Nätverk och habitatnätverk Exempel från Stockholm

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Nätverk och habitatnätverk Exempel från Stockholm"

Transkript

1 Nätverk och habitatnätverk Exempel från Stockholm Andreas Zetterberg eller Mobil: Gröna samband Slutseminarium Regionplanekontoret, 25 januari 2011

2 Innehåll Nätverk i andra sammanhang Skillnaden mellan nätverk och habitatnätverk Traditionell Landskapsekologi Metapatch-konceptet är grunden för habitatnätverket Andra patchar Exempel från Stockholm : Storlek på största komponent Exempel från Stockholm : Betweenness centrality

3 Innehåll Nätverk i andra sammanhang Skillnaden mellan nätverk och habitatnätverk Traditionell Landskapsekologi Metapatch-konceptet är grunden för habitatnätverket Andra patchar Exempel från Stockholm : Storlek på största komponent Exempel från Stockholm : Betweenness centrality

4 Nätverk i andra sammanhang Välkänd modell

5 Nätverksgraf över sammankopplade Internetrouters och överföringstider mellan dessa

6 Spårvägsnätet i Stockholms län

7 Två olika typer av grafer av ett socialt nätverk

8 Nätverksgraf över flygrutter

9 Nätverksgraf över flygrutter Rumsligt representerat

10 Väletablerade koncept och gott om kraftfulla analysmetoder Connectivity Shortest path Maximum Flow Sårbarhetsanalyser (vad händer om man tar bort en nod/länk?) En uppsjö av mått och indikatorer Används även inom fysisk planering

11 RUFS 2010 Elnät och VA-nät

12 Innehåll Nätverk i andra sammanhang Skillnaden mellan nätverk och habitatnätverk Traditionell Landskapsekologi Metapatch-konceptet är grunden för habitatnätverket Andra patchar Exempel från Stockholm : Storlek på största komponent Exempel från Stockholm : Betweenness centrality

13 Habitatnätverk Mörtberg, U. M., Zetterberg, A., & Gontier, M. (2007). Dnr: , bilaga 1. Stockholm: Miljöförvaltningen, Stockholms stad

14

15

16 Ett flertal ekologiska profiler

17 Zetterberg, A. (2009). Licentiate Thesis. Royal Institute of Technology: Stockholm

18 Örjans exempel Bodin, O. & Norberg, J. (2007). Landscape Ecology, 22(1),

19 Hur förhåller sig dessa till varandra?

20 Innehåll Nätverk i andra sammanhang Skillnaden mellan nätverk och habitatnätverk Traditionell Landskapsekologi Metapatch-konceptet är grunden för habitatnätverket Andra patchar Exempel från Stockholm : Storlek på största komponent Exempel från Stockholm : Betweenness centrality

21 Patch-Matrix Paradigmen

22 Flygfoto från Skurupstrakten i Skåne

23 Habitat = Lövskog Habitat = Miljön i vilken en organism eller organismgrupp normalt lever eller återfinns

24 Patch Matrix Patch-Matrix-modellen

25

26

27 Hur förhåller sig dessa till varandra?

28 Så vad är egentligen habitat? Och vad är egentligen en patch? Vanlig padda (Bufo bufo)

29 Paddhabitat Reproduktion Sommarhabitat Övervintring

30 Innehåll Nätverk i andra sammanhang Skillnaden mellan nätverk och habitatnätverk Traditionell Landskapsekologi Metapatch-konceptet är grunden för habitatnätverket Andra patchar Exempel från Stockholm : Storlek på största komponent Exempel från Stockholm : Betweenness centrality

31 Metapatch-konceptet (Livscykelbaserat) Livscykel-/resursbaserat Matrix är inte bara ett ogästvänligt hav Zetterberg, A. (2009). Licentiate Thesis. Royal Institute of Technology: Stockholm Zetterberg, A., Mörtberg, U. M., & Balfors, B. (2010). Landscape and Urban Planning, 95(4),

32 Resources Food Shelter Reproduction Resurserna är ofta inte sammanhängande i fragmenterade landskap. Problem m traditionell metod Zetterberg, A. (2009). Licentiate Thesis. Royal Institute of Technology: Stockholm Zetterberg, A., Mörtberg, U. M., & Balfors, B. (2010). Landscape and Urban Planning, 95(4),

33 Resources Food Shelter Reproduction Friction High Low Zetterberg, A. (2009). Licentiate Thesis. Royal Institute of Technology: Stockholm Zetterberg, A., Mörtberg, U. M., & Balfors, B. (2010). Landscape and Urban Planning, 95(4),

34 Resources Food Shelter Reproduction Accessibility Low High Friction High Low Meta-patches i ett Habitatnätverk OBS! Detta är en funktionell modell! Jämför med strukturell dvs. korridor, värdekärna, grönstruktur Zetterberg, A. (2009). Licentiate Thesis. Royal Institute of Technology: Stockholm Zetterberg, A., Mörtberg, U. M., & Balfors, B. (2010). Landscape and Urban Planning, 95(4),

35 Habitatnätverk för Tofsmes Mörtberg, U. M., Zetterberg, A., & Gontier, M. (2007). Dnr: , bilaga 1. Stockholm: Miljöförvaltningen, Stockholms stad

36 Metapatch Matrix Egentligen finns inga spridningslänkar ännu i habitatnätverket! (Meta-)patch = årshemområde Nu återstår bara länkarna. Det är här Matrix Green kommer in i bilden.

37 Innehåll Nätverk i andra sammanhang Skillnaden mellan nätverk och habitatnätverk Traditionell Landskapsekologi Metapatch-konceptet är grunden för habitatnätverket Andra patchar Exempel från Stockholm : Storlek på största komponent Exempel från Stockholm : Betweenness centrality

38 Andra exempel på möjliga patchar Naturreservat Nyckelbiotoper Lekplatser Gröna kilar Med mera...

39 Innehåll Nätverk i andra sammanhang Skillnaden mellan nätverk och habitatnätverk Traditionell Landskapsekologi Metapatch-konceptet är grunden för habitatnätverket Andra patchar Exempel från Stockholm : Storlek på största komponent Exempel från Stockholm : Betweenness centrality

40 Profil A (medium spridningsförmåga) Storlek på största komponenten= 70% of totala arean

41 Profil B (hög spridningsförmåga) Storlek på största komponenten= 100% of totala arean

42 Patch-Distance Diagram

43 Area of largest component / Total available area [%] 100 Profile C Profile B Profile A Maximum dispersal distance [m]

44 Zetterberg, A. (2009). Licentiate Thesis. Royal Institute of Technology: Stockholm

45 Matrix Green Landscape Ecological Network Analysis Tool Bodin. Ö. & Zetterberg. A. 2010

46

47 Area of largest component/total available area [%] 100% Konnektivitet som funktion av spridningsavstånd 90% 80% 70% Indikator för konnektivitet? Miljömål Miljöbedömning av scenarios? 60% 50% 40% Grassland Wetland Coniferous Oaks 30% 20% 10% 0% Maximum dispersal distance [m] Zetterberg, A. (in prep.)

48 Innehåll Nätverk i andra sammanhang Skillnaden mellan nätverk och habitatnätverk Traditionell Landskapsekologi Metapatch-konceptet är grunden för habitatnätverket Andra patchar Exempel från Stockholm : Storlek på största komponent Exempel från Stockholm : Betweenness centrality

49 Centrality Interna strukturen Hitta kritiska strukturer inom nätverket OBS! En av många(ibland konflikterande) egenskaper. Andra egenskaper är t ex. Viktiga reproduktionsområden Värdekärnor Viktiga områden för kontakten mellan djur och människor

50 Betweenness centrality (gammal barrskog (regionplanekontoret)) Kom ihåg ett av flera perspektiv!!! (viktiga stepping-stones) Zetterberg, A. (in prep.)

51 Home Range Patches Urban/Suburban Land Peri-urban/Rural Land Open Water Kritiska strukturen inom systemet Betweenness Centrality för groddjur Betweenness, Class 1 Betweenness, Class 2 Urban/Suburban Land Peri-urban/Rural Land Open Water Märsta Åkersberga Stockholm Haninge C B n i i n j j N ij ij n km km (a) (b) Zetterberg, A., Mörtberg, U. M., & Balfors, B. (2010). Landscape and Urban Planning, 95(4),

52 km High betweenness patch Low betweenness patch Dispersal links Improvement potential Developed land Forest (a) Open land Open water (b) (a) Regional improvement potential (b) Local improvement potential Zetterberg, A., Mörtberg, U. M., & Balfors, B. (2010). Landscape and Urban Planning, 95(4),

53 Tack! Andreas Zetterberg

54 Erfarenheter 1 Metodens användbarhet ja, passar bra på många sätt Stort intresse Stort behov Lättbegriplig analys och resultatet (inte minst visuellt)

55 Erfarenheter 2 Kanske ibland förföriskt lättbegriplig, och man tror man begripigt men ändå inte.. bakomliggande ekologi är betydligt mer komplicerad än vad modellen ger sken av Behov av att vara tydligt att vi endast prioriterar map. Konnektivitet, inget annat (tex habitatkvalitet, biotop, rödlistade arter, kulturlandskap, etc) Visar på databehov! Geografiska data, exempelvis vegetationskarta över regionen samt ekologiska parametrar

56 Databehov 1 Ekologisk kunskap och parametrar

57 Ekologiska profiler Hur många profiler? Utgångspunkt för val av profiler (miljömålen?) Vilka parametrar? Parameteråtkomst via Nationell databas?

58 Databehov 2 Geografiska data för input, kalibrering och verifiering

59 Geografiska data Input: Vegetationsdata? Höjdmodell (Laserdata)? Klimatdata? Kalibrering och verifiering: Inventeringar och förekomstdata Kvalitetssäkrade och matchade mot ekologiska profiler!

60 Nästa steg Underlagsdataprojekt Pilot (RTK?) Forskningsstudie? Börja använda för de hugande

Ekologiska samband - utveckling av verktyg och metoder för ekologisk prioritering av grönområden i urbaniserade regioner

Ekologiska samband - utveckling av verktyg och metoder för ekologisk prioritering av grönområden i urbaniserade regioner Ekologiska samband - utveckling av verktyg och metoder för ekologisk prioritering av grönområden i urbaniserade regioner Sammanfattning I starkt fragmenterade landskap, som stadsmiljöer eller urbaniserade

Läs mer

GRÖN INFRASTRUKTUR - ett sammanhängande nätverk av livsmiljöer, naturområden och ekologiska strukturer (?)

GRÖN INFRASTRUKTUR - ett sammanhängande nätverk av livsmiljöer, naturområden och ekologiska strukturer (?) GRÖN INFRASTRUKTUR - ett sammanhängande nätverk av livsmiljöer, naturområden och ekologiska strukturer (?) Ingrid Boklund Ramböll VEM ÄR JAG? Civilingenjör i miljö- och vattenteknik Uppsala Universitet

Läs mer

Ekologiska samband - utveckling av verktyg och metoder för ekologisk prioritering av grönområden i urbaniserade regioner. Slutrapport för projektet

Ekologiska samband - utveckling av verktyg och metoder för ekologisk prioritering av grönområden i urbaniserade regioner. Slutrapport för projektet Ekologiska samband - utveckling av verktyg och metoder för ekologisk prioritering av grönområden i urbaniserade regioner Slutrapport för projektet Örjan Bodin & Andreas Zetterberg Stockholm, mars 2011

Läs mer

Ekologiska samband - utveckling av verktyg och metoder för ekologisk prioritering av grönområden i urbaniserade regioner

Ekologiska samband - utveckling av verktyg och metoder för ekologisk prioritering av grönområden i urbaniserade regioner Introduktion Ekologiska samband - utveckling av verktyg och metoder för ekologisk prioritering av grönområden i urbaniserade regioner Slutseminarium 25 januari 2011 Vilka är vi? Stockholm Resilience Centre

Läs mer

Skyddsnätverk för boreal skog. i Västerbottens och Västernorrlands län

Skyddsnätverk för boreal skog. i Västerbottens och Västernorrlands län Skyddsnätverk för boreal skog i Västerbottens och Västernorrlands län Ansvarig enhet: Naturvårdsenheten Text: Sören Uppsäll Analys och figurer: Carlos Paz von Friesen Tryck: Länsstyrelsen Västerbotten

Läs mer

Praktiska exempel på analyser av grön infrastruktur. Karin Terä, enheten för miljöanalys och miljöplanering

Praktiska exempel på analyser av grön infrastruktur. Karin Terä, enheten för miljöanalys och miljöplanering Praktiska exempel på analyser av grön infrastruktur Karin Terä, enheten för miljöanalys och miljöplanering karin.tera@lansstyrelsen.se Grön infrastruktur definieras som ett ekologiskt funktionellt nätverk

Läs mer

Biodiversity Monitoring in City of Stockholm

Biodiversity Monitoring in City of Stockholm Biodiversity Monitoring in City of Stockholm 2018-08-21 Environment nd Health Administration Gunilla Hjorth Ecologist gunilla.hjorth@stockholm.se Presentation outline 1. Ecological infrastructure in Stockholm

Läs mer

Ekologisk konnektivitetsmodellering

Ekologisk konnektivitetsmodellering Institutionen för naturgeografi och kvartärgeologi Ekologisk konnektivitetsmodellering med GIS En jämförelsestudie av två GIS-baserade verktygslådor Erik Zachariassen Examensarbete avancerad nivå Naturgeografi

Läs mer

Hur kan Årsta Skogs och Årsta holmars naturvärden bevaras i framtiden? Spridningsvägar till/från Årsta Skog

Hur kan Årsta Skogs och Årsta holmars naturvärden bevaras i framtiden? Spridningsvägar till/från Årsta Skog Hur kan Årsta Skogs och Årsta holmars naturvärden bevaras i framtiden? Spridningsvägar till/från Årsta Skog Både Årsta Skog och Årsta holmar utgör en viktig del i Stockholms blågröna struktur och är tillsammans

Läs mer

Naturvårdsarbete i fragmenterade landskap. Arealer, kvaliteter och korridorer var ska vi satsa pengarna?

Naturvårdsarbete i fragmenterade landskap. Arealer, kvaliteter och korridorer var ska vi satsa pengarna? Naturvårdsarbete i fragmenterade landskap. Arealer, kvaliteter och korridorer var ska vi satsa pengarna? Ola Olsson Biodiversitet, Biologiska institutionen Eländesbeskrivning Forskningsresultat GI och

Läs mer

Ekosystemtjänster & grönstrukturplanering

Ekosystemtjänster & grönstrukturplanering UPTEC W 15001 Examensarbete 30 hp Mars 2105 Ekosystemtjänster & grönstrukturplanering Att synliggöra ekosystemtjänsters nytta och värde i den kommunala planeringen med hjälp av ArcGIS-verktyget Matrixgreen

Läs mer

Från skyddade skogsområden till nätverk av skyddade områden

Från skyddade skogsområden till nätverk av skyddade områden Från skyddade skogsområden till nätverk av skyddade områden Västerbottens exempel Peter Jonsson 2014-09-09 Mål Via objektiva metoder: -Hitta koncentrationer av värdekärnor -Göra preciseringar av befintliga

Läs mer

Stockholms ekologiska infrastruktur - Bakgrund och beskrivning av databas och karta

Stockholms ekologiska infrastruktur - Bakgrund och beskrivning av databas och karta Miljöförvaltningen Sida 1 (12) 2014-02-14 Stockholms ekologiska infrastruktur - Bakgrund och beskrivning av databas och karta Grunden för stadens biologiska mångfald är den samlade strukturen av alla vegetations-

Läs mer

GI (grön infrastruktur) Länsstyrelen i Västerbottens arbete med boreal skog

GI (grön infrastruktur) Länsstyrelen i Västerbottens arbete med boreal skog GI (grön infrastruktur) Länsstyrelen i Västerbottens arbete med boreal skog Definition av grön infrastruktur Ett ekologiskt funktionellt nätverk......av livsmiljöer och strukturer, naturområden......samt

Läs mer

Bilaga 1 Flödesschema för Mosaic i marin miljö

Bilaga 1 Flödesschema för Mosaic i marin miljö Mosaic ramverk för naturvärdesbedömning i marin miljö Version 1 Bilaga 1 Flödesschema för Mosaic i marin miljö Hedvig Hogfors och Frida Fyhr Mosaic 1 är ett ramverk för naturvärdesbedömning i marin miljö

Läs mer

Landskapets ekologi. Calluna AB Linköpings slott Linköping Tel Fax

Landskapets ekologi. Calluna AB Linköpings slott Linköping Tel Fax Landskapets ekologi Vad är det vi vill uppnå, syftet? Identifiera strukturer, arter och processer som på landskapsnivå är känsliga för nuvarande eller ny infrastruktur (inklusive drift) Riktad analys,

Läs mer

jordbrukslandskap Små lövskogars funktion för biologisk mångfald i

jordbrukslandskap Små lövskogars funktion för biologisk mångfald i Små lövskogars funktion för biologisk mångfald i jordbrukslandskap Jörg Brunet & Per-Ola Hedwall, SLU Alnarp Jessica Lindgren & Sara Cousins, Stockholms universitet Karin Hansen, IVL Stockholm Frågeställningar

Läs mer

Naturvärdesinventering Analys av ekologiska landskapssamband för ädellövträd inför planerad bebyggelse i Snösätra, Rågsved, bilaga 3 Dnr E

Naturvärdesinventering Analys av ekologiska landskapssamband för ädellövträd inför planerad bebyggelse i Snösätra, Rågsved, bilaga 3 Dnr E Naturvärdesinventering Analys av ekologiska landskapssamband för ädellövträd inför planerad bebyggelse i Snösätra, Rågsved, bilaga 3 Dnr E2014-02183 stockholm.se/sambandet 2 (11) Analys av ekologiska landskapssamband

Läs mer

Detta dokument skapades av Ekologigruppen AB på beställning av Länsstyrelsen i Stockholms län för att fungera som en introduktion till arbete med

Detta dokument skapades av Ekologigruppen AB på beställning av Länsstyrelsen i Stockholms län för att fungera som en introduktion till arbete med Detta dokument skapades av Ekologigruppen AB på beställning av Länsstyrelsen i Stockholms län för att fungera som en introduktion till arbete med Matrixgreen. Förhoppningsvis kan dokumentet även besvara

Läs mer

Varför naturvård på landskapsnivå?

Varför naturvård på landskapsnivå? Varför naturvård på landskapsnivå? Skapa en effektivare förvaltning som gör det möjligt att nå uppsatta mål med avseende på skogproduktion, klimat, naturvård och social naturvård Landskapsnivån krävs för

Läs mer

RAPPORT. Naturvärdesinventering Kristineberg VALLENTUNA KOMMUN SWECO ENVIRONMENT AB UPPDRAGSNUMMER 1181038000 2014-11-21

RAPPORT. Naturvärdesinventering Kristineberg VALLENTUNA KOMMUN SWECO ENVIRONMENT AB UPPDRAGSNUMMER 1181038000 2014-11-21 VALLENTUNA KOMMUN Naturvärdesinventering Kristineberg UPPDRAGSNUMMER 1181038000 SWECO ENVIRONMENT AB KAJ ALMQVIST & GRY STRANDELL, FÄLTINVENTERING OCH HANDLÄGGNING FRIDA SNELL, KVALITETSGRANSKNING Innehållsförteckning

Läs mer

Från Naturskyddsföreningens sida anser vi att beslutet om detaljplanen inte kan tas innan dessa frågor är lösta i avtal eller juridiska dokument

Från Naturskyddsföreningens sida anser vi att beslutet om detaljplanen inte kan tas innan dessa frågor är lösta i avtal eller juridiska dokument Järfälla kommun Kommunstyrelsen Planutskottet 177 80 Järfälla Många frågor obesvarade när beslut tas om detaljplan för Stäkets verksamhetsområde Den 7:e oktober tas beslut i planutskottet om detaljplan

Läs mer

Analys av habitatnätverk inför ny bebyggelse i Borås, Brämhult

Analys av habitatnätverk inför ny bebyggelse i Borås, Brämhult Analys av habitatnätverk inför ny bebyggelse i Borås, Brämhult Innehåll Uppdraget 3 Metod 3 Resultat 3 Bilaga 1 Analysmetod 5 Bilaga 2 Kartbilagor 9 Beställare: Borås stad. Kontaktperson: Erika Lundèn,

Läs mer

Grön infrastruktur i prövning och planering

Grön infrastruktur i prövning och planering Grön infrastruktur i prövning och planering GRÖN INFRASTRUKTUR I prövning och planering Miljöbalksdagarna 5 april Melvin Thalin, Naturvårdsverket Illustration: Kjell Ström Naturvårdsverket Swedish Environmental

Läs mer

Landskapsförändring och fragmentering Simon Jakobsson

Landskapsförändring och fragmentering Simon Jakobsson Landskapsförändring och fragmentering Simon Jakobsson simon.jakobsson@natgeo.su.se Landskapsekologigruppen Stockholms Universitet Landskapsförändring och fragmentering Teorier: - (ö)biogeografi och metapopulationsteori

Läs mer

Kartering och värdering av ekosystemtjänster från urban grönska. CBM - Liv i staden 2015 Marcus Hedblom. SLU

Kartering och värdering av ekosystemtjänster från urban grönska. CBM - Liv i staden 2015 Marcus Hedblom. SLU Kartering och värdering av ekosystemtjänster från urban grönska CBM - Liv i staden 2015 Marcus Hedblom. SLU Varför värdera naturen? Naturen är väl ovärderlig? Omöjlig att sätta ett pris på? Ekosystemtjänster

Läs mer

Naturvård på nya sätt: Vad krävs för att klara biologisk mångfald?

Naturvård på nya sätt: Vad krävs för att klara biologisk mångfald? Naturvård på nya sätt: Vad krävs för att klara biologisk mångfald? Per Angelstam Stockholm 2011-03-22 Arter Biotoper Processer Landskap i region Bestånd i landskap Träd i bestånd Global Krävs = Konventioner

Läs mer

Möjligheter och problem med geografiska analyser i arbetet med grön infrastruktur i limnisk miljö

Möjligheter och problem med geografiska analyser i arbetet med grön infrastruktur i limnisk miljö Möjligheter och problem med geografiska analyser i arbetet med grön infrastruktur i limnisk miljö Vem är jag Erik Årnfelt Länsstyrelsen Östergötland GIS-samordnare Nationellt GIS-stöd för GI Webb-gis,

Läs mer

GÄVLE 3.2.2016 Anna Ryymin Salla Salovaara

GÄVLE 3.2.2016 Anna Ryymin Salla Salovaara GÄVLE 3.2.2016 Anna Ryymin Salla Salovaara LOCATION AND CONNECTIONS TO OTHER CITIES E4 E16 Gävle-Uppsala 110 km: 75 min by car, 60 min by train Gävle-Arlanda 140 km: 90 min by car, 60 min by train Gävle-Stockholm

Läs mer

Hur återhämtar sig växter och insekter efter restaurering av naturbetesmarker?

Hur återhämtar sig växter och insekter efter restaurering av naturbetesmarker? Hur återhämtar sig växter och insekter efter restaurering av naturbetesmarker? Erik Öckinger SLU, Institutionen för ekologi http://www.slu.se/cv/erik-ockinger Marie Winsa SLU/Lst Örebro Riccardo Bommarco

Läs mer

Viktiga begrepp i arbetet med grön infrastruktur

Viktiga begrepp i arbetet med grön infrastruktur 1(9) SW E D I SH E N V IR O N M EN T A L P R OT E C T IO N AG E NC Y Viktiga begrepp i arbetet med grön infrastruktur Vägledning 2017-02-16 Viktiga begrepp i arbetet med grön infrastruktur B E SÖ K: ST

Läs mer

Praktiskt naturvårdsarbete i kommuner, länsstyrelser, skogsvårdsstyrelser och på konsultbasis diskuteras också.

Praktiskt naturvårdsarbete i kommuner, länsstyrelser, skogsvårdsstyrelser och på konsultbasis diskuteras också. Karl-Olof Bergman juli 2014 Linköpings universitet, avd för biologi Praktisk naturvård 15hp 140901-141031 Mål och syfte Kursens mål är att ge färdigheter i att kunna värdera natur med hög tillförlitlighet

Läs mer

Något förkortad presentation. Här följer en kort kommentar till respektive bild:

Något förkortad presentation. Här följer en kort kommentar till respektive bild: Något förkortad presentation. Här följer en kort kommentar till respektive bild: 2. Bild från ekmiljö på Botorp, presentation för delar av Skogsstyrelsen och delar av Länstyrelsen Örebro 3. Data från forskare.

Läs mer

Anslutande natur. naturytor kring Sandhamnsgatan, över Värtavägen och mot lövskogsbranten i väster.

Anslutande natur. naturytor kring Sandhamnsgatan, över Värtavägen och mot lövskogsbranten i väster. naturytor kring Sandhamnsgatan, över Värtavägen och mot lövskogsbranten i väster. 10 Figur 8. Delområde 4. Gullregn, syrén och en stor lärk mot intill befintlig restaurang och kanten av Sandhamnsgatan.

Läs mer

1. Barrskogsmesarnas samband Artexempel: tofsmes, talltita (entita) Bebyggelse och hårdgjord mark. Undersökningsområde. Öppet vatten.

1. Barrskogsmesarnas samband Artexempel: tofsmes, talltita (entita) Bebyggelse och hårdgjord mark. Undersökningsområde. Öppet vatten. 1. Barrskogsmesarnas samband Artexempel: tofsmes, talltita (entita) 1. Barrskogsmesarnas samband Årstaskogen är tillräckligt stor och har tillräckliga kvaliteter för att kunna härbärgera Stockholmstraktens

Läs mer

Tidigt grepp om helheten! KSLA 4 maj 2017 Bengt Schibbye, Schibbye landskap

Tidigt grepp om helheten! KSLA 4 maj 2017 Bengt Schibbye, Schibbye landskap Tidigt grepp om helheten! KSLA 4 maj 2017 Bengt Schibbye, Schibbye landskap Landskapet är självklart Människan lever i landskapet landskapet lever i människan Människan skapar sin historia/landskap landskapet/historien

Läs mer

Analys av potentiella barriäreffekter i skogliga värdetrakter i samband med den planerade vindkraftsanläggningen Fjällberg

Analys av potentiella barriäreffekter i skogliga värdetrakter i samband med den planerade vindkraftsanläggningen Fjällberg 2014-10-21 Analys av potentiella barriäreffekter i skogliga värdetrakter i samband med den planerade vindkraftsanläggningen Fjällberg Johnny de Jong & Sofia Nygårds, Ecocom AB Uppdrag Nordisk Vindkraft

Läs mer

Små lövskogars funktion för biologisk mångfald i

Små lövskogars funktion för biologisk mångfald i Små lövskogars funktion för biologisk mångfald i jordbrukslandskap Jörg Brunet & Per-Ola Hedwall, SLU Alnarp Jessica Lindgren & Sara Cousins, Stockholms universitet Karin Hansen, IVL Stockholm Frågeställningar

Läs mer

Friska ekosystem är grunden för hållbara städer. Biologisk mångfald och ekosystemtjänster i städer

Friska ekosystem är grunden för hållbara städer. Biologisk mångfald och ekosystemtjänster i städer Friska ekosystem är grunden för hållbara städer Biologisk mångfald och ekosystemtjänster i städer Om projektet LAB Local Action for Biodiversity i Helsingborg Sidan 2 Förlust av biologisk mångfald hotar

Läs mer

GIS-BASERADE METODER FÖR HÅLLBAR PLANERING AV VINDKRAFT

GIS-BASERADE METODER FÖR HÅLLBAR PLANERING AV VINDKRAFT GIS-BASERADE METODER FÖR HÅLLBAR PLANERING AV VINDKRAFT Gustaf Byström och Ulla Mörtberg Forskargruppen för miljöbedömning och förvaltning, KTH Kontakt: gbystrom@kth.se Inledning Nationella mål om 50%

Läs mer

Naturvärdesinventering (NVI) Gamla lands - vägen i Spånga Underlag till detaljplan ARBETSMA - TERIAL

Naturvärdesinventering (NVI) Gamla lands - vägen i Spånga Underlag till detaljplan ARBETSMA - TERIAL 15-10-15 ARBETSMA - TERIAL Naturvärdesinventering (NVI) Gamla lands - vägen i Spånga Underlag till detaljplan 2015 Naturvärdesinventering Gamla landsvägen i Spånga: underlag till detaljplan Spånga Oktober

Läs mer

Naturvårdseffekter av granbarkborrebekämpningen

Naturvårdseffekter av granbarkborrebekämpningen Sundsvall 2012-03-13 Naturvårdseffekter av granbarkborrebekämpningen Bengt Gunnar Jonsson Mittuniversitetet, Sundsvall Skurken Mittuniversitetet i projektet Utveckling av feromon för dubbelögad bastborre

Läs mer

Regional handlingsplan för grön infrastruktur. Kristin Lindström

Regional handlingsplan för grön infrastruktur. Kristin Lindström Regional handlingsplan för grön infrastruktur Kristin Lindström Grön infrastruktur är nätverk av natur som bidrar till fungerande livsmiljöer för växter och djur och till människors välbefinnande Grön

Läs mer

VATTEN, EKOSYSTEMTJÄNSTER OCH SAMHÄLLE

VATTEN, EKOSYSTEMTJÄNSTER OCH SAMHÄLLE VATTEN, EKOSYSTEMTJÄNSTER OCH SAMHÄLLE Samhället är beroende av vatten och natur Vatten är nödvändigt för allt liv på vår planet. Att inleda en forskningsrapport med denna mening känns som att skriva folk

Läs mer

Urbana ekosystem: Möjligheter och fördelar med grönskande gator och hus i staden. 2010/09/07 Jonas Torsvall, KIT arkitektur

Urbana ekosystem: Möjligheter och fördelar med grönskande gator och hus i staden. 2010/09/07 Jonas Torsvall, KIT arkitektur Urbana ekosystem: Möjligheter och fördelar med grönskande gator och hus i staden 2010/09/07 Jonas Torsvall, KIT arkitektur YTOR Skog: Åkermark: Betesmark: Fiskevatten: CO2: 21.500 km2 7.900 km2 2.600 km2

Läs mer

Svaga samband i Stockholmsregionens gröna kilar Seminarium om landskapsanalyser och landskapsplanering 14 maj 2013

Svaga samband i Stockholmsregionens gröna kilar Seminarium om landskapsanalyser och landskapsplanering 14 maj 2013 Svaga samband i Stockholmsregionens gröna kilar Seminarium om landskapsanalyser och landskapsplanering 14 maj 2013 innehåll Varför svaga samband? Konkreta åtgärder/exempel för att stärka upp de svaga sambanden?

Läs mer

Dialogmöte för kommuner om grön och blå infrastruktur

Dialogmöte för kommuner om grön och blå infrastruktur Dialogmöte för kommuner om grön och blå infrastruktur 2017-09-25 Länsstyrelsen Stockholm Klara Tullback Rosenström, Karin Terä Dagordning 9.00 Inledning och om uppdraget Klara Tullback Rosenström och Anders

Läs mer

Ekosystemtjänster i jordbrukslandskapet

Ekosystemtjänster i jordbrukslandskapet Behövs ett landskapsperspektiv när vi skyddar biologisk mångfald i jordbrukslandskapet? Henrik Smith Centrum för miljö- och klimatstudier Lunds Universitet Mångfalden har minskat mer än vad vi ofta tror!

Läs mer

Naturen är matematisk

Naturen är matematisk uw Naturen är matematisk Uno Wennergren Teoretisk ekolog Matematik och biologi Problemställningar Studerar förändringar - processer Inne i en cell Mellan celler Mellan organ Mellan individer Mellan populationer

Läs mer

Konnektivitetsanalys i Piteälvens avrinningsområde

Konnektivitetsanalys i Piteälvens avrinningsområde Kandidatarbeten 2017:24 i skogsvetenskap Fakulteten för skogsvetenskap Konnektivitetsanalys i Piteälvens avrinningsområde Connectivity analysis for the Pite River watershed Foto: Linda Norén Linda Norén

Läs mer

Nätverksanalys av tätortsnära natur i Eskilstuna 2017

Nätverksanalys av tätortsnära natur i Eskilstuna 2017 av tätortsnära natur i Eskilstuna 2017 Rapport och analyser: Caspar Ström Foto om inget annat anges: Caspar Ström Datum: 2017-03-24 Citeras som: Ström, C. 2017. av tätortsnära natur i Eskilstuna. Eskilstuna

Läs mer

BILAGA 1 TILLHÖR LÄNSSTYRELSENS BESLUT Sida 1(6) Datum Samhällsbyggnad Naturvård. Arvika kommun

BILAGA 1 TILLHÖR LÄNSSTYRELSENS BESLUT Sida 1(6) Datum Samhällsbyggnad Naturvård. Arvika kommun BILAGA 1 1(6) Datum 2014-12-16 Samhällsbyggnad Naturvård Arvika kommun Glafsfjorden Karta 11-20 Glafsfjorden är en stor och långsträckt sjö som omfattar flera större vikar och ett antal öar. Sjön är relativt

Läs mer

Konkurrens mellan stora växtätare: exemplet rådjur och dovhjort

Konkurrens mellan stora växtätare: exemplet rådjur och dovhjort Foto: A. Jarnemo Konkurrens mellan stora växtätare: exemplet rådjur och dovhjort Petter Kjellander SLU / Grimsö forskningsstation Miljövariation Variation i födslar och dödslar mellan år påverkas av: Nivå

Läs mer

Fåglar i öppna jordbrukslandskap Matt Hiron Dept. Ecology, SLU, Uppsala.

Fåglar i öppna jordbrukslandskap Matt Hiron Dept. Ecology, SLU, Uppsala. Fåglar i öppna jordbrukslandskap Matt Hiron Dept. Ecology, SLU, Uppsala. Bird photos: Wikimedia commons Varför är odlingslandskapet viktigt att studera? 50% av Europas landareal är jordbruksmark 50% av

Läs mer

Ekologisk kunskap för att optimera ekologisk kompensation

Ekologisk kunskap för att optimera ekologisk kompensation Ekologisk kunskap för att optimera ekologisk kompensation Erik Öckinger & Lina Widenfalk SLU www.slu.se/ecologicalcompensation När kan Ekologisk kompensation bevara biologisk mångfald och ekosystemtjänster?

Läs mer

Bilaga 1 Biotopkartering och naturvärdesbedömning

Bilaga 1 Biotopkartering och naturvärdesbedömning Bilaga 1 Biotopkartering och naturvärdesbedömning Biotopkartering Syfte Biotopkartering är en väl beprövad metod för inventering och värdering av skyddsvärda naturmiljöer. Syftet är att med en rimlig arbetsinsats

Läs mer

hur undviker vi konflikter och konkurrens? k Johnny de Jong Centrum för biologisk mångfald

hur undviker vi konflikter och konkurrens? k Johnny de Jong Centrum för biologisk mångfald Biologisk mångfald och torv hur undviker vi konflikter och konkurrens? k Johnny de Jong Centrum för biologisk mångfald Hur kan man kombinera torvtäkt med att bevara och förstärka biologisk mångfald i landskapet?

Läs mer

Mosaic ramverk för naturvärdesbedömning i marin miljö

Mosaic ramverk för naturvärdesbedömning i marin miljö Tabell Bilaga 1 Mosaic ramverk för naturvärdesbedömning i marin miljö Version 1 Havs- och vattenmyndighetens rapport 2017:XX Mosaic ramverk för naturvärdesbedömning i marin miljö Version 1 Hedvig Hogfors,

Läs mer

Ekologi kvarter Archimedes

Ekologi kvarter Archimedes Ekologi kvarter Archimedes Kvarter Archimedes kommer att få ändrad bebyggelse och för att bedöma de ekologiska förhållandena i besöktes området 7/7 och 21/8 2015. Kvarteret begränsas av vägarna Archimedsvägen,

Läs mer

GIS och geodata vid vattenförvaltning landskap, avrinningsområden och EU:s vattendirektiv Mona Petersson

GIS och geodata vid vattenförvaltning landskap, avrinningsområden och EU:s vattendirektiv Mona Petersson GIS och geodata vid vattenförvaltning landskap, avrinningsområden och EU:s vattendirektiv Mona Petersson Studien görs inom ramen för projektet: Ecosystems as common pool resources - Implications for building

Läs mer

Klimatförändringar Hur exakt kan vi förutsäga. Markku Rummukainen Lunds universitet

Klimatförändringar Hur exakt kan vi förutsäga. Markku Rummukainen Lunds universitet Klimatförändringar Hur exakt kan vi förutsäga Markku Rummukainen Lunds universitet Markku.Rummukainen@cec.lu.se Det blir varmare Fortsatta utsläpp av växthusgaser kommer att orsaka fortsatt uppvärmning

Läs mer

Samhällsekologisk Stadsbyggnad

Samhällsekologisk Stadsbyggnad Resiliens i planeringen, teori och praktik: Samhällsekologisk Stadsbyggnad Text 1) Rational för innovation 2) Resiliens och ekosystemtjänster 3) Design och planering 1 Varför samhällsekologisk Stadsbyggnad?

Läs mer

Rapport. Naturvärdesutredning Gamlebo 6, Stockholm. Naturtypsinventering, trädinmätning och konnektivitetsanalys

Rapport. Naturvärdesutredning Gamlebo 6, Stockholm. Naturtypsinventering, trädinmätning och konnektivitetsanalys Rapport Naturvärdesutredning Gamlebo 6, Stockholm Naturtypsinventering, trädinmätning och konnektivitetsanalys 2014-05-27 Upprättad av: Maria Enskog Granskad av: Anna Gustafsson RAPPORT Naturvärdesutredning

Läs mer

RAPPORT SWECO ENVIRONMENT AB SPRIDNINGSANALYS AV BARRSKOGSSAMBAND I SILJAN 5 OCH ÅNN 7 UPPDRAGSNUMMER

RAPPORT SWECO ENVIRONMENT AB SPRIDNINGSANALYS AV BARRSKOGSSAMBAND I SILJAN 5 OCH ÅNN 7 UPPDRAGSNUMMER UPPDRAGSNUMMER 13005512 SPRIDNINGSANALYS AV BARRSKOGSSAMBAND I SILJAN 5 OCH ÅNN 7 SWECO ENVIRONMENT AB STAFFAN ARLESKÄR, GIS-ANALYS OCH CAMILLA ÄHRLUND, GRANSKNING Sweco Sammanfattning Årstaskogen utgör

Läs mer

Handlingsplan för marint områdesskydd

Handlingsplan för marint områdesskydd Marint områdesskydd Handlingsplan för marint områdesskydd Art-och habitatdirektivet i förhållande till havsmiljödirektivet och regionala havsmiljökonventionerna Ospar och Helcom Fiskereglering som bevarandeåtgärd.

Läs mer

Grön infrastruktur från källa till hav

Grön infrastruktur från källa till hav Grön infrastruktur från källa till hav Grön infrastruktur från Havs- och vattenmyndighetens horisont 2018-12-05 1 Fem unika egenskaper för vatten 1. Vatten har anmärkningsvärt hög kok- och fryspunkt 2.

Läs mer

CONNECTING ÖREBRO. Tobias Nordström, Partner and planning architect UBC conference in Örebro 140519 ǀ URBAN RESEARCH & DESIGN SPACESCAPE

CONNECTING ÖREBRO. Tobias Nordström, Partner and planning architect UBC conference in Örebro 140519 ǀ URBAN RESEARCH & DESIGN SPACESCAPE CONNECTING ÖREBRO Tobias Nordström, Partner and planning architect UBC conference in Örebro 140519 ǀ URBAN RESEARCH & DESIGN IS A RESEARCH BASED COMPANY THAT SUPPORT THE DEVELOPMENT OF MORE LIVEABLE CITIES,

Läs mer

Yttrande över Indikatorer för miljökvalitetsmålet Levande skogar. Naturskyddsföreningens remissvar

Yttrande över Indikatorer för miljökvalitetsmålet Levande skogar. Naturskyddsföreningens remissvar Stockholm 13 september 2018 Er ref/dnr: 2016/660 Vårt dnr: 2018/0096 Yttrande över Indikatorer för miljökvalitetsmålet Levande skogar. Naturskyddsföreningens remissvar Sammanfattning Naturskyddsföreningen

Läs mer

Nätverksanalys av tätortsnära natur i Eskilstuna 2017

Nätverksanalys av tätortsnära natur i Eskilstuna 2017 Nätverksanalys av tätortsnära natur i Eskilstuna 2017 Rapport och analyser: Caspar Ström Foto om inget annat anges: Caspar Ström Datum: 2017-03-24 Citeras som: Ström, C. 2017. Nätverksanalys av tätortsnära

Läs mer

Bilaga 1. Riktlinjer för kommunens hänsyn till naturvärden vid planering och tillstånd

Bilaga 1. Riktlinjer för kommunens hänsyn till naturvärden vid planering och tillstånd Bilaga. Riktlinjer för kommunens hänsyn till naturvärden vid planering och tillstånd Kommunen ska i all planering och i beslut som gäller exploatering av mark och vatten (översiktsplanering, bygglov, strandskyddsprövning

Läs mer

Vi kopplar samman stad och land.

Vi kopplar samman stad och land. Vi kopplar samman stad och land. LAB190 en samverkansplattform LAB190 är en samverkansplattform för att skapa ett modellområde för hållbar utveckling. Vi fokuserar på gröna näringar, hållbar besöksnäring

Läs mer

Minnesanteckningar Nätverksträff i miljömålsnätverket den7 oktober 2014

Minnesanteckningar Nätverksträff i miljömålsnätverket den7 oktober 2014 Minnesanteckningar Nätverksträff i miljömålsnätverket den7 oktober 2014 Tema: Lokala åtgärder Välkomna Helen Barda, Länsstyrelsen hälsade nätverket välkomna. Samordningsgruppen, KSL, Thomas Fredriksson

Läs mer

GRÖN INFRASTRUKTUR - FÖR ATT PRIORITERA RÄTT OCH PLANERA EFFEKTIVARE

GRÖN INFRASTRUKTUR - FÖR ATT PRIORITERA RÄTT OCH PLANERA EFFEKTIVARE GRÖN INFRASTRUKTUR - FÖR ATT PRIORITERA RÄTT OCH PLANERA EFFEKTIVARE Erik Sjödin Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 6--9 Naturvårdsverket Havs- och vattenmyndigheten Länsstyrelsen

Läs mer

Miljöersättningar kopplar till biologisk mångfald

Miljöersättningar kopplar till biologisk mångfald Fåglar i öppna jordbrukslandskap Miljöersättningar kopplar till biologisk mångfald Matt Hiron Dept. Ecology, SLU, Uppsala. Visiting post-doc, School of Biology, Newcastle University, UK. Bird photos: Wikimedia

Läs mer

BEDÖMA BIOLOGISK MÅNGFALD I TORVMARKER. - Hur gör man rent praktiskt (och tekniskt)? Sofia Nygårds Ecocom AB

BEDÖMA BIOLOGISK MÅNGFALD I TORVMARKER. - Hur gör man rent praktiskt (och tekniskt)? Sofia Nygårds Ecocom AB BEDÖMA BIOLOGISK MÅNGFALD I TORVMARKER - Hur gör man rent praktiskt (och tekniskt)? Sofia Nygårds Ecocom AB Bakgrund: landskap i olika nivåer Cell: minsta beståndsdelen i en kategorisk karta (raster),

Läs mer

Landskapsanalys av skogliga värdekärnor i boreonemoral och nemoral region

Landskapsanalys av skogliga värdekärnor i boreonemoral och nemoral region 2017-09-11 Landskapsanalys av skogliga värdekärnor i boreonemoral och nemoral region Underlag för områdesskydd av skog och för strategisk planering inom grön infrastruktur På uppdrag av Naturvårdsverket

Läs mer

Ekologiska produktionsfunktioner

Ekologiska produktionsfunktioner Ekosystemtjänster, kunskapsläge och utveckling i Sverige reflektioner Henrik Smith Centrum för miljö och klimatforskning, Lunds Universitet Bakgrund Vad är poängen? Hur kan ES konceptet informera beslut?

Läs mer

Uppdrag att genomföra en fördjupad analys av formellt skyddade marina områden och att ta fram en handlingsplan för marint områdeskydd

Uppdrag att genomföra en fördjupad analys av formellt skyddade marina områden och att ta fram en handlingsplan för marint områdeskydd Regeringsbeslut I:4 2015-02-12 M2015/771/Nm Miljö- och energidepartementet Havs- och vattenmyndigheten Box 11 930 404 39 GÖTEBORG Uppdrag att genomföra en fördjupad analys av formellt skyddade marina områden

Läs mer

Utveckling av biotopdatabas och tillämpning av landskapsekologisk analys i Huddinge kommun

Utveckling av biotopdatabas och tillämpning av landskapsekologisk analys i Huddinge kommun Institutionen för naturgeografi och kvartärgeologi Utveckling av biotopdatabas och tillämpning av landskapsekologisk analys i Huddinge kommun Mattias Bovin Examensarbete avancerad nivå Naturgeografi och

Läs mer

Samverkan Rösjökilen. Före samverkan. Rösjökilen. Stockholmsregionens. Gröna kilar. Ekologiska landskapssamband metod resultat användning

Samverkan Rösjökilen. Före samverkan. Rösjökilen. Stockholmsregionens. Gröna kilar. Ekologiska landskapssamband metod resultat användning 1 Bakgrund till samverkan Exempel på vad vi har genomfört Ekologiska landskapssamband metod resultat användning 2 Före samverkan RUFS 2001 (rev 2010) Samverkan mellan kommuner och andra aktörer ligger

Läs mer

Remissvar - Regional handlingsplan för grön infrastruktur i Stockholms län

Remissvar - Regional handlingsplan för grön infrastruktur i Stockholms län DANDERYDS KOMMUN Tjänsteutlåtande 1 (6) Remissvar - Regional handlingsplan för grön infrastruktur i Stockholms län Ärende Danderyds kommun har beretts möjligheten att ge synpunkter på Länsstyrelsen i Stockholms

Läs mer

Naturvärdesinventering (NVI)

Naturvärdesinventering (NVI) Naturvärdesinventering (NVI) Skogen vid Hermelinstigen och Stora Mossens Backe i Bromma Bakgrund 2 Metod 2 Naturvärdesklasser! 3 Detaljeringsgrad och avgränsning av inventeringsområde! 4 Naturvärdesbedömning

Läs mer

Stäkets verksamhetsområde. från hällmarksterräng..

Stäkets verksamhetsområde. från hällmarksterräng.. Stäkets verksamhetsområde från hällmarksterräng.. Stäkets verksamhetsområde.till bergtäkt Utdrag ur länsstyrelsens planavdelnings beslut Utdrag ur länsstyrelsens beslut Av Calluna föreslagna åtgärder är

Läs mer

Protected areas in Sweden - a Barents perspective

Protected areas in Sweden - a Barents perspective Protected areas in Sweden - a Barents perspective Olle Höjer Swedish Environmental Protection Agency Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2013-04-03 1 The fundamental framework for

Läs mer

Det urbana landskapets gröna delar historia, värde, planering, skötsel och restaurering

Det urbana landskapets gröna delar historia, värde, planering, skötsel och restaurering SECOND CALL Svenska IALE i samarbete med Stockholms Universitet, Stockholms Resilience Centre och Kungliga Tekniska Högskolan inbjuder till konferensen Det urbana landskapets gröna delar historia, värde,

Läs mer

EKOLOGI LÄRAN OM. Ekologi är vetenskapen som behandlar samspelet mellan de levande organismerna och den miljö de lever i.

EKOLOGI LÄRAN OM. Ekologi är vetenskapen som behandlar samspelet mellan de levande organismerna och den miljö de lever i. Ekologi EKOLOGI HUS LÄRAN OM Ekologi är vetenskapen som behandlar samspelet mellan de levande organismerna och den miljö de lever i. Biosfären Där det finns liv. Jorden plus en del av atmosfären. Ekosystem

Läs mer

Praktisk naturvård 15hp

Praktisk naturvård 15hp Karl-Olof Bergman, maj 2016 Linköpings universitet, avd för biologi Praktisk naturvård 15hp 160829-151028 Mål och syfte Kursens mål är att ge färdigheter i att kunna värdera natur med hög tillförlitlighet

Läs mer

Regionala handlingsplaner för grön infrastruktur

Regionala handlingsplaner för grön infrastruktur Regionala handlingsplaner för grön infrastruktur Jörgen Sundin Landskapsenheten Naturvårdsverket Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2018-05-08 1 Grön infrastruktur är nätverk av natur

Läs mer

Nationell miljöövervakning och utvärdering av ekosystemtjänster i fjäll och skog

Nationell miljöövervakning och utvärdering av ekosystemtjänster i fjäll och skog Nationell miljöövervakning och utvärdering av ekosystemtjänster i fjäll och skog Grzegorz Mikusiński & Johan Svensson, SLU Henrik Hedenås, Sven Adler, Per Sandström, Malgorzata Blicharska, Stefan Sandström,

Läs mer

Kandidatarbeten i skogsvetenskap 2013:28 Fakulteten för skogsvetenskap. Två rödlistade arter i ett fragmenterat landskap En studie av konnektivitet

Kandidatarbeten i skogsvetenskap 2013:28 Fakulteten för skogsvetenskap. Två rödlistade arter i ett fragmenterat landskap En studie av konnektivitet Kandidatarbeten i skogsvetenskap 2013:28 Fakulteten för skogsvetenskap Två rödlistade arter i ett fragmenterat landskap En studie av konnektivitet Two red-listed species in a fragmented landscape A connectivity

Läs mer

Användarmanual för Artportalen.se

Användarmanual för Artportalen.se Användarmanual för Artportalen.se Alla Sveriges arter på Internet Artportalen är en databas på Internet som är till för alla och innehåller observationer av djur, växter och svampar i Sverige. Från början

Läs mer

Innehållsförteckning INLEDNING... 3 VISION... 3 BUDGET... 3 VERKSAMHETER 2012... 4 1. STUDIERESA... 4 2. PAPPERSKARTA OCH/ELLER APP...

Innehållsförteckning INLEDNING... 3 VISION... 3 BUDGET... 3 VERKSAMHETER 2012... 4 1. STUDIERESA... 4 2. PAPPERSKARTA OCH/ELLER APP... 1 Innehållsförteckning INLEDNING... 3 VISION... 3 BUDGET... 3 VERKSAMHETER 2012... 4 1. STUDIERESA... 4 2. PAPPERSKARTA OCH/ELLER APP... 4 2 Inledning Tillgång till bostadsnära natur av god kvalitet, en

Läs mer

A study of the performance

A study of the performance A study of the performance and utilization of the Swedish railway network Anders Lindfeldt Royal Institute of Technology 2011-02-03 Introduction The load on the railway network increases steadily, and

Läs mer

Östberga. Bilaga 1: Metod N aturvärdesinventering. Konnektivitetsanalys. Naturvärdesanalys

Östberga. Bilaga 1: Metod N aturvärdesinventering. Konnektivitetsanalys. Naturvärdesanalys Naturvärdesanalys Östberga Bilaga 1: Metod N aturvärdesinventering och Konnektivitetsanalys 201 7 Naturvärdesanalys Innehåll Uppdraget 3 Naturvärdesinventering 3 Bedömningsgrund biotop 3 Bedömningsgrund

Läs mer

Ekologiska värden Detaljplan Mårtensdal

Ekologiska värden Detaljplan Mårtensdal Sundstabacken 0 Lr Lr Lr () () () () () Lr Lr Lr () hovsbron 8 Fredriksdalsgatan 9 Hammarbybacken FREDRIKSDAL Hammarby Allé 8 0 8 7 \9\ 3 Hammarby Allé STA GÅRD 4 Fredriksdalsbron 4 (ga:) 0 Hammarbybacken

Läs mer

Bygger vi socialt hållbart?

Bygger vi socialt hållbart? Bygger vi socialt hållbart? Om stadsbyggandets betydelse för segregation och jämlika livsvillkor Ann Legeby KTH Arkitekturskolan Stadsbyggandet påverkar Vilka bor i kvarteren? Vilka möter jag på gatan?

Läs mer

Områdesanalys Hammarbyhöjden - Björkhagen

Områdesanalys Hammarbyhöjden - Björkhagen Tillvarata och utveckla socialt liv Utveckla gröna promenader Tillgängliggör bergskanten i Hammarbyskogen Utveckling av park- och naturmiljöer Utvecklade parkentréer Stärk centrumfunktionerna längs strategiska

Läs mer

VAD ÄR GRÖN INFRASTRUKTUR OCH VARFÖR BEHÖVS DEN? Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency

VAD ÄR GRÖN INFRASTRUKTUR OCH VARFÖR BEHÖVS DEN? Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency VAD ÄR GRÖN INFRASTRUKTUR OCH VARFÖR BEHÖVS DEN? Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 06--4 REGIONALA HANDLINGSPLANER OCH SAMARBETE MELLAN MYNDIGHETER GINA-gruppen Grön infrastruktur

Läs mer

BIOLOGISK MÅNGFALD OCH EKOSYSTEM- TJÄNSTER I MILJÖBEDÖMNING

BIOLOGISK MÅNGFALD OCH EKOSYSTEM- TJÄNSTER I MILJÖBEDÖMNING BIOLOGISK MÅNGFALD OCH EKOSYSTEM- TJÄNSTER I MILJÖBEDÖMNING Webbinarium 26 mars, 2018 Torunn Hofset Jörgen Sundin Åsa Wisén Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2018-03-28 1 Upplägg

Läs mer

Nyttan med en GISbaserad. för att simulera framtida bebyggelsestruktur

Nyttan med en GISbaserad. för att simulera framtida bebyggelsestruktur Nyttan med en GISbaserad modell för att simulera framtida bebyggelsestruktur som underlag för den fysiska strukturen i RUFS 2010 och dialogen med kommunerna Helena Näsström, Tillväxt, miljö och regionplanering

Läs mer