? Landskapsperspektivet hur gör det skillnad? Seminarium 10 maj 2011 Men det var nog så att ingenting var Men det var nog

Läs mer

Det urbana landskapets gröna delar historia, värde, planering, skötsel och restaurering

Det urbana landskapets gröna delar historia, värde, planering, skötsel och restaurering SECOND CALL Svenska IALE i samarbete med Stockholms Universitet, Stockholms Resilience Centre och Kungliga Tekniska Högskolan inbjuder till konferensen Det urbana landskapets gröna delar historia, värde,

Läs mer

ÖVERSIKTLIG INVENTERING

ÖVERSIKTLIG INVENTERING NATURCENTRUM AB NATURVÅRDSUTLÅTANDE ÖVERSIKTLIG INVENTERING OCH BEDÖMNING AV OMRÅDEN VÄRDEFULLA FÖR INSEKTER NORRA BORSTAHUSEN, LANDSKRONA KOMMUN 2011-09-14 Naturcentrum AB, 2011 Stenungsund: Strandtorget

Läs mer

Allmän naturinventering av områden i Rudbo, Lidingö

Allmän naturinventering av områden i Rudbo, Lidingö -14 PM UPPDRAG Allmän naturinventering av områden i Rudbo på Lidingö UPPDRAGSNUMMER 1616156000 UPPDRAGSLEDARE Kaj Almqvist UPPRÄTTAD AV Kaj Almqvist DATUM 29 GRANSKAD AV Elke Myrhede Allmän naturinventering

Läs mer

www.m.lst.se Dialog vid hög nivå När klimatet blir varmare stiger havsnivån. Vad kan kommunen göra? Och vad gör staten? 2008-08-28

www.m.lst.se Dialog vid hög nivå När klimatet blir varmare stiger havsnivån. Vad kan kommunen göra? Och vad gör staten? 2008-08-28 2008-08-28 Dialog vid hög nivå När klimatet blir varmare stiger havsnivån. Vad kan kommunen göra? Och vad gör staten? Länsarkitekt Kerstin Nilermark, Länsstyrelsen i Skåne Samhällsbyggnadsdirektör Hans

Läs mer

Information till prospekteringsföretag i Västerbotten

Information till prospekteringsföretag i Västerbotten Maj 2010 Information till prospekteringsföretag i Västerbotten OMRÅDEN SOM KRÄVER SÄRSKILD HÄNSYN Nationalparker Syftet med nationalparker är att bevara ett större sammanhängande område av en viss landskapstyp.

Läs mer

ProMidNord miljögruppen Östersund 3.5.2005

ProMidNord miljögruppen Östersund 3.5.2005 ProMidNord miljögruppen Östersund 3.5.2005 Sammandrag över åtgärder gjorda i Finland, Timo J. Lehtonen SP 1:ENRES/NGB - nätverk Enligt miljögruppens beslut i Helsingfors-mötet december 2004, har jag samlat

Läs mer

Allmänna utgångspunkter för bedömningsgrunderna

Allmänna utgångspunkter för bedömningsgrunderna Allmänna utgångspunkter för bedömningsgrunderna Bedömningsgrunderna gör miljöbedömningen av systemanalyser och långsiktiga planer mer förebyggande och strategisk Trafikverket har arbetat med att utveckla

Läs mer

Ekologisk landskapsanalys - en pilotstudie

Ekologisk landskapsanalys - en pilotstudie ISBN nr: 1401-2448 R 2013:8 Ekologisk landskapsanalys - en pilotstudie Miljöförvaltningen Box 7012, 402 31 Göteborg Tel vx: 031-365 00 00 Epost: miljoforvaltningen@miljo.goteborg.se www.goteborg.se VI

Läs mer

Detaljplan för del av Vångerslät 7:96 i Läckeby, Kalmar kommun

Detaljplan för del av Vångerslät 7:96 i Läckeby, Kalmar kommun BEHOVSBEDÖMNING (för MKB) 1(6) Avdelning/Handläggare Datum Ärendebeteckning Plan-, bygg- och trafikavdelningen 2011-03-29 2010-3803 Rebecka Sandelius 0480-45 03 33 Detaljplan för del av Vångerslät 7:96

Läs mer

VALUES: Värdering av akvatiska livsmiljöers ekosystemtjänster. 2015-09-22 Antonia Nyström Sandman

VALUES: Värdering av akvatiska livsmiljöers ekosystemtjänster. 2015-09-22 Antonia Nyström Sandman VALUES: Värdering av akvatiska livsmiljöers ekosystemtjänster 2015-09-22 Antonia Nyström Sandman VALUES Projektdeltagare Sofia Wikström Joakim Hansen Göran Sundblad Antonia Nyström Sandman Ulf Bergström

Läs mer

Vägkantsbiotopernas betydelse för bevarandet av biologisk mångfald

Vägkantsbiotopernas betydelse för bevarandet av biologisk mångfald 1 Vägkantsbiotopernas betydelse för bevarandet av biologisk mångfald Roadsides provide habitat for a wide range of plants and animals, most of them common but also some species that are threatened in the

Läs mer

Förutsättningar att återetablera vildlax i Ljusnan?

Förutsättningar att återetablera vildlax i Ljusnan? Förutsättningar att återetablera vildlax i Ljusnan? Fallstudie Ljusnan -2+1 Lek på specifika ytor Uppströms lekvandring efter 1-3 år i havet Nedströms vandring smolt efter 1-4 år, kelt efter lek (höst

Läs mer

De urbana aspekterna i EU:s politik huvudpunkterna i en EU-agenda för städer

De urbana aspekterna i EU:s politik huvudpunkterna i en EU-agenda för städer De urbana aspekterna i EU:s politik huvudpunkterna i en EU-agenda för städer Christian Svanfeldt Europeiska kommissionen Regional- och stadspolitik Regional & SKL, Stockholm 18 November 2014 EU:s urbana

Läs mer

Planering för mat trender och tendenser

Planering för mat trender och tendenser Planering för mat trender och tendenser RUSA sem. 4 nov. 2015 Madeleine Granvik, Ph.D. Researcher. in Planning for Sustainable Development and management of Urban-Rural interactions Department of Urban

Läs mer

Sammanställning av SFV:s skogsbruk 2012

Sammanställning av SFV:s skogsbruk 2012 Sammanställning av SFV:s skogsbruk 2012 Sammanställning av SFV:s skogsbruk 2012... 1 Bakgrund... 3 SFV:s skogsbruk... 3 Skogsskötsel... 4 Avverkningsnivå... 4 Skogsmarkens läge... 4 Ägoslagsfördelning...

Läs mer

Hållbar stad. Alexander Ståhle Tekn dr stadsbyggnad

Hållbar stad. Alexander Ståhle Tekn dr stadsbyggnad Hållbar stad Alexander Ståhle Tekn dr stadsbyggnad Vad händer i världens bästa städer? Världens bästa städer 1. New York 2. London 3. Toronto 4. Paris 5. Stockholm 6. San Francisco 7. Singapore 8. Hong

Läs mer

Ekologiska landskapssamband. i Järfälla kommun

Ekologiska landskapssamband. i Järfälla kommun Ekologiska landskapssamband i Järfälla kommun Analyser Ädellövträdsnätverk Barrskogsnätverk Groddjursnätverk Innehåll Uppdraget... 4 Sammanfattning... 4 Ädellövträdsnätverket med gamla ekar!... 4 Groddjursnätverket!...

Läs mer

Hur går det för skogens fåglar?

Hur går det för skogens fåglar? Hur går det för skogens fåglar? Martin Green Svensk Fågeltaxering Biologiska inst., Lunds universitet Alla foton om inte annat anges: Åke Lindström Hur går det för skogens fåglar? Ingen helt enkel fråga

Läs mer

Yttrande över förslag till detaljplan för BODA GÅRD 2 (KS 2012/ )

Yttrande över förslag till detaljplan för BODA GÅRD 2 (KS 2012/ ) 2015-10-13 Österåkers Kommun Samhällsbyggnadsförvaltningens plan- och exploateringsenhet 184 86 Åkersberga Yttrande över förslag till detaljplan för BODA GÅRD 2 (KS 2012/0027-2014) Detaljplanens syfte

Läs mer

Min skog. Fastighet: RANKHYTTAN 7:1 Kommun: FALUN

Min skog. Fastighet: RANKHYTTAN 7:1 Kommun: FALUN Min skog Fastighet: RANKHYTTAN 7:1 Kommun: FALUN 1/25 2/25 3/25 Om det gröna kuvertet Ett grönt kuvert är en sammanställning av information ur myndigheternas register om en eller flera fastigheter. Om

Läs mer

Seminarium om säkerhet i IT-system för kraftsystem

Seminarium om säkerhet i IT-system för kraftsystem Seminarium om säkerhet i IT-system för kraftsystem Arrangörer: KTH Industriella informations- och styrsystem & Ventyx/ABB Mathias Ekstedt Syfte Utbyta erfarenheter - Vad gör olika aktörer idag? - Vilka

Läs mer

Torvmarkers funktion för biologisk mångfald. Henrik von Stedingk

Torvmarkers funktion för biologisk mångfald. Henrik von Stedingk Torvmarkers funktion för biologisk mångfald Henrik von Stedingk KSLA 14 december 2011 Torvmarker - ett brett ekologiskt begrepp ph Ljus Näring Vatten Kärr minerotrof myr Mosse ombrotrof myr Tall Kärrknipprot

Läs mer

Förstudie biosfärområde Vindelälven. Kajsa Berggren

Förstudie biosfärområde Vindelälven. Kajsa Berggren Förstudie biosfärområde Vindelälven Kajsa Berggren Biosfärområden INSPIRERANDE! INTE REGLERANDE! Internationellt nätverk av områden med höga landskapsvärden Modellområden för hållbar utveckling Utveckling

Läs mer

Datakommunikation. Nätskiktet. Routers & routing

Datakommunikation. Nätskiktet. Routers & routing Datakommunikation Nätskiktet Eric Malmström eric.malmstrom@globalone.net OH 1 Nätskiktet Uppgift förmedla paket från källa/sändare till destination, välja bästa (i någon mening) väg Tjänster till Transportskiktet

Läs mer

Landskapsekologisk analys. i Stockholms stad. Habitatnätverk för eklevande arter och barrskogsarter. i Stockholms stad

Landskapsekologisk analys. i Stockholms stad. Habitatnätverk för eklevande arter och barrskogsarter. i Stockholms stad Landskapsekologisk analys i Stockholms stad Habitatnätverk för eklevande arter och barrskogsarter i Stockholms stad Ulla Mörtberg, Andreas Zetterberg & Mikael Gontier Forskargruppen för miljöbedömning

Läs mer

Så skyddas värdefull skog den nationella strategin för formellt skydd av skog

Så skyddas värdefull skog den nationella strategin för formellt skydd av skog Så skyddas värdefull skog den nationella strategin för formellt skydd av skog Beställningar Ordertel: 08-505 933 40 Orderfax: 08-505 933 99 E-post: natur@cm.se Postadress: CM-Gruppen, Box 110 93, 161 11

Läs mer

Belysning på väg och i stad

Belysning på väg och i stad Belysning på väg och i stad Mona Hellman ÅF Lighting 2016-05-25 NFK, Ålesund 1 Utan ljus inget liv... Utan ljus inget liv... Varför och för vem? Hjälpa oss att hitta när det är mörkt Frederiksbergs kommun,

Läs mer

Åtgärder som gynnar biologisk mångfald. Temagrupp 2

Åtgärder som gynnar biologisk mångfald. Temagrupp 2 Åtgärder som gynnar biologisk mångfald Temagrupp 2 Foton: J. Dänhardt Juliana Dänhardt, Centrum för miljö- och klimatforskning, Lunds universitet Presentation av utvärderingsrapport II: Åtgärder för bättre

Läs mer

The source of nitrogen in the boreal forests identified (March 2016)

The source of nitrogen in the boreal forests identified (March 2016) The source of nitrogen in the boreal forests identified (March 2016) En svensk strategi för biologisk mångfald och ekosystemtjänster Försvarssektorns miljödag Stockholm 13 april 2016 Michael Löfroth, The

Läs mer

Lektion 1: Fördelningar och deskriptiv analys

Lektion 1: Fördelningar och deskriptiv analys Density Lektion 1: Fördelningar och deskriptiv analys 1.,3 Uniform; Lower=1; Upper=6,3,2,2,1,, 1 2 3 X 4 6 7 Figuren ovan visar täthetsfunktionen för en likformig fördelning. Kurvan antar värdet.2 över

Läs mer

Kartläggning av territoriell mångfald: Nyttan med typologier i regionalt analysarbete. Alexandre Dubois, forskare Institution för Stad och Land

Kartläggning av territoriell mångfald: Nyttan med typologier i regionalt analysarbete. Alexandre Dubois, forskare Institution för Stad och Land Kartläggning av territoriell mångfald: Nyttan med typologier i regionalt analysarbete Alexandre Dubois, forskare Institution för Stad och Land Komplexiteteni dagens regionalpolitik Utveckling är mångsidig

Läs mer

Siv Andersson Design, 070-6576017,siv.sivdesign@swipnet.se

Siv Andersson Design, 070-6576017,siv.sivdesign@swipnet.se Siv Andersson Design, 070-6576017,siv.sivdesign@swipnet.se Domedag????? Positiva visioner: Att visa på möjligheter Allting hänger ihop! klimat matproduktion transporter Handel Rättvisa, etik hälsa Energianvändning

Läs mer

Samråd om ny regional utvecklingsplan i Stockholmsregionen. Frukost seminarium grönstruktur 22 juni 2016

Samråd om ny regional utvecklingsplan i Stockholmsregionen. Frukost seminarium grönstruktur 22 juni 2016 Samråd om ny regional utvecklingsplan i Stockholmsregionen Frukost seminarium grönstruktur 22 juni 2016 Dagordning 8.00-8.10 Välkomna o information om RUFS 2050 8.10-8.25 Grönstrukturen i RUFS 2050 8.25-8.40

Läs mer

Remiss från Miljödepartementet med redovisning av Naturvårdsverkets rapport Grön infrastruktur

Remiss från Miljödepartementet med redovisning av Naturvårdsverkets rapport Grön infrastruktur ArtDatabanken YTTRANDE SLU.dha.2013.5.5 101 Remiss från Miljödepartementet med redovisning av Naturvårdsverkets rapport Grön infrastruktur Sammanfattning av synpunkter ArtDatabanken tycker förslaget är

Läs mer

End consumers. Wood energy and Cleantech. Infrastructure district heating. Boilers. Infrastructu re fuel. Fuel production

End consumers. Wood energy and Cleantech. Infrastructure district heating. Boilers. Infrastructu re fuel. Fuel production End consumers Wood energy and Cleantech Infrastructure district heating Boilers Infrastructu re fuel Fuel production Forest harvesting and transport infrastructure Sustainable forestry Information and

Läs mer

Ordinarie tentamen ht 2011 för biologimomentet i Klimatförändringar orsaker och verkan.

Ordinarie tentamen ht 2011 för biologimomentet i Klimatförändringar orsaker och verkan. Ordinarie tentamen ht 2011 för biologimomentet i Klimatförändringar orsaker och verkan. Observera att a) dina svar måste vara läsbara för att du ska få poäng för dem, samt b) grafer måste ha axelbenämningar

Läs mer

Samrådsmöte Östersund 17 februari 2015

Samrådsmöte Östersund 17 februari 2015 Samrådsmöte Östersund 17 februari 2015 Alla kan bidra till ett bättre vatten! Bottenhavets status Blå-Hög ekologisk status Grön- God ekologisk status Gul-Måttlig ekologisk status Orangeotillfredsställande

Läs mer

Afterwork IT, Digitalisering och Hållbarhet

Afterwork IT, Digitalisering och Hållbarhet Afterwork Exjobb@KTH: IT, Digitalisering och Hållbarhet Tack OpenLabs! mail@openlab.se CESC Centre for Sustainable Communication Ett Vinnova Centre of Excellence som fokuserar IT och hållbar utveckling,

Läs mer

TORNSTADEN - Thesis Booklet av Elisabeth Farías, Lily Huang, Joseph Laster

TORNSTADEN - Thesis Booklet av Elisabeth Farías, Lily Huang, Joseph Laster 1 TORNSTADEN - Thesis Booklet av Elisabeth Farías, Lily Huang, Joseph Laster INLEDNING Bologna är en av Italiens äldsta städer och huvudstad i regionen Emilia-Romagna. Staden är strategiskt beläget där

Läs mer

Strategi för biologisk mångfald

Strategi för biologisk mångfald Strategi för biologisk mångfald Johan Niss, Länsstyrelsen i Skåne johan.niss@lansstyrelsen.se, 0708-31 13 95 Strategidokument med åtgärdsplan December 2012 Regionala landskapsstrategier arbetas fram för

Läs mer

UTVECKLING AV STADSKÄRNOR. Alexander Ståhle, landskapsarkitekt & tekn doktor

UTVECKLING AV STADSKÄRNOR. Alexander Ståhle, landskapsarkitekt & tekn doktor UTVECKLING AV STADSKÄRNOR Alexander Ståhle, landskapsarkitekt & tekn doktor 1 for its connectivity, cultural centres and abundance of green space. Tät stad Grön stad Stockholm ska bli världsledande i parkplanering.

Läs mer

Den svenska naturvårdsmodellen - fungerar den?

Den svenska naturvårdsmodellen - fungerar den? Den svenska naturvårdsmodellen - fungerar den? Börje Pettersson NATURVÅRDSSTRATEGIER I SKOGEN 1) RESERVATSSTRATEGIN Ex. 20 % reservat och 80 % plantage 2) ÖVERHÅLLNINGSSTRATEGIN Ex. 20 % håller dubbla

Läs mer

MÅLARMUSSLANS ÅTERKOMST. Resultat och erfarenheter

MÅLARMUSSLANS ÅTERKOMST. Resultat och erfarenheter MÅLARMUSSLANS ÅTERKOMST Resultat och erfarenheter Ivan Olsson, Projektledare, UC4LIFE, LST Skåne MULTIDICIPLINÄRT PROJEKT (2012 2016) Restaurering Forskning Musslorna Monitoring och information Tolv projektområden

Läs mer

Hur ska den skyddade skogen förvaltas och skötas? En vision för ekologisk hållbarhet. Per Angelstam Örebro 2011-11-13. School for Forest Management

Hur ska den skyddade skogen förvaltas och skötas? En vision för ekologisk hållbarhet. Per Angelstam Örebro 2011-11-13. School for Forest Management Hur ska den skyddade skogen förvaltas och skötas? En vision för ekologisk hållbarhet Per Angelstam Örebro 2011-11-13 School for Forest Management Med tillgång till Uppdraget All skyddad skog i naturreservat

Läs mer

Sportfiske. Catch and Release. www.blekingearkipelag.se

Sportfiske. Catch and Release. www.blekingearkipelag.se Sportfiske Catch and Release www.blekingearkipelag.se BLEKINGE Olofström Karlshamn Ronneby Sölvesborg Karlskrona Att återutsätta en fisk, även kallat Catch and Release (C&R), är en metod med syfte att

Läs mer