Nätverk och habitatnätverk Exempel från Stockholm
|
|
- Filip Vikström
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Nätverk och habitatnätverk Exempel från Stockholm Andreas Zetterberg eller Mobil: Gröna samband Slutseminarium Regionplanekontoret, 25 januari 2011
2 Innehåll Nätverk i andra sammanhang Skillnaden mellan nätverk och habitatnätverk Traditionell Landskapsekologi Metapatch-konceptet är grunden för habitatnätverket Andra patchar Exempel från Stockholm : Storlek på största komponent Exempel från Stockholm : Betweenness centrality
3 Innehåll Nätverk i andra sammanhang Skillnaden mellan nätverk och habitatnätverk Traditionell Landskapsekologi Metapatch-konceptet är grunden för habitatnätverket Andra patchar Exempel från Stockholm : Storlek på största komponent Exempel från Stockholm : Betweenness centrality
4 Nätverk i andra sammanhang Välkänd modell
5 Nätverksgraf över sammankopplade Internetrouters och överföringstider mellan dessa
6 Spårvägsnätet i Stockholms län
7 Två olika typer av grafer av ett socialt nätverk
8 Nätverksgraf över flygrutter
9 Nätverksgraf över flygrutter Rumsligt representerat
10 Väletablerade koncept och gott om kraftfulla analysmetoder Connectivity Shortest path Maximum Flow Sårbarhetsanalyser (vad händer om man tar bort en nod/länk?) En uppsjö av mått och indikatorer Används även inom fysisk planering
11 RUFS 2010 Elnät och VA-nät
12 Innehåll Nätverk i andra sammanhang Skillnaden mellan nätverk och habitatnätverk Traditionell Landskapsekologi Metapatch-konceptet är grunden för habitatnätverket Andra patchar Exempel från Stockholm : Storlek på största komponent Exempel från Stockholm : Betweenness centrality
13 Habitatnätverk Mörtberg, U. M., Zetterberg, A., & Gontier, M. (2007). Dnr: , bilaga 1. Stockholm: Miljöförvaltningen, Stockholms stad
14
15
16 Ett flertal ekologiska profiler
17 Zetterberg, A. (2009). Licentiate Thesis. Royal Institute of Technology: Stockholm
18 Örjans exempel Bodin, O. & Norberg, J. (2007). Landscape Ecology, 22(1),
19 Hur förhåller sig dessa till varandra?
20 Innehåll Nätverk i andra sammanhang Skillnaden mellan nätverk och habitatnätverk Traditionell Landskapsekologi Metapatch-konceptet är grunden för habitatnätverket Andra patchar Exempel från Stockholm : Storlek på största komponent Exempel från Stockholm : Betweenness centrality
21 Patch-Matrix Paradigmen
22 Flygfoto från Skurupstrakten i Skåne
23 Habitat = Lövskog Habitat = Miljön i vilken en organism eller organismgrupp normalt lever eller återfinns
24 Patch Matrix Patch-Matrix-modellen
25
26
27 Hur förhåller sig dessa till varandra?
28 Så vad är egentligen habitat? Och vad är egentligen en patch? Vanlig padda (Bufo bufo)
29 Paddhabitat Reproduktion Sommarhabitat Övervintring
30 Innehåll Nätverk i andra sammanhang Skillnaden mellan nätverk och habitatnätverk Traditionell Landskapsekologi Metapatch-konceptet är grunden för habitatnätverket Andra patchar Exempel från Stockholm : Storlek på största komponent Exempel från Stockholm : Betweenness centrality
31 Metapatch-konceptet (Livscykelbaserat) Livscykel-/resursbaserat Matrix är inte bara ett ogästvänligt hav Zetterberg, A. (2009). Licentiate Thesis. Royal Institute of Technology: Stockholm Zetterberg, A., Mörtberg, U. M., & Balfors, B. (2010). Landscape and Urban Planning, 95(4),
32 Resources Food Shelter Reproduction Resurserna är ofta inte sammanhängande i fragmenterade landskap. Problem m traditionell metod Zetterberg, A. (2009). Licentiate Thesis. Royal Institute of Technology: Stockholm Zetterberg, A., Mörtberg, U. M., & Balfors, B. (2010). Landscape and Urban Planning, 95(4),
33 Resources Food Shelter Reproduction Friction High Low Zetterberg, A. (2009). Licentiate Thesis. Royal Institute of Technology: Stockholm Zetterberg, A., Mörtberg, U. M., & Balfors, B. (2010). Landscape and Urban Planning, 95(4),
34 Resources Food Shelter Reproduction Accessibility Low High Friction High Low Meta-patches i ett Habitatnätverk OBS! Detta är en funktionell modell! Jämför med strukturell dvs. korridor, värdekärna, grönstruktur Zetterberg, A. (2009). Licentiate Thesis. Royal Institute of Technology: Stockholm Zetterberg, A., Mörtberg, U. M., & Balfors, B. (2010). Landscape and Urban Planning, 95(4),
35 Habitatnätverk för Tofsmes Mörtberg, U. M., Zetterberg, A., & Gontier, M. (2007). Dnr: , bilaga 1. Stockholm: Miljöförvaltningen, Stockholms stad
36 Metapatch Matrix Egentligen finns inga spridningslänkar ännu i habitatnätverket! (Meta-)patch = årshemområde Nu återstår bara länkarna. Det är här Matrix Green kommer in i bilden.
37 Innehåll Nätverk i andra sammanhang Skillnaden mellan nätverk och habitatnätverk Traditionell Landskapsekologi Metapatch-konceptet är grunden för habitatnätverket Andra patchar Exempel från Stockholm : Storlek på största komponent Exempel från Stockholm : Betweenness centrality
38 Andra exempel på möjliga patchar Naturreservat Nyckelbiotoper Lekplatser Gröna kilar Med mera...
39 Innehåll Nätverk i andra sammanhang Skillnaden mellan nätverk och habitatnätverk Traditionell Landskapsekologi Metapatch-konceptet är grunden för habitatnätverket Andra patchar Exempel från Stockholm : Storlek på största komponent Exempel från Stockholm : Betweenness centrality
40 Profil A (medium spridningsförmåga) Storlek på största komponenten= 70% of totala arean
41 Profil B (hög spridningsförmåga) Storlek på största komponenten= 100% of totala arean
42 Patch-Distance Diagram
43 Area of largest component / Total available area [%] 100 Profile C Profile B Profile A Maximum dispersal distance [m]
44 Zetterberg, A. (2009). Licentiate Thesis. Royal Institute of Technology: Stockholm
45 Matrix Green Landscape Ecological Network Analysis Tool Bodin. Ö. & Zetterberg. A. 2010
46
47 Area of largest component/total available area [%] 100% Konnektivitet som funktion av spridningsavstånd 90% 80% 70% Indikator för konnektivitet? Miljömål Miljöbedömning av scenarios? 60% 50% 40% Grassland Wetland Coniferous Oaks 30% 20% 10% 0% Maximum dispersal distance [m] Zetterberg, A. (in prep.)
48 Innehåll Nätverk i andra sammanhang Skillnaden mellan nätverk och habitatnätverk Traditionell Landskapsekologi Metapatch-konceptet är grunden för habitatnätverket Andra patchar Exempel från Stockholm : Storlek på största komponent Exempel från Stockholm : Betweenness centrality
49 Centrality Interna strukturen Hitta kritiska strukturer inom nätverket OBS! En av många(ibland konflikterande) egenskaper. Andra egenskaper är t ex. Viktiga reproduktionsområden Värdekärnor Viktiga områden för kontakten mellan djur och människor
50 Betweenness centrality (gammal barrskog (regionplanekontoret)) Kom ihåg ett av flera perspektiv!!! (viktiga stepping-stones) Zetterberg, A. (in prep.)
51 Home Range Patches Urban/Suburban Land Peri-urban/Rural Land Open Water Kritiska strukturen inom systemet Betweenness Centrality för groddjur Betweenness, Class 1 Betweenness, Class 2 Urban/Suburban Land Peri-urban/Rural Land Open Water Märsta Åkersberga Stockholm Haninge C B n i i n j j N ij ij n km km (a) (b) Zetterberg, A., Mörtberg, U. M., & Balfors, B. (2010). Landscape and Urban Planning, 95(4),
52 km High betweenness patch Low betweenness patch Dispersal links Improvement potential Developed land Forest (a) Open land Open water (b) (a) Regional improvement potential (b) Local improvement potential Zetterberg, A., Mörtberg, U. M., & Balfors, B. (2010). Landscape and Urban Planning, 95(4),
53 Tack! Andreas Zetterberg
54 Erfarenheter 1 Metodens användbarhet ja, passar bra på många sätt Stort intresse Stort behov Lättbegriplig analys och resultatet (inte minst visuellt)
55 Erfarenheter 2 Kanske ibland förföriskt lättbegriplig, och man tror man begripigt men ändå inte.. bakomliggande ekologi är betydligt mer komplicerad än vad modellen ger sken av Behov av att vara tydligt att vi endast prioriterar map. Konnektivitet, inget annat (tex habitatkvalitet, biotop, rödlistade arter, kulturlandskap, etc) Visar på databehov! Geografiska data, exempelvis vegetationskarta över regionen samt ekologiska parametrar
56 Databehov 1 Ekologisk kunskap och parametrar
57 Ekologiska profiler Hur många profiler? Utgångspunkt för val av profiler (miljömålen?) Vilka parametrar? Parameteråtkomst via Nationell databas?
58 Databehov 2 Geografiska data för input, kalibrering och verifiering
59 Geografiska data Input: Vegetationsdata? Höjdmodell (Laserdata)? Klimatdata? Kalibrering och verifiering: Inventeringar och förekomstdata Kvalitetssäkrade och matchade mot ekologiska profiler!
60 Nästa steg Underlagsdataprojekt Pilot (RTK?) Forskningsstudie? Börja använda för de hugande
Ekologiska samband - utveckling av verktyg och metoder för ekologisk prioritering av grönområden i urbaniserade regioner
Ekologiska samband - utveckling av verktyg och metoder för ekologisk prioritering av grönområden i urbaniserade regioner Sammanfattning I starkt fragmenterade landskap, som stadsmiljöer eller urbaniserade
Läs merGRÖN INFRASTRUKTUR - ett sammanhängande nätverk av livsmiljöer, naturområden och ekologiska strukturer (?)
GRÖN INFRASTRUKTUR - ett sammanhängande nätverk av livsmiljöer, naturområden och ekologiska strukturer (?) Ingrid Boklund Ramböll VEM ÄR JAG? Civilingenjör i miljö- och vattenteknik Uppsala Universitet
Läs merEkologiska samband - utveckling av verktyg och metoder för ekologisk prioritering av grönområden i urbaniserade regioner. Slutrapport för projektet
Ekologiska samband - utveckling av verktyg och metoder för ekologisk prioritering av grönområden i urbaniserade regioner Slutrapport för projektet Örjan Bodin & Andreas Zetterberg Stockholm, mars 2011
Läs merEkologiska samband - utveckling av verktyg och metoder för ekologisk prioritering av grönområden i urbaniserade regioner
Introduktion Ekologiska samband - utveckling av verktyg och metoder för ekologisk prioritering av grönområden i urbaniserade regioner Slutseminarium 25 januari 2011 Vilka är vi? Stockholm Resilience Centre
Läs merSkyddsnätverk för boreal skog. i Västerbottens och Västernorrlands län
Skyddsnätverk för boreal skog i Västerbottens och Västernorrlands län Ansvarig enhet: Naturvårdsenheten Text: Sören Uppsäll Analys och figurer: Carlos Paz von Friesen Tryck: Länsstyrelsen Västerbotten
Läs merPraktiska exempel på analyser av grön infrastruktur. Karin Terä, enheten för miljöanalys och miljöplanering
Praktiska exempel på analyser av grön infrastruktur Karin Terä, enheten för miljöanalys och miljöplanering karin.tera@lansstyrelsen.se Grön infrastruktur definieras som ett ekologiskt funktionellt nätverk
Läs merBiodiversity Monitoring in City of Stockholm
Biodiversity Monitoring in City of Stockholm 2018-08-21 Environment nd Health Administration Gunilla Hjorth Ecologist gunilla.hjorth@stockholm.se Presentation outline 1. Ecological infrastructure in Stockholm
Läs merEkologisk konnektivitetsmodellering
Institutionen för naturgeografi och kvartärgeologi Ekologisk konnektivitetsmodellering med GIS En jämförelsestudie av två GIS-baserade verktygslådor Erik Zachariassen Examensarbete avancerad nivå Naturgeografi
Läs merHur kan Årsta Skogs och Årsta holmars naturvärden bevaras i framtiden? Spridningsvägar till/från Årsta Skog
Hur kan Årsta Skogs och Årsta holmars naturvärden bevaras i framtiden? Spridningsvägar till/från Årsta Skog Både Årsta Skog och Årsta holmar utgör en viktig del i Stockholms blågröna struktur och är tillsammans
Läs merNaturvårdsarbete i fragmenterade landskap. Arealer, kvaliteter och korridorer var ska vi satsa pengarna?
Naturvårdsarbete i fragmenterade landskap. Arealer, kvaliteter och korridorer var ska vi satsa pengarna? Ola Olsson Biodiversitet, Biologiska institutionen Eländesbeskrivning Forskningsresultat GI och
Läs merEkosystemtjänster & grönstrukturplanering
UPTEC W 15001 Examensarbete 30 hp Mars 2105 Ekosystemtjänster & grönstrukturplanering Att synliggöra ekosystemtjänsters nytta och värde i den kommunala planeringen med hjälp av ArcGIS-verktyget Matrixgreen
Läs merFrån skyddade skogsområden till nätverk av skyddade områden
Från skyddade skogsområden till nätverk av skyddade områden Västerbottens exempel Peter Jonsson 2014-09-09 Mål Via objektiva metoder: -Hitta koncentrationer av värdekärnor -Göra preciseringar av befintliga
Läs merStockholms ekologiska infrastruktur - Bakgrund och beskrivning av databas och karta
Miljöförvaltningen Sida 1 (12) 2014-02-14 Stockholms ekologiska infrastruktur - Bakgrund och beskrivning av databas och karta Grunden för stadens biologiska mångfald är den samlade strukturen av alla vegetations-
Läs merGI (grön infrastruktur) Länsstyrelen i Västerbottens arbete med boreal skog
GI (grön infrastruktur) Länsstyrelen i Västerbottens arbete med boreal skog Definition av grön infrastruktur Ett ekologiskt funktionellt nätverk......av livsmiljöer och strukturer, naturområden......samt
Läs merBilaga 1 Flödesschema för Mosaic i marin miljö
Mosaic ramverk för naturvärdesbedömning i marin miljö Version 1 Bilaga 1 Flödesschema för Mosaic i marin miljö Hedvig Hogfors och Frida Fyhr Mosaic 1 är ett ramverk för naturvärdesbedömning i marin miljö
Läs merLandskapets ekologi. Calluna AB Linköpings slott Linköping Tel Fax
Landskapets ekologi Vad är det vi vill uppnå, syftet? Identifiera strukturer, arter och processer som på landskapsnivå är känsliga för nuvarande eller ny infrastruktur (inklusive drift) Riktad analys,
Läs merjordbrukslandskap Små lövskogars funktion för biologisk mångfald i
Små lövskogars funktion för biologisk mångfald i jordbrukslandskap Jörg Brunet & Per-Ola Hedwall, SLU Alnarp Jessica Lindgren & Sara Cousins, Stockholms universitet Karin Hansen, IVL Stockholm Frågeställningar
Läs merNaturvärdesinventering Analys av ekologiska landskapssamband för ädellövträd inför planerad bebyggelse i Snösätra, Rågsved, bilaga 3 Dnr E
Naturvärdesinventering Analys av ekologiska landskapssamband för ädellövträd inför planerad bebyggelse i Snösätra, Rågsved, bilaga 3 Dnr E2014-02183 stockholm.se/sambandet 2 (11) Analys av ekologiska landskapssamband
Läs merDetta dokument skapades av Ekologigruppen AB på beställning av Länsstyrelsen i Stockholms län för att fungera som en introduktion till arbete med
Detta dokument skapades av Ekologigruppen AB på beställning av Länsstyrelsen i Stockholms län för att fungera som en introduktion till arbete med Matrixgreen. Förhoppningsvis kan dokumentet även besvara
Läs merVarför naturvård på landskapsnivå?
Varför naturvård på landskapsnivå? Skapa en effektivare förvaltning som gör det möjligt att nå uppsatta mål med avseende på skogproduktion, klimat, naturvård och social naturvård Landskapsnivån krävs för
Läs merRAPPORT. Naturvärdesinventering Kristineberg VALLENTUNA KOMMUN SWECO ENVIRONMENT AB UPPDRAGSNUMMER 1181038000 2014-11-21
VALLENTUNA KOMMUN Naturvärdesinventering Kristineberg UPPDRAGSNUMMER 1181038000 SWECO ENVIRONMENT AB KAJ ALMQVIST & GRY STRANDELL, FÄLTINVENTERING OCH HANDLÄGGNING FRIDA SNELL, KVALITETSGRANSKNING Innehållsförteckning
Läs merFrån Naturskyddsföreningens sida anser vi att beslutet om detaljplanen inte kan tas innan dessa frågor är lösta i avtal eller juridiska dokument
Järfälla kommun Kommunstyrelsen Planutskottet 177 80 Järfälla Många frågor obesvarade när beslut tas om detaljplan för Stäkets verksamhetsområde Den 7:e oktober tas beslut i planutskottet om detaljplan
Läs merAnalys av habitatnätverk inför ny bebyggelse i Borås, Brämhult
Analys av habitatnätverk inför ny bebyggelse i Borås, Brämhult Innehåll Uppdraget 3 Metod 3 Resultat 3 Bilaga 1 Analysmetod 5 Bilaga 2 Kartbilagor 9 Beställare: Borås stad. Kontaktperson: Erika Lundèn,
Läs merGrön infrastruktur i prövning och planering
Grön infrastruktur i prövning och planering GRÖN INFRASTRUKTUR I prövning och planering Miljöbalksdagarna 5 april Melvin Thalin, Naturvårdsverket Illustration: Kjell Ström Naturvårdsverket Swedish Environmental
Läs merLandskapsförändring och fragmentering Simon Jakobsson
Landskapsförändring och fragmentering Simon Jakobsson simon.jakobsson@natgeo.su.se Landskapsekologigruppen Stockholms Universitet Landskapsförändring och fragmentering Teorier: - (ö)biogeografi och metapopulationsteori
Läs merKartering och värdering av ekosystemtjänster från urban grönska. CBM - Liv i staden 2015 Marcus Hedblom. SLU
Kartering och värdering av ekosystemtjänster från urban grönska CBM - Liv i staden 2015 Marcus Hedblom. SLU Varför värdera naturen? Naturen är väl ovärderlig? Omöjlig att sätta ett pris på? Ekosystemtjänster
Läs merNaturvård på nya sätt: Vad krävs för att klara biologisk mångfald?
Naturvård på nya sätt: Vad krävs för att klara biologisk mångfald? Per Angelstam Stockholm 2011-03-22 Arter Biotoper Processer Landskap i region Bestånd i landskap Träd i bestånd Global Krävs = Konventioner
Läs merMöjligheter och problem med geografiska analyser i arbetet med grön infrastruktur i limnisk miljö
Möjligheter och problem med geografiska analyser i arbetet med grön infrastruktur i limnisk miljö Vem är jag Erik Årnfelt Länsstyrelsen Östergötland GIS-samordnare Nationellt GIS-stöd för GI Webb-gis,
Läs merGÄVLE 3.2.2016 Anna Ryymin Salla Salovaara
GÄVLE 3.2.2016 Anna Ryymin Salla Salovaara LOCATION AND CONNECTIONS TO OTHER CITIES E4 E16 Gävle-Uppsala 110 km: 75 min by car, 60 min by train Gävle-Arlanda 140 km: 90 min by car, 60 min by train Gävle-Stockholm
Läs merHur återhämtar sig växter och insekter efter restaurering av naturbetesmarker?
Hur återhämtar sig växter och insekter efter restaurering av naturbetesmarker? Erik Öckinger SLU, Institutionen för ekologi http://www.slu.se/cv/erik-ockinger Marie Winsa SLU/Lst Örebro Riccardo Bommarco
Läs merViktiga begrepp i arbetet med grön infrastruktur
1(9) SW E D I SH E N V IR O N M EN T A L P R OT E C T IO N AG E NC Y Viktiga begrepp i arbetet med grön infrastruktur Vägledning 2017-02-16 Viktiga begrepp i arbetet med grön infrastruktur B E SÖ K: ST
Läs merPraktiskt naturvårdsarbete i kommuner, länsstyrelser, skogsvårdsstyrelser och på konsultbasis diskuteras också.
Karl-Olof Bergman juli 2014 Linköpings universitet, avd för biologi Praktisk naturvård 15hp 140901-141031 Mål och syfte Kursens mål är att ge färdigheter i att kunna värdera natur med hög tillförlitlighet
Läs merNågot förkortad presentation. Här följer en kort kommentar till respektive bild:
Något förkortad presentation. Här följer en kort kommentar till respektive bild: 2. Bild från ekmiljö på Botorp, presentation för delar av Skogsstyrelsen och delar av Länstyrelsen Örebro 3. Data från forskare.
Läs merAnslutande natur. naturytor kring Sandhamnsgatan, över Värtavägen och mot lövskogsbranten i väster.
naturytor kring Sandhamnsgatan, över Värtavägen och mot lövskogsbranten i väster. 10 Figur 8. Delområde 4. Gullregn, syrén och en stor lärk mot intill befintlig restaurang och kanten av Sandhamnsgatan.
Läs mer1. Barrskogsmesarnas samband Artexempel: tofsmes, talltita (entita) Bebyggelse och hårdgjord mark. Undersökningsområde. Öppet vatten.
1. Barrskogsmesarnas samband Artexempel: tofsmes, talltita (entita) 1. Barrskogsmesarnas samband Årstaskogen är tillräckligt stor och har tillräckliga kvaliteter för att kunna härbärgera Stockholmstraktens
Läs merTidigt grepp om helheten! KSLA 4 maj 2017 Bengt Schibbye, Schibbye landskap
Tidigt grepp om helheten! KSLA 4 maj 2017 Bengt Schibbye, Schibbye landskap Landskapet är självklart Människan lever i landskapet landskapet lever i människan Människan skapar sin historia/landskap landskapet/historien
Läs merAnalys av potentiella barriäreffekter i skogliga värdetrakter i samband med den planerade vindkraftsanläggningen Fjällberg
2014-10-21 Analys av potentiella barriäreffekter i skogliga värdetrakter i samband med den planerade vindkraftsanläggningen Fjällberg Johnny de Jong & Sofia Nygårds, Ecocom AB Uppdrag Nordisk Vindkraft
Läs merSmå lövskogars funktion för biologisk mångfald i
Små lövskogars funktion för biologisk mångfald i jordbrukslandskap Jörg Brunet & Per-Ola Hedwall, SLU Alnarp Jessica Lindgren & Sara Cousins, Stockholms universitet Karin Hansen, IVL Stockholm Frågeställningar
Läs merFriska ekosystem är grunden för hållbara städer. Biologisk mångfald och ekosystemtjänster i städer
Friska ekosystem är grunden för hållbara städer Biologisk mångfald och ekosystemtjänster i städer Om projektet LAB Local Action for Biodiversity i Helsingborg Sidan 2 Förlust av biologisk mångfald hotar
Läs merGIS-BASERADE METODER FÖR HÅLLBAR PLANERING AV VINDKRAFT
GIS-BASERADE METODER FÖR HÅLLBAR PLANERING AV VINDKRAFT Gustaf Byström och Ulla Mörtberg Forskargruppen för miljöbedömning och förvaltning, KTH Kontakt: gbystrom@kth.se Inledning Nationella mål om 50%
Läs merNaturvärdesinventering (NVI) Gamla lands - vägen i Spånga Underlag till detaljplan ARBETSMA - TERIAL
15-10-15 ARBETSMA - TERIAL Naturvärdesinventering (NVI) Gamla lands - vägen i Spånga Underlag till detaljplan 2015 Naturvärdesinventering Gamla landsvägen i Spånga: underlag till detaljplan Spånga Oktober
Läs merNaturvårdseffekter av granbarkborrebekämpningen
Sundsvall 2012-03-13 Naturvårdseffekter av granbarkborrebekämpningen Bengt Gunnar Jonsson Mittuniversitetet, Sundsvall Skurken Mittuniversitetet i projektet Utveckling av feromon för dubbelögad bastborre
Läs merRegional handlingsplan för grön infrastruktur. Kristin Lindström
Regional handlingsplan för grön infrastruktur Kristin Lindström Grön infrastruktur är nätverk av natur som bidrar till fungerande livsmiljöer för växter och djur och till människors välbefinnande Grön
Läs merVATTEN, EKOSYSTEMTJÄNSTER OCH SAMHÄLLE
VATTEN, EKOSYSTEMTJÄNSTER OCH SAMHÄLLE Samhället är beroende av vatten och natur Vatten är nödvändigt för allt liv på vår planet. Att inleda en forskningsrapport med denna mening känns som att skriva folk
Läs merUrbana ekosystem: Möjligheter och fördelar med grönskande gator och hus i staden. 2010/09/07 Jonas Torsvall, KIT arkitektur
Urbana ekosystem: Möjligheter och fördelar med grönskande gator och hus i staden 2010/09/07 Jonas Torsvall, KIT arkitektur YTOR Skog: Åkermark: Betesmark: Fiskevatten: CO2: 21.500 km2 7.900 km2 2.600 km2
Läs merSvaga samband i Stockholmsregionens gröna kilar Seminarium om landskapsanalyser och landskapsplanering 14 maj 2013
Svaga samband i Stockholmsregionens gröna kilar Seminarium om landskapsanalyser och landskapsplanering 14 maj 2013 innehåll Varför svaga samband? Konkreta åtgärder/exempel för att stärka upp de svaga sambanden?
Läs merDialogmöte för kommuner om grön och blå infrastruktur
Dialogmöte för kommuner om grön och blå infrastruktur 2017-09-25 Länsstyrelsen Stockholm Klara Tullback Rosenström, Karin Terä Dagordning 9.00 Inledning och om uppdraget Klara Tullback Rosenström och Anders
Läs merEkosystemtjänster i jordbrukslandskapet
Behövs ett landskapsperspektiv när vi skyddar biologisk mångfald i jordbrukslandskapet? Henrik Smith Centrum för miljö- och klimatstudier Lunds Universitet Mångfalden har minskat mer än vad vi ofta tror!
Läs merNaturen är matematisk
uw Naturen är matematisk Uno Wennergren Teoretisk ekolog Matematik och biologi Problemställningar Studerar förändringar - processer Inne i en cell Mellan celler Mellan organ Mellan individer Mellan populationer
Läs merKonnektivitetsanalys i Piteälvens avrinningsområde
Kandidatarbeten 2017:24 i skogsvetenskap Fakulteten för skogsvetenskap Konnektivitetsanalys i Piteälvens avrinningsområde Connectivity analysis for the Pite River watershed Foto: Linda Norén Linda Norén
Läs merNätverksanalys av tätortsnära natur i Eskilstuna 2017
av tätortsnära natur i Eskilstuna 2017 Rapport och analyser: Caspar Ström Foto om inget annat anges: Caspar Ström Datum: 2017-03-24 Citeras som: Ström, C. 2017. av tätortsnära natur i Eskilstuna. Eskilstuna
Läs merBILAGA 1 TILLHÖR LÄNSSTYRELSENS BESLUT Sida 1(6) Datum Samhällsbyggnad Naturvård. Arvika kommun
BILAGA 1 1(6) Datum 2014-12-16 Samhällsbyggnad Naturvård Arvika kommun Glafsfjorden Karta 11-20 Glafsfjorden är en stor och långsträckt sjö som omfattar flera större vikar och ett antal öar. Sjön är relativt
Läs merKonkurrens mellan stora växtätare: exemplet rådjur och dovhjort
Foto: A. Jarnemo Konkurrens mellan stora växtätare: exemplet rådjur och dovhjort Petter Kjellander SLU / Grimsö forskningsstation Miljövariation Variation i födslar och dödslar mellan år påverkas av: Nivå
Läs merFåglar i öppna jordbrukslandskap Matt Hiron Dept. Ecology, SLU, Uppsala.
Fåglar i öppna jordbrukslandskap Matt Hiron Dept. Ecology, SLU, Uppsala. Bird photos: Wikimedia commons Varför är odlingslandskapet viktigt att studera? 50% av Europas landareal är jordbruksmark 50% av
Läs merEkologisk kunskap för att optimera ekologisk kompensation
Ekologisk kunskap för att optimera ekologisk kompensation Erik Öckinger & Lina Widenfalk SLU www.slu.se/ecologicalcompensation När kan Ekologisk kompensation bevara biologisk mångfald och ekosystemtjänster?
Läs merBilaga 1 Biotopkartering och naturvärdesbedömning
Bilaga 1 Biotopkartering och naturvärdesbedömning Biotopkartering Syfte Biotopkartering är en väl beprövad metod för inventering och värdering av skyddsvärda naturmiljöer. Syftet är att med en rimlig arbetsinsats
Läs merhur undviker vi konflikter och konkurrens? k Johnny de Jong Centrum för biologisk mångfald
Biologisk mångfald och torv hur undviker vi konflikter och konkurrens? k Johnny de Jong Centrum för biologisk mångfald Hur kan man kombinera torvtäkt med att bevara och förstärka biologisk mångfald i landskapet?
Läs merMosaic ramverk för naturvärdesbedömning i marin miljö
Tabell Bilaga 1 Mosaic ramverk för naturvärdesbedömning i marin miljö Version 1 Havs- och vattenmyndighetens rapport 2017:XX Mosaic ramverk för naturvärdesbedömning i marin miljö Version 1 Hedvig Hogfors,
Läs merEkologi kvarter Archimedes
Ekologi kvarter Archimedes Kvarter Archimedes kommer att få ändrad bebyggelse och för att bedöma de ekologiska förhållandena i besöktes området 7/7 och 21/8 2015. Kvarteret begränsas av vägarna Archimedsvägen,
Läs merGIS och geodata vid vattenförvaltning landskap, avrinningsområden och EU:s vattendirektiv Mona Petersson
GIS och geodata vid vattenförvaltning landskap, avrinningsområden och EU:s vattendirektiv Mona Petersson Studien görs inom ramen för projektet: Ecosystems as common pool resources - Implications for building
Läs merKlimatförändringar Hur exakt kan vi förutsäga. Markku Rummukainen Lunds universitet
Klimatförändringar Hur exakt kan vi förutsäga Markku Rummukainen Lunds universitet Markku.Rummukainen@cec.lu.se Det blir varmare Fortsatta utsläpp av växthusgaser kommer att orsaka fortsatt uppvärmning
Läs merSamhällsekologisk Stadsbyggnad
Resiliens i planeringen, teori och praktik: Samhällsekologisk Stadsbyggnad Text 1) Rational för innovation 2) Resiliens och ekosystemtjänster 3) Design och planering 1 Varför samhällsekologisk Stadsbyggnad?
Läs merRapport. Naturvärdesutredning Gamlebo 6, Stockholm. Naturtypsinventering, trädinmätning och konnektivitetsanalys
Rapport Naturvärdesutredning Gamlebo 6, Stockholm Naturtypsinventering, trädinmätning och konnektivitetsanalys 2014-05-27 Upprättad av: Maria Enskog Granskad av: Anna Gustafsson RAPPORT Naturvärdesutredning
Läs merRAPPORT SWECO ENVIRONMENT AB SPRIDNINGSANALYS AV BARRSKOGSSAMBAND I SILJAN 5 OCH ÅNN 7 UPPDRAGSNUMMER
UPPDRAGSNUMMER 13005512 SPRIDNINGSANALYS AV BARRSKOGSSAMBAND I SILJAN 5 OCH ÅNN 7 SWECO ENVIRONMENT AB STAFFAN ARLESKÄR, GIS-ANALYS OCH CAMILLA ÄHRLUND, GRANSKNING Sweco Sammanfattning Årstaskogen utgör
Läs merHandlingsplan för marint områdesskydd
Marint områdesskydd Handlingsplan för marint områdesskydd Art-och habitatdirektivet i förhållande till havsmiljödirektivet och regionala havsmiljökonventionerna Ospar och Helcom Fiskereglering som bevarandeåtgärd.
Läs merGrön infrastruktur från källa till hav
Grön infrastruktur från källa till hav Grön infrastruktur från Havs- och vattenmyndighetens horisont 2018-12-05 1 Fem unika egenskaper för vatten 1. Vatten har anmärkningsvärt hög kok- och fryspunkt 2.
Läs merCONNECTING ÖREBRO. Tobias Nordström, Partner and planning architect UBC conference in Örebro 140519 ǀ URBAN RESEARCH & DESIGN SPACESCAPE
CONNECTING ÖREBRO Tobias Nordström, Partner and planning architect UBC conference in Örebro 140519 ǀ URBAN RESEARCH & DESIGN IS A RESEARCH BASED COMPANY THAT SUPPORT THE DEVELOPMENT OF MORE LIVEABLE CITIES,
Läs merYttrande över Indikatorer för miljökvalitetsmålet Levande skogar. Naturskyddsföreningens remissvar
Stockholm 13 september 2018 Er ref/dnr: 2016/660 Vårt dnr: 2018/0096 Yttrande över Indikatorer för miljökvalitetsmålet Levande skogar. Naturskyddsföreningens remissvar Sammanfattning Naturskyddsföreningen
Läs merNätverksanalys av tätortsnära natur i Eskilstuna 2017
Nätverksanalys av tätortsnära natur i Eskilstuna 2017 Rapport och analyser: Caspar Ström Foto om inget annat anges: Caspar Ström Datum: 2017-03-24 Citeras som: Ström, C. 2017. Nätverksanalys av tätortsnära
Läs merBilaga 1. Riktlinjer för kommunens hänsyn till naturvärden vid planering och tillstånd
Bilaga. Riktlinjer för kommunens hänsyn till naturvärden vid planering och tillstånd Kommunen ska i all planering och i beslut som gäller exploatering av mark och vatten (översiktsplanering, bygglov, strandskyddsprövning
Läs merVi kopplar samman stad och land.
Vi kopplar samman stad och land. LAB190 en samverkansplattform LAB190 är en samverkansplattform för att skapa ett modellområde för hållbar utveckling. Vi fokuserar på gröna näringar, hållbar besöksnäring
Läs merMinnesanteckningar Nätverksträff i miljömålsnätverket den7 oktober 2014
Minnesanteckningar Nätverksträff i miljömålsnätverket den7 oktober 2014 Tema: Lokala åtgärder Välkomna Helen Barda, Länsstyrelsen hälsade nätverket välkomna. Samordningsgruppen, KSL, Thomas Fredriksson
Läs merGRÖN INFRASTRUKTUR - FÖR ATT PRIORITERA RÄTT OCH PLANERA EFFEKTIVARE
GRÖN INFRASTRUKTUR - FÖR ATT PRIORITERA RÄTT OCH PLANERA EFFEKTIVARE Erik Sjödin Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 6--9 Naturvårdsverket Havs- och vattenmyndigheten Länsstyrelsen
Läs merMiljöersättningar kopplar till biologisk mångfald
Fåglar i öppna jordbrukslandskap Miljöersättningar kopplar till biologisk mångfald Matt Hiron Dept. Ecology, SLU, Uppsala. Visiting post-doc, School of Biology, Newcastle University, UK. Bird photos: Wikimedia
Läs merBEDÖMA BIOLOGISK MÅNGFALD I TORVMARKER. - Hur gör man rent praktiskt (och tekniskt)? Sofia Nygårds Ecocom AB
BEDÖMA BIOLOGISK MÅNGFALD I TORVMARKER - Hur gör man rent praktiskt (och tekniskt)? Sofia Nygårds Ecocom AB Bakgrund: landskap i olika nivåer Cell: minsta beståndsdelen i en kategorisk karta (raster),
Läs merLandskapsanalys av skogliga värdekärnor i boreonemoral och nemoral region
2017-09-11 Landskapsanalys av skogliga värdekärnor i boreonemoral och nemoral region Underlag för områdesskydd av skog och för strategisk planering inom grön infrastruktur På uppdrag av Naturvårdsverket
Läs merEkologiska produktionsfunktioner
Ekosystemtjänster, kunskapsläge och utveckling i Sverige reflektioner Henrik Smith Centrum för miljö och klimatforskning, Lunds Universitet Bakgrund Vad är poängen? Hur kan ES konceptet informera beslut?
Läs merUppdrag att genomföra en fördjupad analys av formellt skyddade marina områden och att ta fram en handlingsplan för marint områdeskydd
Regeringsbeslut I:4 2015-02-12 M2015/771/Nm Miljö- och energidepartementet Havs- och vattenmyndigheten Box 11 930 404 39 GÖTEBORG Uppdrag att genomföra en fördjupad analys av formellt skyddade marina områden
Läs merUtveckling av biotopdatabas och tillämpning av landskapsekologisk analys i Huddinge kommun
Institutionen för naturgeografi och kvartärgeologi Utveckling av biotopdatabas och tillämpning av landskapsekologisk analys i Huddinge kommun Mattias Bovin Examensarbete avancerad nivå Naturgeografi och
Läs merSamverkan Rösjökilen. Före samverkan. Rösjökilen. Stockholmsregionens. Gröna kilar. Ekologiska landskapssamband metod resultat användning
1 Bakgrund till samverkan Exempel på vad vi har genomfört Ekologiska landskapssamband metod resultat användning 2 Före samverkan RUFS 2001 (rev 2010) Samverkan mellan kommuner och andra aktörer ligger
Läs merRemissvar - Regional handlingsplan för grön infrastruktur i Stockholms län
DANDERYDS KOMMUN Tjänsteutlåtande 1 (6) Remissvar - Regional handlingsplan för grön infrastruktur i Stockholms län Ärende Danderyds kommun har beretts möjligheten att ge synpunkter på Länsstyrelsen i Stockholms
Läs merNaturvärdesinventering (NVI)
Naturvärdesinventering (NVI) Skogen vid Hermelinstigen och Stora Mossens Backe i Bromma Bakgrund 2 Metod 2 Naturvärdesklasser! 3 Detaljeringsgrad och avgränsning av inventeringsområde! 4 Naturvärdesbedömning
Läs merStäkets verksamhetsområde. från hällmarksterräng..
Stäkets verksamhetsområde från hällmarksterräng.. Stäkets verksamhetsområde.till bergtäkt Utdrag ur länsstyrelsens planavdelnings beslut Utdrag ur länsstyrelsens beslut Av Calluna föreslagna åtgärder är
Läs merProtected areas in Sweden - a Barents perspective
Protected areas in Sweden - a Barents perspective Olle Höjer Swedish Environmental Protection Agency Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2013-04-03 1 The fundamental framework for
Läs merDet urbana landskapets gröna delar historia, värde, planering, skötsel och restaurering
SECOND CALL Svenska IALE i samarbete med Stockholms Universitet, Stockholms Resilience Centre och Kungliga Tekniska Högskolan inbjuder till konferensen Det urbana landskapets gröna delar historia, värde,
Läs merEKOLOGI LÄRAN OM. Ekologi är vetenskapen som behandlar samspelet mellan de levande organismerna och den miljö de lever i.
Ekologi EKOLOGI HUS LÄRAN OM Ekologi är vetenskapen som behandlar samspelet mellan de levande organismerna och den miljö de lever i. Biosfären Där det finns liv. Jorden plus en del av atmosfären. Ekosystem
Läs merPraktisk naturvård 15hp
Karl-Olof Bergman, maj 2016 Linköpings universitet, avd för biologi Praktisk naturvård 15hp 160829-151028 Mål och syfte Kursens mål är att ge färdigheter i att kunna värdera natur med hög tillförlitlighet
Läs merRegionala handlingsplaner för grön infrastruktur
Regionala handlingsplaner för grön infrastruktur Jörgen Sundin Landskapsenheten Naturvårdsverket Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2018-05-08 1 Grön infrastruktur är nätverk av natur
Läs merNationell miljöövervakning och utvärdering av ekosystemtjänster i fjäll och skog
Nationell miljöövervakning och utvärdering av ekosystemtjänster i fjäll och skog Grzegorz Mikusiński & Johan Svensson, SLU Henrik Hedenås, Sven Adler, Per Sandström, Malgorzata Blicharska, Stefan Sandström,
Läs merKandidatarbeten i skogsvetenskap 2013:28 Fakulteten för skogsvetenskap. Två rödlistade arter i ett fragmenterat landskap En studie av konnektivitet
Kandidatarbeten i skogsvetenskap 2013:28 Fakulteten för skogsvetenskap Två rödlistade arter i ett fragmenterat landskap En studie av konnektivitet Two red-listed species in a fragmented landscape A connectivity
Läs merAnvändarmanual för Artportalen.se
Användarmanual för Artportalen.se Alla Sveriges arter på Internet Artportalen är en databas på Internet som är till för alla och innehåller observationer av djur, växter och svampar i Sverige. Från början
Läs merInnehållsförteckning INLEDNING... 3 VISION... 3 BUDGET... 3 VERKSAMHETER 2012... 4 1. STUDIERESA... 4 2. PAPPERSKARTA OCH/ELLER APP...
1 Innehållsförteckning INLEDNING... 3 VISION... 3 BUDGET... 3 VERKSAMHETER 2012... 4 1. STUDIERESA... 4 2. PAPPERSKARTA OCH/ELLER APP... 4 2 Inledning Tillgång till bostadsnära natur av god kvalitet, en
Läs merA study of the performance
A study of the performance and utilization of the Swedish railway network Anders Lindfeldt Royal Institute of Technology 2011-02-03 Introduction The load on the railway network increases steadily, and
Läs merÖstberga. Bilaga 1: Metod N aturvärdesinventering. Konnektivitetsanalys. Naturvärdesanalys
Naturvärdesanalys Östberga Bilaga 1: Metod N aturvärdesinventering och Konnektivitetsanalys 201 7 Naturvärdesanalys Innehåll Uppdraget 3 Naturvärdesinventering 3 Bedömningsgrund biotop 3 Bedömningsgrund
Läs merEkologiska värden Detaljplan Mårtensdal
Sundstabacken 0 Lr Lr Lr () () () () () Lr Lr Lr () hovsbron 8 Fredriksdalsgatan 9 Hammarbybacken FREDRIKSDAL Hammarby Allé 8 0 8 7 \9\ 3 Hammarby Allé STA GÅRD 4 Fredriksdalsbron 4 (ga:) 0 Hammarbybacken
Läs merBygger vi socialt hållbart?
Bygger vi socialt hållbart? Om stadsbyggandets betydelse för segregation och jämlika livsvillkor Ann Legeby KTH Arkitekturskolan Stadsbyggandet påverkar Vilka bor i kvarteren? Vilka möter jag på gatan?
Läs merOmrådesanalys Hammarbyhöjden - Björkhagen
Tillvarata och utveckla socialt liv Utveckla gröna promenader Tillgängliggör bergskanten i Hammarbyskogen Utveckling av park- och naturmiljöer Utvecklade parkentréer Stärk centrumfunktionerna längs strategiska
Läs merVAD ÄR GRÖN INFRASTRUKTUR OCH VARFÖR BEHÖVS DEN? Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency
VAD ÄR GRÖN INFRASTRUKTUR OCH VARFÖR BEHÖVS DEN? Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 06--4 REGIONALA HANDLINGSPLANER OCH SAMARBETE MELLAN MYNDIGHETER GINA-gruppen Grön infrastruktur
Läs merBIOLOGISK MÅNGFALD OCH EKOSYSTEM- TJÄNSTER I MILJÖBEDÖMNING
BIOLOGISK MÅNGFALD OCH EKOSYSTEM- TJÄNSTER I MILJÖBEDÖMNING Webbinarium 26 mars, 2018 Torunn Hofset Jörgen Sundin Åsa Wisén Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2018-03-28 1 Upplägg
Läs merNyttan med en GISbaserad. för att simulera framtida bebyggelsestruktur
Nyttan med en GISbaserad modell för att simulera framtida bebyggelsestruktur som underlag för den fysiska strukturen i RUFS 2010 och dialogen med kommunerna Helena Näsström, Tillväxt, miljö och regionplanering
Läs mer