Små lövskogars funktion för biologisk mångfald i

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Små lövskogars funktion för biologisk mångfald i"

Transkript

1 Små lövskogars funktion för biologisk mångfald i jordbrukslandskap Jörg Brunet & Per-Ola Hedwall, SLU Alnarp Jessica Lindgren & Sara Cousins, Stockholms universitet Karin Hansen, IVL Stockholm

2 Frågeställningar och metod Kan små (ädel)lövskogar behålla en typisk skogsfauna och flora eller utveckla en sådan efter plantering? Hur bör vi sköta och restaurera små lövskogar som del av en fungerande grön infrastruktur? Analys av kärlväxter och jordlöpare i små lövskogar i fyra 25 km 2 landskap (slättbygd i Skåne, mellanbygd i Sörmland) Landskapsfönster Västerstad i Skåne

3 Skogsareal i landskapen Area (ha) Skabersjö Västerstad Selaön Tobo Broadleaf forest Young post-arable broadleaf Coniferous forest

4 1. Skabersjö: stadsnära slättbygd i SW-Skåne med mest unga lövskogar

5 2. Västerstad: lantlig slättbygd i centrala Skåne med främst gamla lövskogsfragment Ljusblå: skog år 1860 Grön: skog år 2015

6 3. Selaön: mellanbygd vid Mälaren med relativt öppna lövskogar och åkerholmar

7 4. Tobo: mellanbygd i centrala norra Sörmland med öppna lövskogsremsor mellan barrskog och öppna marker

8 Sum forest herbs Skogsfloran är artrikast i Västerstad % CI for the Mean Skabersjö Västerstad Selaön Tobo Landscape window 4 (Forest herbs = typiska skogsväxter)

9 Västerstad: Även små restskogar innehåller många skogsväxter 150 år efter fragmentering No forest herbs R² = 0,3683 Små områden värdefulla för typiska skogsväxter: Upp till 20 arter i områden mindre än 1 ha Upp till 30 arter i områden mindre än 2 ha Som jämförelse: De fyra stora restskogarna i Västerstad (ca 20 ha) har i medel 35 arter Patch area, m 2

10 Mean grazing/mowing index Gräsmarksfloran Högre hävdindex (Tyler, T., Bot. Not.) och mycket fler gräsmarksarter i Sörmland än i Skåne. 3,6 3,4 95% CI for the Mean 3,2 3,0 2,8 Skabersjö Västerstad Selaön Tobo Landscape window

11 Nya skogar i odlingslandskapet: Hur snabbt etablerar sig skogsarter? Exemplet Skabersjö Planteringens ålder och isolering viktig, men inte storleken! Skogsväxters spridningssätt och det planterade trädslaget har också betydelse

12 Skabersjö: unik tidsserie av lövplanteringar på åkermark Källa: Brunet et al., inskickat manuskript

13 Planteringens storlek utan effekt Tydliga effekter av ålder och isolering Källa: Brunet et al., inskickat manuskript Y-axlar: antal typiska skogsväxter

14 Skogsfloran vandrar in med tiden

15 Skogslevande jordlöpare: immigration credit reduceras snabbt i nya lövplanteringar Stora vinglösa arter med bättre spridning än små vingade arter! Åkrar används förmodligen för födosök även av skogsarter vilket ökar chansen för spridning mellan småskogar

16 Många småskogar starkt påverkade av markägarnas aktiviteter Fotbollsgolf! Hård avverkning Ofta negativa effekter på skogsväxter Dumpning av avfall Bete och vedtäkt

17 Bevara små skogar med värdefull flora och fauna, oberoende av storlek och isolering Skötseln bör utgå från befintliga naturvärden och kan därför variera mellan landskap och skogsfragment. Ett måttligt virkesuttag kan gynna lundväxter och öka mångfalden av träd och buskar. Skötselrådgivning till markägare. Småskogar med betespräglad flora kan hållas öppna eller betas om beteskänslig lundflora saknas. Plantera små skogar och minska habitatisoleringen. Plantera hellre fler små skogar än enstaka stora skogar. Placera småskogarna nära gammal artrik skog såväl som utspridda i det öppna jordbrukslandskapet. Ek gynnar utvecklingen av fält- och buskskikten i högre grad än björk eller bok. Efter år kan en artrik lundflora ha utvecklats i ek- och ekblandbestånd.

18 Tack!

jordbrukslandskap Små lövskogars funktion för biologisk mångfald i

jordbrukslandskap Små lövskogars funktion för biologisk mångfald i Små lövskogars funktion för biologisk mångfald i jordbrukslandskap Jörg Brunet & Per-Ola Hedwall, SLU Alnarp Jessica Lindgren & Sara Cousins, Stockholms universitet Karin Hansen, IVL Stockholm Frågeställningar

Läs mer

Anders Dahlberg, ArtDatabanken. Illustration: Martin Holmer

Anders Dahlberg, ArtDatabanken. Illustration: Martin Holmer Betydelsen av skoglig miljöhänsyn för ett urval rödlistade arter samt skogslevande arter som omfattas av EU:s art- och habitatdirektiv respektive fågeldirektivet Anders Dahlberg, Illustration: Martin Holmer

Läs mer

Naturvårdsarbete i fragmenterade landskap. Arealer, kvaliteter och korridorer var ska vi satsa pengarna?

Naturvårdsarbete i fragmenterade landskap. Arealer, kvaliteter och korridorer var ska vi satsa pengarna? Naturvårdsarbete i fragmenterade landskap. Arealer, kvaliteter och korridorer var ska vi satsa pengarna? Ola Olsson Biodiversitet, Biologiska institutionen Eländesbeskrivning Forskningsresultat GI och

Läs mer

Värden i och skötsel av variationsrika bryn. Linköping den 22 maj 2019

Värden i och skötsel av variationsrika bryn. Linköping den 22 maj 2019 Värden i och skötsel av variationsrika bryn Linköping den 22 maj 2019 Camellia Yordanova Nirell Östergötlands distrikt camellia.yordanova.nirell@skogsstyrelsen.se 1 Jordbruksmark Jordbruksmarkzon Dike

Läs mer

Fåglar i öppna jordbrukslandskap Matt Hiron Dept. Ecology, SLU, Uppsala.

Fåglar i öppna jordbrukslandskap Matt Hiron Dept. Ecology, SLU, Uppsala. Fåglar i öppna jordbrukslandskap Matt Hiron Dept. Ecology, SLU, Uppsala. Bird photos: Wikimedia commons Varför är odlingslandskapet viktigt att studera? 50% av Europas landareal är jordbruksmark 50% av

Läs mer

Miljöersättningar kopplar till biologisk mångfald

Miljöersättningar kopplar till biologisk mångfald Fåglar i öppna jordbrukslandskap Miljöersättningar kopplar till biologisk mångfald Matt Hiron Dept. Ecology, SLU, Uppsala. Visiting post-doc, School of Biology, Newcastle University, UK. Bird photos: Wikimedia

Läs mer

Slutrapportering av projektet Utvärdering av skötsel av småbiotoper i slättbygd

Slutrapportering av projektet Utvärdering av skötsel av småbiotoper i slättbygd Slutrapportering av projektet Utvärdering av skötsel av småbiotoper i slättbygd Ola Olsson, Honor C. Prentice och Henrik G. Smith Ekologiska institutionen, Lunds Universitet December 2009 Mångfalden av

Läs mer

Vilka åtgärder är effektiva? Vetenskapliga resultat. Åke Berg Centrum för Biologisk Mångfald, SLU

Vilka åtgärder är effektiva? Vetenskapliga resultat. Åke Berg Centrum för Biologisk Mångfald, SLU Vilka åtgärder är effektiva? Vetenskapliga resultat Åke Berg Centrum för Biologisk Mångfald, SLU 1. Underlag för uppföljning av effekter av miljöersättningar Det saknas data för att kunna analysera effekten

Läs mer

Ängen i tid och rum. Ann Norderhaug och Margareta Ihse. Kungliga Skogs-och Lantbruksakademin 29 november 2016 «Utan pengar inga hagar och ängar»

Ängen i tid och rum. Ann Norderhaug och Margareta Ihse. Kungliga Skogs-och Lantbruksakademin 29 november 2016 «Utan pengar inga hagar och ängar» Ängen i tid och rum Ann Norderhaug och Margareta Ihse Kungliga Skogs-och Lantbruksakademin 29 november 2016 «Utan pengar inga hagar och ängar» Äng och hagmark Äng = Semi-naturlig slåttermark Hårdvallsäng,

Läs mer

7.5.7 Häckeberga, sydväst

7.5.7 Häckeberga, sydväst 7 och analys Backlandskapet i sydvästra delen av Häckeberga 7.5.7 Häckeberga, sydväst Naturförhållanden Den sydvästra delen av Häckeberga naturvårdsområde består av ett omväxlande halvöppet backlandskap

Läs mer

AKTUELLT PÅ NATURVÅRDSVERKET Claes Svedlindh Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency

AKTUELLT PÅ NATURVÅRDSVERKET Claes Svedlindh Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency AKTUELLT PÅ NATURVÅRDSVERKET Claes Svedlindh 2018-11-20 Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2018-11-23 1 Kartlägga och föreslå insatser för pollinering Regeringsuppdrag 2018 Naturvårdsverket

Läs mer

Markhistoriska kunskapers betydelse för naturvården - i naturliga fodermarker

Markhistoriska kunskapers betydelse för naturvården - i naturliga fodermarker Markhistoriska kunskapers betydelse för naturvården - i naturliga fodermarker Anna Dahlström Avdelningen för agrarhistoria, SLU Kristianstad, 5 april 2006 Vad är problemet med historielöshet i naturvården?

Läs mer

Praktiskt naturvårdsarbete i kommuner, länsstyrelser, skogsvårdsstyrelser och på konsultbasis diskuteras också.

Praktiskt naturvårdsarbete i kommuner, länsstyrelser, skogsvårdsstyrelser och på konsultbasis diskuteras också. Karl-Olof Bergman juli 2014 Linköpings universitet, avd för biologi Praktisk naturvård 15hp 140901-141031 Mål och syfte Kursens mål är att ge färdigheter i att kunna värdera natur med hög tillförlitlighet

Läs mer

Övervakning av småbiotoper med ett landskapsperspektiv. Anders Glimskär, SLU Helena Rygne, Länsstyrelsen Örebro län

Övervakning av småbiotoper med ett landskapsperspektiv. Anders Glimskär, SLU Helena Rygne, Länsstyrelsen Örebro län Övervakning av småbiotoper med ett landskapsperspektiv Anders Glimskär, SLU Helena Rygne, Länsstyrelsen Örebro län Samverkan mellan länsstyrelser och SLU Län som deltar 2009-2014 Gräsmarker Småbiotoper

Läs mer

1 Checklista för åtgärder i Naturvård / Skötsel bestånd (NS)

1 Checklista för åtgärder i Naturvård / Skötsel bestånd (NS) 1 Checklista för åtgärder i Naturvård / Skötsel bestånd (NS) (Listan ska även användas för generella naturvårdhuggningar) Man kan grovt dela upp NS bestånd i två kategorier. Dels en kategori som utgörs

Läs mer

REGERINGS- UPPDRAG OM VILDA POLLINATÖRER

REGERINGS- UPPDRAG OM VILDA POLLINATÖRER REGERINGS- UPPDRAG OM VILDA POLLINATÖRER Erik Sjödin 6 december 2018 Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2019-01-14 1 Regeringsuppdraget Kartlägga och föreslå insatser för pollinering

Läs mer

Hur gynnar vi nyttodjur i fält?

Hur gynnar vi nyttodjur i fält? Hur gynnar vi nyttodjur i fält? ÖSF 2015-11-26 Sara Furenhed Vad? Varför? Hur? Foto: Lina Norrlund Foto: Anders Arvidsson Vad kan nyttodjuren tillföra? Ekosystemtjänster stödjande funktioner från naturen

Läs mer

Skogsvårdsplan. Kungshamns Samfällighetsförening

Skogsvårdsplan. Kungshamns Samfällighetsförening Skogsvårdsplan Kungshamns Samfällighetsförening Anders Larsson Mammut konsult Yxlan 22 April 2014 Sid 1 Skötselbeskrivning av naturmark, allmänt. Kungshamns Samfällighetsförening. Området är mycket vackert,

Läs mer

NILS visar på tillstånd och förändringar i odlingslandskapet

NILS visar på tillstånd och förändringar i odlingslandskapet NILS visar på tillstånd och förändringar i odlingslandskapet Pernilla Christensen analytiker och programchef för NILS Institutionen för Skoglig resurshushållning, avdelningen för landskapsanalys, NILS

Läs mer

Hur har naturvärden påverkats av röjning/avverkning i betesmarker?

Hur har naturvärden påverkats av röjning/avverkning i betesmarker? Hur har naturvärden påverkats av röjning/avverkning i betesmarker? Resultatet av en snabb inventering 2008 av trädklädda betesmarker som åtgärdats under och efter införandet av den s k 50-trädsregeln Leif

Läs mer

1(4) Dnr. Vid inventeringen har områdenas naturvärden har bedömts utifrån en tregradig skala enligt nedan.

1(4) Dnr. Vid inventeringen har områdenas naturvärden har bedömts utifrån en tregradig skala enligt nedan. 1(4) 2011-08-19 Dnr Handläggare: Göran Fransson Kommunekolog tel 0303-33 07 37 goran.fransson@ale.se Översiktlig naturinventering av detaljplaneområdet Lahallsåsen Inventeringen har gjorts översiktligt

Läs mer

Skogsvårdsplan 2014 Skanssundets Samfällighetsförening

Skogsvårdsplan 2014 Skanssundets Samfällighetsförening www.skanssundet.se Skogsvårdsplan 2014 Skanssundets Samfällighetsförening Skogsvårdsplan Skanssundets Samfällighetsförening BG 20140302 Sid 1 Bakgrund Skanssundets samfällighet har sedan dess bildande

Läs mer

Åtgärder som gynnar biologisk mångfald. Temagrupp 2

Åtgärder som gynnar biologisk mångfald. Temagrupp 2 Åtgärder som gynnar biologisk mångfald Temagrupp 2 Foton: J. Dänhardt Juliana Dänhardt, Centrum för miljö- och klimatforskning, Lunds universitet Presentation av utvärderingsrapport II: Åtgärder för bättre

Läs mer

Hur kan vi samverka för en god naturvård inom Länsstyrelsen och med andra myndigheter?

Hur kan vi samverka för en god naturvård inom Länsstyrelsen och med andra myndigheter? Hur kan vi samverka för en god naturvård inom Länsstyrelsen och med andra myndigheter? Tommy Ek, Länsstyrelsen Östergötland Miljömålsseminarium, Stockholm 2013-11-13 Första frågan: Vilka ingår i familjen

Läs mer

Grannsamverkan för bättre naturvård! Fjärilarna visar vägen till landskapsbaserade ersättningar

Grannsamverkan för bättre naturvård! Fjärilarna visar vägen till landskapsbaserade ersättningar Grannsamverkan för bättre naturvård! Fjärilarna visar vägen till landskapsbaserade ersättningar Karl-Olof Bergman, Erik Cronvall, Juliana Daniel-Ferreira, Dennis Jonason, Per Milberg, Lars Westerberg Linköpings

Läs mer

BOSTADSBRIST I SKOGEN. - Hur skogsbruket har rivit fåglarnas bostäder

BOSTADSBRIST I SKOGEN. - Hur skogsbruket har rivit fåglarnas bostäder BOSTADSBRIST I SKOGEN - Hur skogsbruket har rivit fåglarnas bostäder Bostadspolitik för skogen I och med den ökade exploateringen av skogen och det intensivare skogsbruk som började utövas under andra

Läs mer

Landskapsplanering för skoglig biologisk mångfald och ett varierat skogsbruk

Landskapsplanering för skoglig biologisk mångfald och ett varierat skogsbruk Landskapsplanering för skoglig biologisk mångfald och ett varierat skogsbruk Naturvårdsbiologi Miljörätt, Skogsekonomi Anouschka Hof, Wageningen Maria Forsberg, Uppsala univ. Göran Bostedt, SLU, Umeå Johnny

Läs mer

Biologiskt kulturarv som vägvisare för bevarande av kalkbarrskog. Anna Dahlström Marja Erikson Tommy Lennartsson

Biologiskt kulturarv som vägvisare för bevarande av kalkbarrskog. Anna Dahlström Marja Erikson Tommy Lennartsson Biologiskt kulturarv som vägvisare för bevarande av kalkbarrskog Anna Dahlström Marja Erikson Tommy Lennartsson Kalkbarrskog: Hur sköta för att bevara unika marksvampar och annan hotad biologisk mångfald?

Läs mer

Ett rikt växt- och djurliv i Skåne

Ett rikt växt- och djurliv i Skåne Ett rikt växt- och djurliv i Skåne Länsstyrelsens arbete med miljökvalitetsmålet Gabrielle Rosquist Vad innebär miljömålet Ett rikt växt- och djurliv? Beskrivning av miljömålet Den biologiska mångfalden

Läs mer

VÄRDET AV ÖPPNA MARKER I LANDSKAPET - VILKA ÄR DE?

VÄRDET AV ÖPPNA MARKER I LANDSKAPET - VILKA ÄR DE? GRÖN INFRASTRUKTUR FÖR ALLA FRÅN ORD TILL HANDLING VÄRDET AV ÖPPNA MARKER I LANDSKAPET - VILKA ÄR DE? Stockholm 7 november Erik Sjödin Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2018-11-29

Läs mer

Sammanställning över fastigheten

Sammanställning över fastigheten Sammanställning över fastigheten Arealer hektar % Produktiv skogsmark 42,9 99 Myr/kärr/mosse 0,0

Läs mer

Praktisk naturvård 15hp

Praktisk naturvård 15hp Karl-Olof Bergman, maj 2016 Linköpings universitet, avd för biologi Praktisk naturvård 15hp 160829-151028 Mål och syfte Kursens mål är att ge färdigheter i att kunna värdera natur med hög tillförlitlighet

Läs mer

NATURRESERVAT OCH NATURA 2000

NATURRESERVAT OCH NATURA 2000 NATURRESERVAT OCH NATURA 2000 Murstensdalen (även Natura 2000), syftet med reservatet är att bevara ett vilt och väglöst taiganaturskogsområde med omfattande förekomst av myrar, sjöar och tjärnar och med

Läs mer

BESLUT. Kumla kommuns beslut med föreskrifter angående bildande av. Med stöd av 7 kap. 4 miljöbalken (1998:808) förklarar kommunfullmäktige

BESLUT. Kumla kommuns beslut med föreskrifter angående bildande av. Med stöd av 7 kap. 4 miljöbalken (1998:808) förklarar kommunfullmäktige 1 (5) Kumla kommuns beslut med föreskrifter angående bildande av naturreservatet Hult BESLUT Med stöd av 7 kap. 4 miljöbalken (1998:808) förklarar kommunfullmäktige del av Kumla Hult 1:4 som naturreservat.

Läs mer

Multifunktionella landskap med golfbanor

Multifunktionella landskap med golfbanor Multifunktionella landskap med golfbanor Margareta Ihse Margareta Ihse KSLA s landskapskommitée KSLA s landskapsnod och landskapskommitte Diskutera landskapet som helhet Skapa en oberoende mötesplats Samarbeta

Läs mer

MILJÖMÅL: LEVANDE SKOGAR

MILJÖMÅL: LEVANDE SKOGAR MILJÖMÅL: LEVANDE SKOGAR Lektionsupplägg: Behöver vi skogen? Varför behövs skogen och varför behövs olika typer av skogar? Vad har eleverna för relation till skogen? Ta med eleverna ut i skogen, upptäck

Läs mer

Sida 2 av 8 revideras när ny kunskap tillkommer eller om omständigheterna i eller utanför området ändras.

Sida 2 av 8 revideras när ny kunskap tillkommer eller om omständigheterna i eller utanför området ändras. Sida 1 av 8 Fastställd 2005-08-15 Ärendenummer 511-05535-2004 Bevarandeplan för Natura 2000 (enligt 17 Förordningen om Områdesskydd (1998:1252)) Område: Malmaryd Kommun: Ljungby Områdeskod: SE0320147 Areal:

Läs mer

Ekosystemtjänster i jordbrukslandskapet

Ekosystemtjänster i jordbrukslandskapet Behövs ett landskapsperspektiv när vi skyddar biologisk mångfald i jordbrukslandskapet? Henrik Smith Centrum för miljö- och klimatstudier Lunds Universitet Mångfalden har minskat mer än vad vi ofta tror!

Läs mer

Fastighet: BOARP 1:4 med flera Skifte nr: 1 Mjölberget

Fastighet: BOARP 1:4 med flera Skifte nr: 1 Mjölberget sid 1 / totalt Trädslag Medeldia Staantal Fastighet: BOARP 1:4 ed flera Skifte : 1 Mjölberget 1 G1 2.1 G28 frisk Gallring 3 25 145 H 25 180 386 eller Ingen åtgärd BESKRIVNING Kuperat Gallrat. 2 G1 0.9

Läs mer

Enkla mångfaldsåtgärder på gården. Lena Friberg, HIR Skåne Bengt Hellerström, Annelöv

Enkla mångfaldsåtgärder på gården. Lena Friberg, HIR Skåne Bengt Hellerström, Annelöv 2015-06-29 Enkla mångfaldsåtgärder på gården Lena Friberg, HIR Skåne Bengt Hellerström, Annelöv 1 Mångfald på slätten Både tio ton vete och lärksång Jordbruksverket Fyra fokusområden: Nyttodjur Fåglar

Läs mer

Bilaga till biotopskyddsdispens Tiarp

Bilaga till biotopskyddsdispens Tiarp Bilaga till biotopskyddsdispens Tiarp För översiktlig orientering av läget se figur 4. Figur 5 visar ett område där det finns mycket goda möjligheter att förstärka en befintlig, isolerad lokal med större

Läs mer

Untra naturvårdsplan Naturvårdsåtgärder och inventeringar gjorda på Fortums mark vid nedre Dalälven 2018

Untra naturvårdsplan Naturvårdsåtgärder och inventeringar gjorda på Fortums mark vid nedre Dalälven 2018 Untra naturvårdsplan Naturvårdsåtgärder och inventeringar gjorda på Fortums mark vid nedre Dalälven 2018 Ringbarkning av björk samt gransanering som pågår i svämskog på Rämsön 2018. Foto Pär Eriksson Pär

Läs mer

Vad är skogsstrategin? Dialog

Vad är skogsstrategin? Dialog Vad är skogsstrategin? Länsstyrelsen och Skogsstyrelsen har tillsammans tagit fram en strategi för bevarande av biologiskt värdefulla skogar i Västmanlands län. Skogsstrategin ska ge Länsstyrelsen och

Läs mer

Förslag/uppslag till examensarbeten

Förslag/uppslag till examensarbeten Datum 2016-02-02 1(9) Förslag/uppslag till examensarbeten Förslagen utvecklas vid behov i samråd med det distrikt där examensarbetet kommer att utföras. Gudrunhyggen och vilt Den goda fodertillgången som

Läs mer

Sand Life (Life 11 NAT/SE/000849): Restaureringsplan för Natura 2000-området Lyngby, SE0420234 i Kristianstad kommun

Sand Life (Life 11 NAT/SE/000849): Restaureringsplan för Natura 2000-området Lyngby, SE0420234 i Kristianstad kommun 1 Sand Life (Life 11 NAT/SE/000849): Restaureringsplan för Natura 2000-området Lyngby, SE0420234 i Kristianstad kommun Restaureringsplan inom Life+-projektet Sand Life för område Lyngby. Bilaga: Karta

Läs mer

Landsbygdsprogrammet för skogens alla värden

Landsbygdsprogrammet för skogens alla värden -Landsbygdsprogrammet 2007-2013 Skogens Mångfald och Ädellöv idag - Förslag Nya stöd 2014-2020 Landsbygdsprogrammet för skogens alla värden Sånga-Säby 10-11 nov. 2010 Stöd för att bevara och utveckla skogens

Läs mer

FÖRSLAG. Trädvårdsplan upprättad 2017 för BRF Mörbyskogen 1, fastigheterna Drevkarlen 1 och Forstmästaren 1 Danderyds kommun

FÖRSLAG. Trädvårdsplan upprättad 2017 för BRF Mörbyskogen 1, fastigheterna Drevkarlen 1 och Forstmästaren 1 Danderyds kommun FÖRSLAG Trädvårdsplan upprättad 2017 för BRF Mörbyskogen 1, fastigheterna Drevkarlen 1 och Forstmästaren 1 Danderyds kommun Innehåll FÖRORD... 2 SYFTE... 2 UTGÅNGSLÄGE... 2 Målsättning... 3 BESKRIVNING...

Läs mer

Rådgivning inom projektet Klimatanpassat skogsbruk och vatten

Rådgivning inom projektet Klimatanpassat skogsbruk och vatten RÅDGIVNINGSKVITTO 1(7) Datum 2014-02-21 Ärendenr R 390-2014 Stefan Eklund Stockholms distrikt Galgbacksvägen 5, 18630 VALLENTUNA stefan.eklund@skogsstyrelsen.se 08-51451462 Värmdö-Evlinge fast ägare för.

Läs mer

KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING

KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING Antagen av kommunfullmäktige 2014-10-30, 214 Gäller fr o m 2014-11-27 Bildande av naturreservatet Lundsbo bokskog i Värnamo kommun Beslut Värnamo kommun förklarar med stöd

Läs mer

Hur återhämtar sig växter och insekter efter restaurering av naturbetesmarker?

Hur återhämtar sig växter och insekter efter restaurering av naturbetesmarker? Hur återhämtar sig växter och insekter efter restaurering av naturbetesmarker? Erik Öckinger SLU, Institutionen för ekologi http://www.slu.se/cv/erik-ockinger Marie Winsa SLU/Lst Örebro Riccardo Bommarco

Läs mer

SKÖTSELPLAN Dnr

SKÖTSELPLAN Dnr 1(8) Åsa Forsberg 010-2248752 asa.forsberg@lansstyrelsen.se Skötselplan för naturreservatet Alntorps storskog i Nora kommun Hällmarksskog vid Alntorps storskog. Foto: Kjell Store. Skötselplanen upprättad

Läs mer

Landskapets ekologi. Calluna AB Linköpings slott Linköping Tel Fax

Landskapets ekologi. Calluna AB Linköpings slott Linköping Tel Fax Landskapets ekologi Vad är det vi vill uppnå, syftet? Identifiera strukturer, arter och processer som på landskapsnivå är känsliga för nuvarande eller ny infrastruktur (inklusive drift) Riktad analys,

Läs mer

Olika skydd för naturen

Olika skydd för naturen NATURMILJÖ Förutom de naturmiljöer som har statusen riksintresse så har Emmaboda kommun många andra olika skyddsvärda naturområden. Skälen till att bevara sådana områden är många. Sveriges nationella miljömål

Läs mer

John Askling: Nya grepp i planeringsprocessen Hur resonerar vi kring bevarande/exploatering?

John Askling: Nya grepp i planeringsprocessen Hur resonerar vi kring bevarande/exploatering? John Askling: Nya grepp i planeringsprocessen Hur resonerar vi kring bevarande/exploatering? Exempel från Götalandsbanan Varför landskapsanalys Vikten av att tänka brett Biologisk infrastruktur Resultat

Läs mer

Skötselplan. Rökland 1:144. Samråd

Skötselplan. Rökland 1:144. Samråd Stadsbyggnadskontoret Markavdelningen Skötselplan Rökland 1:144 Samråd 2014-03-03 Skötselplanen har tagits fram av tjänstmän på Markavdelningens parksektion, Sundsvalls kommun: Cecilia Andersson, Hans

Läs mer

UTVECKLINGSMÖJLIGHETER VEGETATION GRÖNOMRÅDE ONSALA

UTVECKLINGSMÖJLIGHETER VEGETATION GRÖNOMRÅDE ONSALA Bilaga 8 UTVECKLINGSMÖJLIGHETER VEGETATION GRÖNOMRÅDE ONSALA (Fastighet 1:20) Landskapsgruppen AB Telefon: 031-749 60 00 Torsgatan 5 Telefax: 031-749 60 01 411 04 Göteborg Org nr: 556253 5988 Enens Samfällighetsförening

Läs mer

Min skog. Fastighet: LIDHEM 2:1, VIKEN 1:7 m.fl. Kommun: Vimmerby

Min skog. Fastighet: LIDHEM 2:1, VIKEN 1:7 m.fl. Kommun: Vimmerby Min skog Fastighet: LIDHEM 2:1, VIKEN 1:7 m.fl. Kommun: Vimmerby 1/16 2/16 3/16 Om det gröna kuvertet Ett grönt kuvert är en sammanställning av information ur myndigheternas register om en eller flera

Läs mer

Svenska Jägareförbundet. Viltvård för ett rikare landskap

Svenska Jägareförbundet. Viltvård för ett rikare landskap viltvård för ett rikare landskap Svenska Jägareförbundet Viltvård för ett rikare landskap viltvård för rikare landskap Stannar man upp, tittar och tänker efter är det svårt att inte fascineras av mångfalden

Läs mer

Arbetsplan för N2000-området Horsvik SE inom projektet Life Coast Benefit LIFE12 NAT/SE/000131

Arbetsplan för N2000-området Horsvik SE inom projektet Life Coast Benefit LIFE12 NAT/SE/000131 Dnr (anges vid skriftväxling) 512-1506-2017 Ändringshistoria Datum Version Ändrad av Ändringar 2015-08-12 1 Mari Nilsson Skapat dokument Beskrivning av objektet Syfte och mål Div redigeringar Kartor Ny

Läs mer

Behövs ängar och naturbetesmarker i ett multifunktionellt landskap?

Behövs ängar och naturbetesmarker i ett multifunktionellt landskap? Behövs ängar och naturbetesmarker i ett multifunktionellt landskap? Henrik Smith, professor, Lunds universitet Landskapet som förlorade sin charm 1 Naturvärden finns kvar i hagmarker Naturvärden finns

Läs mer

Boken tar upp hur. oersättliga från en svunnen tid och samtidigt skapa nya värdefulla inslag för framtiden.

Boken tar upp hur. oersättliga från en svunnen tid och samtidigt skapa nya värdefulla inslag för framtiden. 1994 Boken tar upp hur vi ikan bevara det oersättliga från en svunnen tid och samtidigt skapa nya värdefulla inslag för framtiden. Boken försökte bli: en kokbok i förändringssituationer - en tool box (jämför

Läs mer

Biologisk mångfald och ekosystemtjänster i jordbrukslandskapet

Biologisk mångfald och ekosystemtjänster i jordbrukslandskapet Workshop Mälby 23 augusti 2011 Biologisk mångfald och ekosystemtjänster i jordbrukslandskapet Riccardo Bommarco Sveriges Lantbruksuniversitet, Uppsala /ecology/riccardobommarco Stora förändringar har skett

Läs mer

Expansiv kranskommun Kan vi bygga nytt utan att skapa barriärer?

Expansiv kranskommun Kan vi bygga nytt utan att skapa barriärer? Expansiv kranskommun Kan vi bygga nytt utan att skapa barriärer? Och hur kan det gröna förstärka lokala karaktärer? 1 2012-09-21 Sektorn för samhällsbyggnad, Karin Meyer, miljösamordnare GR seminarium

Läs mer

Framtiden för skogens arter

Framtiden för skogens arter Framtiden för skogens arter Tord Snäll, ArtDatabanken Foto: Ola Borin Vad jag ska prata om - Scenarioanalys, ett metodramverk som kan förbättra nyttjandet av skogens ekosystemtjänster och framtiden för

Läs mer

Nationell Inventering av Landskapet i Sverige - NILS

Nationell Inventering av Landskapet i Sverige - NILS Nationell Inventering av Landskapet i Sverige - NILS Linjeobjekt i odlingslandskapet Henrik Hedenås NILS - Nationell Inventering av Landskapet i Sverige Syfte Övervaka förutsättningarna för biologisk mångfald

Läs mer

Kommunal Författningssamling

Kommunal Författningssamling Kommunal Författningssamling Skogspolicy Dokumenttyp Beslutande organ Förvaltningsdel Policy Kommunfullmäktige Miljö & Teknik Antagen 2011-05-09, Kf 80/2011 Ansvar Samhällsbyggnadschef POLICY FÖR KÄVLINGE

Läs mer

Min skog. Fastighet: RANKHYTTAN 7:1 Kommun: FALUN

Min skog. Fastighet: RANKHYTTAN 7:1 Kommun: FALUN Min skog Fastighet: RANKHYTTAN 7:1 Kommun: FALUN 1/25 2/25 3/25 Om det gröna kuvertet Ett grönt kuvert är en sammanställning av information ur myndigheternas register om en eller flera fastigheter. Om

Läs mer

Havängs Museiförening vill framföra följande synpunkter på, rubricerade förslag:

Havängs Museiförening vill framföra följande synpunkter på, rubricerade förslag: Till Länsstyrelsen i Skåne län, Miljöavdelningen 205 15 Malmö Förslag till bildande av naturreservatet Haväng och Vitemölla strandbackar i Simrishamns kommun. Havängs Museiförening vill framföra följande

Läs mer

Mångfunktionell vall på åker och marginalmark hur mycket biomassa, biogas och biogödsel blir det?

Mångfunktionell vall på åker och marginalmark hur mycket biomassa, biogas och biogödsel blir det? Mångfunktionell vall på åker och marginalmark hur mycket biomassa, biogas och biogödsel blir det? SLU, institutionen för biosystem och teknologi Alnarp Partnerskap Alnarp 2014-06-03, innovativa lösningar

Läs mer

GI (grön infrastruktur) Länsstyrelen i Västerbottens arbete med boreal skog

GI (grön infrastruktur) Länsstyrelen i Västerbottens arbete med boreal skog GI (grön infrastruktur) Länsstyrelen i Västerbottens arbete med boreal skog Definition av grön infrastruktur Ett ekologiskt funktionellt nätverk......av livsmiljöer och strukturer, naturområden......samt

Läs mer

Skötselplan för naturmark i Kronogårdsområdet, Älvängen Ale Kommun

Skötselplan för naturmark i Kronogårdsområdet, Älvängen Ale Kommun Skötselplan för naturmark i Kronogårdsområdet, Älvängen Ale Kommun Inledning Naturen i och runt bostadsområden fyller en mängd olika funktioner. Grönstrukturen har stor betydelse för lokalklimatet och

Läs mer

Skötselplan för JONSBOL Arvika kommun, Värmlands län

Skötselplan för JONSBOL Arvika kommun, Värmlands län ANTAGANDEHANDLING 2019-01-22 Skötselplan för JONSBOL Arvika kommun, Värmlands län Dnr KS 2016/89-214 Inledning Syftet med skötselplanen är att få en gemensam och tydlig bild över hur naturmarken i detaljplanen

Läs mer

Hej! Här kommer rådgivningskvittot digitalt. Jag skickar brochyr också men de kommer med post nästa vecka.

Hej! Här kommer rådgivningskvittot digitalt. Jag skickar brochyr också men de kommer med post nästa vecka. Stockholms distrikt Stefan Eklund Galgbacksvägen 5, 18630 VALLENTUNA stefan.eklund@skogsstyrelsen.se Tfn 08-51451462 Fastighet VÄRMDÖ-EVLINGE 9:1 Kommun Värmdö Församling Värmdö Kopia för kännedom 1(2)

Läs mer

FAKTABLAD. Matproducenter bidrar till mer än mat!

FAKTABLAD. Matproducenter bidrar till mer än mat! FAKTABLAD Matproducenter bidrar till mer än mat! Matproducenter bidrar till mer än mat! sida 2 Matproducenter bidrar till mer än mat! Ekosystemtjänster är produkter och tjänster som naturen ger oss människor.

Läs mer

Bild från områdets södra delområde som betas med inslag av uppluckrad grässvål med sandblottor. Foto: Johan Jansson, år 2013

Bild från områdets södra delområde som betas med inslag av uppluckrad grässvål med sandblottor. Foto: Johan Jansson, år 2013 1 Sand Life (Life 11 NAT/SE/000849): Restaureringsplan för Natura 2000-området Skedeås (tidigare namn Skedemosse), SE0330104, Mörbylånga kommun, Kalmar län Bild från områdets södra delområde som betas

Läs mer

7.5.4 Risen - Gräntinge

7.5.4 Risen - Gräntinge 7 och analys Fäladsmarken på Risen 7.5.4 Risen - Gräntinge Naturförhållanden Söder om Genarp ligger ett större skogs- och fäladslandskap som är avsatt som naturreservat för sina höga naturvärden och betydelse

Läs mer

Beskrivning av naturvärden för naturvårdsavtal 303/2004.

Beskrivning av naturvärden för naturvårdsavtal 303/2004. Beskrivning av naturvärden för naturvårdsavtal 303/2004. Området består av en barrskogsdominerad udde och angränsande småöar i Vättern. Strandlinjen är ca 3 km. Mot stora delar av stranden och på öarna

Läs mer

Ny vägsträckning vid Fiskeby

Ny vägsträckning vid Fiskeby Att: Gun-Marie Gunnarsson Vectura Ny vägsträckning vid Fiskeby Norrköpings kommun Allmän ekologisk inventering Sammanfattning Allmän ekologisk inventering Vid den allmänna ekologiska inventeringen har

Läs mer

Mäter förutsättningar för biologisk mångfald Uppföljning av miljömål Utvärdering av styrmedel, t.ex. miljöstöd

Mäter förutsättningar för biologisk mångfald Uppföljning av miljömål Utvärdering av styrmedel, t.ex. miljöstöd 631 landskapsrutor, 5 års inventeringsintervall Mäter förutsättningar för biologisk mångfald Uppföljning av miljömål Utvärdering av styrmedel, t.ex. miljöstöd Utformning av datainsamling 631 landskapsrutor,

Läs mer

Simon Jakobsson doktorand Institutionen för Naturgeografi och Kvartärgeologi Stockholms Universitet. Handledare: Regina Lindborg

Simon Jakobsson doktorand Institutionen för Naturgeografi och Kvartärgeologi Stockholms Universitet. Handledare: Regina Lindborg Under 2013-2015 kommer forskare från Stockholms och Göteborgs universitet undersöka detta i Biosfärområde Östra Vätterbranterna. Hur påverkar ersättningssystemen mängden träd i våra naturbetesmarker och

Läs mer

Skötselplan för LFTs mark antagen på årsstämman 2009-04-26. Numreringen hänvisar till bifogad karta Områdesbeskrivning Åtgärd Ansvarig

Skötselplan för LFTs mark antagen på årsstämman 2009-04-26. Numreringen hänvisar till bifogad karta Områdesbeskrivning Åtgärd Ansvarig 1. Området är klassat som ett naturvärde i Skogsstyrelsens nyckelbiotopsinventering. Naturvärden är ett sådant område som inom relativt kort tid kan nå den högre klassen nyckelbiotop. Framför allt är det

Läs mer

Naturvärdesinventering inom detaljplaneområde Sydöstra Hogstad, Västanå 2:7 och Hogstad 20:1, Mjölby kommun

Naturvärdesinventering inom detaljplaneområde Sydöstra Hogstad, Västanå 2:7 och Hogstad 20:1, Mjölby kommun 1(4) Handläggare Frida Nilsson Tfn 0142-853 86 frida.nilsson@mjolby.se Naturvärdesinventering inom detaljplaneområde Sydöstra Hogstad, Västanå 2:7 och Hogstad 20:1, Mjölby kommun Uppdrag Miljökontoret

Läs mer

Konsekvensanalys av planförslag för Finntorp 1:99, Bovallstrand Sotenäs kommun

Konsekvensanalys av planförslag för Finntorp 1:99, Bovallstrand Sotenäs kommun Konsekvensanalys av planförslag för Finntorp 1:99, Bovallstrand Sotenäs kommun På uppdrag av Fintorps Gård Maj 2012 Innehållsförteckning Beskrivning av uppdrag... 3 Bakgrund... 3 Sammanfattning... 3 Konsekvenser

Läs mer

Att anlägga eller restaurera en våtmark

Att anlägga eller restaurera en våtmark Att anlägga eller restaurera en våtmark Vad är en våtmark? Att definiera vad som menas med en våtmark är inte alltid så enkelt, för inom detta begrepp ryms en hel rad olika naturtyper. En våtmark kan se

Läs mer

Klicka här för att ändra format. Vad krävs för att nå målet ett rikt odlingslandskap? Kristin Ovik

Klicka här för att ändra format. Vad krävs för att nå målet ett rikt odlingslandskap? Kristin Ovik Klicka här för att ändra format Vad krävs för att nå målet ett rikt odlingslandskap? Kristin Ovik Vad är ett rikt odlingslandskap? Resultat av äldre tiders markanvändning Landskap med många livsmiljöer

Läs mer

Lägesrapport LillNILS

Lägesrapport LillNILS Lägesrapport LillNILS 2012-02-16 Innehåll Utbildning av inventerare, Kungsör 2011 Foto: Helena Rygne 1. Löpande övervakningen i LillNILS 2011, sid 3 1.1 Småbiotoper, sid 3 1.2 Gräsmarker, sid 4 1.3 Myrar,

Läs mer

En strategi för bevarande av odlingslandskapets biologiska mångfald

En strategi för bevarande av odlingslandskapets biologiska mångfald En strategi för bevarande av odlingslandskapets biologiska mångfald Johan Wallander Lisa Karlsson Miljöanalysenheten, Jordbruksverket Vi ska prata om: Varför det behövs en strategi Hur vi har gått till

Läs mer

Skyddsnätverk för boreal skog. i Västerbottens och Västernorrlands län

Skyddsnätverk för boreal skog. i Västerbottens och Västernorrlands län Skyddsnätverk för boreal skog i Västerbottens och Västernorrlands län Ansvarig enhet: Naturvårdsenheten Text: Sören Uppsäll Analys och figurer: Carlos Paz von Friesen Tryck: Länsstyrelsen Västerbotten

Läs mer

Förslag på sju examensarbeten om Vänern

Förslag på sju examensarbeten om Vänern Nr. 2017/003 2017-01-24 Förslag på sju examensarbeten om Vänern Hur kan en blå bård skapas i Vänerns vikar utan betande djur? Vänerns vattenvårdsförbund kommer att ta fram en broschyr under 2017 om hur

Läs mer

Naturvård på nya sätt: Vad krävs för att klara biologisk mångfald?

Naturvård på nya sätt: Vad krävs för att klara biologisk mångfald? Naturvård på nya sätt: Vad krävs för att klara biologisk mångfald? Per Angelstam Stockholm 2011-03-22 Arter Biotoper Processer Landskap i region Bestånd i landskap Träd i bestånd Global Krävs = Konventioner

Läs mer

NATURRESERVAT VARFÖR OCH HUR

NATURRESERVAT VARFÖR OCH HUR NATURRESERVAT VARFÖR OCH HUR Stockholm 14 mars 2019 Mikael Lindberg Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2019-03-25 1 Bakgrund och motiv till områdesskydd Internationella konventioner

Läs mer

Död ved i Stockholms stads natur- och kulturreservat 2016

Död ved i Stockholms stads natur- och kulturreservat 2016 Bilaga 2 Död ved i Stockholms stads natur- och kulturreservat 2016 Mars 2017 stockholm.se Död ved i Stockholms stads natur och kulturreservat 2016 mars 2017 Dnr: 2017-3703 Utgivare: Miljöförvaltningen

Läs mer

Strategi för formellt skydd av värdefulla skogar i Gävleborgs län

Strategi för formellt skydd av värdefulla skogar i Gävleborgs län Sammanfattning av Länsstyrelsens och Skogsstyrelsens gemensamma skogsskyddsstrategi Strategi för formellt skydd av värdefulla skogar i Gävleborgs län 2 Strategi för formellt skydd av skog i Gävleborgs

Läs mer

Sand Life (Life 11 NAT/SE/000849): Restaureringsplan för Hagestad inom Natura 2000-området, SE0430093 Sandhammaren i Ystads kommun

Sand Life (Life 11 NAT/SE/000849): Restaureringsplan för Hagestad inom Natura 2000-området, SE0430093 Sandhammaren i Ystads kommun 1 Sand Life (Life 11 NAT/SE/000849): Restaureringsplan för Hagestad inom Natura 2000-området, SE0430093 Sandhammaren i Ystads kommun Glänta i naturreservatet Hagestad där solen kan värma upp marken. Bilaga

Läs mer

BILAGA 1 TILLHÖR LÄNSSTYRELSENS BESLUT Sida 1(6) Datum Samhällsbyggnad Naturvård. Arvika kommun

BILAGA 1 TILLHÖR LÄNSSTYRELSENS BESLUT Sida 1(6) Datum Samhällsbyggnad Naturvård. Arvika kommun BILAGA 1 1(6) Datum 2014-12-16 Samhällsbyggnad Naturvård Arvika kommun Glafsfjorden Karta 11-20 Glafsfjorden är en stor och långsträckt sjö som omfattar flera större vikar och ett antal öar. Sjön är relativt

Läs mer

Fyll i alla uppgifter så komplett som möjligt för att minska behovet av kompletteringar. På så sätt kortas handläggningstiden. Texta gärna.

Fyll i alla uppgifter så komplett som möjligt för att minska behovet av kompletteringar. På så sätt kortas handläggningstiden. Texta gärna. Fyll i alla uppgifter så komplett som möjligt för att minska behovet av kompletteringar. På så sätt kortas handläggningstiden. Texta gärna. 1. Sökanden Sökandens namn Telefon bostad Adress Telefon arbete

Läs mer

Sand Life (Life 11 NAT/SE/000849): Restaureringsplan för Backåkra inom Natura 2000-området, SE Sandhammaren i Ystads kommun

Sand Life (Life 11 NAT/SE/000849): Restaureringsplan för Backåkra inom Natura 2000-området, SE Sandhammaren i Ystads kommun 1 Sand Life (Life 11 NAT/SE/000849): Restaureringsplan för Backåkra inom Natura 2000-området, SE0430093 Sandhammaren i Ystads kommun Bilaga 1 Översiktskarta över Natura 2000-området Sandhammaren-Kåseberga

Läs mer

Avdelningsbeskrivning

Avdelningsbeskrivning r % 1 1,1 1 75 S1 T20 170 187 PG ² 90100 21 15 1300 24 Ojmnt Sista 1 25 47 3,6 iv¹ Spec vrden:slu artdata 1 %. Evighetstrd Branter Sp kantz m sjö Torr (1) 2 1,7 1 115 S2 T22 190 304 PG ² X0000 31 21 550

Läs mer

Äntligen! Äntligen har en av Sveriges vackraste platser blivit naturreservat.

Äntligen! Äntligen har en av Sveriges vackraste platser blivit naturreservat. Mina damer och herrar Äntligen! Äntligen har en av Sveriges vackraste platser blivit naturreservat. Se så vackert här är.. På de branta sluttningarna växer ädellövskog med en fantastisk blomning av ramslök

Läs mer

Naturvårdseffekter av granbarkborrebekämpningen

Naturvårdseffekter av granbarkborrebekämpningen Sundsvall 2012-03-13 Naturvårdseffekter av granbarkborrebekämpningen Bengt Gunnar Jonsson Mittuniversitetet, Sundsvall Skurken Mittuniversitetet i projektet Utveckling av feromon för dubbelögad bastborre

Läs mer